Skyddsjakt på en varg inom Mittådalen och Handölsdalens samebyar

Transkript

1 1 (9) Naturvårdsenheten Mittådalen och Handölsdalens samebyar Skyddsjakt på en varg inom Mittådalen och Handölsdalens samebyar Länsstyrelsen beslutade muntligen om skyddsjakt efter en (1) varg inom Mittådalen och Handölsdalens åretruntmarker för kalvningsland i Jämtlands län. et fattas med stöd av 21, 23 a tredje punkten, 23 b och 24 d jaktförordningen (1987:905), med beaktande av skyddsreglerna i artikel 12 i rådets direktiv (92/43/EEG) om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter och undantagsreglerna beträffande jakt och förvaring av jaktbyte i artikel 16 samma direktiv samt Naturvårdsverkets beslut (dnr NV ) om överlämnande av rätt att fatta beslut om skyddsjakt efter björn, varg, lo och järv till vissa länsstyrelser. Länsstyrelsen beslutar med stöd av 59 jaktförordningen att detta beslut ska gälla utan hinder av att det överklagas. Hur beslutet kan överklagas framgår av bilaga 1. Länsstyrelsen beslutar vidare att nedan angivna villkor ska gälla för beslutet. När får skyddsjakten bedrivas? Skyddsjakten får bedrivas under tiden från och med den 9 april 2017 till och med den 17 april. Varje jakttillfälle initieras av Länsstyrelsen. Länsstyrelsen ska inför varje jakttillfälle kontaktas på telefon Länsstyrelsen avlyser skyddsjakten om tillåtet antal vargar fällts eller påskjutits innan jakttiden löpt ut. Var får skyddsjakten bedrivas? Skyddsjakten får endast bedrivas inom jaktområdet enligt bilaga 2. Länsstyrelsens personal som finns på plats får besluta att jakt som påbörjats i det angivna området får fullföljas även utanför området. Jakt får ske på annans mark. Vilka får utföra skyddsjakten? Länsstyrelsen utser efter samråd med samebyn jaktledare. Jaktledaren får utse maximalt tjugo (20) personer som får delta i jakten. Länsstyrelsens fältpersonal ska beredas möjlighet att närvara vid varje jakt och ha rätt att avbryta jakten. Länsstyrelsens kontaktperson är Länsstyrelsens rovdjurstelefon Postadress ÖSTERSUND Besöksadress Residensgränd 7 Telefon Fax E-post jamtland@lansstyrelsen.se Web

2 2 (9) Jaktledaren informerar Polismyndigheten när jakten påbörjas samt vid jaktens slut om djuren fällts eller påskjutits innan jakttiden löpt ut. Undantag med stöd av 21 jaktförordningen De jaktdeltagare som Länsstyrelsen utsett får, utan närvaro av Länsstyrelsens fältpersonal, söka efter samt ringa djuren med motorfordon. Länsstyrelsen erinrar dock om att det ej är tillåtet att använda motorfordon för att förfölja eller genskjuta vilt, för att hindra vilt att undkomma eller för att avleda viltets uppmärksamhet från den som jagar. Förföljande och avlivning från snöskoter eller helikopter får endast utföras av personal utsedd av Länsstyrelsen. Jakten får bedrivas med hjälp av helikopter under förutsättning att såväl pilot som skytt har erfarenhet från verksamheten. Jaktmedel och Jaktmetoder Skyddsjakten får bedrivas med hjälp av hund, maximalt två (2) hundar får släppas efter en och samma varg under ett och samma dygn. Anmälan om fälld eller påskjuten varg Jaktledaren ska omedelbart och senast inom en timme från det att en varg fällts eller påskjutits anmäla detta till Länsstyrelsens rovdjurstelefon Jaktledaren ska avlysa jakten om tillåtet antal vargar fällts eller påskjutits med stöd av detta beslut. Hantering av fälld varg Länsstyrelsen beslutar att fällt djur tillfaller staten och omhändertas av Länsstyrelsen. Bakgrund Samebyarna ansökte den 7 april om skyddsjakt efter en varg som uppehållit sig i åretruntmarkerna som berör samebyarnas kalvningsland. Vargen spårades av länsstyrelsens personal den 7 april i nära anslutning till samebyarnas renhjordar. Vargen påträffades senare den 9 april i Mittådalens kalvningsland. Samebyarna genomför just nu en flytt av sina renhjordar med dräktiga vajor upp till kalvningslandet. Några renhjordar fanns redan i området när vargen påträffades under söndagen den 9 april. De dräktiga vajorna är extremt känsliga för störning nära inpå kalvning. Bestämmelser som beslutet grundas på Naturvårdsverket fattade den 22 december 2016 med stöd av 24 a jaktförordningen beslut (dnr NV ) om att överlämna rätten att besluta om skyddsjakt efter björn, varg, lo och järv till vissa länsstyrelser. Juridiska förutsättningar för skyddsjakt Skyddsjakt efter varg kan ske genom särskilt myndighetsbeslut med stöd av 23 a, 23 b,

