2011 års knubbsälsjakt

Transkript

1 211 års knubbsälsjakt Undersökningar av insamlat material Britt-Marie Bäcklin Annika Strömberg Charlotta Moraeus Rapport nr 9:213 Naturhistoriska Riksmuseet Enheten för miljöforskning och övervakning Box Stockholm

2 Undersökningar av insamlat material från skyddsjakt på knubbsäl (Phoca vitulina) år 211 Inledning Naturvårdsverket beslutade (Dnr NV ) att skyddsjakt efter knubbsäl skulle bedrivas för tredje året i följd. Jakten pågick under perioderna 1-31 maj och 1 aug-31 dec och inkluderade Västra Götaland och Hallands län (se Tabell 1). Svenska tillstånd för skyddsjakt omfattade totalt 9 knubbsälar. Kvoterna fördelades per län enligt en modell, som bl.a. bygger på förekomst av knubbsäl och faktorer som antal fiskare, fiskets inriktning, fångstvärde, sälskadornas värde samt sälskadornas varaktighet. Särskilt tillstånd om skyddsjakt från båt på 5 knubbsälar beviljades även för Skåne län. Fälld säl rapporteras av jägaren till kustbevakningen som löpande sammanställer resultaten per län och skickar dessa vidare via e-post enligt sändlista. Naturvårdsverket beslutade även att fällda sälar skulle få behållas på villkor att prover och ifyllda uppgifter om de fällda sälarna i en s.k. jaktrapport skickades till Naturhistoriska riksmuseet (NRM), dåvarande Enheten för Miljögiftsforskning. Nedan redovisas resultat från sammanställningar baserade på patologiska undersökningar, åldersbestämning och uppgifter från jägare samt kustbevakningen. Undersökningarna har finansierats av Naturvårdsverket. Material och metoder I samband med jakten paketerar jägaren inre organ, underkäke, en bit späck med hud samt i förekommande fall penisben i plastpåsar tillsammans med jaktrapporten. Påsen fryses och skickas till utsett uppsamlingsställe eller direkt till NRM. På NRM har påsarna tinats och innehållet undersökts makroskopiskt. Vikt bestäms på hjärta, lever, binjurar och gonader. Provtagning för bakteriologisk eller parasitologisk undersökning utförs vid misstanke om infektion. Dessa undersökningar utförs i förekommande fall av Statens Veterinärmedicinska Anstalt (SVA) i Uppsala. Underkäkar kokas och tänder tas ut för snittning och åldersbestämning. För kvalitetssäkrad åldersbestämning har en oberoende avläsning gjorts vid minst två tillfällen per säl. Mag- och tarminnehåll har tillvaratagits för dietstudier. För framtida analyser har vävnadsprover och ben tagits till miljöprovbanken. Mikroskopisk undersökning av vävnader har ej utförts eftersom materialet ofta varit kadaveröst förändrat samt fryst. Frysning av vävnaden medför vissa skador på 2

