BESLUT Ärendenr: NV Beslut om skyddsjakt efter gråsäl 2012

Transkript

1 1(13) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Skog, Mimmi Tel: BESLUT Ärendenr: NV Beslut om skyddsjakt efter gråsäl 2012 Beslut Naturvårdsverket beslutar med stöd av 23 a första stycket 3 och 24 första stycket jaktförordningen (1987:905) om skyddsjakt efter gråsäl i Norrbottens, Västerbottens, Västernorrlands, Gävleborgs, Uppsala, Stockholms, Södermanlands, Östergötlands och delar av Kalmar län. Naturvårdsverket beslutar med stöd av 59 jaktförordningen att detta beslut ska gälla utan hinder av att det överklagas. Villkor Efterlevnaden av nedan angivna villkor är en förutsättning för att skyddsjakt enligt detta beslut får bedrivas. Skyddsjakt som bedrivs mot dessa villkor sker utan stöd av beslutet och i strid med fredningsbestämmelserna i 3 jaktlagen (1987:259). Straffbestämmelser för jaktbrott och grovt jaktbrott finns angivna i 43 respektive 44 jaktlagen. För jaktbrott kan även den dömas som har förfarit med oaktsamhet. Skyddsjaktområden Skyddsjakt efter gråsäl får endast bedrivas i området innanför territorialvattengränsen i Norrbottens, Västerbottens, Västernorrlands, Gävleborgs, Uppsala, Stockholms, Södermanlands, Östergötlands län samt i Västerviks, Oskarshamns, Mönsterås och Borgholms kommuner i Kalmar län. Inom skyddsjaktsområdet finns det skyddade områden inom vilka det kan gälla regler som helt eller delvis förbjuder jakt efter säl. För sådana områden kan också andra regler gälla som måste beaktas vid skyddsjakten. Länsstyrelsen BESÖK: STOCKHOLM - VALHALLAVÄGEN 195 ÖSTERSUND FORSKARENS VÄG 5, HUS UB KIRUNA KASERNGATAN 14 POST: STOCKHOLM TEL: FAX: E-POST: REGISTRATOR@NATURVARDSVERKET. SE INTERNET: WWW. NATURVARDSVERKET. SE

2 NATURVÅRDSVERKET 2(13) lämnar information om områdenas belägenhet och vilka regler som gäller för dem. Vissa områden av särskild vikt för beståndsövervakning av säl omfattas inte av detta beslut. Skyddsjakt efter gråsäl får följaktligen inte bedrivas inom dessa områden med stöd av detta beslut. Det gäller följande platser samt vattenområdena inom 200 meter från dessa: Norrbottens län: Västerbottens län: Gävleborgs län: Uppsala län: Stockholms län: Stor-Rebben Lilla Björn Olsvensahällan Vidbrännan Sydvästbrotten Bonden Tuvan Lördagshällan Yttre Järnäsgrund Lövgrunds rabbar St. Olofshällan Tihällan Finskan Karlshällan Tihällssten Gran-Lillgrund Märketshällan Märketskallen Bränningsbråten Lågagrunden Klacken Storgrunden Västerbådan Angödrommen: Ägglösen, Björnsgrund, Blötberget och Dromgrynnan. Sälberget: Sälberget och Utberget. Svenska Björn: Humlorna, Norrkobbarna och Tridningstenen. Landsort: Karvasen, Lönnbådan och Roxen. Huvudskär: Kroknäsan, Stora och Lilla Ivarn. Perskobb Tuvan

