Bakgrund Du har ansökt om att få fångstredskapet Belisle Super X 120 typgodkänt för fångst av mård och mink.

Transkript

1 1(8) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Plahn, Lars Tel: BESLUT Ärendenr: NV Janne Bäckström Postvägen Stöde Beslut angående ansökan om typgodkännande för fångstredskap för mård, Belisle Super X 120 Beslut Naturvårdsverket beslutar att typgodkänna det dödande fångstredskapet Belisle Super X 120 (S53) för fångst av mård med den materialspecifikation och de konstruktionskrav som framgår av bilaga 1. Fångstredskapet ska vid användning ha ett skyddshölje med anpassat ingångshål. Beslutet kan komma att återkallas om det framkommer vid användningen att fångstredskapet utsätter vilt för onödigt lidande, att fångstredskapet inte är selektivt eller att människor och egendom utsätts för fara. Vad gäller användningen av redskapet för mård hänvisas till Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd (NFS: 2002:18) om jakt och statens vilt. Vad gäller den del av ansökan som avser typgodkännande för fångst av mink anser Naturvårdsverket att frågan behöver utredas ytterligare genom att bl a tester utförs. Naturvårdsverket kommer därför att fatta beslut avseende denna del av ansökan senare. Bakgrund Du har ansökt om att få fångstredskapet Belisle Super X 120 typgodkänt för fångst av mård och mink. Till ansökan har du har bifogat ett certifikat som visar att fångstredskapet är godkänt i Kanada enligt kraven i Agreement on International Humane Trapping Standards (AIHTS). I Kanada är fångstredskapet godkänt för fångst av mård. BESÖK: STOCKHOLM VALHALLAVÄGEN 195 ÖSTERSUND FORSKARENS VÄG 5, HUS UB POST: STOCKHOLM TEL: FAX: E-POST: REGISTRATOR@ NATURVARDSVERKET. SE INTERNET: WWW. NATURVARDSVERKET. SE

2 NATURVÅRDSVERKET 2(8) Yttrande från Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) SVA anser att test av redskap liknande Belisle Super X 120 inte ska göras. Redskapen har på grund av tidigare testresultat bedömts vara otillfredsställande ur djurskyddssynpunkt vid fångst av mink. Yttrande från Jordbruksverket Fångstredskap av samma typ som Belisle Super X 120 har testats av SVA under SVA anser inte att nya tester behöver göras eftersom de tidigare testerna visat att den stora variationen i slagets träffpunkt gör att endast ett fåtal av de testade djuren dödats direkt. Belisle Super X 120 är godkänt för fångst i Kanada. Enligt information på Fur Institute of Canada:s webbplats har fångstredskapet inte genomgått tester med försöksdjur inför godkännandet i Kanada, utan fångstredskapet har bedömts genom datorsimulering. Då det saknas ytterligare information om hur datorsimuleringen är uppbyggd och vilken säkerhet som finns i simuleringen, bedömer Jordbruksverket att SVA:s tidigare tester av konstruktionstypen är mer trovärdig. Jordbruksverket bedömer att Belisle Super X 120 är oacceptabel ur djurskyddssynpunkt. Jordbruksverket avstyrker därför ett godkännande av Belisle Super X 120 som fångstredskap. Yttrande från sökanden Du påtalar att tidigare försök med denna typ av fälla inte är relevant för fångst av mård samt mink pga av följande: Woodstream fällornas storlek får inte ses som relevanta till just nämnda djurslag då storleken som testad är 110 samt 220 och de är framtagna för bisam samt tvättbjörn. Samt att dessa fällor, som framgår av: inte är av X typ, dvs är utrustade med två (2) st spännfjädrar utan endast har en (1) spännfjäder. Bélise Super X 120 med 2 spännfjädrar måste därför anses som ett mycket gott alternativ, och komplement till dagens slagfällor. Du skriver även att redskapet, liksom alla andra fångstredskap, genom placering och utformning ska göras selektivt och inte utsätta fångat vilt eller egendom för onödigt lidande. Det bifogas även ett förslag på hur skyddshölje och ingångshål ska vara utformat för att möta kraven på selektivitet och säkerhet. Skäl Aktuella bestämmelser Av 27 jaktlagen (1987:259) framgår att jakt ska bedrivas så att vilt inte utsätts för onödigt lidande och att människor och egendom inte utsätts för fara. Enligt 11 jaktförordningen (1987:905) ska fångstredskap vara av godkänd typ för att få användas.