3 cellnivå. I den följande redovisningen varierar antal undersökta sälar, beroende på att organ saknats i vissa påsar och/eller att jaktrapporter varit ofullständigt ifyllda. Graden av sjukliga förändringar i organen har bedömts i fyra steg från - utan synlig sjuklig förändring, lindrig, måttlig, till - kraftig förändring. För bedömning och förekomst av tarmsår, som förekommer hos gråsäl i Östersjön (Bergman, 1999), har bakre delen av ileum samt caecum och colon (tunntarmen nära blindtarmen, blindtarmen och grovtarmen) från varje säl samlats för jämförande bedömning vid samma tillfälle. Späcktjockleken (hullet) baseras på av jägaren ifylld uppgift i jaktrapporten. Som gott hull räknades en späcktjocklek överstigande 35 mm, medelgott hull mm och mindre gott hull understigande 26 mm. Knubbsälshonor har räknats som könsmogna när en gulkropp (corpus luteum) har observerats i äggstockarna, vilket är resultatet av ägglossning innevarande år. En vitkropp (corpus albicans) i äggstockarna indikerar ägglossning föregående år. Resultat Enligt uppgift från kustbevakningen fälldes 88 knubbsälar under skyddsjakten år 211. Av de 88 knubbsälarna rapporterades 82 bärgade och 79 skickades in till NRM. (Figur 1). Könsfördelningen bland de inskickade sälarna var 4 honor, 33 hanar och 6 stycken med okänt kön, det vill säga i de fall där könsorgan ej är insända (Tabell 1). Mellan 25 och 28 fälldes knubbsälar på västkusten enbart med särskilda tillstånd och 29 1 infördes jakt med kvoter för de bägge länen. Under 211 års jakt fälldes flest sälar i november och december månad (Fig.2). Tabell 1. Antal inskickade sälhonor/hanar samt antal bärgade, fällda och tilldelad jaktkvot 211 per län. Län kvot Antal fällda 2) Antal bärgade 2) Antal inskickade sälar Honor Hanar Okänt kön Västra Götaland (O) Halland (N) Summa ) uppgift från Kustbevakningen 1 Bäcklin m.fl. 21, rapport 29 års säljakt. 3

4 Antal knubbsälar Antal knubbsälar Tillstånd Fällda Bärgade Till NRM År Figur 1. Antal fällda, bärgade och till NRM inskickade knubbsälar samt antal enskilda beviljade tillstånd för att skjuta knubbsälar före Maj Juli Aug Sep Okt Nov Dec Månad Figur 2. Antal fällda, bärgade och insända knubbsälar per månad 29, 21 och 211. Sälen i juli månad är skjuten med särskilt tillstånd. 4

5 Antal knubbsälar Kön- och åldersfördelning I Hallands län var könsfördelningen nästan lika medan det i Västra Götaland fälldes något fler honor än hanar (Tabell 1). Det fälldes flest sälar i åldersgruppen 4-1 år (26 st), därefter -3 år (24 st) (Fig.3) Ålder Hona Hane Figur 3. Antal undersökta och åldersbestämda knubbsälar under 211 från båda länen. Patologiska förändringar De sjukliga förändringar som noterades i insända knubbsälsorgan var; vätskefylld cysta nära ovarium i 3 honor,, 6 och 15 år gamla varav 6- åringen var dräktig. Lindrig till måttlig förekomst av vita prickar (max 1 mm i storlek) i levern 2 hos 5% av inskickade knubbsälar i alla åldrar. Parasiter i hjärta och/eller lungor (Leidenberger & Boström, 28) noterades i 2 av 23 sälar (87 %), mellan och 3 år gamla. Hos 5 hanar år och 2 honor 19 år förekom hårda små, 1-2 mm partiklar i lungorna 2). Det kan vara förkalkningar efter (parasit) infektion eller något inhalerat. De hårda partiklarna i lungorna samt de mjuka vita prickarna i levern kräver vidare studier. Tarmar från 78 sälar undersöktes och samtliga knubbsälars tarmslemhinnor var utan anmärkning. I grovtarmen förekom mellan till 4 stycken hakmaskar och tarmens muskellager var av normal tjocklek cirka 1 mm. Av 25 könsmogna honor mellan 4-2 år gamla som fälldes under dräktighetstiden (oktober-december + maj) var 18 dräktiga, det vill säga 72 %. Den tidigaste dräktigheten noterades den 2 oktober. De sju könsmogna honor som inte var dräktiga under dräktighetstiden var i åldrarna 5, 6, 19 (4 st) och 2 år gamla (Tabell 2). Femåringen uppvisade både en gulkropp och en vitkropp i äggstockarna tydande på ägglossning innevarande och förutvarande år. Sexåringen uppvisade endast en vitkropp, tydande på att hon inte haft ägglossning innevarande år eller en tidig resorption/abort. Det fanns dock inga tecken på implantation i livmodern. En av de fyra 19-åringarna visade en bakteriell infektion i livmodern samt tecken i slemhinnan 2 mikroskopi för diagnos 5

