Villkor för användningen av fångstredskapet vid fångst av vildsvin

Transkript

1 1(10) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Skog, Mimmi Tel: BESLUT Ärendenr: NV LO Lundgren i Nässjö AB Möbelvägen Fredriksdal Beslut om typgodkännande av fångsredskap i den del ansökan avser fångst av vildsvin Beslut Naturvårdsverket beslutar att typgodkänna fångstredskapet L115 Lotin dubbel för fångst av årsunge av vildsvin, med den materialspecifikation och de konstruktionskrav som framgår av bilaga 1. Beslutet kan komma att återkallas om det framkommer vid användningen att fångstredskapet utsätter vilt för onödigt lidande, att fångstredskapet inte är selektivt eller att människor och egendom utsätts för fara. Villkor för användningen av fångstredskapet vid fångst av vildsvin 1. Fångstredskapet får användas från och med den 1 september till och med den 30 april. 2. Fångstredskapet får tidigast gillras för jakt två timmar innan solens nedgång. 3. Fångstredskapet ska avgillras manuellt senast en timme före solens uppgång. 4. Fångstredskapet får endast betas med oförädlat vegetabiliskt foder. 5. Fångstredskapets ingångsluckor ska ställas så att ingångsöppningen som mest blir 55 centimeter hög när fångstredskapet har gillrats för jakt. BESÖK: STOCKHOLM VALHALLAVÄGEN 195 ÖSTERSUND FORSKARENS VÄG 5, HUS UB POST: STOCKHOLM TEL: FAX: E-POST: REGISTRATOR@ NATURVARDSVERKET. SE INTERNET: WWW. NATURVARDSVERKET. SE

2 NATURVÅRDSVERKET 2(10) 6. Användaren ska ansvara för att fångstredskapet förses med en elektronisk larmanordning när detta har gillrats för jakt. 7. Vittjning ska ske snarast efter det att ett larm har utlösts, dock senast efter två timmar. 8. Användaren ska regelbundet se till att larmanordningen fungerar korrekt under tiden som redskapet används för jakt. Undantag från samtliga villkor, förutom villkor 4 och 5 är tillåten vid åteljakt under förutsättning att fångstredskapet står under ständig tillsyn och vittjas omedelbart efter fångst. Övrigt Naturvårdsverket påminner om de bestämmelser i Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd (NFS: 2002:18) om jakt och statens vilt som, utöver ovan ställda villkor, i övrigt reglerar hur användning av fångstredskap får ske. Naturvårdsverket påminner också om vittjningsbestämmelserna i 12 a jaktförordningen (1987:905) om att fångat vilt omedelbart ska avlivas eller återges friheten. Naturvårdsverket upplyser också om att avlivning av fångade vildsvin ska ske i enlighet med bestämmelserna i 27 jaktlagen (1987:259) om att djur inte får utsättas för onödigt lidande. Bakgrund Sökanden har ansökt om typgodkännande av fångstredskapet Lotin dubbel. Av ursprunglig ansökan, kompletteringar och skriftväxling i ärendet framgår bland annat följande. Fångstredskapets storlek gör att den kan fånga fångstmannen och lekande barn, därför är det utrustat med en nödöppning där låset kan frilägga från insidan. I nuläget gäller ansökan i första hand vildsvin och Naturvårdsverket kan ta ställning till ansökan i de delar som gäller fångst av mårdhund och lodjur vid ett senare tillfälle. Fångstredskapets golv har efter SVA:s tester förändrats från ett slätt till ett stansat perforerat sådant. Avlivningsluckor kan låsas utifrån. Falluckorna väger ca 15 kg vardera. Fångstredskapet är sedan den 23 mars 2011 godkänt för fångst av räv och grävling (NV ). Tester av fångstredskap Mot bakgrund av kraven i jaktlagstiftningen om att fångstredskap inte får utsätta vilt för onödigt lidande fick Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) i uppdrag att genomföra tester av ett antal redskap för levandefångst av vildsvin under år 2010 och En tidigare modell av Lotin dubbel än vad som nu är föremål för prövning ingick i testerna. Syftet med testerna var i första hand att utvärdera hur fångade vildsvin påverkats utifrån en veterinärmedicinsk bedömning. I

