DOM Meddelad i Stockholm

Transkript

1 KAMMARRÄTTEN Avdelning 5 DOM Meddelad i Stockholm Mål nr KLAGANDE Lotin AB, Möbelvägen Fredriksdal MOTPART Naturvårdsverket ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrättens i Stockholm dom den 25 mars 2014 i mål nr , se bilaga A SAKEN Typgodkännande av fångstredskap KAMMARRÄTTENS AVGÖRANDE Kammarrätten bifaller överklagandet delvis och bestämmer att fångstredskapen L114 Lotin enkel och L115 Lotin dubbel typgodkänns även för fångst av vuxna vildsvin, att villkor 1 3 och 5 8 i Naturvårdsverkets beslut upphävs samt att uppgifter om böklucka och gillrens placering i fångstredskapet ska anges och tecknet Ø tas bort i kravspecifikationerna. Kammarrätten avslår överklagandet i övrigt. Dok.Id Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid Box 2302 Birger Jarls Torg måndag fredag Stockholm E-post: kammarrattenistockholm@dom.se 08:00-16:00

2 KAMMARRÄTTEN DOM 2 Avdelning 5 Mål nr YRKANDEN M.M. Lotin AB (bolaget) yrkar att fångstredskapen L114 Lotin enkel och L115 Lotin dubbel godkänns för fångst av vuxna vildsvin och att villkoren 1 8 i de överklagade besluten upphävs. I andra hand medges att vittjning av fångstredskapen sänks från 24 till 12 timmar som huvudregel och ned till 6 timmar när temperaturen överstiger +22 C eller understiger -10 C. Bolaget yrkar även att ett antal sakfel i besluten ändras eller tas bort. Bolaget anför i huvudsak följande till stöd för sin talan. Ett djur lider inte av att sitta frihetsberövat i 12 timmar. Det saknas argument för att begränsa fångsten till enbart vildsvinsungar. Om en sugga fångas kommer ungarna att hålla sig i närheten tills suggan blir utsläppt. Kravet på selektivitet är uppfyllt utan de beslutade villkoren. Med regelbunden frekventering av människor två gånger per dag kommer enbart sjuka och utsvultna eller skadade djur att fångas. Fångstredskapen är dessutom konstruerade så att andra djur, t.ex. rådjur, kan gå in i fällan och äta allt vegetabiliskt foder utan att den utlöses. Kravet på vegetabiliskt foder faller på sin egen orimlighet eftersom fångstredskapen redan är godkända för räv och grävling. Vid jakt på dessa djur laddas fångstredskapen med animaliskt bete som obönhörligen kommer att locka till sig vildsvin. Djuren kommer inte att skadas av fallande luckor eftersom luckorna endast väger 15,5 kg. Dessutom har vildsvin mycket snabb reaktionsförmåga och hinner i de flesta fall fly undan en fallande lucka. Det finns inte heller några vassa kanter som träffar djuren om luckan landar på ryggen. Kravet på elektronisk övervakning utgör diskriminering av markägare som inte har täckning av GSM-nätet. Naturvårdsverkets beslut innehåller felaktigheter som ska rättas. Naturvårdsverket bestrider bifall till överklagandet och anför i huvudsak följande. Jakten ska bedrivas så att viltet inte utsätts för onödigt lidande. Beslut om typgodkännande måste utgå från varje enskilt fångredskaps utformning med beaktande av försiktighetsprincipen. Det är sökanden som

3 KAMMARRÄTTEN DOM 3 Avdelning 5 Mål nr har bevisbördan för att fångstredskapen inte riskerar att orsaka onödigt lidande. Om ett vilt djur fångas under en period då det är fredat riskerar det att utsättas för onödigt lidande. Felfångst ska därför förebyggas i så hög grad som möjligt snarare än att sorteras ut i efterhand. En minskad ingångsöppning ökar selektiviteten och minskar risken för felfångst. Även om man släpper ut de djur som fångas finns en osäkerhet om vilka andra konsekvenser detta medför, t.ex. om fredade föräldradjur fångas och deras ungar blir kvar utanför. Beroende på kravet på vittjning kan det påverka ungarnas tillgång till vatten, mat och skydd från väder och predatorer. SKÄLEN FÖR KAMMARRÄTTENS AVGÖRANDE Utgångspunkter för prövningen Frågan i målet är om fångstredskapen L114 Lotin enkel och L115 Lotin dubbel ska godkännas för fångst av vuxna vildsvin med de villkor som Naturvårdsverket har beslutat. Under prövningen hos Naturvårdsverket har Jordbruksverket och Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) yttrat sig över de aktuella fångstredskapen. SVA har i yttrande den 13 december 2012 bl.a. uppgett att risken för fläkning och onödigt lidande hos fångade vildsvin har minskats till en godtagbar nivå i fångstredskapen. Jordbruksverket har i yttrande den 14 juni 2013 uppgett att myndigheten, ur ett djurskyddshänseende, tillstyrker ett godkännande av de aktuella fångstredskapen för vildsvin. Enligt 27 jaktlagen (1987:259) ska jakt bedrivas så att viltet inte utsätts för onödigt lidande. För detta ändamål finns fastställda tider för jakt av bl.a. vildsvin samt vissa föreskrifter om hur fångstredskap ska användas. För att gå utöver dessa bestämmelser och ytterligare inskränka användandet av ett fångstredskap krävs det därför enligt kammarrättens mening att

