Angående ansökan om typgodkännande av fångstredskap för mullvad

Transkript

1 1(7) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY BESLUT Ärendenr: NV Angående ansökan om typgodkännande av fångstredskap för mullvad Beslut Naturvårdsverket beslutar att typgodkänna fångstredskapet Talpirid moletrap (S55) avsett för fångst av mullvad enligt den material- och konstruktionsspecifikation som framgår av bilaga 1. För upplysning om hur man överklagar, se bilaga 2. Villkor för användningen av fångstredskapet I anslutning till fångstredskapet ska användaren informera om att fångstredskapet används och att det kan utgöra en risk för klämskador. På marken ovanför fångstredskapet ska ett separat skyddshölje placeras i syfte att förhindra barn och sällskapsdjur åtkomst till fångstredskapet. Skyddshöljet ska anpassas så att det helt täcker redskapet. Skyddshöljet ska även förankras antingen i marken eller genom en tyngd ovanpå. Förankringen ska ske så att det blir svårt att rubba skyddshöljet. Återkallandeförbehåll Beslutet kan komma att återkallas om det framkommer vid användningen att fångstredskapet inte är selektivt, utsätter vilt för onödigt lidande eller utsätter människor och egendom för fara. BESÖK: STOCKHOLM VALHALLAVÄGEN 195 ÖSTERSUND FORSKARENS VÄG 5, HUS UB POST: STOCKHOLM TEL: FAX: E-POST: REGISTRATOR@ NATURVARDSVERKET. SE INTERNET: WWW. NATURVARDSVERKET. SE

2 NATURVÅRDSVERKET 2(7) Bakgrund Ni har kommit in med en ansökan om typgodkännande av fångstredskapet Talpirid moletrap avsett för fångst av mullvad. Konstruktionen är en dödande slagfälla. Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) har på uppdrag av Naturvårdsverket testat fångstredskapet. Syftet har varit att praktiskt kunna utvärdera om fångstredskapet orsakar mullvadar onödigt lidande eller inte. Fångstredskapet har testats i fält i Skåne län. Tolv stycken mullvadar har fångats och obducerats av SVA. Jordbruksverket är ansvarig myndighet för djurskydd i Sverige. Vi har därför efterfrågat Jordbruksverkets synpunkter på SVA:s testresultat och om de tycker att Talpirid moletrap kan godkännas eller inte. Testresultat från SVA SVA har sammanfattningsvis framfört följande. Sammanlagt fångades tolv mullvadar. Testerna har skett i fält och i naturliga mullvadsgångar under jord. Tiden mellan fångst och medvetslöshet har därför inte kunnat mätas. Dock har sannolikt tio av tolv fångster uppfyllt kraven på en snabb medvetslöshet och död. Vid dessa tillfällen träffades djuren över bröstkorgsområdet. Detta bedöms som en effektiv metod för att uppnå medvetslöshet då fjäderkraften i Talpirid moletrap är mycket stor jämfört med andra konstruktioner för mullvad. Två mullvadar träffades över buken. Detta är sämre ur djurskyddssynpunkt då djuret har möjlighet att andas och vara medveten en längre tid än vid en träff över bröstkorg/huvud. Redskapet är alltså inte konstruerat så att det alltid träffar över huvud eller bröstkorg. Dock har variationen i träffpunkt varit mindre bland mullvadar fångade i Talpirid moletrap jämfört med andra fångstredskap. Det beror sannolikt på att gillerpinnen måste tryckas uppåt för att fångstredskapet ska utlösas. Detta till skillnad från andra mullvadsfällkonstruktioner som lättare utlöses av exempelvis jord. Yttrande från Jordbruksverket Jordbruksverket avstyrker ett godkännande av fångstredskapet. De skriver sammanfattningsvis följande. Fångstredskapet uppfyller inte kraven på djurskydd. Två av tolv djur har träffats över buken istället för huvudet eller bröstkorgen. Träffar över buken visar inga snabbt dödande skador på djuren enligt SVA:s yttrande. Fångstredskapet är inte konstruerat för att säkert träffa rätt ställe på djuret (huvud eller bröstkorg) varje gång det utlöses. Ett godkännande kan därför inte ske med mindre än att fångstredskapet konstrueras om så att risken för felträff minimeras.