3 NATURVÅRDSVERKET 3(13) Gillöga Märkbåden Grän Södermanlands län: Östergötlands län: Kalmar län: Källskären Simpgrund Sörbobrotten Sörbrott Stångskär S:t Anna: Fällbådan, Sandsänkan, Sänkan Höga ören Örö sankor Runsten Antal sälar Följande antal gråsälar får högst fällas i respektive län: Norrbottens län: 40 Västerbottens län: 20 Västernorrlands län: 30 Gävleborgs län: 60 Uppsala län: 20 Stockholms län: 20 Södermanlands län: 10 Östergötlands län: 10 Kalmar län: 20 SUMMA 230 Jaktplatser Grundregeln är att skyddsjakten får bedrivas från land. Om skyddsjakten bedrivs i lugnt väder (vindhastighet <3 m/s) och när det inte är sjöhävning, får dock skyddsjakt även bedrivas från is, från båt som är fast angjord vid is, från skjuttorn eller annan liknande konstruktion som är byggd eller fast angjord på botten samt från flotte eller liknande anordning av sådan storlek, och stumt förankrad på sådant sätt, att skyddsjakten kan bedrivas som från land. Tillstånd att bedriva skyddsjakt på allmänt vatten kan sökas hos respektive länsstyrelse.

4 NATURVÅRDSVERKET 4(13) Skyddsjakt från båt Yrkesfiskare som drabbas av skador på fångst eller redskap kan efter ansökan hos Naturvårdsverket få särskilt tillstånd till skyddsjakt från båt. Yrkesfiskare som fått sådant tillstånd att bedriva skyddsjakt från båt kan uppdra åt annan namngiven person att utföra skyddsjakten. Den som ska utföra skyddsjakt från båt ska kunna uppvisa intyg på genomgången utbildning i säljakt anordnad av jägarorganisation i Sverige eller Finland. Skyddsjakten kan komma att villkoras ytterligare. Ansökan om att få bedriva skyddsjakt från båt ska sändas till Naturvårdsverket, Stockholm. Jakttid Skyddsjakt är tillåten under tiden 16 april 31 december 2012 eller den tidigare tidpunkt när länets kvot är fylld. Högst hälften av antalet tilldelade djur per län får fällas före den 1 juli Vem som utför jakten Av jaktlagstiftningen följer att den som bedriver skyddsjakt ska ha jakträtt på området. Den som bedriver skyddsjakt efter gråsäl ska innan jakten höra Kustbevakningen om hur många djur som återstår av tilldelningen i det område där skyddsjakten bedrivs. Kustbevakningen lämnar på telefonnummer upplysningar dygnet runt om hur många sälar som rapporterats fällda i respektive län. Tillåtna jaktmedel Vid skyddsjakten får endast användas ammunition som tillhör klass 1 enligt 14 Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd (NFS 2002:18) om jakt och statens vilt. Vidare får halvautomatiska vapen som uppfyller kraven i 11 styckena 1 och 2 samma föreskrifter användas vid skyddsjakten om de kan laddas med högst tre patroner. Fångstredskap som är godkänt av Naturvårdsverket för fångst av gråsäl får användas i befintliga fiskeredskap. Föreskrifter om övriga krav på levandefångstredskap finns i Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd (NFS 2002:18) om jakt och statens vilt, m.m. Bärgning Varje fälld säl ska om möjligt bärgas. Skyddsjakten får därför endast bedrivas på sådana platser och på sådant sätt att fällda djur kan bärgas. Den som bedriver skyddsjakt med stöd av detta beslut är skyldig att i förväg vidta de åtgärder som kan anses nödvändiga med hänsyn till var och hur skyddsjakten bedrivs för att skjuten säl ska kunna bärgas. En död säl sjunker snabbt. För att kunna bärga sälen kan jägaren under jakten ha medhjälpare i båt med motorn igång. Båten får dock inte användas i andra syften, såsom att hindra säl från att undkomma eller avleda dess uppmärksamhet från skytten.

