Beslut. Tillstånd till skyddsjakt efter två (2) vargar inom Jovnevaerie samebys vinterbetesområde i Bräcke kommun, Jämtlands län

Transkript

1 1 (9) Beslut Datum Diarienummer Jovnevaerie sameby Tillstånd till skyddsjakt efter två (2) vargar inom Jovnevaerie samebys vinterbetesområde i Bräcke kommun, Jämtlands län Beslut Länsstyrelsen beviljar skyddsjakt efter två (2) vargar inom Jovnevaerie samebys vinterbetesområde i Bräcke kommun, Jämtlands län. Skyddsjakten får endast bedrivas inom område som beskrivs nedan i beslutet. Länsstyrelsen avlyser skyddsjakten om tillåtet antal vargar fällts eller påskjutits innan jakttiden löpt ut. Beslutet fattas med stöd av 9, 21, 23 a tredje punkten, 23 b och 24 d jaktförordningen (1987:905), med beaktande av skyddsreglerna i artikel 12 i rådets direktiv (92/43/EEG) om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter och undantagsreglerna beträffande jakt och förvaring av jaktbyte i artikel 16 samma direktiv samt Naturvårdsverkets beslut (dnr NV ) om överlämnande av rätt att fatta beslut om skyddsjakt efter björn, varg, lo och järv till vissa länsstyrelser. Beslutet gäller under tiden från 25 november 2016 till och med 13 december Länsstyrelsen beslutar med stöd av 59 jaktförordningen att detta beslut ska gälla utan hinder av att det överklagas. Hur beslutet kan överklagas framgår av bilaga 1. Länsstyrelsen beslutar vidare att nedan angivna villkor ska gälla för beslutet.

2 2 (9) Villkor När får skyddsjakten bedrivas? Skyddsjakten får bedrivas under tiden från och med 25 november 2016 till och med 13 december Varje jakttillfälle initieras av länsstyrelsen. Länsstyrelsen ska inför jakttillfälle kontaktas på telefon Länsstyrelsen erinrar om att enligt 9 jaktförordningen så får skyddsjakt efter varg bedrivas under tiden från och med en timme före solens uppgång till och med en timme efter solens nedgång. Under timmen efter solens nedgång får skyddsjakten endast bedrivas som vaktjakt eller smygjakt. Var får skyddsjakten bedrivas? Skyddsjakten får endast bedrivas inom nedan angivet jaktområde. Gränserna för jaktområdet utgörs i söder av länsgränsen mellan europaväg 14 (E14) och Holmsjön/Gimån och därifrån vidare i nordvästlig riktning längs den södra strandlinjen längs vattendraget Gimån med tillhörande sjöar. I väster utgörs gränsen av europaväg 14 (E14) mellan vattendraget Gimån och länsgränsen. Länsstyrelsens personal som finns på plats får besluta att jakt som påbörjats i det angivna området för fullföljas även utanför området. Jakt får ske på annans mark. Översiktlig karta över området finns i bilaga 2. Vilka vargar får fällas? Totalt får maximalt två (2) vargar fällas. Vilka får utföra skyddsjakten? Länsstyrelsen utser efter samråd med samebyn jaktledare. Jaktledaren får utse maximalt tjugo (20) personer som får delta i jakten. Länsstyrelsens fältpersonal ska beredas möjlighet att närvara vid varje jakt och ha rätt att avbryta jakten. Länsstyrelsens kontaktperson är länsstyrelsens rovdjurstelefon Jaktledaren informerar Polismyndigheten när jakten påbörjas samt vid jaktens slut om djuren fällts eller påskjutits innan jakttiden löpt ut. Jaktmedel och jaktmetoder Länsstyrelsen beslutar med stöd av 21 jaktförordningen att de jaktdeltagare som Länsstyrelsen utsett, utan närvaro av Länsstyrelsens fältpersonal, får söka efter samt ringa djuren med

3 3 (9) motorfordon. Länsstyrelsen erinrar dock om att det ej är tillåtet att använda motorfordon för att förfölja eller genskjuta vilt, för att hindra vilt att undkomma eller för att avleda viltets uppmärksamhet från den som jagar. Skyddsjakten får bedrivas med hjälp av hund, maximalt tre (3) hundar får släppas efter en och samma varg under ett och samma dygn. Jakten får bedrivas med hjälp av helikopter under förutsättning att såväl pilot som skytt har erfarenhet från verksamheten. Förföljande och avlivning från snöskoter och helikopter får endast utföras av personal utsedd av Länsstyrelsen. I Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd om jakt och statens vilt (NFS 2002:18) anges vilka vapen och kulpatroner som får användas vid jakt efter varg Anmälan om fälld eller påskjuten varg Jaktledaren ska omedelbart och senast inom en timme från det att en varg fällts eller påskjutits anmäla detta till Länsstyrelsens rovdjurstelefon Jaktledaren ska avlysa jakten om tillåtet antal vargar fällts eller påskjutits med stöd av detta beslut. Hantering av fälld varg Länsstyrelsen beslutar att fällt djur tillfaller staten och omhändertas av länsstyrelsen. Övrig information Jakt som inte följer angivna villkor sker utan stöd av beslutet och i strid med fredningsbestämmelserna i 3 jaktlagen (1987:259). Straffbestämmelserna för jaktbrott återfinns i 43 och 44 samma lag. (14-16 ). Endast kulvapen tillhörande klass 1 är tillåtet vid jakt efter varg, hagelvapen och enhandsvapen är inte tillåtna. Länsstyrelsen erinrar om att skyddsjakten, enligt 27 i jaktlagen ska bedrivas så att viltet inte utsätts för onödigt lidande. Länsstyrelsen vill erinra om att skyddsjakten ska bedrivas med god jaktetik och att all hundanvändning ska präglas av detta. Om drivande hund används så rekommenderar länsstyrelsen att två till tre hundar som förföljer varg används samtidigt. Tidigare erfarenheter från vargjakt med hund visar att de hundar som används behöver ha ett numerärt övertag samt ett likartat arbetstempo för