3 NATURVÅRDSVERKET 3(10) utvärderingen så ingick en analys av uppkomna fysiska skador, en kvantifiering av stress genom att mäta muskelförändringar och en subjektiv stressbedömning vid avlivningstillfället. Dessa resultat jämfördes sedan med resultat från en kontrollgrupp. I de tidigare modellerna av Lotin enkel och Lotin dubbel fångades och avlivades sammanlagt 13 vildsvin vid 8 olika fångsttillfällen. Vid de 5 första fångsterna var golvet av slät plåt som täckts av flis. Vid resterande 3 fångster hade plåtgolvet spacklats och täckts av flis. Av de avlivade vildsvinen bedömdes 4 vara småkultingar ( kg), 3 bedömdes vara äldre kultingar/årsgrisar < 9 månader (36 respektive 37 kg), 4 stycken bedömdes vara 1 1,5 år (45 68 kg) och 2 stycken bedömdes vara ca 2 år (74 88 kg). Den veterinärmedicinska utvärderingen visade bland annat att fångstredskapen orsakat fysiska skador i form av fläkningsskador, skärsår i tryne/läpp, lindrig blödning under hud, lindrig muskelblödning samt en tandfraktur. Vidare konstaterades att 25 % av de undersökta vildsvinen uppvisade muskelförändringar till följd av stress. Dokumentation vid fångst och avlivning visade enligt SVA stressade vildsvin. Yttranden från SVA Av SVA:s rapport framgår att myndigheten tillstyrker ett typgodkännande under förutsättning att golvet i grundkonstruktionen görs halkfritt och att utstickande detaljer och vassa kanter elimineras. Redskapet bör kompletteras med inspektionsluckor för säker identifikation av rätt djur. Sökanden har lämnat bland annat följande synpunkter på SVA:s slutrapport och testernas utförande. Inspektionsluckor är inte nödvändiga eftersom fångstredskapet är perforerat av ventilationshål. Det är i praktiken omöjligt att skära sig på plåt inuti fångstredskapet. Samtliga bultar är anpassade så att de inte sticker ut utanför muttern och har dessutom en rundad topp. Fältpersonalen har inte följt instruktionerna för hur man ska använda fångstredskapet. Om det hade funnits 10 cm flis på fångstredskapets golv så går det inte halka och få de beskrivna fläkskador. SVA har i yttrande till Naturvårdsverket i huvudsak svarat följande. Beträffande inspektionsluckor har fältpersonal i sina rapporter angett att det varit svårt att fastställa kön och om vildsvinen haft dragna spenar. Inspektionsluckor är endast en rekommendation. Beträffande utstickande detaljer och vassa kanter vidhåller SVA att dessa bör minimeras. Fångstredskap ska även ha ett halkfritt golv så att fläkningsskador inte uppstår i de fall där fyllningsmaterial av någon anledning inte används i tillräckligt hög grad. SVA har även i yttrande till Naturvårdsverket särskilt bedömt golvkonstruktionen då det framkommit att golvet ändrats under ärendets gång. Av detta yttrande framgår följande. SVA bedömer med ledning av de fotografier som gjorts tillgängliga att golvet i redskapet har förändrats på ett sådant sätt att risken för fläkning och därmed onödigt lidande hos fångade vildsvin har minskats till en godtagbar nivå. Golvet med stansade perforerade upphöjningar

4 NATURVÅRDSVERKET 4(10) bedöms, till skillnad från ett helt slätt plåtgolv, kunna ge stöd åt klövarna även i de fall där spånet som ska täcka golvet i fångstredskapet exempelvis har bökats undan och golvet frilagts av vildsvinens födosök. Yttranden från Jordbruksverket Jordbruksverket har vid flera tillfällen beretts möjlighet att yttra sig då nya uppgifter av avgörande betydelse har tillförts under ärendets gång. Av Jordbruksverkets senaste yttrande framgår i huvudsak att Jordbruksverket bedömer att den stress vildsvin utsätts för i fångstredskapet inte är oacceptabel. Jordbruksverket tillstyrker därför ansökan. Yttranden från sökanden Sökanden har med anledning av vad som framförts i ärendet anfört bland annat följande. SVA:s tester har inte genomförts i enlighet med instruktioner och har manipulerats på ett sådant sätt så att skador har uppstått. Testpersonalen har befunnit sig i en jävsituation. Underlaget från SVA bör därför ogiltigförklaras. Fångstredskap är långt mer skonsamma mot viltet jämfört med konventionell jakt med kulgevär och lös hund. Skäl för beslutet Aktuella bestämmelser Av 27 jaktlagen (1987:259) framgår att jakt ska bedrivas så att vilt inte utsätts för onödigt lidande och att människor och egendom inte utsätts för fara. Enligt 11 jaktförordningen (1987:905) ska fångstredskap vara av godkänd typ för att få användas. Enligt bilaga 1 till jaktförordningen är vildsvinssuggor som åtföljs av smågrisar fredade året om. Vidare är vildsvin utan åtföljande smågrisar fredade mellan den 16 februari och 15 april. Årsunge av vildsvin får jagas under hela året. Enligt jaktförordningens bilaga 5 är användningen av fångstredskap med ickeselektiv utformning eller icke-selektiv användning av fångstredskap förbjuden. Naturvårdsverkets bedömning SVA har testat fångstredskapet på uppdrag av Naturvårdsverket. Naturvårdsverket ser inte skäl till att ifrågasätta SVA:s resultat från tester av Lotin dubbel. Det är således dessa testresultat som ligger till grund för Naturvårdsverkets bedömning beträffande onödigt lidande. Onödigt lidande Naturvårdsverket tar först ställning till om aktuellt fångstredskap uppfyller kravet på att vilt inte får utsättas för onödigt lidande. Efter det att golvkonstruktionen gjorts halkfri under testernas gång visar det veterinärmedicinska underlaget att förekomsten av skador hos infångade vildsvin är förhållandevis låg.