5 NATURVÅRDSVERKET 5(13) Anmälan av fälld gråsäl Den som fällt eller påskjutit en gråsäl ska utan dröjsmål, dock senast klockan 24:00 samma dag djuret har fällts eller påskjutits, anmäla det till Kustbevakningen på telefonnummer Vid anmälan ska skytten lämna följande uppgifter som antecknas av Kustbevakningen: 1. skyttens namn, adress och telefonnummer, 2. när sälen fällts eller påskjutits (datum och klockslag), 3. på vilken plats (position eller fysiskt objekt) sälen fällts eller påskjutits, och 4. om sälen fångats i fångstredskap. Prover Den som fäller gråsäl ska lämna in prover och uppgifter i enlighet med bilaga 2 till detta beslut. Fällda gråsälar får, när föreskrivna uppgifter och prover har lämnats till Naturhistoriska riksmuseet, behållas av den som fällt djuret. Fiskarenas och jägarnas intresseorganisationer i respektive län kan lämna information om hur provtagning samt emballering och hantering av proverna bör ske. Naturhistoriska riksmuseet svarar för kostnaderna för uppsamling, mellanlagring och transport av proverna. Museet lämnar också ersättning till den som skickat in prov enligt bilaga 2. Följande personer på Naturhistoriska riksmuseet kan lämna ytterligare information om provtagning och emballering: Britt-Marie Bäcklin Charlotta Moraeus Länsstyrelsernas åtaganden Avlysning Länsstyrelserna avlyser skyddsjakten efter att det tillåtna antalet gråsälar inom länet fällts eller påskjutits alternativt att jakttiden löpt ut. Länsstyrelserna offentliggör detta på sådant sätt att alla berörda snarast möjligt får kännedom om avlysningen. Redovisning av jakten Senast den 15 februari 2013 bör respektive länsstyrelse lämna en skriftlig redovisning av vilka effekter skyddsjakten haft på sälskadornas omfattning samt övriga erfarenheter från skyddsjakten. Rapporten bör även innehålla en redovisning av vilka eventuella förändringar av skyddsjakten som länsstyrelsen föreslår.

6 NATURVÅRDSVERKET 6(13) Bakgrund Länsstyrelsernas skrivelser Berörda länsstyrelser har beretts möjlighet att senast den 15 februari 2012 lämna synpunkter på innehåll i kommande års beslut. Länsstyrelserna i Västernorrlands, Norrbottens, Västerbottens och Stockholms län har under februari och mars 2012 inkommit med sådana skrivelser. Övriga länsstyrelser har inte inkommit med synpunkter. Länsstyrelsen i Västernorrlands län Av skrivelsen framgår att länsstyrelsen anser att befintlig jakttid samt tilldelning är tillräcklig. Däremot anser länsstyrelsen att beslutet bör utformas så att fiskarenas möjlighet att fånga sälar i modifierad pontonfälla inte begränsas av tilldelningen, att möjligheten att jaga invid fiskeredskap från båt införs utan att särskilt tillstånd först måste sökas samt att ammunition av klass 2 bör tillåtas. Länsstyrelsen i Norrbottens län Länsstyrelsen har i sin skrivelse svarat att jakt utanför territorialvattengränsen bör tillåtas och att Naturvårdsverket bör verka för en ändring av regelverket kring jakt inom Sveriges ekonomiska zon. Vidare menar länsstyrelsen att möjligheten att jaga invid fiskeredskap från båt bör införas utan att särskilt tillstånd först måste sökas. Länsstyrelsen hemställer även att Naturvårdsverket så långt det är möjligt förenklar rutinerna för provtagning från fällda sälar samt att ett alternativ till klass 1 vapen i samband med skyddsjakten utreds. Länsstyrelsen i Västerbottens län Av skrivelsen framgår att länsstyrelsen anser att jakttiden kan vara oförändrad från tidigare år. Vidare skriver länsstyrelsen att tilldelningen i år bör höjas med fem gråsälar, från 20 stycken till 25 samt att fiskarenas möjligheter av att fånga sälar i modifierad pontonfälla inte bör begränsas av tilldelningen. Länsstyrelsen hemställer även att det bör införas möjlighet att låta jägare kunna ansöka om att få jaga gråsäl invid fiskeredskap från båt, att ammunition av klass 2 bör tillåtas samt att provtagningsförfarandet bör ses över då många upplever detta som krångligt. Länsstyrelsen skriver också att Naturvårdsverket bör låta yrkesfiskare som genomgått säljaktsutbildning slippa ansöka om särskilt tillstånd för att få bedriva skyddsjakt från båt. Länsstyrelsen i Stockholms län Av skrivelsen framgår att länsstyrelsen anser det vara av vikt att skyddsjakt bedrivs där skadorna är som mest omfattande. Länsstyrelsen ställer sig därför positiv till en utveckling av jaktmetoder som underlättar jaktens bedrivande i dessa områden.

