Beslut. Tillstånd till skyddsjakt efter två (2) vargar inom Jovnevaerie samebys vinterbetesområde i Bräcke kommun, Jämtlands län

Transkript

1 1 / 13 Beslut Datum Dnr (anges vid skriftväxling) Enligt sändlista Tillstånd till skyddsjakt efter två (2) vargar inom Jovnevaerie samebys vinterbetesområde i Bräcke kommun, Jämtlands län Beslut Länsstyrelsen beslutar på eget initiativ om skyddsjakt efter två (2) vargar inom Jovnevaerie samebys vinterbetesområde i Bräcke kommun, Jämtlands län Skyddsjakten får bedrivas under tiden från och med 19 oktober 2016 till och med 2 november 2016 och får endast bedrivas inom område som beskrivs nedan i beslutet. Länsstyrelsen avlyser skyddsjakten om tillåtet antal vargar fällts eller påskjutits innan jakttiden löpt ut. Rättelse enl. 26 förvaltningslagen (1986:223): Beslutet gäller under tiden 19 oktober 2016 till och med 2 november Beslutet fattas med stöd av 9, 21, 23 a tredje punkten, 23 b och 24 d jaktförordningen (1987:905), med beaktande av skyddsreglerna i artikel 12 i rådets direktiv (92/43/EEG) om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter och undantagsreglerna beträffande jakt och förvaring av jaktbyte i artikel 16 samma direktiv samt Naturvårdsverkets beslut (dnr NV ) om överlämnande av rätt att fatta beslut om skyddsjakt efter björn, varg, lo och järv till vissa länsstyrelser. Beslutet gäller under tiden från 13 oktober 2016 till och med 31 oktober Länsstyrelsen beslutar med stöd av 59 jaktförordningen att detta beslut ska gälla utan hinder av att det överklagas. Hur beslutet kan överklagas framgår av bilaga 1. Länsstyrelsen beslutar vidare att nedan angivna villkor ska gälla för beslutet Postadress Besöksadress Telefon Fax E-post Webb ÖSTERSUND Residensgränd jamtland@lansstyrelsen.se

2 2 / 13 När får skyddsjakten bedrivas? Skyddsjakten får bedrivas under tiden från och med 19 oktober 2016 till och med 2 november Länsstyrelsen erinrar om att enligt 9 jaktförordningen så får skyddsjakt efter varg bedrivas under tiden från och med en timme före solens uppgång till och med en timme efter solens nedgång. Under timmen efter solens nedgång får skyddsjakten endast bedrivas som vaktjakt eller smygjakt. Var får skyddsjakten bedrivas? Skyddsjakten får endast bedrivas inom nedan angivet jaktområde. Gränserna för jaktområdet utgörs i söder av länsgränsen mellan europaväg 14 (E14) och Holmsjön/Gimån och därifrån vidare i nordvästlig riktning längs den södra strandlinjen längs vattendraget Gimån med tillhörande sjöar. I väster utgörs gränsen av europaväg 14 (E14) mellan vattendraget Gimån och länsgränsen. Översiktlig karta över området finns i bilaga 2. Vilka vargar får fällas? Totalt får maximalt två (2) vargar fällas. Upplysning om kvarvarande tilldelning lämnas på länsstyrelsens telefonsvarare med nummer Vilka får utföra skyddsjakten? Person som har jakträtt på älg i området som omfattas av detta beslut har rätt att delta i skyddsjakt efter varg på det jaktområde där han/hon har jakträtt Skyddsjakt får inte bedrivas utan att en ansvarig jaktledare utsetts på förhand vid varje jakttillfälle. Vid ensamjakt är den ensamme jägaren jaktledare. Jaktmedel och jaktmetoder Skyddsjakten får bedrivas med hjälp av hund, maximalt tre (3) hundar får släppas efter en och samma varg under ett och samma dygn. Länsstyrelsen beslutar med stöd av 21 jaktförordningen att sökning efter vargspår får ske med hjälp av motordrivet fordon, men endast på allmän eller enskild väg. Motordrivet fordon har samma betydelse som i 2 lagen (2001:559). Den som söker efter spår från motordrivet fordon får inte skjuta, förfölja eller genskjuta varg från fordonet. I Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd om jakt och statens vilt (NFS 2002:18) anges vilka vapen och kulpatroner som får användas vid jakt efter varg