3 3 (9) 24 a jaktförordningen. För att skyddsjakt ska kunna medges krävs att förutsättningarna i 23 a jaktförordningen är uppfyllda. Skyddsjakt får enligt bestämmelserna meddelas för att förhindra allvarlig skada på gröda, boskap, skog, fiske, vatten eller annan egendom, om det inte finns någon annan lämplig lösning och om det inte försvårar upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus hos artens bestånd i dess naturliga utbredningsområde. Av 23 b samma förordning framgår att beslut om skyddsjakt efter varg får fattas även om någon skada inte inträffat, förutsatt att det finns en stor sannolikhet för att allvarlig skada kommer att uppstå. Motivering till beslutet Länsstyrelsen gör en samlad bedömning i varje enskilt fall och bedömer skadornas omfattning, förväntad skadebild, om skadeförebyggande åtgärder gjorts, vilka möjligheter till förebyggande av skada som finns samt möjlighet till annan lämplig lösning än skyddsjakt. Länsstyrelsen bedömer om skyddsjakt kan försvåra upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus för arten. Länsstyrelsen beaktar också vargstammens utveckling i landet som helhet samt vargarnas genetiska ursprung. Vidare bedöms om det går att identifiera speciellt skadegörande individer eller särskilt skadeutsatta områden. Nyttjande av fordon Av 21 jaktförordningen framgår att länsstyrelsen kan medge undantag från 31 jaktlagen (1987:259). För att skyddsjakten ska kunna bedrivas på ett ändamålsenligt sätt bedömer Länsstyrelsen att undantag från förbudet att nyttja motorfordon vid jakt ska utfärdas. Allvarlig skada Förutom skadade och dödade renar orsakas stor skada genom spridning och skingring av renhjordarna. Samebyns renhjordar består av djur som man valt att inte slakta under hösten. Det är djur som renskötarna valt ut för framtida avel, främst vajor som till största andelen är dräktiga. Kraftiga störningar under kalvningstiden kan få katastrofala följder för samebyarna. Detta kan orsaka kalvförluster och både kalvar och vajor av enbart störning. Risken för allvarlig skada är mycket stor om inte skyddjakt beviljas och genomförs. Annan lämplig lösning Det aktuella området är ett viktigt kalvningsområde för samebyarna. Den skadeförebyggande metod som normalt fungerar bäst mot predation på ren är att hålla väl samlade hjordar. Under kalvningstiden är vajorna extremt känsliga för störning. Bevakning av renhjordarna är endast möjlig på avstånd för att inte riskera störning av människor.

4 4 (9) Andra alternativa metoder som diskuterats är: 1. Flytta renarna. Samebyarna har flyttat/ är på väg upp till kalvningsland. Samebyarna kan inte flytta hjorden med dräktiga vajor till något annat område. Under denna tid på året är dräktiga vajor mycket känsliga för störning. 2. Hägna in renar och utfodra dem. Forskning och tidigare erfarenhet visar att risken för att renar drabbas av parasiter och sjukdomar ökar dramatiskt om de hålls i hägn under längre tid och i regel resulterar detta i stora förluster orsakade av t.ex. Nekrobacillus. 3. Mota bort vargen. Erfarenheter från tidigare försök att mota bort varg från områden med renar visar att vargen återvänder till renarna. 4. Ökad bevakning. Bevakning är endast möjlig från avstånd till renhjorden på grund av att vajorna är extremt känsliga för all sorts störning under denna tid. Länsstyrelsen bedömer därigenom att det saknas andra lämpliga lösningar. Gynnsam bevarandestatus I detta fall har Länsstyrelsen inte aktuella uppgifter om genetisk status på den aktuella vargen. I en dom från Kammarrätten i Sundsvall (mål nr den 5 oktober 2016) slås fast att det i akuta situationer vid rovdjursförekomst bland tamdjur inte kan krävas att den beslutande myndigheten först ska skaffa sig kunskap om rovdjurets genetiska status innan det kan fattas beslut om en skyddsjakt. Sammanfattningsvis finner Länsstyrelsen att förutsättningarna för skyddsjakt efter den aktuella vargen i området är uppfyllda. Information Jakt som inte följer angivna villkor sker utan stöd av beslutet och i strid med fredningsbestämmelserna i 3 jaktlagen. Straffbestämmelserna för jaktbrott återfinns i 43 och 44 samma lag. Länsstyrelsen erinrar om att enligt 9 jaktförordningen får skyddsjakt efter varg bedrivas under tiden från och med en timme före solens uppgång till och med en timme efter solens nedgång. Under timmen efter solens nedgång får skyddsjakten endast bedrivas som vaktjakt eller smygjakt. I Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd om jakt och statens vilt (NFS 2002: 18) anges vilka vapen och kulpatroner som får användas vid jakt efter varg. Endast kulvapen tillhörande klass 1 är tillåtet vid jakt efter varg, hagelvapen och enhandsvapen är inte tillåtna. Länsstyrelsen erinrar om att skyddsjakten, enligt 27 i jaktlagen ska bedrivas så att viltet inte utsätts för onödigt lidande. Länsstyrelsen erinrar om att det inte är tillåtet att använda motorfordon för att förfölja eller genskjuta vilt, för att hindra vilt att undkomma eller för att avleda viltets uppmärksamhet från den som jagar.

