Beslut om skyddsjakt på varg i Sörmark, Torsby kommun

Transkript

1 1 (10) Djurskydd & Vilt Maria Falkevik Beslut om skyddsjakt på varg i Sörmark, Torsby kommun Beslut Länsstyrelsen beslutar att skyddsjakt på en (1) varg tillåts i Sörmark, Torsby kommun, inom det område som avgränsats på karta i bilaga 2. Skyddsjakten ska ske i enlighet med de villkor som anges nedan. Skyddsjakten är tillåten under perioden från och med den 23 maj 2015 till och med den 21 juni Jakt som inte följer dessa villkor sker utan stöd av beslutet och i strid med fredningsbestämmelserna i 3 jaktlagen (1987:259). Straffbestämmelserna för jaktbrott återfinns i 43 och 44 samma lag. Länsstyrelsen beslutar med stöd av 59 jaktförordningen att detta beslut ska gälla utan hinder av att beslutet överklagas. Hur beslutet kan överklagas framgår av bilaga 1. Villkor När får jakt bedrivas? Jakt är endast tillåten under perioden från och med den 5 maj 2015 till och med den 31 maj Jakten får endast inledas i samråd med Länsstyrelsen. Jakten får ske hela dygnet. Var får jakten bedrivas? Skyddsjakten får ske inom det område som avgränsats enligt kartan i bilaga 2. Länsstyrelsen beslutar med stöd av 24 d 2 stycket jaktförordningen att jakten får ske på annans jaktområde och att fällt djur tillfaller staten. Jaktmetoder och jaktmedel Länsstyrelsen erinrar om bestämmelserna i 11 och Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd om jakt och statens vilt (NFS 2002:18) om begränsningar i magasinkapacitet hos halvautomatiska kulvapen samt om ammunition klass 1 för kulgevär vid jakt efter varg. Postadress: Länsstyrelsen Värmland, KARLSTAD Besöksadress: Våxnäsgatan 5 Telefon: (växel) Fax: E-post: varmland@lansstyrelsen.se

2 2(10) Länsstyrelsen beslutar med stöd av 24 d jaktförordningen att motordrivet fordon får användas vid jakten. Den aktuella vargen får sökas, och avlivas från, motordrivet fordon inom jaktområdet. Detta för att effektivisera och underlätta skyddsjakten. Med stöd av 15 jaktförordningen (1987:905) medger länsstyrelsen att alla typer av belysning får användas för att underlätta skyddsjakten. Vilka får utföra jakten? Länsstyrelsen utser jaktledare. Jaktledaren utser efter samråd med Länsstyrelsen de personer som får jaga med stöd av detta beslut. Jaktledaren ska innan jakten inleds informera samtliga jägare om deras skyldigheter och vilka villkor som gäller vid skyddsjakten. Jakten ska genomföras i samråd med Länsstyrelsen som även på lämpligt sätt följer genomförandet av jakten. Vilka djur får fällas? En (1) ensam varg får fällas. Om fler än en varg observeras i området ska Länsstyrelsen omgående informeras om detta. Anmälan av fälld eller påskjuten varg Jaktledaren ska omedelbart anmäla till Länsstyrelsen när en varg fällts eller påskjutits. Länsstyrelsens Tjänsteman i Beredskap nås alla dagar dygnet runt på Avlysning Länsstyrelsen avlyser jakten när en varg har fällts eller påskjutits innan jakttiden löpt ut. Om eftersök visar att det påskjutna djuret är oskadat beslutar länsstyrelsen om fortsatt jakt ska ske inom den tid beslutet gäller. Påskjuten varg 1. När en varg påskjutits, och den inte blir kvar på platsen, får endast sådan jakt som syftar till att fälla den påskjutna vargen bedrivas. 2. Den som påskjutit varg ska tillsammans med jaktledaren ansvara för att platsundersökning genomförs för att säkerställa om vargen är skadad eller ej, samt för att spår på skottplats och fallplats ej förstörs. 3. Den som påskjutit varg ska tillsammans med jaktledaren ansvara för att eftersök genomförs om inte platsundersökningen eller andra omständigheter visat på att vargen är oskadad. Eftersök ska genomföras tills dess: a) djuret påträffats dött, b) djuret påträffats skadat och avlivats,