3 3 / 13 (14-16 ). Endast kulvapen tillhörande klass 1 är tillåtet vid jakt efter varg, hagelvapen och enhandsvapen är inte tillåtna. Länsstyrelsen erinrar om att skyddsjakten, enligt 27 i jaktlagen ska bedrivas så att viltet inte utsätts för onödigt lidande. Vargjägarens ansvar Var och en som jagar varg ska hålla sig informerad om hur många djur som återstår av tilldelningen. Den som jagar en varg sedan skyddsjakten avlysts kan komma att dömas till ansvar för jaktbrott eller grovt jaktbrott enligt 43 eller 44 jaktlagen om man av oaktsamhet inte hållit sig informerad. Jaktledarens ansvar Länsstyrelsens beslut om skyddsjakt efter varg specificeras jaktledarens ansvarsområden gällande vargjakten. 1. Skyddsjakt får inte bedrivas utan att en ansvarig jaktledare är utsedd vid varje jakttillfälle. 2. Jaktledaren ska före jaktens början informera samtliga jaktdeltagare om villkoren för jakten, kommunikationsbestämmelser, otillåtna skjutriktningar, gränsförhållanden samt övriga regler som kan behövas för skyddsjaktens genomförande. Jaktledaren ska vidare informera om skyldigheten att inneha vapenlicens och giltigt statligt jaktkort. 3. Jaktledaren ska informera skytten om dennes ansvar att rapportera fälld eller påskjuten varg till länsstyrelsen omedelbart och senast en timme från det att skott avlossats. 4. Jaktledaren ska inför varje jakttillfälle hålla sig informerad om hur många djur som återstår av tilldelningen. Kvarvarande tilldelning finns på länsstyrelsens telefonsvarare med nummer Jaktledaren ska inför varje jakttillfälle försäkra sig om att en hund som är särskilt tränad i att spåra skadat vilt ska kunna finnas på skottplatsen inom högst två timmar från påskjutningen i enlighet med 17 andra stycket jaktförordningen. 6. Ansvarig jaktledare svarar för att kommunikationsvägarna under skyddsjakten säkerställer att villkoren för jakten följs. 7. Jaktledaren ska informera varje jaktdeltagare om att han/hon bör vara ansvarsförsäkrad, bör bära röda band eller motsvarande kännetecken under skyddsjakten samt att han/hon före skyddsjakten bör ha förvissat sig om att

4 4 / 13 vapnet är inskjutet och att han/hon har tillräcklig skjutskicklighet för att bedriva skyddsjakt efter varg. 8. Jaktledaren ska uppmana jaktdeltagarna att endast skjuta med stöd och att endast skjuta rena sidoskott mott stillastående vargar. Anmälan om fälld eller påskjuten varg Skytten ska omedelbart och senast inom en timme från det att en varg fällts eller påskjutits anmäla detta till Länsstyrelsens rovdjurstelefon Länsstyrelsen avlyser skyddsjakten om tillåtet antal vargar fällts eller påskjutits innan jakttiden löpt ut. Jaktledaren ansvarar för att eventuella eftersök genomförs. Påskjutning definieras i detta beslut enligt följande: Skott har avlossats mot och med avsikt att fälla varg och det har inte konstaterats att vargen har fällts. Anmälan ska ske till telefon Vid anmälan ska följande anges: 1. Namn, adress och telefonnummer till skytten; 2. Namn, adress och telefonnummer till ansvarig jaktledare; 3. När vargen fällts eller påskjutits (datum och klockslag) 4. Var vargen fällts (koordinater eller plats som går att återfinna på karta 1: ); 5. Djurets kön; 6. Vilket jaktsätt som användes. I samband med anmälan om fällt djur informerar Länsstyrelsen om hur det fällda djuret ska hanteras. Länsstyrelsens besiktningsman kontaktar skytten angående tidpunkt och plats för besiktningen. Fälld varg får inte flyttas från fallplatsen innan den besiktigats av länsstyrelsens besiktningsman. Platsundersökning och eftersök av påskjuten varg Den som påskjutit varg ansvarar tillsammans med jaktledaren för att eftersök genomförs om platsundersökningen eller andra omständigheter visat på att den påskjutna vargen är skadad. Eftersök ska genomföras till dess. 1. djuret påträffats dött 2. djuret påträffats skadat och avlivats 3. djuret inte kan anträffas Jaktledaren ska till länsstyrelsens besiktningsman redovisa hur platsundersökning eller eftersök genomförts. Jaktledaren ska uppvisa