4 KAMMARRÄTTEN DOM 4 Avdelning 5 Mål nr Naturvårdsverket visar att de föreskrivna villkoren är nödvändiga för att undvika att viltet utsätts för onödigt lidande. Begränsning till årsunge av vildsvin samt villkor 1 och 5 Jakt av vuxna vildsvin (utom sugga som åtföljs av smågrisar) är enligt jaktförordningen (1987:905) tillåten mellan den 15 april och den 16 februari. Begränsningen till fångst av årsunge av vildsvin samt villkor 1 och 5 utgör en avvikelse från dessa jakttider. Naturvårdsverket har inte anfört några andra skäl för begränsningarna än att de skulle främja ett fredande av suggor som åtföljs av smågrisar. Sannolikheten för att fredade suggor fångas minskar med de beslutade villkoren. Det framgår dock inte av utredningen att vildsvin utsätts för onödigt lidande bara genom att vistas i fångstredskapen. Det framgår inte heller att smågrisar som separeras från suggan under en begränsad tid utsätts för onödigt lidande. Om felfångst sker kan detta lösas genom att viltet släpps ut igen. Kammarrätten bedömer därför att det inte är nödvändigt att avvika från jaktförordningen och begränsa användningen av fångstredskapen till årsunge av vildsvin under vinterhalvåret. Vid sådan utgång finns det inte heller skäl att begränsa ingångsöppningen på fångstredskapen för att förhindra fångst av fredade suggor. En begränsad ingångsöppning kan visserligen möjligen bidra till att undvika fångst av arter som fångstredskapet inte är avsett för. En mindre ingångsöppning utesluter dock inte felfångst av andra mindre arter och det har inte framkommit att andra arter skulle utsättas för onödigt lidande om de under en begränsad tid fångas. Det har inte heller kommit fram att det är nödvändigt att begränsa ingångsöppningen till 55 centimeter för att undvika skador på vildsvinen på grund av falluckans tyngd. Tvärtom har SVA och Jordbruksverket tillstyrkt ett godkännande av fångstredskapen ur ett djurskyddshänseende. Kammarrätten anser därför att det inte är nödvändigt att begränsa höjden på ingångsöppningen till 55 centimeter.

5 KAMMARRÄTTEN DOM 5 Avdelning 5 Mål nr Villkor 2 3 De beslutade villkoren om gillring innebär att fångst endast möjliggörs nattetid. En sådan begränsning kan antas minska risken för fångst av enbart dagaktiva djur. Ett krav på manuell gillring respektive avgillring morgon och kväll medför dock en mänsklig närvaro som kan förväntas i stort sett omöjliggöra jakt med fångstredskapet. Naturvårdsverket har inte anfört några andra skäl för dessa villkor utöver att de allmänt leder till ökad selektivitet. Kammarrätten bedömer därför att det inte är nödvändigt att förordna om gillring på så sätt som villkoren föreskriver. Villkor 4 Villkoret att fångstredskapen endast får betas med oförädlat vegetabiliskt foder syftar till att bidra till ökad selektivitet. Kammarrätten har i en dom meddelad den 17 december 2014 (mål nr ) bedömt att ett sådant villkor är lämpligt för att öka selektiviteten på ett fångstredskap avsett för fångst av vildsvin. Villkoret ansågs därmed ändamålsenligt och nödvändigt. Det saknas skäl att göra någon annan bedömning i förevarande mål. Bolaget har anfört att villkoret utgör ett hinder mot att använda redskapen i enlighet med tidigare typgodkännande för fångst av räv och grävling. De överklagade villkoren gäller dock inte när redskapen gillras för fångst av räv och grävling i enlighet med tidigare typgodkännande. Överklagandet ska därför avslås i denna del. Villkor 6 8 Av 27 Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd om jakt och statens vilt (NFS 2002:18) framgår att fångstredskap avsett för fångst av vildsvin ska vittjas minst två gånger per dygn, morgon och kväll. Villkor 6 8