5 NATURVÅRDSVERKET 5(10) SVA framför i yttrande att golvet i nuvarande utformning har minskat risken för onödigt lidande till en godtagbar nivå. Jordbruksverket har i yttrande tillstyrkt ansökan med motiveringen att risken för att fångade vildsvin utsätts för stress inte är oacceptabel. Av ansökan framgår att fångstredskapets ingångsöppning är 93 x 101 cm. Ingångsluckan kan gillras med en kedja vilken medger en reglerbar ingångshöjd från 101 cm ned till 15 cm. Enligt bilaga 1 till jaktförordningen är fångst av sugga med åtföljande smågrisar inte tillåten. Att således typgodkänna en konstruktion utan att förena beslutet med krav på en minskad ingångsöppning är enligt Naturvårdsverkets mening inte förenligt med bestämmelserna i bilaga 1 då detta medför en risk för att fredade kultingförande suggor fångas. Aktuella fredningsbestämmelser har sin grund i att vildsvinskultingar är beroende av suggan. En oavsiktlig fångst av kultingförande sugga medför därför onödigt lidande för både den fredade suggan som blivit fångad likväl som de kultingar som blir separerade från henne. För att minimera risken för felfångst av fredade vildsvinssuggor anser Naturvårdsverket att villkoret om ingångsluckans höjd om som mest 55 cm hög är nödvändig. Falluckornas tyngd är på ca 15 kg vardera. Ett fall från 55 cm höjd medför att luckan inte hinner utveckla en lika stark slagkraft som vid ett fall från ca 100 cm höjd. Vildsvin är flockdjur. Individer som lever i flock riskerar i högre utsträckning att träffas av fallande luckor när fångstredskapet utlöses än individer av arter som lever solitärt. Enligt Naturvårdsverkets uppfattning bidrar därför ovan nämnda villkor även till att minska risken för att vildsvin och annat vilt skadas av falluckans tyngd. För att ytterligare minska risken för att vilt utsätts för onödigt lidande anser Naturvårdsverket att användningen av fångstredskapet ska regleras i tid. För många arter är de vuxna djuren fredade under vår- och sommarmånaderna eftersom ungarna då är som mest beroende av föräldradjuren. En oavsiktlig fångst av fredat vilt medför en stor risk för stress och lidande för det felfångade viltet. Även om viltet sedan släpps ut i samband med vittjning eller tar sig ut på eget initiativ har de sannolikt utsatts för onödig stress och onödigt lidande. Det är Naturvårdsverkets uppfattning att användningen av fångstredskap ska vara anpassad så att felfångst förebyggs i så hög grad som möjligt snarare än att oavsiktlig fångst i efterhand sorteras ut. Villkoret om att inte tillåta användningen av Lotin dubbel L115 mellan den 1 maj och 31 augusti är nödvändig för att minska risken för att fredat vilt fångas och därmed orsakas onödigt lidande. Säkerhet för människor och egendom Naturvårdsverket gör följande bedömning avseende risken för att människor och egendom utsätts för fara. Fångstredskapet är utrustat med en nödöppning där låset kan frilägga från insidan. Människor som av misstag blivit instängda kan därigenom ta sig ut. Vidare bidrar den begränsade ingångsstorleken samt kravet om vegetabilisk betning till att minska risken för att tamdjur såsom exempelvis jakthundar fångas. Naturvårdsverket bedömer med hänsyn till ovan att