5 5 / 13 skottplatsen för länsstyrelsens besiktningsman och tillsammans med besiktningsmannen och den som påskjutit vargen genomföra en fältkontroll och följa upp vad som skett efter skott. Jaktledaren ska tillsammans med besiktningsmannen dokumentera platsundersökning och eftersök på blankett Rovdjur fälld under skyddsjakt. Länsstyrelsen beslutar om den påskjutna vargen ska avräknas från kvoten eller ej. Påskjuten varg avräknas såvida det inte har påvisats genom fältkontrollen att djuret är oskadat. Hantering av fälld varg Länsstyrelsen beslutar att fällt djur tillfaller staten och omhändertas av länsstyrelsen. Fälld varg får inte flyttas från fallplatsen innan den besiktigats av Länsstyrelsens personal. Länsstyrelsens personal fyller tillsammans med skytten i de blanketter för registrering av fälld varg som länsstyrelsen tillhandahåller (Bilaga 3). Övrig information Jakt som inte följer angivna villkor sker utan stöd av beslutet och i strid med fredningsbestämmelserna i 3 jaktlagen (1987:259). Straffbestämmelserna för jaktbrott återfinns i 43 och 44 samma lag. Länsstyrelsen vill erinra om att skyddsjakten ska bedrivas med god jaktetik och att all hundanvändning ska präglas av detta. Om drivande hund används så rekommenderar länsstyrelsen att två till tre hundar som förföljer varg används samtidigt. Tidigare erfarenheter från vargjakt med hund visar att de hundar som används behöver ha ett numerärt övertag samt ett likartat arbetstempo för att jakten ska fungera på bästa sätt och inte riskera att hundarna skadas. Används för många hundar ökar risken at någon av dem hamnar efter samtidigt som risken finns att hundarna får ett för stort numerärt övertag vilket kan liknas vi så kallad packjakt och som inte är etiskt försvarbart. Därav är det inte tillåtet att använda fler än tre hundar på en och samma varg under ett och samma dygn samtidigt som rekommendationen är att två till tre hundar används samtidigt. Bakgrund I slutet av juli upptäcktes vargförekomst inom Jovnevaerie samebys vinterbetesområde i Bräcke kommun genom DNA-analys av insamlad spillning. Analysen visade att vargen var individ G en hane av skandinaviskt ursprung från Gårdsjöreviret. I augusti samlades ytterligare spillning in från