6 KAMMARRÄTTEN DOM 6 Avdelning 5 Mål nr innehåller därmed längre gående krav på vittjning och övervakning. Naturvårdsverket har motiverat villkoren med att det saknas underlag för att bedöma huruvida vildsvin som hålls i fångenskap längre än två timmar utsätts för onödigt lidande eller inte. Det har därmed inte kommit fram några skäl att gå utöver Naturvårdsverkets föreskrifter. Kammarrätten bedömer därför att villkor 6 8 inte är nödvändiga. Sakfel i de överklagade besluten Förvaltningsrätten har i den överklagade domen inte funnit anledning att ändra de av bolaget åberopade sakfelen i Naturvårdsverkets beslut. Kammarrätten instämmer i denna del i den bedömning som förvaltningsrätten har gjort avseende företagsnamn. Det saknas även skäl att ta bort Naturvårdsverkets rekommendation i beslutet om att fällorna målas invändigt för att minska risken för frysskador vintertid, eftersom en rekommendation inte är tvingande. Överklagandet ska därför avslås i dessa delar. Bolaget har i övrigt åberopat sakfel i form av att uppgift om böklucka saknas i typgodkännandet, tecknet Ø anges i kravspecifikationen (och därmed felaktigt indikerar att fångstredskapens hål måste vara runda) samt att beskrivningen av gillrens placering i fångstredskapet avviker från det som har testats och använts. Det framgår att nämnda beskrivningar av fångstredskapens utseende och funktion angavs i bolagets ansökan om typgodkännande från januari Naturvårdsverket har anfört att vissa mindre avvikelser från ett fångstredskaps material- och konstruktionsspecifikation är godtagbara om de inte är av betydelse för djurs lidande, fångstredskapets selektivitet eller säkerhet för människor och egendom. Naturvårdsverket har ansett att de av bolaget åberopade sakfelen i verkets beslut är sådana mindre avvikelser från fångstredskapens material- och konstruktionsspecifikation som ändå kan godtas och besluten därför inte

7 KAMMARRÄTTEN DOM 7 Avdelning 5 Mål nr behöver ändras. Förvaltningsrätten har gjort samma bedömning som Naturvårdsverket. Kammarrätten konstaterar att det inte går att göra någon tydlig gränsdragning mellan sådana avvikelser från ett typgodkännande som kan godtas respektive avvikelser som är sådana att de får betydelse för säkerheten, djurens lidande och fångstredskapens selektivitet. Det kan förhålla sig så att även mindre ändringar kan få en sådan betydelse och därmed inte kan godtas utan måste prövas för typgodkännande i ett nytt förfarande. Naturvårdsverket har medgett att de aktuella ändringar i verkets beslut som bolaget begär är sådana mindre avvikelser som kan godtas utan att en ny ansökan om typgodkännande behöver göras. För den enskilde sökanden är det viktigt med förutsägbarhet vid prövningen av de specifikationer som uttryckligen har angetts i ansökan (jfr beskrivningen under rubriken Gilleranordning i kravspecifikationerna till Naturvårdsverkets beslut med bolagets ansökan). Därtill kan eventuella oklarheter avseende fångstredskapens användning, som sökandens kunder annars kan komma att invända mot, undanröjas genom de ändringar som bolaget i dessa delar begär. Kammarrätten anser därför att det inte finns något som talar mot att överklagandet ska bifallas på så sätt att uppgifter om böklucka och gillrens placering i fångstredskapet ska anges och tecknet Ø tas bort i kravspecifikationerna till Naturvårdsverkets beslut avseende fångstredskapen. Sammanfattning Det har inte varit nödvändigt att begränsa typgodkännandet av fångstredskapen till att endast avse årsunge av vildsvin. De av Naturvårdsverket föreskrivna villkoren 1 3 och 5 8 har inte heller varit nödvändiga för att undvika att vildsvinen utsätts för onödigt lidande. Överklagandet ska därför delvis bifallas på så sätt att fångstredskapen L114 Lotin enkel och L115 Lotin dubbel typgodkänns även för fångst av vuxna vildsvin samt att villkor

8 KAMMARRÄTTEN DOM 8 Avdelning 5 Mål nr och 5 8 upphävs. Därtill ska uppgifter om böklucka och gillrens placering i fångstredskapet anges och tecknet Ø tas bort i kravspecifikationerna till Naturvårdsverkets beslut. Överklagandet ska i övrigt avslås. HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga B (formulär 1). Christina Eng Magnus Schultzberg Monika Lozancic lagman kammarrättsråd tf. kammarrättsassessor ordförande referent Benny Lindholm kammarrättsfiskal föredragande

9 Enhet 14 DOM Meddelad i Stockholm Mål nr Bilaga A 1 KLAGANDE Lotin AB, Möbelvägen Fredriksdal MOTPART Naturvårdsverket Stockholm ÖVERKLAGADE BESLUT Naturvårdsverkets beslut NV och NV , se bilaga 1 och 2 SAKEN Typgodkännande av fångstredskap avseende årsunge av vildsvin FÖRVALTNINGSRÄTTENS AVGÖRANDE Förvaltningsrätten avslår överklagandet. Dok.Id Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid Tegeluddsvägen måndag fredag Stockholm E-post: 08:00-16:30 forvaltningsrattenistockholm@dom.se