7 NATURVÅRDSVERKET 7(13) Samråd med Havs- och vattenmyndigheten I enlighet med 24 andra stycket jaktförordningen har Naturvårdsverket den 30 mars 2012 samrått med Havs- och vattenmyndigheten. Av samrådet framgick att myndigheten inte hade något att erinra mot beslutet. Skyldigheter som följer av Sveriges medlemskap i den Europeiska Unionen Art- och habitatdirektivet Gråsäl är upptagen i bilaga 2 till rådets direktiv 92/43/EEG om bevarandet av livsmiljöer samt vilda djur och växter, det så kallade art- och habitatdirektivet. Detta innebär att medlemsstaterna är förpliktade att vidta åtgärder såsom att utse särskilda bevarandeområden eller säkerställa att till exempel jakt, insamling eller exploatering av gråsäl är förenlig med bibehållandet av en gynnsam bevarandestatus av arten. Rekommendationer som följer av internationella åtaganden Helsingforskonventionen om skydd av Östersjöområdets marina miljö Helsingforskonventionen har i sin rekommendation för bevarandet av säl (HELCOM recommendation 27-28/2 on conservation of seals in the Baltic Sea) fastslagit tre generella förvaltningsprinciper enligt vilka medlemsstaternas sälpopulationer ska tillåtas; återhämta sig och nå carrying capacity level (ekosystemets bärkraft), öka och ges möjlighet att etablera sig i lämpliga föryngringsområden i hela Östersjön, och uppnå ett hälsotillstånd som säkrar dess fortsatta existens. Vidare har det fastslagits att viss jakt kan tillåtas för populationer som uppnått Limit Reference Level (den minsta storleken för en livskraftig population). Detta innebär att skyddsjakt kan få bedrivas om populationen har haft en stadig positiv tillväxt under lång tid och att jakten inte äventyrar denna tillväxt eller de ovan nämnda generella förvaltningsprinciperna. Helcoms arbete med att fastslå nivåer för Limit Reference Level för olika sälbestånd i Östersjön och Kattegatt pågår fortfarande. Nationella åtaganden Naturvårdsverket fastställde den 25 juni 2001 en Nationell Förvaltningsplan för Gråsälsbeståndet i Östersjön (dnr ). Naturvårdsverket arbetade fram till den 30 juni 2011 med en revidering av denna, då gråsälspopulationens storlek och utbredning utvecklats sedan Fortsatt ansvar för förvaltningen av gråsäl har sedan den 1 juli 2011 övertagits av Havs- och vattenmyndigheten.