5 5 (9) Länsstyrelsen erinrar om att skyddsjakten ska bedrivas med god jaktetik och att all hundanvändning ska präglas av detta. Om drivande hund används så rekommenderar Länsstyrelsen att två hundar som förföljer varg används samtidigt. Tidigare erfarenheter från vargjakt med hund visar att de hundar som används behöver ha ett numerärt övertag samt ett likartat arbetstempo för att jakten ska fungera på bästa sätt och inte riskera att hundarna skadas. Används för många hundar ökar risken för att någon av hundarna hamnar efter samtidigt som risken finns att hundarna får ett för stort numerärt övertag vilket kan liknas vid så kallad "packjakt" och som inte är etiskt försvarbart. Därav är det inte tillåtet att använda fler än två hundar på en och samma varg under ett och samma dygn. Länsstyrelsen ansvarar inte för eventuella skador på hundar som används vid skyddsjakt. Du kan överklaga beslutet Se bilaga 1. De som deltagit i beslutet Detta beslut har fattats av enhetschef Ruona Burman efter föredragande av viltsamordnare Nicklas Jönsson Ruona Burman Enhetschef Nicklas Jönsson Viltsamordnare Detta beslut har signerats elektroniskt och saknar därför underskrifter. Bilaga 1 Bilaga 2 Hur man överklagar Karta över jaktområde

6 6 (9) Sändlista (e-post): Länsstyrelserna i det Norra förvaltningsområdet Länsstyrelsens fältpersonal Skandulv, Håkan Sand Polisen i Jämtlands län SVA Viltförvaltningsdelegationen Jämtlands län Naturvårdsverket

7 7 (9) Bilaga 1 Du kan överklaga beslutet Om du inte är nöjd med Länsstyrelsens beslut, kan du skriftligen överklaga beslutet hos förvaltningsrätten. Observera att du ska skicka eller lämna överklagandet till Länsstyrelsen i Jämtlands län, Östersund. Du kan även skicka in överklagandet via e-post till jamtland@lansstyrelsen.se. Det ska du göra därför att Länsstyrelsen måste pröva om överklagandet har kommit in i rätt tid, innan det skickas vidare till förvaltningsrätten. Tiden för överklagande Ditt överklagande måste ha kommit in till Länsstyrelsen inom tre veckor från den dag du fick del av beslutet. Om det kommer in senare kan överklagandet inte prövas. I ditt överklagande kan du be om att få ytterligare tid till att utveckla dina synpunkter och skälen till att du överklagar. Sedan är det förvaltningsrätten som beslutar om tiden kan förlängas eller inte. Om någon annan part överklagar beslutet, till exempel en kommun eller annan myndighet, är tiden tre veckor från det datum som står på beslutet. Ditt överklagande ska innehålla: vilket beslut som överklagas, beslutets datum och diarienummer hur du vill att beslutet ska ändras varför du anser att Länsstyrelsens beslut är felaktigt Skriv också följande uppgifter, om du inte tidigare lämnat dem: personnummer adress till bostaden telefonnummer där du kan nås eventuellt övriga uppgifter som behövs för att man ska kunna skicka handlingar till dig Om du har handlingar eller annat som du anser stöder din uppfattning, bör du skicka med kopior på dessa. Ombud Du har rätt att anlita ett ombud för att sköta överklagandet åt dig. I så fall ska ombudet underteckna skrivelsen, bifoga en fullmakt i original från dig samt uppge sitt namn, adress och telefonnummer. Ytterligare upplysningar Behöver du veta mer om hur du ska göra, går det bra att ringa till Länsstyrelsen, telefon Fråga efter den som varit föredragande i beslutet.

8 8 (9) Bilaga 2

9 9 (9)