3 NATURVÅRDSVERKET 3(7) Skäl för beslutet Aktuella bestämmelser Med jakt så avses bland annat att fånga eller döda vilt. Det följer av 2 jaktlagen (1987:259). Jakt ska bedrivas så att vilt inte utsätts för onödigt lidande och att människor och egendom inte utsätts för fara. Det framgår av 27 jaktlagen. Fångstredskap ska vara av godkänd typ för att få användas. Naturvårdsverket prövar efter samråd med Statens jordbruksverk frågor om godkännande av fångstredskap. Det framgår av 11 jaktförordningen (1987:905). Enligt 11 kap. 1 Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2013:13) om typgodkännande av fångstredskap (som är tillämplig i detta fall) kan beslut om typgodkännande omprövas eller återkallas om det vid användningen av fångstredskapet framkommer att det utsätter vilt för onödigt lidande, att fångstredskapet inte är selektivt eller att människor eller egendom utsätts för fara eller om det framkommer att det vid beslutet om typgodkännande förelåg vilseledande eller oriktiga uppgifter. Naturvårdsverkets bedömning Så som framgår av ovan så får användningen av fångstredskapet inte utsätta mullvadar för onödigt lidande. Inte heller får användningen utsätta människor och tamdjur för fara. Det är även viktigt att redskapet fångar just den art det är avsett för. Onödigt lidande Naturvårdsverket tar först ställning till om aktuellt fångstredskap uppfyller kravet på att djur inte får utsättas för onödigt lidande. Användningen av fångstredskap kan orsaka fångat vilt ett visst lidande. Precis som vid all jakt. Detta är enligt Naturvårdsverkets mening acceptabelt så länge lidandet inte är onödigt. Det aktuella fångstredskapet har i tio fall av tolv sannolikt orsakat mullvadar en snabb medvetslöshet och död. Risken för onödigt lidande är därmed begränsad. Jordbruksverket har framfört att fångstredskapet inte är konstruerat så att det träffar på rätt sätt varje gång den utlöses. För att minimera risken för onödigt lidande är detta naturligtvis önskvärt. Dock visar testerna att gillerfunktionen är konstruerad så att variationen i vart slaganordningen träffar är begränsad. I huvudsak har djuren träffats på ett sätt som minskar risken för onödigt lidande. Naturvårdsverket anser därför att kravet på att fångstredskap inte får utsätta vilt för onödigt lidande är uppfyllt. Säkerhet för människor och tamdjur Fjäderkraften i fångstredskapet är mycket hög. Det finns därför en risk för allvarliga klämskador för den som ska hantera fångstredskapet. I produktbladet framgår instruktioner för hur man ska gillra fångstredskapet och att stor försiktighet krävs. Risken för människors säkerhet är därför begränsad. När fångstredskapet är uppgillrat för jakt så placeras dessutom slaganordningen under jord. Det minskar risken för att tamdjur och människor skadas. Det finns

4 NATURVÅRDSVERKET 4(7) ändå, med hänsyn till dessa risker, anledning att förena beslutet om typgodkännande med vissa villkor för användningen av redskapet. Naturvårdsverkets villkor om separat skyddshölje samt krav på information i direkt anslutning till fångstredskapet säkerställer att risken för skador på människor och sällskapsdjur minimeras. Placeringen av slaganordningen under jord säkerställer även att risken för att andra arter fångas och dödas är liten. Naturvårdsverket anser därmed att kravet på att fångstredskap inte får äventyra säkerheten för människor och sällskapsdjur är uppfyllt. Naturvårdsverket bedömer alltså att det finns vissa risker för människor med fångstredskapet. Dessa risker förhindrar dock inte att själva konstruktionen i sig godkänns. Riskerna kan snarare omhändertas genom villkor för användningen av redskapet. Villkor för användningen Som framgår ovan är fjäderkraften i fångstredskapet mycket hög. Det finns därför vissa säkerhetsrisker med användningen av fångstredskapet. Då fångstredskapet i stor utsträckning kan förväntas användas i områden där människor vistas (t.ex. trädgårdar och gårdar) är det viktigt att det informeras om användningen av redskapet. Villkoret om att det i anslutning till fångstredskapet ska placeras en skylt där det tydligt informeras om att fångstredskapet används är därför motiverat. Naturvårdsverket bedömer också att villkoret om ett separat skyddshölje är motverat av den anledningen. Naturvårdsverket anser även att villkoren är proportionerliga och väl avvägda. Slutsats Mot bakgrund av ovanstående gör Naturvårdsverket bedömningen att fångstredskapet Talpirid moletrap kan typgodkännas för fångst av mullvad enligt den material- och konstruktionsspecifikation som framgår av bilaga 1. Vidare anser Naturvårdsverket att typgodkännandet ska förenas med de villkor för användningen som framgår ovan. Övrigt Naturvårdsverket påminner om Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd (NFS 2002:18) om jakt och statens vilt som ytterligare reglerar hur användning av fångstredskap får ske.

5 NATURVÅRDSVERKET 5(7) Beslut i detta ärende har fattats av avdelningschefen Rikard Janson. Sektionschefen Gunilla Ewing Skotnicka har varit föredragande. För Naturvårdsverket Rikard Janson Gunilla Ewing Skotnicka Bilaga 1. Konstruktionskrav och materialspecifikation Bilaga 2. Upplysning om hur man överklagar Kopia för kännedom till: Jordbruksverket Statens veterinärmedicinska anstalt Samtliga länsstyrelser Polismyndigheten Svenska Jägareförbundet Lantbrukarnas riksförbund

6 NATURVÅRDSVERKET 6(7) Bilaga 1. Konstruktionskrav och materialspecifikation Namn: Talpirid mole trap eller Tomcat mullvadsfälla Material: Plast och metall Längd: 265 mm Bredd 147 mm Höjd 190 mm Ytterligare information finns på tillverkarens hemsida:

7 NATURVÅRDSVERKET 7(7) Bilaga 2 Var ska beslutet överklagas? Naturvårdsverkets beslut kan överklagas hos Förvaltningsrätten i Stockholm. Överklagandet ska dock skickas eller lämnas till Naturvårdsverket. Adressen framgår av beslutet. Har överklagandet kommit in i rätt tid överlämnar Naturvårdsverket överklagandet och handlingarna till Förvaltningsrätten. När ska beslutet senast överklagas? Överklagandet ska ha kommit in till Naturvårdsverket inom tre veckor från den dag Ni fick del av beslutet. Vad ska överklagandet innehålla? Överklagandet ska vara skriftligt och det ska vara undertecknat. I skrivelsen ska Ni ange: Ert namn, adress, personnummer/organisationsnummer och telefonnummer, vilket beslut som Ni överklagar t.ex. genom att ange beslutsdatum och ärendenummer, hur Ni anser att Naturvårdsverkets beslut ska ändras och varför det ska ändras samt om det finns motparter i ärendet bör Ni ange deras namn, adress och telefonnummer.