Ansökan om skyddsjakt efter varg i Dalarnas län och Jämtlands län

Transkript

1 1(6) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Grudin, Ingela Tel: BESLUT Ärendenr: NV Ruvhten sijte Ansökan om skyddsjakt efter varg i Dalarnas län och Jämtlands län Beslut Naturvårdsverket avvisar yrkandet om vilandeförklaring och avslår ansökan i övrigt. Hur beslutet kan överklagas, se bilaga 1. Bakgrund Ruvhtens sijtes ansökan Ruhvten sijte (samebyn) inkom den 6 januari 2014 med en ansökan om skyddsjakt efter en varg som uppehåller sig inom samebyns renbetesområde öster om Särna. I ansökan anförs bland annat följande. Samebyn har under flera år haft problem med ett flertal vargar inom renbetesområdet. En renägare har nu dokumenterat spår av varg öster om Särna. Han har även hittat döda renar och varit tvungen att avliva två stycken renar som varit svårt sargade av varg. Naturbevakare från Länsstyrelsen i Dalarnas län har dokumenterat och kvalitetssäkrat spår och dödad ren av varg. Samebyn hade renhjorden samlad på vinterbetesområdet, inom ett uppsamlingsområde inför slakt och skiljning. Det omöjliggör för dem att utföra sitt arbete rationellt när de har jagande varg inom renskötselområdet. Vargen orsakar rennäringen stora ekonomiska förluster i form av merarbete och renförluster samt förorsakar renarna onödigt stress och lidande, och renägarna fysiskt och psykiskt lidande. BESÖK: STOCKHOLM VALHALLAVÄGEN 195 ÖSTERSUND FORSKARENS VÄG 5, HUS UB POST: STOCKHOLM TEL: FAX: E-POST: REGISTRATOR@ NATURVARDSVERKET. SE INTERNET: WWW. NATURVARDSVERKET. SE

2 NATURVÅRDSVERKET 2(6) Det milda och regniga vädret i slutet av december har gjort betessituationen besvärlig i vissa områden. Det gör renarna väldigt oroliga och mycket svårhanterade och efter ett sådant betesläge så måste renskötarna låta renarna sprida på sig så att de lättare hittar mat. Varg som befinner sig i renhjorden innebär att samebyn förorsakas ökade kostnader på grund av ökad bevakning och merarbete vid i hopsamling av renarna efter vargens härjningar, vidare så blir renens beteendemönster förändrat, och väldigt svårarbetade eftersom de är så uppjagade, stressade och skingrade över stora områden. Vargens närvaro orsakar en ohållbar situation för samebyn som innebär att en ordnad renskötsel inte kommer att kunna bedrivas med stora ekonomiska förluster som följd. De ekonomiska följderna måste också ses i det sammanhanget att rennäringen bygger på enskilda renskötselföretag. Samebyn ställer sig, i yttrande den 22 januari 2014, frågande till länsstyrelsens anförande angående om området utgör renbetesområde eller inte. Renskötsel bedrivs i princip uteslutande på områden som förvaltas av andra än samebyn. Det är inte länsstyrelsens uppgift att bedöma om sedvanerätt till bete föreligger utan att en sådan prövning sker vid allmän domstol. Samebyn nyttjar området och har en överenskommelse med Fortifikationsverket att föra en dialog vid de tillfällen området används för övningar. Samebyn vill att Naturvårdsverket ska bortse från denna del i länsstyrelsen yttrande. Samebyn har i komplettering till ansökan den 17 februari 2014 angett bland annat följande. Renarna har flyttats till Storfjätfjällen. Här har renarna kunnat leta bete utan att behöva bli jagade och stressade. En viktminskning hos renarna på ett genomsnitt av 6-7 kilo/ren har konstaterats sedan november/december. Detta beror på den stress de utsatts för på grund av vargens närvaro och att de inte har kunna beta ifred. Efter att renarna har flyttats har inga spår av varg setts till. Samebyn yrkar slutligen att ansökan ska hållas vilande ifall vargen skulle söka upp de flyttade renarna och att staten i sådana fall ska stå för kostnaderna och utförandet av en eventuell skyddsjakt. Yttrande från Länsstyrelsen i Dalarna Länsstyrelsen i Dalarnas län har i yttrande den 15 januari 2014 anfört i huvudsak följande. Uppkomna och förväntade skador Under perioden 5-14 januari 2014 har fyra renar besiktigats. Det är sannolikt att de skadats eller dödats av varg. Skadorna har dock uppkommit inom Älvdalens skjutfält där det inte är tillåtet att bedriva renskötsel. Ytterligare tre döda renar har besiktigats men de har sannolikt ådragit sig skador av annan orsak än varg. En ren bedömdes exempelvis vara skottskadad. Vargförekomst i området Området ingår inte i något ännu känt revir. Det är okänt om vargen är en vandringsvarg eller en stationär varg. Vargens härstamning är okänd. Spårförhållandena har varit svåra och vargen har inte kunnat följas längre sträckor.