10 DOM YRKANDEN M.M. Lotin AB yrkar att förvaltningsrätten ändrar Naturvårdsverkets beslut så att fällorna L114 och L115 godkänns även för fångst av vuxna vildsvin samt att villkoren enligt punkterna 1-8 i besluten upphävs och stryks ur typgodkännandet utan att några tillägg görs. Bolaget yrkar även att ett antal sakfel i besluten ändras eller tas bort. Bolaget anför bland annat följande. Om förvaltningsrätten vill ändra villkor 7 så att fällorna ska vittjas var 12:e timme har bolaget inga invändningar mot det. Fällorna är redan typgodkända för räv och grävling utan samma långtgående villkor och det är svårt att se hur det senaste tillståndet ska gå att tillämpa i praktiken. Bolaget har valt att anpassa fällorna så att de klarar att fånga vilka djur som helst med den fysiska storleken för att ta sig in utan att skada dem. Naturvårdsverket vidhåller sitt beslut. SKÄLEN FÖR AVGÖRANDET Tillämpliga bestämmelser framgår av de överklagade besluten, se bilaga 1 och bilaga 2. Lotin AB har i överklagandet hänvisat till ett avtal om internationella normer för humana fångstmetoder mellan Europeiska gemenskapen, Kanada och Ryska federationen. 1 Förvaltningsrätten konstaterar att det aktuella avtalet inte omfattar fångstredskap avsedda för vildsvin. Vildsvinens ålder Enligt de överklagade besluten är det endast årsunge av vildsvin som får fångas i fångstredskapen. 1 Se Europeiska Gemenskapens Tidning, L 42, , s

11 DOM Lotin AB anför bland annat följande. L114 och L115 är byggda för att klara fullvuxna vildsvin på flera hundra kilo och det fångades också vuxna djur i fällorna vid testerna som Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, genomförde. Trots ansökan om typgodkännande för vuxna djur skrevs en projektplan för griskultingar. Med dagens lagstiftning kan en rävfälla användas för att fånga vuxna vildsvin, eftersom en fångstman vid bifångst av vildsvin kan åberopa 28 Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd om jakt och statens vilt, NFS 2002:18, och avliva vildsvinet helt lagligt. Bolaget ifrågasätter en utveckling där fällor byggda för fullvuxna vildsvin stoppas. Om det ska finnas en möjlighet att minska vildsvinsstammen på sikt måste även vuxna vildsvin fångas in och avlivas. Naturvårdsverket har inte funnit skäl att ändra besluten i detta avseende och anför bland annat följande. Att typgodkänna en konstruktion där kultingförande suggor riskerar att fångas är inte förenligt med bestämmelserna i jaktförordningen (1987:905) och dess bilaga 1. Aktuella fredningsbestämmelser har sin grund i att vildsvinskultingar är beroende av suggan. En oavsiktlig fångst av kultingförande sugga medför därför onödigt lidande för både sugga och kultingar. Naturvårdsverket har även under ärendets handläggning påpekat att beslutsunderlaget i form av veterinärmedicinska undersökningar av vildsvin äldre än ett år är mycket begränsat. Förvaltningsrätten gör följande bedömning. Enligt jaktförordningens bilaga 1 är vildsvinssuggor som åtföljs av smågrisar fredade från jakt året om medan årsunge av vildsvin får jagas under hela året. Vildsvin utan åtföljande smågrisar är fredade från jakt mellan den 16 februari och den 15 april. Eftersom det endast är årsungar av vildsvin som får jagas året om, samt med beaktande av det begränsade underlaget av veterinärmedicinska utvärderingar av fångade vuxna vildsvin i fångstredskapen, finner förvaltningsrätten att Naturvårdsverkets bedöm-

12 DOM ning beträffande vilka vildsvin som ska få fångas i fångstredskapet är riktig. Överklagandet ska därför avslås i denna del. Begränsad användning av fångstredskapet under vår och sommar (villkor 1) Enligt de överklagade besluten får fångstredskapen användas under perioden den 1 september 30 april. Lotin AB anför bland annat följande. Fällfångst av vildsvin ska följa jakttabellen på samma sätt som vid jakt. Jakttabellen gäller för övriga djurarter, och företaget ifrågasätter varför den ska gälla för räv och grävling men inte för vildsvin då det rör sig om samma fångstredskap. Årsunge av vildsvin får jagas året runt på samma sätt som årsunge av räv och grävling och då ska detta gälla även för fällor. Vildsvin har ingen fast reproduktionsperiod och det går därför inte att säga att vildsvinsfällor inte får användas under en viss tidsperiod av hänsyn till reproduktionsperioden då detta sker kontinuerligt över årets alla månader. Vildsvin klassas som skadedjur av EU och det är orimligt att sätta tidsbegränsningar för användandet av skadedjursfällor. Naturvårdsverket har inte funnit skäl att ändra villkoret och anför bland annat följande. Enligt jaktförordningens bilaga l är jakt efter föräldradjur i huvudsak inte tillåten under vår- och sommarmånaderna. Detta följer av att däggdjurs- och fågelungar i hög utsträckning är beroende av sina föräldradjur under föryngringsperioden. En oavsiktlig fångst av föräldradjur medför därför onödigt lidande för både föräldradjur och ungar. Att säkerställa fångstredskapets selektivitet är svårt. Det föreligger en högre risk för att fredat vilt fångas under föryngringsperioden än under andra tider på året eftersom många arter inte får jagas under denna period. En oavsiktlig fångst medför en stor risk för stress och lidande för det felfångade viltet.