3 3(10) c) kulans anslags- eller nedslagsplats är så belägen att den utesluter att vargen skadats, eller d) djuret inte kan påträffas. 4. Jaktledaren ska på begäran uppvisa skottplatsen för Länsstyrelsens besiktningsman. 5. Jaktledaren ska till Länsstyrelsens besiktningsman redovisa hur platsundersökning och eftersök genomförts samt dokumentera dessa åtgärder på blankett som besiktningsmannen tillhandahåller. 6. Om skadeskjuten varg inte anträffats ska tillgängligt material såsom, blod, hår eller spillning från den skadade vargen samlas för DNA-analys, enligt besiktningsmannens instruktioner. Besiktning av fälld varg Skytten ska utan dröjsmål uppvisa den fällda vargen samt skottplats/fallplats för länsstyrelsens besiktningsman. Hantering av fälld varg Med stöd av 24 d jaktförordningen beslutar Länsstyrelsen att skinnet av den skjutna vargen tillfaller staten. Vargen ska omhändertas av Länsstyrelsen för vidarebefordran till Statens Veterinärmedicinska Anstalt för obduktion. Beskrivning av ärendet Du har ansökt om skyddsjakt på varg i Sörmark. Du uppger att en varg med en tydlig skada på ena örat vid flera tillfällen har visat sig för människor och gått nära och över flertalet gårdar i Sörmark. Ni upplever den som orädd för människor eftersom den har gått emot mot er när flera personer står och fotograferar och var som närmast 8-10 meter från en person innan den lugnt vek av i skogen för att strax därefter visa sig igen. I torsdags visade den sig kontinuerligt under 2 timmar. För att skrämma iväg vargen har man bla använt grytlock, ropat och kastat pinnar samt sprungit mot den. Den visar sig i dagsljus likväl som i skymning. Du uppger att nu på sex dagar har haft besök av vargen inte mindre än fyra gånger och att den kunnat fotograferas vid tre av dessa tillfällen. Du beskriver oro för dina hästar som i dagarna fölar och är mycket bekymrad för hur du skall kunna skydda era föl som vid födseln väger kg. Du har haft kontinuerlig kontakt med Länsstyrelsens naturbevakare gällande situationen. Länsstyrelsens bedömning är att det rör sig om en ungvarg inom Kertoreviret i Sörmark Torsby kommun som under den senaste tiden utvecklat ett oönskat beteende. Den har under senare delen av vintern observerats ett flertal gånger men har då avvikit när den blivit varse människor. Observationerna har på kort tid eskalerat. Sedan finns nio rapporterade observationer av