8 NATURVÅRDSVERKET 8(13) Skäl Juridiska förutsättningar för skyddsjakt Om det i enlighet med 7 jaktlagen ( ) på grund av ett viltbestånds storlek bedöms finnas påtagliga risker för allvarliga skador av vilt får Naturvårdsverket, med stöd av 24 jaktförordningen, besluta om skyddsjakt efter säl för att förebygga eller minska dessa risker. För att skyddsjakt ska kunna medges krävs att förutsättningarna i 23 a jaktförordningen är uppfyllda. Skyddsjakt får enligt bestämmelsen meddelas för att förhindra allvarlig skada på t.ex. egendom om det inte finns någon annan lämplig lösning och om det inte försvårar upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus hos artens bestånd i dess naturliga utbredningsområde samt att jakt ska ske för att förhindra allvarlig skada på gröda, boskap, skog, fiske, vatten eller annan egendom. Enligt 9 b jaktförordningen ska det i beslut som fattas med stöd av 23 a och 24 samma förordning anges antalet djur som får fällas, vilka medel och metoder som får användas, tid och område som avses, de villkor som i övrigt behövs föra att så långt möjligt undvika skador eller olägenheter av betydelse för den berörda artens bestånd samt den kontroll som kommer att ske. Naturvårdsverkets bedömning Skadornas omfattning Fiskeriverket uppskattade år 2005 att den sammanlagda kostnaden för skador av säl på det svenska yrkesfisket uppgick till cirka 55 miljoner kronor per år. Trots att arbetet inom Program Sälar och Fiske har pågått sedan 1993 med att utveckla sälsäkra fiskeredskap och fiskemetoder, har sälskadorna fortsatt att öka. Regeringen höjde Viltskadeanslagets andel för bidrag och ersättningar för sälskador på fiske med fem miljoner kronor år 2010 och har sedan dess anvisat 25 miljoner kronor per år för dessa åtgärder. Mot denna bakgrund gör vi bedömningen att skador av säl på det svenska fisket är omfattande. Andra lämplig lösningar Naturvårdsverket anser att tyngdpunkten i arbetet med att långsiktigt minska problemen med sälskador i det yrkesmässiga kustfisket bör ligga på att utveckla sälsäkra fiskeredskap och fiskemetoder. Trots att sådant utvecklingsarbete pågått sedan år 1993 har sälskadorna fortsatt att öka. Naturvårdsverket gör därmed bedömningen att det i nuläget inte finns någon annan lämplig lösning än att komplettera förebyggande åtgärder med viss skyddsjakt. Sälstammens bevarandestatus Gråsälstammen har, efter att ha varit tillbakapressad, återhämtat sig och beräknas nu uppgå till mer än individer. Andelen dräktiga honor har ökat från 9 % i början av 1980-talet till 89 % under 2000-talet. Tillväxten av populationen har varit cirka 6-8 procent per år mellan 1990 och 2006 och har

9 NATURVÅRDSVERKET 9(13) sedan dess börjat stabiliserats. Antalet sälar med tarmsår har dock ökat sedan mitten av 1980-talet och även om en minskande trend kan ses, är förekomsten fortfarande hög. Andelen gråsälar med tarmsår är dock högre i Bottniska viken jämfört med förekomsten i Egentliga Östersjön. Gråsälen finns nu längs hela kustområdet från Skåne upp till Norrbotten. Naturvårdsverket gör därför bedömningen att en skyddsjakt i den omfattning och enligt de villkor som framgår av detta beslut inte kommer försvåra upprätthållandet av gynnsam bevarandestatus för gråsälstammen i Östersjön. Skyddsjaktsområden Med hänsyn till behoven av en kontinuerlig populationsövervakning inom miljöövervakningen omfattar detta beslut inte vissa mindre områden som är av vikt för övervakningen. Vidare gör Naturvårdsverket med hänsyn till populationsutvecklingen och skadesituationen i Blekinge, Skåne, Gotlands samt Kalmar län söder om Mönsterås och Borgholms kommuner bedömningen att skyddsjakt inte kan beviljas i dessa områden. Jaktmetod Myndigheter och organisationer har uttryckt det angelägna i att skyddsjakt från båt ska tillåtas. Viss sådan skyddsjakt är tillåten med vissa villkor sedan Antalet tillstånd och fällda sälar är för litet för att medge en ordentlig utvärdering av metoden. Särskilt tillstånd till skyddsjakt från båt kan sökas hos Naturvårdsverket. Se Skyddsjakt från båt på sida 4. Naturvårdsverket har för avsikt att följa upp jakten. Antalet sälar som får fällas Av 230 beviljade gråsälar under 2011 rapporterades 72 fällda. Mot bakgrund av detta finner Naturvårdsverket det inte motiverat att höja tilldelningen under år Jaktmedel Gråsälen hör till de arter som endast får jagas med ammunition tillhörande klass 1. I nuläget finns det enligt Naturvårdsverkets mening inga skäl som motiverar ett generellt undantag från detta krav. Naturvårdsverket har godkänt ett levandefångstredskap för gråsäl, avsett att monteras i befintliga fiskeredskap av modell Push-Up eller Ponton. Dessa är tillåtna att användas inom ramen för detta beslut. Jakttid Jakttiden är beslutad mot bakgrund av sälarnas behov av fredning under kutning och pälsömsning samt behovet av att skydda fisket mot skador. Mot bakgrund av att länens tilldelningar ska kunna nyttjas under hela året har Naturvårdsverket villkorat att högst hälften av länens kvoter får fyllas innan första juli 2012.