13 DOM Oavsett grad av lidande är detta onödigt eftersom djuret är fredat och inte får vara föremål för fångst. Felfångst av fredat vilt medför därför ett onödigt lidande. Utbrytningsförsök kan också medföra att felfångat vilt skadas fysiskt på olika sätt. Användningen av fångstredskap ska vara anpassad så att felfångst förebyggs i så hög grad som möjligt snarare än att oavsiktlig felfångst i efterhand sorteras ut. Svensk lagstiftning gör ingen skillnad mellan vilt som orsakar skada och annat vilt. All jakt ska bedrivas i enlighet med 27 jaktlagen (1987:259) om att vilt inte får utsättas för onödigt lidande. Förvaltningsrätten delar Naturvårdsverkets bedömning beträffande detta villkor. Vad Lotin AB anfört beträffande räv och grävling medför inte någon annan bedömning. Överklagandet ska därför avslås i denna del. Begränsad användning under dagtid (villkor 2 och 3) Enligt de överklagade besluten får fångstredskapen gillras för jakt två timmar innan solens nedgång. Fångstredskapen ska vidare avgillras manuellt senast en timme före solens uppgång. Lotin AB anför bland annat följande. Fällorna ska kunna laddas dygnet runt, precis som reglerna säger för övriga fångstredskap. Naturvårdsverket motiverar begränsningen med att det minskar risken för bifångst. Eftersom fällorna redan är godkända för räv och grävling, som är de mest sannolika bifångsterna, finns det inga argument för att vidhålla detta påstående. Fällorna ska även kunna avgillras när fångstmannen så önskar, i enlighet med gällande lagstiftning. En fälla som får ny vittring av människa två gånger per dygn fångar inga djur, i vart fall inte ett fullt friskt vilt. Om fällorna laddas med enbart bökgiller kan man säga att de är selektiva genom sin gilleranordning, och kan stå laddade dygnet runt utan att det blir bifångst av oönskade djurarter.

14 DOM Naturvårdsverket har inte funnit skäl att ändra villkoret och anför bland annat följande. Villkoret om en begränsad användning under dagtid har sin grund i att vildsvin är nattaktiva. För att förhindra att andra arter än vildsvin, räv och grävling fångas under dagtid och utsätts för onödigt lidande har Naturvårdsverket villkorat att fångstredskapen endast får stå uppgillrat för jakt från och med två timmar innan solens nedgång till en timme innan solens uppgång. Det föreligger en risk för att fångst kan ineffektiviseras genom att människovittring lämnas i samband med uppgillring av fångstredskap. Naturvårdsverket har dock minskat denna risk genom att tillåta uppgillring av fångstredskapen från och med två timmar innan solen går ned. Vildsvin blir som mest aktiva efter solens nedgång. Förvaltningsrätten gör följande bedömning. Förevarande fångstredskap är avsett för vildsvin, räv och grävling. Riskerna för att andra arter fångas, och därmed orsakas onödigt lidande, bör därför begränsas så mycket som möjligt. Eftersom vildsvin och även räv och grävling är som mest aktiva på natten finner förvaltningsrätten även detta villkor befogat. Överklagandet ska därför avslås i denna del. Vegetabilisk betning (villkor 4) Enligt de överklagade besluten får fångstredskapen endast betas med oförädlat vegetabiliskt foder. Lotin AB anför bland annat följande. Det ska vara fångstmannens fria val att använda de beten som lagstiftningen tillåter. Det finns i stort sett inga regler för vad som får läggas som bete i andra fällor. Laddar man fällan med oförädlat vegetabiliskt foder så fångar den enbart grävling och vildsvin, men laddar man fällan med kött för räv och grävling så kommer det gå in massor med vildsvin. Naturvårdsverket hänvisar till jaktförordningen

15 DOM bilaga 5 som inte tillåter icke-selektiva fångstredskap. Med hänsyn till vad som anförts inser man att selektiva fällor inte går att tillverka, och då får man vända på problemet och typgodkänna fällorna för de djurarter som kan tänkas gå in istället. Naturvårdsverket har inte funnit skäl att ändra villkoret och anför bland annat följande. Vildsvin är allätare. Mot bakgrund av att flera särskilt skyddsvärda arter är köttätare bidrar kraven om vegetabilisk betning till minskad risk för att fånga sådana arter och till ökad selektivitet. Enligt 10 jaktförordningen är de jaktmedel eller metoder som anges i bilaga 5 till jaktförordningen förbjudna när det kommer till fångst eller dödande av vissa arter som förekommer i artskyddsförordningen (2007:845). I bilaga 5 till jaktförordningen anges bland annat att användningen av fångstredskap på ett icke selektivt sätt är förbjudet. Naturvårdsverket har beaktat detta vid prövningen av godkännande av fångstredskap. Förvaltningsrätten gör följande bedömning. Fångst av andra arter än vad fångstredskapet är avsett för medför en risk att det felfångade viltet utsätts för onödigt lidande. Enligt förvaltningsrättens mening minskas denna risk genom betning enligt det uppställda villkoret. Förvaltningsrätten delar vidare Naturvårdsverkets bedömning att villkoret bidrar till minska risken för att fånga sådana särskilt skyddsvärda arter som anges i artskyddsförordningen, art- och habitatdirektivet 2 och dess bilagor. Överklagandet ska därför avslås i denna del. 2 Rådets direktiv (92/43/EEG) av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter.