3 NATURVÅRDSVERKET 3(6) Förebyggande åtgärder Det är svårt att på ett rimligt sätt förebygga allvarliga skador i och med renskötselns natur. Erfarenheter visar att den grad av bevakning som behövs är omfattande. Annan lämplig lösning Flytt av renar kan vara i vissa fall vara ett alternativ till skyddsjakt. Betesförhållandena är enligt samebyn svåra och länsstyrelsen saknar möjlighet att bedöma var det för tillfället finns lämpliga betesförhållanden inom betesområdet. Sammanfattningsvis bedömer länsstyrelsen att skyddsjakt inte bör tillåtas då de nu dokumenterade skadorna uppkommit inom Älvdalens skjutfält där renbete inte är tillåtet. En flytt av renarna bör istället ses som ett alternativ. Yttrande från Fortifikationsverket Fortifikationsverket anför i sitt yttrande från den 16 januari 2014 att det inte finns någon renbetesmark inom Älvdalens skjutfält (LOKA 35:5). Yttrande från Länsstyrelsen i Jämtland Länsstyrelsen i Jämtlands län har i yttrande den 17 januari 2014 anfört i huvudsak följande. Uppkomna och förväntade skador De skador som samebyn redovisar är inte att betrakta som allvarliga. Detta främst då det inte framgår av ansökan hur länge samebyn har haft problem, att det dokumenterade antal dödade och skadade renar är förhållandevis litet, samt att samebyn enligt uppgift saknar rätt till renbete i området. Vargförekomst i området Länsstyrelsen har ingen kännedom om genetisk status på den eller de vargar som rivit ren i området, och har heller inte genomfört några spårningar eller dokumentation av skador på den jämtländska sidan av gränsen. Förebyggande åtgärder Samebyn bör som förebyggande åtgärd flytta renarna till områden där de har betesrätt. Samebyn kommer dock med stor sannolikhet att lida allvarlig skada fortsatt under vintern. Erfarenheter visar att det är vanligt att allvarlig skada uppstår när varg och ren befinner sig i vinterbetesområde samtidigt, givet att vargen inte endast passerar. Detta gäller sannolikt även om renarna flyttas till områden i närheten där samebyn har betesrätt, i och med att vargen/vargarna rör sig över stora områden. Annan lämplig lösning Effektiva och rimliga åtgärder saknas för att förhindra skador orsakade av varg på ren, undantaget skyddsjakt, men en ökad mänsklig närvaro samt flytt av ren kan mildra eller åtgärda problemen. Dock är det sällan praktiskt möjligt att genomföra dessa åtgärder fullt ut.