6 Knubbsälar % på abort/resorption av embryo samt i äggstockarna en gulkropp och en vitkropp. Tjugoåringen visade en vitkropp och en vit/gulkropp tydande på att hon inte implanterat eller förlust av embryo. Ytterligare tre 23-åriga honor var dräktiga men i en av dessa kunde endast moderkaka ses men embryot saknades, vilket tolkades som abort/resorption. Tabell 2. Reproduktionsorgan hos ej dräktiga knubbsälshonor under dräktighetstiden Hona ålder år Skjuten månad Gulkropp mm diameter Vitkropp mm diameter Livmoder 5 oktober Ej dräktig 6 maj - 4 Ej dräktig 19 december 16 9 Infektion, resorption av embryo 19 december 15 9 Ej dräktig 19 december 11 8 Ej dräktig 19 oktober 18 6 Ej dräktig 2 maj - 7 och 5 Ej dräktig 23 november Resorption av embryo Näringstillståndet, d.v.s. uppgift om späcktjocklek för sälar från hela jaktperioden år 211, bedömdes som i huvudsak medelgott till gott. Den magraste knubbsälen i undersökningen 211 hade en späcktjocklek av 14 mm och den fetaste 55 mm <26 mm mm >35 mm Späcktjocklek Figur 4. Andel fällda knubbsälar med mindre gott hull (<26 mm), medelgott hull (26-35 mm) och gott hull (> 35 mm) under jaktsäsongen 29, 21 och

7 Sammanfattning och diskussion Antal fällda knubbsälar under skyddsjakten år 211 var 88 stycken, varav 82 rapporterades bärgade och 79 skickades till NRM. Det fälldes flest sälar i november och december månad. Baserat på jägarnas uppgifter om späcktjocklek bedömdes näringstillståndet hos de inskickade fällda sälarna som medelgott till gott. Dräktighetsfrekvensen för undersökta knubbsälar på västkusten var år % (13/15), % (5/6) och % (18/25). Dräktighetsfrekvensen räknades hos 4-2 år gamla sälar under oktober-december + maj. Dräktighetsfrekvensen för undersökta knubbsälar på västkusten har alltså minskat under två år. Den reproduktiva hälsan hos de flesta undersökta knubbsälshonor var god men hos tre fall förekom cysta nära ovarium samt hos ytterligare två sälar tecken på resorption/abort i livmodern, varav en med infektion. Såväl andelen knubbsälar med prickar i lever som hjärt/lungparasiter var större 211 jämfört med 21. Lungparasiter är ovanliga hos gråsälar och parasiter i hjärtat har ej setts. Samtliga knubbsälars tarmar var utan anmärkning med endast maximalt 4 stycken parasiter på undersökt del av tarm. Jämförelsevis uppvisade 24 % av undersökta gråsälar i Östersjön tarmsår samt tusentals tarmparasiter och en förtjockad tarmvägg (Bäcklin & Moraeus, 213). De flesta unga knubbsälar (-3 år) var infekterade med hjärt- och/eller lungmask medan gråsälen främst var infekterad med hakmask i tarmen och leverflundra i levern. Referenser Bergman (1999). Health condition of the Baltic grey seal (Halichoerus grypus) during two decades. APMIS 17: Leidenberger & Boström (28). Characterization of the heartworm Acanthocheilonema spirocauda (Leidy, 1858) Anderson, 1992 (Nematoda: Onchocercidae) in Scandinavia. Parasitol Res. DOI 1.17/s Bäcklin, Moraeus, Eklöf, Lind (21), 29 års säljakt, undersökningar av insamlat material. 1) Bäcklin, Strömberg, Moraeus (212), 21 års knubbsälsjakt, undersökningar av insamlat material, rapport nr Bäcklin B-M & Moraeus C (213), 211 års gråsälsjakt, undersökningar av insamlat material. Rapport nr ) 1) tioner.955.html 7