6 NATURVÅRDSVERKET 6(10) fångstredskapet uppfyller kravet på att inte utsätta människor och egendom för fara. Selektivitet När det gäller selektivitet gör Naturvårdsverket följande bedömning. Villkoret om att höjden på ingångsöppningen ska begränsas till 55 cm bedöms som nödvändig för att minska risken för felfångst av arter som fångstredskapet inte är avsett för. Vidare bidrar kravet om vegetabilisk betning ytterligare till ökad selektivitet. Vildsvin är nattaktiva djur. Villkoret om att fångstredskapet ska avgillras en timme före solens uppgång omhändertar därför risken för att annat vilt fångas under dagtid. Naturvårdsverket bedömer med hänsyn till ovanstående villkor att fångstredskapet uppfyller kravet på selektivitet. Med hänsyn till vad som anförts ovan gör Naturvårdsverket bedömningen att Lotin dubbel kan typgodkännas för fångst av vildsvin under förutsättning av de villkor som framgår av detta beslut. Övrigt Naturvårdsverket påminner om att en typgodkänd konstruktion som ändras kräver nytt beslut om typgodkännande i enlighet med 11 jaktförordningen för att få användas. Beslut i detta ärende har fattats av sektionschefen Carl Mikael Strauss. Mimmi Skog har varit föredragande. För Naturvårdsverket Carl Mikael Strauss Mimmi Skog

7 NATURVÅRDSVERKET 7(10) Bilaga 1. Konstruktionskrav och materialspecifikation Bilaga 2. Upplysning om hur man överklagar Kopia till: Jordbruksverket Statens veterinärmedicinska anstalt Sveriges Lantbruksuniversitet Samtliga länsstyrelser Samtliga polismyndigheter Skogsstyrelsen Viltskadecenter Lantbrukarnas riksförbund Sveriges Jordägarförbund Sveriges Jordbruksarrendatorers förbund Svenska Jägareförbundet Jägarnas riksförbund Svenska naturskyddsföreningen Förbundet djurens rätt

8 NATURVÅRDSVERKET 8(10) Bilaga 1 Material och konstruktionskrav för L115 Lotin dubbel Materialspecifikation Tak, gavel långsidor och fallucka Perforerad galvaniserad plåt 1,5 mm. Se figur 1. Golv Halkfri galvaniserad plåt 1,5 mm med stansade perforerade upphöjningar Sammansättning Bultförband, M6 och M8. Gilleranordning Gillret får vara av häng- tramp eller snubbeltråd. Utlösningstråd ska vara av nylon, högst 0,3 mm. Gillret placeras minst 20 cm från vägg. Kortaste avståndet mellan punkten för utlösning av giller fångstluckan i avgillrat läge ska vara minst 70 cm. Trampplattan ska ha väl avrundade hörn och kanter. Utlösare placeras på utsidan av fångstrummet. Konstruktionskrav Konstruktionen av fångstredskapet ska göras så att utstående eller vassa delar inte förekommer inuti fångstrummet. Balkar för förstärkning av konstruktionen ska vara väl avrundade. Bultskallar och liknande som är vända inåt ska vara avrundade. Falluckor ska sluta tätt mot gavel och ha väl avrundade kanter och hörn. Storlek Längd cm Höjd 101 cm Bredd 93 cm Ingångsöppning Ingångsöppningen får som mest vara 101 cm hög och 93 cm bred. När fångstredskapet gillrats för jakt ska falluckan ställas i ett sådant läge att fallhöjden som mest blir 55 cm hög. Se figur 2. Ventilation Fångstredskapets sidostycken och gavlar ska perforeras med ventilationshål på 6 mm 13 mm Ø. Perforeringarnas sammanlagda yta ska motsvara minst 25 % av fångstredskapets sidostycken och gavlars totala yta.

9 NATURVÅRDSVERKET 9(10) Säkerhet Fångstredskapet ska vara utrustat med en nödöppning som frilägger låset inifrån. Öppningen ska tydligt märkas ut och ha tydliga instruktioner om hur det används. Övrigt Naturvårdsverket rekommenderar att fångstredskapet målas invändigt i fångstrum om användning sker vid minusgrader. Figur 1. Figur 2. Ingångsöppning

10 NATURVÅRDSVERKET 10(10) Bilaga 2 Var ska beslutet överklagas? Naturvårdsverkets beslut kan överklagas hos Förvaltningsrätten i Stockholm. Överklagandet ska dock skickas eller lämnas till Naturvårdsverket. Adressen framgår av beslutet. Har överklagandet kommit in i rätt tid överlämnar Naturvårdsverket överklagandet och handlingarna till Förvaltningsrätten. När ska beslutet senast överklagas? Överklagandet ska ha kommit in till Naturvårdsverket inom tre veckor från den dag Ni fick del av beslutet. Vad ska överklagandet innehålla? Överklagandet ska vara skriftligt och det ska vara undertecknat. I skrivelsen ska Ni ange: Ert namn, adress, personnummer/organisationsnummer och telefonnummer, vilket beslut som Ni överklagar t.ex. genom att ange beslutsdatum och ärendenummer, hur Ni anser att Naturvårdsverkets beslut ska ändras och varför det ska ändras samt om det finns motparter i ärendet bör Ni ange deras namn, adress och telefonnummer.