6 6 / 13 samma hane inom samma område. I september gjordes en spårning av två vargar längs en väg och spillning insamlades. Resultatet från DNA-analyserna visade på två olika individer varav en var G Den andra individen gick inte att könsbestämma men det kunde säkerställas att det rörde sig om en individ av skandinaviskt ursprung född i Lokareviret. Under september har även en synobservation av två vargar gjorts av älgjägare i området. Den 7 oktober samlades ytterligare spillningar inom området och dessa kom även de från individ G I en av de spillningar som samlats fanns hår från ren. Området där vargförekomsten konstaterats är ett viktigt vinterbetesområde för Jovnevaerie sameby och det gränsar även till andra samebyars vinterbetesområden. Jovnevaerie sameby består av flera renägare som under vintern har sina renar uppdelade i olika vinterbetesgrupper utspridda på olika vinterbetesområden inom samebyn. Samebyn har under förra veckan samlat sina renar för utskiljning av vintergrupperna och tanken var att dessa skulle flyttas till vinterbetesområdena direkt när skiljningen var klar. På grund av vargförekomsten i vinterbetesområdena utanför Bräcke har man inte vågat flytta ned renarna på grund av risken för skador. Istället har samebyn valt att släppa renarna på fjället igen. Denna åtgärd för att förebygga skada är endast en temporär lösning som inte kommer att lösa problematiken på lång sikt. I och med detta kommer samebyn nu behöva samla renarna för utskiljning av vintergrupperna ytterligare en gång, med en ökad arbetsinsats och höga extrakostnader som följd. Om flytt av vinterbetesgruppen till det aktuella området inte kan genomföras snarast riskerar renarna att vandra från fjällen och ner i skogslandet där terrängen gör det svårare att samla och driva renar. Detta kan förutom ökade kostnader och arbetsinsatser även innebära att man inte lyckas samla alla renarna som ska flyttas till vinterbetet. Skäl Naturvårdsverket fattade den 25 juni 2015 med stöd av 24 a jakförordningen (1987:905) beslut (NV ) om att överlämna rätten att besluta om skyddsjakt efter björn, varg, lo och järv till vissa länsstyrelser. Juridiska förutsättningar för skyddsjakt Skyddsjakt efter varg kan ske genom särskilt myndighetsbeslut med stöd av 23 a, 23 b, 24 a jaktförordningen. För att skyddsjakt ska kunna medges krävs att förutsättningarna i 23 a jaktförordningen är uppfyllda. Skyddsjakt får enligt bestämmelserna meddelas för att förhindra allvarlig skada på gröda, boskap, skog, fiske, vatten eller annan egendom, om det inte finns någon annan lämplig lösning och om det inte försvårar upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus hos artens bestånd i dess naturliga utbredningsområde. Av 23 b samma förordning framgår att beslut om skyddsjakt efter varg får fattas även

7 7 / 13 om någon skada inte inträffat, förutsatt att det finns en stor sannolikhet för att allvarlig skada kommer att uppstå. Länsstyrelsens bedömning och motivering Länsstyrelsen gör en samlad bedömning i varje enskilt fall och bedömer skadornas omfattning, förväntad skadebild, om skadeförebyggande åtgärder gjorts, vilka möjligheter till förebyggande av skada som finns samt möjlighet till annan lämplig lösning än skyddsjakt. Länsstyrelsen bedömer om skyddsjakt kan försvåra upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus för arten. Länsstyrelsen beaktar också vargstammens utveckling i landet som helhet samt vargarnas genetiska ursprung. Vidare bedöms om det går att identifiera speciellt skadegörande individer eller särskilt skadeutsatta områden. Nyttjande av fordon Av 21 jaktförordningen framgår att länsstyrelsen kan medge undantag från 31 jaktlagen (1987:259). För att skyddsjakten ska kunna bedrivas på ett ändamålsenligt sätt bedömer länsstyrelsen att undantag från förbudet att nyttja motorfordon vid jakt ska utfärdas. Allvarlig skada Förutom skadade och dödade renar så orsakas stor skada genom spridning och skingring av renhjordarna. Samebyns renhjordar består av djur som man valt att inte slakta under hösten. Det är djur som renskötarna valt ut för framtida avel, främst vajor som till största andelen är dräktiga. Kraftiga störningar inom vinterhjordarna kan innebära stor skada i form av förlust av utvalda avelsdjur och kastade kalvar. Vinterbetesperioden är en sårbar betesperiod för renarna och upprepade störningar kan leda till kraftiga nedsättningar av renarnas kondition. Detta kan orsaka kalvförluster och kalvar med lägre födelsevikt vilket även på längre sikt kan äventyra kalvöverlevnaden. Dessutom riskerar renarna att bli betydligt känsligare för sjukdomar vilket medför en ökad dödlighet i renhjordarna på kort och lång sikt. Annan lämplig lösning Det aktuella området är ett viktigt betesområde för samebyn. I de vargspillningar som samlats in i området har renhår hittats vilket indikerar att strörenar blivit kvar i vinterbetsområdet efter flytten i våras och att sannolikheten är stor att vargarna redan prederar på ren och att de kommer fortsätta med det när samebyn släpper renar i området. Den skadeförebyggande metod som normalt fungerar bäst mot predation på ren är att hålla väl samlade vinterhjordar. Varg jagar med en metod som innebär att renhjordarna skingras och sprids över en stor yta vilket medför ökad exponering för predation.