4 4(10) varg inom ett begränsat område. Dessa observationer har rapporterats i Rovobs.se. Observationer har skett under de ljusa timmarna på dygnet. Vid de senaste tillfällena har vargen inte låtits sig skrämmas utan har i stället visat ett kontaktsökande beteende. Den har, trots att folk sprungit mot den kastat pinnar och ropat, hoppat till lekfullt och till och med lagt sig ner. Den har fotograferats ett flertal gånger och man kan se att den har en utläkt skada, ett kluvet högeröra. Några väsentliga observationer. Senaste rapporterade observationerna var den 21 maj kl 22:10 och då endast på 7-8 respektive 15 meters håll. Vargen var mycket orädd och gick undan ca 10 meter men avvek inte från platsen. På ett fotografi från händelsen syns det kluvna örat. Länsstyrelsens naturbevakare var på plats dagen efter och kunde då konstatera spår där observationer under föregående kväll gjordes. Den 20 maj följde vargen efter en kvinna som cyklade med en hund en längre sträcka. Den 13 maj försvann en mindre sällskapshund från en gård. Då vargen observerats i närområdet nyligen misstänkte man att hunden dödats av vargen. Hunden återfanns dock inte och har inte kunnat besiktigas. Den 9 maj uppehöll sig vargen vid en fårbesättning varifrån den motvilligt lät sig motas bort av fårägaren. Motivering till beslutet Bestämmelser som beslutet grundar sig på Naturvårdsverket har, med stöd av 24 b jaktförordningen (1987:905) beslutat om överlämnandet av rätten att besluta om skyddsjakt efter varg till länsstyrelserna i Mellersta rovdjursförvaltningsområdet (Naturvårdsverkets beslut NV ). Som framgår av 23 a i samma förordning ska följande förutsättningar vara uppfyllda för att skyddsjakt ska kunna medges: - Skyddsjakten får inte försvåra upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus för den aktuella artens bestånd i dess naturliga utbredningsområde. - Det får inte finnas någon annan lämplig lösning att lösa problemet. - Om dessa villkor är uppfyllda kan skyddsjakt medges om ett av de fyra skälen nedan (punkt 1-4) föreligger: 1. Av hänsyn till allmän hälsa och säkerhet eller av andra tvingande skäl som har ett allt överskuggande allmänintresse, inbegripet orsaker av social eller ekonomisk karaktär och betydelsefulla positiva konsekvenser för miljön 2. Av hänsyn till flygsäkerheten 3. För att förhindra allvarlig skada, särskilt på gröda, boskap, skog, fiske, vatten eller annan egendom 4. För att skydda vilda djur eller växter eller bevara livsmiljöer för sådana djur och växter

5 5(10) Enligt 23 b jaktförordningen får beslut om skyddsjakt fattas även om någon skada inte har inträffat, om det finns stor sannolikhet för att allvarlig skada kommer att uppstå. All jakt måste bedrivas i enlighet med Sveriges EU-rättsliga åtaganden. Artoch habitatdirektivet (1992/43/EEG) har en avgörande betydelse för vilket utrymme som finns för skyddsjakt. Åtgärder som vidtas enligt Art- och habitatdirektivet ska syfta till att bibehålla eller återställa en gynnsam bevarandestatus. Direktivet ger möjligheter till undantag från skyddskraven under vissa förutsättningar. Undantagen regleras i artikel 16.1, att det inte finns någon annan lämplig lösning och att undantaget inte försvårar upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus. För att ett undantag från skyddsreglerna ska kunna göras, måste skälen vara mycket starka och den jakt som tillåts mycket begränsad. Länsstyrelsens motivering Vid prövning av om en skyddsjakt ska ske gör länsstyrelsen en samlad bedömning i varje enskilt fall. Bedömningen görs utifrån eventuella skadors omfattning, under hur lång tidsperiod som dessa skett, om skadeförebyggande åtgärder vidtagits och vilka möjligheter till förebyggande av skada som finns, samt möjlighet till annan lämplig lösning än skyddsjakt. Länsstyrelsen beaktar även vargstammens utveckling i länet samt de berörda vargarnas genetiska status. Gynnsam bevarandestatus Endast skyddsjakt efter genetiskt värdefulla vargar kan enligt Länsstyrelsens bedömning påverka vargstammens bevarandestatus ur ett nationellt perspektiv. Skyddsjakt på enstaka vargar som inte är genetiskt värdefulla, och om kriterierna för skyddsjakt i övrigt är uppfyllda, kan det även i vissa fall vara motiverat med skyddsjakt på genetiskt värdefulla individer. I det berörda området finns ingen känd förekomst av genetiskt värdefulla vargar. Området berörs av reviret Kerto där föryngring är konstaterad under vinterns inventering. Den ensamma varg som observerats i området är enligt Länsstyrelsens bedömning sannolikt en fjolårsvalp från Kertoreviret född Allmän hälsa och säkerhet Länsstyrelsen tolkar jaktförordningen som att förekomst av rovdjur med särskilt närgångna beteenden som kan antas vara farliga för allmänheten får kunna utgöra en grund för skyddsjakt av hänsyn till allmän hälsa och säkerhet. En individuell bedömning ska dock alltid göras. Viltskadecenter har tagit fram rekommendationer för hantering av närgångna rovdjur som har antagits som en rutin av Länsstyrelsen med stöd i länets Viltförvaltningsdelegation (se bilaga). Enligt dessa rekommendationer så ska skyddsjakt övervägas om ett rovdjur vid minst tre tillfällen medvetet har rört sig mot väl synliga människor på mindre än 50 meters avstånd. I detta fall har Länsstyrelsen dokumenterat 3 sådana händelser.