16 DOM Begränsad ingångsstorlek (villkor 5) Enligt de överklagade besluten ska fångstredskapens ingångsöppning som mest bli 55 centimeter hög när fångstredskapen har gillrats för jakt. Lotin AB anför bland annat följande. Det ska vara fångstmannens avgörande och aktuella bedömning som styr luckornas höjd. Räv- och grävlingsfällor i liknande storlek, till exempel L57-L63, får ha cm i öppningshöjd. Bolagets L114 och L115 i räv- och grävlingsutförande får vara fullt öppna, och då bör vildsvin få ha samma mått. Fällorna ska tillåtas att ha luckorna helt öppna för att kunna fånga fullvuxna vildsvin när de är jaktbart vilt. Naturvårdsverket har inte funnit skäl att ändra villkoret och anför bland annat följande. Vildsvinssuggor kan få kullar vid olika tider på året. Exempelvis kan en sugga som förlorar sina kultingar på grund av olämpliga väderförhållanden brunsta om och få en kull senare. Detta innebär att vildsvinssuggor kan vara kultingförande året om. Därför bör fångstredskapets ingångsöppning under alla omständigheter vara begränsad så att kultingförande suggor inte riskerar att fångas och därmed orsakas onödigt lidande. En begränsad ingångsöppning ökar också ett fångstredskaps selektivitet rent generellt vilket minskar risken för felfångst av andra arter. Falluckornas tyngd är på cirka 15 kg vardera. Ett fall från 55 cm höjd medför att luckan inte hinner utveckla en lika stark slagkraft som vid ett fall från cirka 100 cm höjd. Vildsvin är flockdjur och riskerar i högre utsträckning att träffas av en fallande lucka när fångstredskapet utlöses. Därmed minskar villkoret risken för att vildsvin och annat vilt skadas av falluckans tyngd. Förvaltningsrätten har ovan konstaterat att endast årsungar av vildsvin ska fångas i fällan. För att detta syfte ska uppnås med fällan och för att minimera risken för felfångst bör storleken på fällans ingång vara begränsad på

17 DOM det sätt som Naturvårdsverket har föreskrivit. Överklagandet ska därför avslås i denna del. Elektronisk larmanordning och vittjning (villkor 6, 7 och 8) Naturvårdsverket har i besluten föreskrivit att användaren ska ansvara för att fångstredskapen förses med en elektronisk larmanordning när de har gillrats för jakt samt att vittjning ska ske snarast efter det att ett larm har utlösts, dock senast efter två timmar. Vidare föreskrivs att användaren regelbundet ska se till att larmanordningen fungerar korrekt under tiden som redskapen används för jakt. Lotin AB anför följande. En fångstman ska själv få välja om han ska ha elektronisk larmanordning. Det är inte något som en myndighet ska styra över. Dessutom diskrimineras de fångstmän som inte har täckning av mobilnätet på sina marker. Den sortens utrustning som Naturvårdsverket kräver ska kunna väcka en sovande fångstman, och någon sådan finns inte att tillgå på marknaden i dagsläget. Vad gäller vittjning av fällan ska gällande lagstiftning som reglerar övervakning för övriga fällor följas. Det finns ingen anledning att ge vildsvin en särställning i detta avseende. Det har också visat sig i fält att de fångade vildsvinen beter sig lugnt när man betraktar fällorna på avstånd. Vildsvin, räv och grävling är nattaktiva djur och då ska fällorna enligt gällande lagstiftning vittjas på morgonen med 24 timmars intervall. Då många nattaktiva djur är mer eller mindre dagaktiva djur får det anses vara mer humant att samtliga djurarter hamnar under den 12-timmars regel som gäller för dagaktiva djur. Naturvårdsverket påstår att det inte finns underlag för att bedöma vildsvins lidande efter två timmar i en fälla, vilket är felaktigt eftersom det finns en gedigen dokumentation från tester av vildsvinsfällor genomförda Fällan Sinkabirum L112 var typgodkänd för fångst av vildsvin utan särskilda regler avseende vittjning och ingångshålets storlek. Fällan har