10 NATURVÅRDSVERKET 10(13) Övrigt Prover till Naturhistoriska riksmuseet Varje fälld säl ger en värdefull möjlighet att samla in forskningsunderlag. Det är därför viktigt att prover insamlas från de sälar som skjuts vid skyddsjakten och skickas till Naturhistoriska riksmuseet för undersökning. Detta kan ha stor betydelse för bland annat den miljögiftsforskning som bedrivs i Sverige då tidigare undersökningar av sälar har visat på höga halter av organiska miljögifter. Halterna av dessa ämnen kan anrikas i så pass höga koncentrationer att nedsatt reproduktionsförmåga och kroniska sjukdomar kan uppstå. Sälars påverkan på fiskbestånd är en annan aktuell fråga och insamlat material bidrar till att sälars födovanor kan kartläggas utifrån mag- och tarminnehåll. Handel med sälprodukter Naturvårdsverket erinrar om att särskilda bestämmelser gäller för att få bedriva handel med sälprodukter. Information om detta lämnas av länsstyrelserna. Detta beslut har fattats av biträdande avdelningschefen Anna Helena Lindahl. Vid den slutliga handläggningen har i övrigt deltagit sektionschefen Mette Svejgaard, juristen Malin Hollberg Malm och Mimmi Skog, den sistnämnda föredragande. För Naturvårdsverket Anna Helena Lindahl Mimmi Skog Bilagor: 1. Sändlista 2. Instruktioner om provtagning av fällda gråsälar 3. Upplysning om hur man överklagar

11 NATURVÅRDSVERKET 11(13) Sändlista: Länsstyrelsen i Norrbottens län Länsstyrelsen i Västerbottens län Länsstyrelsen i Västernorrlands län Länsstyrelsen i Gävleborgs län Länsstyrelsen i Uppsala län Länsstyrelsen i Stockholms län Länsstyrelsen i Södermanlands län Länsstyrelsen i Östergötlands län Länsstyrelsen i Gotlands län Länsstyrelsen i Kalmar län Länsstyrelsen i Blekinge län Kustbevakningen Naturhistoriska Riksmuseet Kopia för kännedom: Havs- och vattenmyndigheten Miljödepartementet Landsbygdsdepartementet Viltskadecenter Jord- och Skogbruksministeriet, Helsingfors Miljöministeriet, Helsingfors Ålands Landskapsstyrelse HELCOM Program Sälar och Fiske Sveriges Fiskares Riksförbund WWF Svenska Naturskyddsföreningen Jägarnas Riksförbund/Landsbygdens jägare Svenska Jägareförbundet Lantbrukarnas Riksförbund Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund Sveriges Fiskevattenägareförbund Bilaga 1

12 NATURVÅRDSVERKET 12(13)

13 NATURVÅRDSVERKET 13(13) Bilaga 3 Var ska beslutet överklagas? Naturvårdsverkets beslut kan överklagas hos Förvaltningsrätten i Stockholm. Överklagandet ska dock skickas eller lämnas till Naturvårdsverket. Adressen framgår av beslutet. Har överklagandet kommit in i rätt tid överlämnar Naturvårdsverket överklagandet och handlingarna till förvaltningsrätten. När ska beslutet senast överklagas? Överklagandet ska ha kommit in till Naturvårdsverket inom tre veckor från den dag Ni fick del av beslutet. Vad ska överklagandet innehålla? Överklagandet ska vara skriftligt och det ska vara undertecknat. I skrivelsen ska Ni ange: Ert namn, adress, personnummer/organisationsnummer och telefonnummer, vilket beslut som Ni överklagar t.ex. genom att ange beslutsdatum och ärendets diarienummer, hur Ni anser att Naturvårdsverkets beslut ska ändras och varför det ska ändras samt om det finns motparter i ärendet bör Ni ange deras namn, adress och telefonnummer