6 6(10) För att förhindra allvarlig skada, särskilt på gröda, boskap, skog, fiske, vatten eller annan egendom I bedömningen av om skyddsjakt i detta fall är en effektiv åtgärd för att förhindra allvarlig skada utgår Länsstyrelsen från Viltskadecenters rekommendationer. Viltskadecenter har tagit fram kriterier för när vargar ska klassas som genomsnittligt respektive särskilt skadebenägna. Kriterierna för att ett vargrevir ska klassas som särskilt skadebenäget är följande: - Minst tre angrepp under en 12-månadersperiod i revir med revirmarkerande par. - Minst fyra angrepp under en 12-månadersperiod i revir med familjegrupp. Vid färre angrepp än så anses vargarna vara genomsnittligt skadebenägna. Inga vargangrepp på tamdjur har kunnat dokumenteras under den period som vargen har observerats i området. En mindre sällskapshund har dock försvunnit i samband med att vargen sett flera gånger vid grannens gård samma dag. Det är troligt att den hunden dödats och helt konsumerats av vargen, då detta var en liten hund. Vargen har också observerats nära djurbesättningar flera gånger och risken för angrepp kan förväntas öka med tanke på att vargen rör sig inom ett begränsat område. Vargen har vistats flera gånger nära en hästgård med uppfödning av arabhästar utan att ofreda hästarna, men eftersom vargen inte låter sig skrämmas bort finns risk för att den kan skada hästarna direkt eller indirekt genom att skrämma dem. Fölning pågår just nu i lösdrift. Länsstyrelsen bedömer att det med bakgrund mot vargens oskygga beteende är sannolikt att det finns risk för angrepp på tamdjur. Ett angrepp på avelshästar skulle dessutom vara mycket kostsamt och får därmed betraktas som en allvarlig skada. Annan lämplig lösning Rovdjursavvisande stängsel är den rekommenderade åtgärden för att förebygga att vargar tar sig in i hagar där det finns tamdjur. Runt tidigare nämnda hästgård finns ett stängsel med tre band med inte så stark ström som ett rovdjursavvisande ska ha. Länsstyrelsen rekommenderar att ett bättre stängsel med fler trådar snarast sätts upp eftersom det finns varg i området och hästarna är dyrbara. I nuvarande situation med en så pass närgången varg kan dock skada uppstå även om vargen inte tar sig in i hagen. Skrämsel har redan prövats ett flertal gånger av boende i området, men det har inte fungerat. På kort sikt är därmed skyddsjakt den lämpligaste lösningen. Slutsats Länsstyrelsens bedömning är att skyddsjakt i detta fall inte riskerar att påverka gynnsam bevarandestatus negativt, att det föreligger risk för allvarlig skada samt att ingen annan lämplig lösning finns på problemet som kommer med just denna individ. Mot bakgrund av det anförda gör länsstyrelsen bedömningen att förutsättningarna för att besluta om