8 8 / 13 Andra alternativa metoder som diskuterats är: 1. Flytta renarna. Det finns inga andra betesområden att tillgå då de andra vinterbetesområdena inom samebyn nyttjas av andra vinterbetesgrupper. 2. Hägna in renar och utfodra dem. Forskning och tidigare erfarenhet visar att risken för att renar drabbas av parasiter och sjukdomar ökar dramatiskt om de hålls i hägn under längre tid och i regel resulterar detta i stora förluster orsakade av t.ex. Nekrobacillus. 3. Mota bort vargarna. Erfarenheter från tidigare försök att mota bort vargar från områden med renar visar att vargarna återvänder till renarna. 4. Ökad bevakning. Området är skogsklätt och kuperat och omöjligt att överblicka även under gynnsamma snöförhållanden. I dagsläget finns det ingen snö i området. Det är dessutom mörkt stora delar av dygnet och vargen genomför sina jaktförsök och störningar på renar nattetid. Gynnsam bevarandestatus Resultatet från DNA-analyser av spillningsprov visar att samtliga dokumenterade vargar i området är av skandinaviskt ursprung. Länsstyrelsen gör bedömningen mot bakgrund av vargpopulationens status att skyddsjakt efter vargarna i området inte försvårar upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus för vargen som art. Sammanfattningsvis finner länsstyrelsen att förutsättningarna för skyddsjakt på de två individerna i området är uppfyllda. Detta beslut har fattats av enhetschef Ruona Burman efter föredragande av vilthandläggare Magnus Hansson. Vid den slutgiltiga handläggningen av beslutet har även chefsjurist Jon Paulsson deltagit. Ruona Burman Magnus Hansson Detta beslut har signerats elektroniskt och saknar därför underskrifter. Bilaga 1 Bilaga 2 Hur man överklagar Karta över jaktområdet

9 9 / 13 Rättelse enl. 26 förvaltningslagen (1986:223): Blankett för registrering av rovdjur fällt under skyddsjakt. Rättelse enl. 26 förvaltningslagen (1986:223): Naturvårdsverket skall vara med på sändlistan Bilaga 3 Blankett för registrering av fälld varg Sändlista Länsstyrelserna i det Norra förvaltningsområdet Länsstyrelsens fältpersonal (rovdjursinventerare) Berörda älgskötselområden Berörda licensområden Skandulv, hakan.sand@slu.se Polisen i Jämtlands län SVA Viltförvaltningsdelegationen Jämtlands län Jovnevaerie sameby Naturvårdsverket Rättelserna på sida 1 och 9 är digitalt signerad av enhetschef Ruona Burman och vilthandläggare Magnus Hansson

10 10 / 13 Bilaga 1 Hur man överklagar till Förvaltningsrätten i Luleå Om du är missnöjd med länsstyrelsens beslut kan du överklaga till Förvaltningsrätten i Luleå. Det gör du genom att i brev: Tala om vilket beslut du överklagar, t.ex. genom att ange ärendets diarienummer Redogöra för dels varför du anser att länsstyrelsens beslut är felaktigt, dels hur du anser att beslutet skall ändras. Du skall underteckna brevet, förtydliga namnteckningen och uppge namn och telefonnummer. Om du har handlingar eller annat som du vill åberopa till stöd för du ståndpunkt så bör du skicka med dessa. Överklagandet skall lämnas/skickas till länsstyrelsen se adress nedan. Om inte länsstyrelsen ändrar sitt beslut kommer överklagandet och handlingar i ärendet att skickas till Förvaltningsrätten. Länsstyrelsen måste ha ert överklagande inom tre veckor från den dag du fick del av beslutet. I annat fall kan din överklagan ej prövas. Om du behöver veta mer om hur du skall gå till väga, så kan du vända dig till länsstyrelsen, telefonnummer Länsstyrelsens postadress: Länsstyrelsen i Jämtlands län Östersund

11 11 / 13 Bilaga 2 Karta över jaktområdet.

12 Bilaga 3 Blankett för registrering av rovdjur fällt under skyddsjakt 12 / 13

13 13 / 13