4 4 (9) att jakten ska fungera på bästa sätt och inte riskera att hundarna skadas. Används för många hundar ökar risken at någon av dem hamnar efter samtidigt som risken finns att hundarna får ett för stort numerärt övertag vilket kan liknas vi så kallad packjakt och som inte är etiskt försvarbart. Därav är det inte tillåtet att använda fler än tre hundar på en och samma varg under ett och samma dygn samtidigt som rekommendationen är att två till tre hundar används samtidigt. Bakgrund I slutet av juli upptäcktes vargförekomst inom Jovnevaerie samebys vinterbetesområde i Bräcke kommun genom DNA-analys av insamlad spillning. Analysen visade att vargen var individ G130-14, en hane av skandinaviskt ursprung från Gårdsjöreviret. I augusti samlades ytterligare spillning in från samma hane inom samma område. I september gjordes en spårning av två vargar längs en väg och spillning insamlades. Resultatet från DNA-analyserna visade på två olika individer varav en var G Den andra individen gick inte att könsbestämma men det kunde säkerställas att det rörde sig om en individ av skandinaviskt ursprung född i Lokareviret. Under september har även en synobservation av två vargar gjorts av älgjägare i området. Den 7 oktober samlades ytterligare spillningar inom området och dessa kom även de från individ G I en av de spillningar som samlats fanns hår från ren. Området där vargförekomsten konstaterats är ett viktigt vinterbetesområde för Jovnevaerie sameby och det gränsar även till andra samebyars vinterbetesområden. Länsstyrelsen fattade, på eget initiativ, beslut om skyddsjakt efter två vargar (läs beslut dnr: och ). Inget av ovanstående beslut har verkställts på grund av ogynnsamma väderförhållanden. Den 19 november spårade länsstyrelsen åter igen två vargar inom det aktuella området och hittade en nyligen vargdödad renkalv mellan Bräcke och Albacken. Jovnevaerie sameby ansökte den 22 november om skyddsjakt efter två vargar inom samebyns vinterbetesområde. Samebyn har under hösten undvikit flytt av renhjordarna på grund av vargförekomsten i vinterbetsområdet. Denna åtgärd för att förebygga skada är endast en temporär lösning som inte kommer att lösa problematiken på lång sikt. I takt med att tiden löper längre ut på vintern ökar svårigheterna och kostnaderna för samebyn att återsamla renhjorden för flytt. Samebyn riskerar att utsättas för allvarlig skada om inte renarna kan flyttas ned till vinterbetesområdet inom en snar framtid.

5 5 (9) Skäl Naturvårdsverket fattade den 25 juni 2015 med stöd av 24 a jaktförordningen (1987:905) beslut (NV ) om att överlämna rätten att besluta om skyddsjakt efter björn, varg, lo och järv till vissa länsstyrelser. Juridiska förutsättningar för skyddsjakt Skyddsjakt efter varg kan ske genom särskilt myndighetsbeslut med stöd av 23 a, 23 b, 24 a jaktförordningen. För att skyddsjakt ska kunna medges krävs att förutsättningarna i 23 a jaktförordningen är uppfyllda. Skyddsjakt får enligt bestämmelserna meddelas för att förhindra allvarlig skada på gröda, boskap, skog, fiske, vatten eller annan egendom, om det inte finns någon annan lämplig lösning och om det inte försvårar upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus hos artens bestånd i dess naturliga utbredningsområde. Av 23 b samma förordning framgår att beslut om skyddsjakt efter varg får fattas även om någon skada inte inträffat, förutsatt att det finns en stor sannolikhet för att allvarlig skada kommer att uppstå. Länsstyrelsens bedömning och motivering Länsstyrelsen gör en samlad bedömning i varje enskilt fall och bedömer skadornas omfattning, förväntad skadebild, om skadeförebyggande åtgärder gjorts, vilka möjligheter till förebyggande av skada som finns samt möjlighet till annan lämplig lösning än skyddsjakt. Länsstyrelsen bedömer om skyddsjakt kan försvåra upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus för arten. Länsstyrelsen beaktar också vargstammens utveckling i landet som helhet samt vargarnas genetiska ursprung. Vidare bedöms om det går att identifiera speciellt skadegörande individer eller särskilt skadeutsatta områden. Nyttjande av fordon Av 21 jaktförordningen framgår att länsstyrelsen kan medge undantag från 31 jaktlagen (1987:259). För att skyddsjakten ska kunna bedrivas på ett ändamålsenligt sätt bedömer länsstyrelsen att undantag från förbudet att nyttja motorfordon vid jakt ska utfärdas. Allvarlig skada Förutom skadade och dödade renar så orsakas stor skada genom spridning och skingring av renhjordarna. Samebyns renhjordar består av djur som man valt att inte slakta under hösten. Det är djur som renskötarna valt ut för framtida avel, främst vajor som till största andelen är dräktiga. Kraftiga störningar inom vinterhjordarna kan innebära stor skada i form av förlust av utvalda avelsdjur och kastade kalvar. Vinterbetesperioden är en sårbar betesperiod för renarna och upprepade störningar kan leda till kraftiga