3 NATURVÅRDSVERKET 3(8) Enligt 3 kap. 3 i Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2013:13) om typgodkännande av fångstredskap ska fångstredskap, som omfattas av och uppfyller kraven i AIHTS, typgodkännas då det där finns en bestämmelse om ömsesidigt erkännande. Av 7 kap. 2 NFS 2013:13 följer bl a att dödande fångstredskap för mård ska ha skyddshölje med anpassat ingångshål som gör redskapet säkert och selektivt. Enligt 11 kap. 1 samma föreskrifter kan ett beslut om typgodkännande omprövas eller återkallas om det framkommer vid användningen att fångstredskapet utsätter vilt för onödigt lidande, att fångstredskapet inte är selektivt eller att människor eller egendom utsätts för fara eller om det framkommer att det vid beslutet om typgodkännande förelåg vilseledande eller oriktiga uppgifter. Naturvårdsverkets bedömning Fångstredskap som omfattas av AIHTS I den del av ansökan som gäller fångst av mård kan konstateras att redskapet har testats och godkänts för denna viltart i Kanada, utifrån de kriterier som finns i AIHTS. Syftet med detta avtal är bland annat att fastställa normer för humana fångstmetoder. I enlighet med bestämmelsen om ömsesidigt erkännande i AIHTS ska fångstredskapet typgodkännas även i Sverige, om det bedöms uppfylla kraven i avtalet. I ärendet framkommer inte annat än att förutsättningarna i avtalet i detta fall är uppfyllda vad gäller mård och fångstredskapet ska därför typgodkännas i Sverige för denna viltart. Som framkommit ovan har Jordbruksverket framfört allmänna synpunkter på fångstredskap av detta slag och SVA har uttalat att test av redskap liknande Belisle Super X 120 inte ska göras. Enligt Naturvårdsverkets uppfattning kan dessa synpunkter inte beaktas vid bedömningen av om redskapet ska typgodkännas för mård då vi har en skyldighet att följa bestämmelsen om ömsesidigt erkännande när förutsättningarna, som i detta fall, är uppfyllda. Användningen av fångstredskapet Av artikel 7 och 8 i AIHTS följer bl.a. att varje parts behöriga myndighet ska anstränga sig för att säkerställa att jägare är utbildade i human, säker och effektiv användning av fångstmetoder samt kräva att tillverkarna förser dem med instruktioner för lämplig gillring och säker drift. I Kanada hålls utbildningar i fångstmetoder för de som ska använda fångstredskapen. I Sverige finns nationella bestämmelser (i form av föreskrifter) kring hur fångstredskap ska användas efter ett typgodkännande. Som framgått ovan ska bl.a. ett fångsredskap av detta slag vid fångst av mård ha ett skyddshölje med anpassat ingångshål. Naturvårdsverket anser att detta är nödvändigt i syfte att tillgodose krav på säkerhet och selektivitet och undvika onödigt lidande. Vidare är dessa nationella krav för användningen i linje med hur AIHTS ska genomföras, varför det inte finns skäl att göra avsteg från dem i detta fall. Viltarter som inte omfattas av AIHTS Ansökan om typgodkännande avser även mink. Även om det aktuella fångstredskapet är testat och godkänt utifrån kriterierna i AIHTS är inte mink en viltart som omfattas av avtalet. Därmed ska inte ansökan i denna del