18 DOM fångat ett stort antal vildsvin och inga problem har rapporterats gällande vildsvinens storlek eller bifångster. Texten i villkor 8 har inte i ett typgodkännande att göra. I den mån elektronisk övervakning används, ska utrustningen givetvis kontrolleras manuellt eller elektroniskt med samma intervall som gäller vid manuell vittjning. Naturvårdsverket har inte funnit skäl att ändra dessa villkor och anför bland annat följande. SVA fick i samband med testerna av fångstredskap för vildsvin tillstånd från Djurförsöksetiska nämnden för djurförsök. I tillståndet för djurförsök villkorade nämnden att vittjningen av de fångstredskap som ingick i testverksamheten skulle ske senast två timmar efter fångst. Veterinärmedicinska utvärderingar av vildsvin fångade under som mest två timmar ligger således till grund för Naturvårdsverkets bedömningar. Mot denna bakgrund har Naturvårdsverket inte underlag för att kunna bedöma huruvida vildsvin som hålls i fångenskap längre än två timmar utsätts för onödigt lidande eller inte. En elektronisk larmanordning är ett effektivt sätt att uppfylla krav om vittjning två timmar efter fångst. Utan detta skulle en användare av fångstredskapen vara skyldig att bedriva tillsyn varannan timme. Detta motiverar därför villkoren om elektronisk larmanordning och vittjning senast två timmar efter fångst. Förvaltningsrätten delar Naturvårdsverkets bedömning beträffande detta villkor. Vad Lotin AB anfört föranleder ingen annan bedömning. Överklagandet ska därför avslås i denna del.

19 DOM Sakfel i besluten Lotin AB yrkar även att ett antal sakfel ska ändras och anför bland annat följande. Företagsnamnet i besluten är felaktigt och bolaget vill att rätt företagsnamn ska stå där. Bökluckan är specifikt beskriven i ansökan och satt i fällorna som SVA testade. Hur Naturvårdsverket kan ha uppfattningen att dessa saknar betydelse i typgodkännandet är svårbegripligt. Även ett danskt ö, tecknet Ø, bör tas bort eftersom det för en fackman betyder att något är cirkulärt och hålens form ska inte vara definierad. Verkets tjänstemän har flera gånger deklarerat att absolut inga förändringar av konstruktionen tillåts utan att ett nytt test för typgodkännande genomförts, och då är det självklart att man blir noggrann när det kommer till detaljer. Vad gäller gillrens placering inuti fällan anges att avståndet från väggen till hänggillret och övriga giller ska vara minst 20 cm från väggarna. Fällan är inlämnad och testad med alla övriga giller fästa i väggarna. Dessa giller måste beskrivas på ett sätt som stämmer överens med det som testades och numera används. Naturvårdsverket har även skrivit en rekommendation att fällorna ska målas invändigt för att minska risken för frysskador vintertid. Denna text ska strykas ur typgodkännandet då det aldrig under de 20 år som företaget sålt fällor i metall förekommit några problem med detta. Naturvårdsverket har inte funnit skäl att ändra besluten i detta avseende och anför bland annat följande. Vid tillverkningen av ett fångstredskap är vissa mindre avvikelser från ett fångstredskaps material- och konstruktionsspecifikation godtagbara. Sådana avvikelser får dock inte vara av betydelse för djurs lidande, fångstredskapets selektivitet eller säkerhet för människor och egendom. Placering av giller, benämning på giller eller formen på ventilationshål är enligt Naturvårdsverkets bedömning i detta fall godtagbara eventuella avvikelser från aktuella material- och konstruktionsspecifikationer. Företagsnamnet har ingen betydelse för möjligheten att hävda typgodkännandet.

20 DOM Förvaltningsrätten finner ingen anledning att ändra de överklagade sakfelen, eftersom dessa avvikelser från aktuella material- och konstruktionsspecifikationer som Naturvårdsverket angett utgör godtagbara avvikelser. Överklagandet ska därför avslås även i denna del. Lotin AB har tidigare erinrats om att ett typgodkännande för räv och grävling inte innebär en garanti för att samma fälla kan användas för fångst av vildsvin. De aktuella villkoren gäller inte heller när fällan gillras för räv och grävling. Övriga fångstredskap som deltog i testerna och typgodkändes omfattas av samma villkor för användning vid fångst av vildsvin. Sammanfattningsvis finner förvaltningsrätten att de uppställda villkoren är rimliga och förenliga med gällande bestämmelser. Vad Lotin AB anfört medför inte någon annan bedömning. Lotin AB:s överklagande ska därför avslås i sin helhet. HUR MAN ÖVERKLAGAR Detta avgörande kan överklagas. Information om hur man överklagar finns i bilaga 3 (DV 3109/1A). Eva Bäckström Rådman Nämndemännen Brita Günther, Markus Kyllenbeck och Jan Perers har också deltagit i avgörandet. Förvaltningsrättsnotarien Isa Lund har föredragit målet.

