Havsplanering. till glädje och nytta för alla

Transkript

1 Havsplanering till glädje och nytta för alla

2 Varför havsplanering? Nuläget: Miljötillståndet är inte hållbart och försämras. Anspråken ökar på att använda haven. Nya användningar och anspråk tillkommer. Stora behov av olika former av skydd. Havsplanering främsta verktyget för att fördela nyttigheterna och utrymmet i havet. Behövs för tillämpningen av EU:s havsmiljödirektiv

3 Ingen samlad havsplanering, få kommuner planerar territorialhavet Många intressen Försvar Sjöfart Naturvård Energiproduktion Materialutvinning Forskning Kulturmiljövård Vattenbruk Fiske med mera Internationellt regelverk styr i den ekonomiska zonen

4 Havsplanering - syfte Syftet med planering av havet är att bidra till hållbar utveckling. Samlat underlag för att pröva anspråk och skyddsbehov Förenkla tillståndsprövning och förvaltning Förutsägbarhet för företag och intressenter Verktyg för samordnad havsförvaltning Verktyg för kommunikation och information Bidrar till gränsöverskridande samarbete

5 Föreberdelser för havsplaneringen i tre planområden: Bottniska viken, Östersjön, Västerhavet

6 Planernas form och innehåll Sammanhängande och helhetliga havsplaner planområden (1 nm från baslinjen): Bottniska viken, Östersjön och Västerhavet Mest lämpliga användningen av havsområden avvägningar mellan allmänna intressen krav på fungerande ekosystem sätter ramarna grunddragen för hur havsområden ska användas vilka allmänna intressen som ska beaktas vid beslut kartor, riktlinjer och bestämmelser planering i olika geografiska skalor

7 Överlappningar mellan planer Vattendirektivet PBL-plan Havsplan Havsmiljödirektivet Baslinje Territorialhavet Ekonomisk zon (EEZ)

8 Ansvarsfördelning HaV tar fram förslag till havsplaner, tillsammans med kustlänsstyrelserna. Statliga myndigheter lämnar underlag och medverkar. Kommunerna och kommunala samarbetsorgan ska bjudas in att medverka. Regeringen ger riktlinjer och beslutar havsplanerna

9 Samordnande länsstyrelser Samordna länsstyrelsernas arbete inom sitt havsplaneområde Havsplaneområde Samordnande lst Ingående lst Bottniska viken Västernorrland Norrbotten, Västerbotten, Gävleborg, Uppsala Östersjön Kalmar Stockholm, Sörmland, Östergötland, Gotland, Blekinge, del av Skåne Västerhavet Västra Götaland Del av Skåne, Halland

10 Kustlänsstyrelsernas roll Bistå Havs- och vattenmyndigheten med att aktivt leda och samordna planeringsprocessen på regional nivå Samarbeta; samordna; samverka Ta fram regionala planeringsunderlag Verka för och bevaka att den kommunala planeringen samordnas med havsplaneringen

11 Nationella myndigheters roll Riksintressemyndigheter samt några övriga myndigheter ska lämna underlag och medverka i planeringen (Energimarknadsinspektionen, Affärsverket svenska kraftnät, Statens energimyndighet, Sjöfartsverket, Riksantikvarieämbetet, Försvarsmakten, SGU, Transportstyrelsen, SMHI, Naturvårdsverket, Boverket, Trafikverket) Övriga myndigheter förutsätts delta om det finns anledning

12 Sambandet med kommunernas planering Den statliga havsplaneringen ska bedrivas i samråd med kommunerna. Kommunerna ska ha möjlighet att medverka i planeringsprocessen och yttra sig över havsplanen. Kommunerna bör samordna kustplaneringen sinsemellan

13 Grannländerna Finland, Ryssland, Estland, Lettland, Litauen, Polen, Tyskland, Danmark, Norge ges tillfälle till samråd HaV tar in underlag och synpunkter från grannländerna Så långt möjligt samordna förslag med grannländerna Samråd enligt Esbo-konventionen

14 Planeringsprocessen 6. Uppföljning 1. Underlag, program 5. Tillämpning 2. Planering, samråd 4. Beslut 3. Granskning

15 Underlags-/programskedet - syfte Gemensamt planeringsunderlag och nulägesbeskrivning Mål och strategier (utgångspunkter) Tar ca 1 1,5 år

16 Programskedet utkast till tidplan Skede År September Oktober November December Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December Kv 1 Program Sektorsunderlag nulägesbeskrivning Miljöbeskrivning och status (underlag havsmiljödirektivet med kompl) Regionala underlag Miljöbedömningssamråd behovsbedömning och avgränsning Samhällsekonomisk analys fördjupat underlag Utmaningar, WS Planeringsmål och strategier, WS Program (inkl miljöparametrar och samhällsekonomisk analys) Programsamråd Samrådsredogörelse Justering av program Program och samrådsredogörelse till regeringen för info

17 Referensgrupp Namn Pål Karlsson Carmita Lundin Anton Persson Emil Fastén Helena Carling Ingela Isaksson Kerstin Ainouz Nina Loberg Ingemar Olofsson Helena Björn Elisabet Weber Organisation Boverket SKL Trafikverket Trafikverket Länsstyrelsen VG Länsstyrelsen VG Länsstyrelsen Kalmar Lst Västernorrland Söderhamns kommun Lomma kommun Länsstyrelsen Skåne

18 Förberedelser 2012 viktigaste insatserna Arbetsplan för underlags- och programskedet, förslag sommaren 2012 Bygga upp en havsplaneringsportal på plats vid starten av havsplaneringen Ta fram utbildningsprogram för alla berörda aktörer och förbereda utbildningarna genomförs i inledningen av underlags- och programskedet

19 Tack!

20 Havsplanering och havsförvaltning

21 Produkterna Åtgärdsprogram respektive Havsplan Åtgärdsprogram Effekter på kort sikt (år 2020) Utformas för att uppnå eller upprätthålla en god miljöstatus Omfattar geografiska skyddsåtgärder Anger operativa mål för genomförandet som kan gälla alla sektorer Fastställs av HaV Havsplan Långsiktigt underlag (år ) för framtida beslut Förutser och förebygger skador på ekosystemens struktur och funktion Anger inriktning för användningen av havsområden och havets resurser Är vägledande, styrande eller bindande för beslut enligt andra lagar Beslutas av regeringen