4 NATURVÅRDSVERKET 4(8) behandlas i någon särskild ordning utan handläggas utifrån kraven i NFS 2013:13. Det har framkommit att de tester som avses i yttrandena från SVA och Jordbruksverket inte avsåg det aktuella fångstredskapet. Det saknas således underlag för att avgöra hur fångstredskapet fungerar för fångst av mink. Vad avser den del av ansökan som gäller fångst av mink anser Naturvårdsverket därför att det aktuella redskapet behöver testas för att erhålla fullgott beslutsunderlag. Beslut i den delen av ärendet som avser mink kommer därmed att fattas vid ett senare tillfälle. Slutsats Med hänsyn till vad som anförts ovan gör Naturvårdsverket bedömningen att Belisle Super X 120 i nuläget endast kan typgodkännas för fångst av mård. För att tillgodose kraven på selektivitet och säkerhet ska fångstredskapet i enlighet med 7 kap. 2 NFS 2013:13 vid användning förses med ett skyddshölje med anpassat ingångshål. Övrigt Naturvårdsverket påminner om 30 Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd (NFS 2002:18) om jakt och statens vilt som ytterligare reglerar hur användning av fångstredskap får ske. Där framgår bl a att: om redskapet placeras lägre än 1,5 m ovan mark och avståndet mellan ingångshål och utlösningsanordning är mindre än 30 cm, ska det vara försett med en minst 30 cm lång, högst 10 cm bred och 12 cm hög ingångstunnel, fast angjord framför redskapets ingångshål, fångstredskap försett med trampgiller inte får betas på trampplattan, fångstredskap försett med betesgiller endast får betas på gillret Beslut i detta ärende har fattats av biträdande avdelningschefen Rikard Janson. Vid den slutliga handläggningen har i övrigt deltagit juristen Hanna Ek, Lars Plahn, samt sektionschefen Carl Mikael Strauss, den sistnämnde föredragande. För Naturvårdsverket Rikard Janson Carl Mikael Strauss Bilaga 1. Konstruktionskrav och materialspecifikation Bilaga 2. Upplysning om hur man överklagar

5 NATURVÅRDSVERKET 5(8) Kopia till: Jordbruksverket Statens veterinärmedicinska anstalt Samtliga länsstyrelser Samtliga polismyndigheter Svenska Jägareförbundet Jägarnas riksförbund

6 NATURVÅRDSVERKET 6(8) Bilaga 1 Konstruktionskrav och materialspecifikation Namn: BELISLE "SUPER X" Modell: Super x 120 Märkning: QMC Bredd :120 mm Höjd: 123 mm Ytterligare information finns på Fur Institute of Canada: Fångstredskapet i gillrat läge Fångstredskapet i utlöst läge

7 NATURVÅRDSVERKET 7(8) Skyddshöljet bör utformas som på bilden samt förses med lock.

8 NATURVÅRDSVERKET 8(8) Bilaga 2 Hur man överklagar Var ska beslutet överklagas? Naturvårdsverkets beslut kan överklagas hos Förvaltningsrätten i Stockholm. Överklagandet ska dock skickas eller lämnas till Naturvårdsverket. Adressen framgår av beslutet. Har överklagandet kommit in i rätt tid överlämnar Naturvårdsverket överklagandet och handlingarna till förvaltningsrätten. När ska beslutet senast överklagas? Överklagandet ska ha kommit in till Naturvårdsverket inom tre veckor från den dag Ni fick del av beslutet. Vad ska överklagandet innehålla? Överklagandet ska vara skriftligt och det ska vara undertecknat. I skrivelsen ska Ni ange: Ert namn, adress, personnummer/organisationsnummer och telefonnummer, vilket beslut som Ni överklagar t.ex. genom att ange beslutsdatum och ärendets diarienummer, hur Ni anser att Naturvårdsverkets beslut ska ändras och varför det ska ändras samt om det finns motparter i ärendet. I så fall bör Ni ange deras namn, adress och telefonnummer.