21 Bilaga 3 Bilaga HUR MAN ÖVERKLAGAR - PRÖVNINGSTILLSTÅND DV 3109/1A Producerat av Domstolsverket Den som vill överklaga förvaltningsrättens beslut ska skriva till Kammarrätten i Stockholm. Skrivelsen ska dock skickas eller lämnas till förvaltningsrätten. För att kammarrätten ska kunna ta upp Ert överklagande måste Er skrivelse ha kommit in till förvaltningsrätten inom tre veckor från den dag då Ni fick del av domen/beslutet. Om beslutet har meddelats vid en muntlig förhandling, eller det vid en sådan förhandling har angetts när beslutet kommer att meddelas, ska dock överklagandet ha kommit in inom tre veckor från den dag domstolens beslut meddelades. Om sista dagen för överklagande infaller på lördag, söndag eller helgdag, midsommarafton, julafton eller nyårsafton räcker det att besvärshandlingen kommer in nästa vardag. Om klaganden är en part som företräder det allmänna, ska överklagandet alltid ha kommit in inom tre veckor från den dag beslut meddelades. För att ett överklagande ska kunna tas upp i kammarrätten fordras att prövningstillstånd meddelas. Kammarrätten lämnar prövningstillstånd om 1. det finns anledning att betvivla riktigheten av det slut som förvaltningsrätten har kommit till, 2. det inte utan att sådant tillstånd meddelas går att bedöma riktigheten av det slut som förvaltningsrätten har kommit till, 3. det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas av högre rätt, eller 4. det annars finns synnerliga skäl att pröva överklagandet. Om prövningstillstånd inte meddelas står förvaltningsrättens beslut fast. Det är därför viktigt att det klart och tydligt framgår av överklagandet till kammarrätten varför man anser att prövningstillstånd bör meddelas. Skrivelsen med överklagande ska innehålla 1. Klagandens person-/organisationsnummer, postadress, e-postadress och telefonnummer till bostaden och mobiltelefon. Adress och telefonnummer till klagandens arbetsplats ska också anges samt eventuell annan adress där klaganden kan nås för delgivning. Om dessa uppgifter har lämnats tidigare i målet och om de fortfarande är aktuella behöver de inte uppges igen. Om klaganden anlitar ombud, ska ombudets namn, postadress, e-postadress, telefonnummer till arbetsplatsen och mobiltelefonnummer anges. Om någon person- eller adressuppgift ändras, ska ändringen utan dröjsmål anmälas till kammarrätten. 2. den dom/beslut som överklagas med uppgift om förvaltningsrättens namn, målnummer samt dagen för beslutet, 3. de skäl som klaganden anger till stöd för en begäran om prövningstillstånd, 4. den ändring av förvaltningsrättens dom/beslut som klaganden vill få till stånd, 5. de bevis som klaganden vill åberopa och vad han/hon vill styrka med varje särskilt bevis. Adressen till förvaltningsrätten framgår av domen/beslutet.

22 Bilaga B Bilaga HUR MAN ÖVERKLAGAR Den som vill överklaga kammarrättens avgörande ska skriva till Högsta förvaltningsdomstolen. Skrivelsen ställs alltså till Högsta förvaltningsdomstolen men ska skickas eller lämnas till kammarrätten. Överklagandet ska ha kommit in till kammarrätten inom tre veckor från den dag då klaganden fick del av beslutet. Om beslutet har meddelats vid en muntlig förhandling, eller det vid en sådan förhandling har angetts när beslutet kommer att meddelas, ska dock överklagandet ha kommit in inom tre veckor från den dag domstolens beslut meddelades. Tiden för överklagande för det allmänna räknas dock från den dag beslutet meddelades. Om sista dagen för överklagande infaller på en lördag, söndag eller helgdag, midsommar-, jul- eller nyårsafton, räcker det att skrivelsen kommer in nästa vardag. För att ett överklagande ska kunna tas upp i Högsta förvaltningsdomstolen krävs att prövningstillstånd meddelas. Högsta förvaltningsdomstolen lämnar prövningstillstånd om det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas eller om det finns synnerliga skäl till sådan prövning, såsom att det finns grund för resning eller att målets utgång i kammarrätten uppenbarligen beror på grovt förbiseende eller grovt misstag. Om prövningstillstånd inte meddelas står kammarrättens beslut fast. Det är därför viktigt att det klart och tydligt framgår av överklagandet till Högsta förvaltningsdomstolen varför man anser att prövningstillstånd bör meddelas. Skrivelsen med överklagande ska innehålla följande uppgifter; 1. den klagandes namn, person-/organisationsnummer, postadress, e-postadress och telefonnummer till bostaden och mobiltelefon. Dessutom ska adress och telefonnummer till arbetsplatsen och eventuell annan plats där klaganden kan nås för delgivning lämnas om dessa uppgifter inte tidigare uppgetts i målet. Om klaganden anlitar ombud, ska ombudets namn, postadress, e-postadress, telefonnummer till arbetsplatsen och mobiltelefonnummer anges.om någon person- eller adressuppgift ändras är det viktigt att anmälan snarast görs till Högsta förvaltningsdomstolen 2. det beslut som överklagas med uppgift om kammarrättens namn, målnummer samt dagen för beslutet 3. de skäl som klaganden vill åberopa för sin begäran om att få prövningstillstånd 4. den ändring av kammarrättens beslut som klaganden vill få till stånd och skälen för detta 5. de bevis som klaganden vill åberopa och vad han/hon vill styrka med varje särskilt bevis. DV 681 Formulär 1