6 6 (9) nedsättningar av renarnas kondition. Detta kan orsaka kalvförluster och kalvar med lägre födelsevikt vilket även på längre sikt kan äventyra kalvöverlevnaden. Dessutom riskerar renarna att bli betydligt känsligare för sjukdomar vilket medför en ökad dödlighet i renhjordarna på kort och lång sikt. Annan lämplig lösning Det aktuella området är ett viktigt betesområde för samebyn. I de vargspillningar som samlats in i området har renhår hittats i vargspillning. Under en spårning den 19 november hittade länsstyrelsen en nyligen vargdödad renkalv i det aktuella området vilket bekräftar länsstyrelsen bedömning att vargarna prederar på ren. Den skadeförebyggande metod som normalt fungerar bäst mot predation på ren är att hålla väl samlade vinterhjordar. Varg jagar med en metod som innebär att renhjordarna skingras och sprids över en stor yta vilket medför ökad exponering för predation. Andra alternativa metoder som diskuterats är: 1. Flytta renarna. Det finns inga andra betesområden att tillgå då de andra vinterbetesområdena inom samebyn nyttjas av andra vinterbetesgrupper. 2. Hägna in renar och utfodra dem. Forskning och tidigare erfarenhet visar att risken för att renar drabbas av parasiter och sjukdomar ökar dramatiskt om de hålls i hägn under längre tid och i regel resulterar detta i stora förluster orsakade av t.ex. Nekrobacillus. 3. Mota bort vargarna. Erfarenheter från tidigare försök att mota bort vargar från områden med renar visar att vargarna återvänder till renarna. 4. Ökad bevakning. Området är skogsklätt och kuperat och omöjligt att överblicka även under gynnsamma snöförhållanden. I dagsläget är snöförhållandena i området inte gynnsamma för ökad bevakning. Det är dessutom mörkt stora delar av dygnet och vargen genomför sina jaktförsök och störningar på renar nattetid. Gynnsam bevarandestatus Resultatet från DNA-analyser av spillningsprov visar att samtliga dokumenterade vargar i området är av skandinaviskt ursprung. Länsstyrelsen gör bedömningen mot bakgrund av vargpopulationens status att skyddsjakt efter vargarna i området inte försvårar upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus för vargen som art. Sammanfattningsvis finner länsstyrelsen att förutsättningarna för skyddsjakt på de två individerna i området är uppfyllda.

7 7 (9) Detta beslut har fattats av enhetschef Ruona Burman efter föredragande av vilthandläggare Nicklas Jönsson. Ruona Burman Nicklas Jönsson Bilaga 1 Bilaga 2 Hur man överklagar Översiktlig karta över jaktområdet Sändlista Länsstyrelserna i det Norra förvaltningsområdet Länsstyrelsens fältpersonal (rovdjursinventerare) Skandulv, hakan.sand@slu.se Polisen i Jämtlands län SVA Viltförvaltningsdelegationen Jämtlands län Jovnevaerie sameby

8 8 (9) Bilaga 1 Hur man överklagar till Förvaltningsrätten i Luleå Om du är missnöjd med länsstyrelsens beslut kan du överklaga till Förvaltningsrätten i Luleå. Det gör du genom att i brev: Tala om vilket beslut du överklagar, t.ex. genom att ange ärendets diarienummer Redogöra för dels varför du anser att länsstyrelsens beslut är felaktigt, dels hur du anser att beslutet skall ändras. Du skall underteckna brevet, förtydliga namnteckningen och uppge namn och telefonnummer. Om du har handlingar eller annat som du vill åberopa till stöd för du ståndpunkt så bör du skicka med dessa. Överklagandet skall lämnas/skickas till länsstyrelsen se adress nedan. Om inte länsstyrelsen ändrar sitt beslut kommer överklagandet och handlingar i ärendet att skickas till Förvaltningsrätten. Länsstyrelsen måste ha ert överklagande inom tre veckor från den dag du fick del av beslutet. I annat fall kan din överklagan ej prövas. Om du behöver veta mer om hur du skall gå till väga, så kan du vända dig till länsstyrelsen, telefonnummer. Länsstyrelsens postadress: Länsstyrelsen i Jämtlands län Östersund

9 9 (9) Bilaga 2