4 NATURVÅRDSVERKET 4(6) Sammanfattningsvis bedömer länsstyrelsen att skyddsjakt bör tillåtas. Det är troligt att Ruvhten sijte eller någon närliggande sameby kommer att lida allvarlig skada orsakad av samma individ/er under denna betessäsong. Jakten bör i sådana fall föregås av noggranna spårningar och kunna avbrytas om det framkommer att den aktuella individen är genetiskt viktig. Skäl Aktuella bestämmelser Beslut om skyddsjakt efter varg kan bland annat fattas med stöd av 23 a och 23 b jaktförordningen (1987:905). För att skyddsjakt ska kunna medges krävs att förutsättningarna i 23 a jaktförordningen är uppfyllda. Skyddsjakt får enligt bestämmelserna meddelas för att förhindra allvarlig skada på bland annat egendom om: det inte finns någon annan lämplig lösning och om det inte försvårar upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus hos artens bestånd i dess naturliga utbredningsområde. Naturvårdsverkets bedömning Vilande ansökan Vad först gäller samebyns yrkande om att ansökan om skyddsjakt tills vidare ska ligga vilande vill Naturvårdsverket framhålla följande. Det är enligt Naturvårdsverkets uppfattning inte möjligt att låta en inkommen ansökan om skyddsjakt ligga vilande. Naturvårdsverket har en skyldighet att utreda samt besluta i ärendet. Samebyns ansökan prövas genom detta beslut i sak. Om skadeförhållandena ändras har samebyn möjlighet att på nytt ansöka om skyddsjakt. Yrkandet om att låta ansökan ligga vilande avvisas härmed. Naturvårdsverket gör en samlad bedömning om skyddsjakt kan medges i varje enskilt fall. Naturvårdsverket bedömer bland annat sannolikheten för att allvarlig skada kommer att uppstå, omfattningen av eventuella skador, om skadeförebyggande åtgärder har vidtagits, vilka möjligheter till förebyggande av skada som finns samt möjlighet till annan lämplig lösning än skyddsjakt. Vargstammens utveckling i landet som helhet samt vargarnas genetiska ursprung beaktas också. För att skyddsjakt ska kunna beviljas krävs att samtliga tre kriterier i 23 a jaktförordningen är uppfyllda. Ett kriterium är att förhindra allvarlig skada. Det är alltså risken för allvarlig skada som bedöms. Även om det vid tiden för samebyns ansökan skulle ha förelegat risk för allvarlig skada har det nu kommit fram nya uppgifter. Samebyn har efter sin ansökan om skyddsjakt flyttat renarna till ett annat område och efter flytten har skadorna upphört. Därmed är kriteriet förhindra allvarlig skada enligt Naturvårdsverkets bedömning inte uppfyllt i

5 NATURVÅRDSVERKET 5(6) nuläget. Med anledning av detta saknas anledning att pröva om övriga kriterier för skyddsjakt är uppfyllda. Samebyns ansökan avslås därför. Beslut om denna ansökan har fattats av avdelningschef Lena Callermo. Vid den slutliga handläggningen har i övrigt deltagit sektionschefen Carl Mikael Strauss, juristen Hanna Ek och handläggaren Ingela Grudin, den sistnämnda föredragande. För Naturvårdsverket Lena callermo Ingela Grudin Upplysning om hur man överklagar, se bilaga Kopia till: Länsstyrelsen i Dalarnas län Länsstyrelsen i Jämtlands län Polismyndigheten i Dalarnas län Polismyndigheten i Jämtlands län Statens veterinärmedicinska anstalt Landsbygdsdepartementet Miljödepartementet

6 NATURVÅRDSVERKET 6(6) Var ska beslutet överklagas? Naturvårdsverkets beslut kan överklagas hos Förvaltningsrätten i Stockholm. Överklagandet ska dock skickas eller lämnas till Naturvårdsverket. Adressen framgår av beslutet. Har överklagandet kommit in i rätt tid överlämnar Naturvårdsverket överklagandet och handlingarna till förvaltningsrätten. När ska beslutet senast överklagas? Överklagandet ska ha kommit in till Naturvårdsverket inom tre veckor från den dag Ni fick del av beslutet. Vad ska överklagandet innehålla? Överklagandet ska vara skriftligt och det ska vara undertecknat. I skrivelsen ska Ni ange: Ert namn, adress, personnummer/organisationsnummer och telefonnummer, vilket beslut som Ni överklagar t.ex. genom att ange beslutsdatum och ärendenummer, hur Ni anser att Naturvårdsverkets beslut ska ändras och varför det ska ändras samt om det finns motparter i ärendet bör Ni ange deras namn, adress och telefonnummer.