7 7(10) skyddsjakt enligt jaktförordningen är uppfyllda och att ansökan därmed ska bifallas. Verkställighetsförordnande Länsstyrelsen beslutar med stöd av 59 jaktförordningen att beslutet gäller omedelbart utan hinder att det överklagas. Information Länsstyrelsen uppmanar att alla som upplever en varg eller andra rovdjur som närgångna kontaktar Länsstyrelsen snarast möjligt. Förstahandsinformation och färska spår är av mycket stor betydelse för att kunna bedöma vilken typ av åtgärd som är lämplig i den aktuella händelsen. Enligt 28 jaktförordningen får rovdjur under vissa omständigheter som framgår av förordningstexten avlivas på enskilds initiativ, oberoende av om Länsstyrelsen gett tillstånd till skyddsjakt eller inte. Överklagande Se bilaga 1. De som deltagit i beslutet Beslutet har fattats av verksamhetschef Torben Ericson med rovdjursansvarig Maria Falkevik som föredragande. I den slutliga handläggningen har även enhetschef Maria Hammarström deltagit. Kopia till: Naturvårdsverket Bilagor: Bilaga 1: Formulär för överklagande Bilaga 2: Område för skyddsjakt Bilaga 3: Rutin för hantering av närgångna rovdjur

8 8(10) Bilaga 1. Hur man överklagar Om du vill överklaga detta beslut ska du göra det skriftligen till Naturvårdsverket. Har överklagandet kommit in i tid överlämnar Länsstyrelsen överklagandet och handlingarna till Naturvårdsverket. Brevet med överklagandet ska dock lämnas eller skickas till Länsstyrelsen Värmland, Våxnäsgatan 5, Karlstad. Skrivelsen med överklagandet måste ha inkommit till Länsstyrelsen inom tre veckor från den dag du fick del av beslutet. Om överklagandet kommer in för sent kan det inte tas upp till prövning. För det allmänna ska överklagandet ha inkommit inom tre veckor från det att beslutet meddelades. I överklagandet ska du ange vilket beslut du överklagar, vilken ändring du vill ha och vilka skäl du har för ändringen. Ange ditt namn och din adress samt skriv under överklagandet. Länsstyrelsen måste erhålla originalhandlingen. Förutsatt att överklagandet kommit in i tid skickar Länsstyrelsen alla handlingar vidare till Naturvårdsverket för prövning.

9 9(10) Bilaga 2 Område för skyddsjakt I anslutning till jordbruksmark (gula fält på kartan) inom detta område:

10 10(10) Bilaga 3. Rutin för hantering av närgångna rovdjur Problemsituation Länsstyrelsen bör vidta åtgärder Rovdjur har rört sig i närheten av bebodd bebyggelse men ej inom 100m Rovdjur rör sig inom 100m från bebodd bebyggelse eller annan mänsklig aktivitet. Endast i undantagsfall dokumentera och informera Fältpersonal dokumenterar då detta har rapporterats vid minst 3 olika tillfällen på 3 olika dagar. Skyddsjakt bör övervägas - - Om problemen upprepas åtminstone varje vecka under en tre veckors period. Avlivning ska ske med mer effektiva metoder Om problemen upprepas åtminstone varannan dag under en två veckors period. Alternativt om problemen fortsätter och skyddsjakten inte har verkställts. Rovdjur förstör egendom som ensilagebalar eller byggnader där foder förvaras. Alltid. Dokumentera informera och gör det som lockar otillgängligt, Om rovdjuret återvänder minst två gånger samma kalenderår trots att det som lockade djuret har avlägsnats eller gjorts otillgängligt. Om problemen fortsätter och skyddsjakten inte har verkställts. Rovdjur äter avfall eller djurfoder inom 200m från bebodda hus. Alltid. Dokumentera informera och gör det som lockar otillgängligt. Om rovdjuret återvänder minst två gånger samma kalenderår trots att det som lockade djuret har avlägsnats eller gjorts otillgängligt. Om problemen fortsätter och skyddsjakten inte har verkställts. Rovdjuret har medvetet rört sig mot väl synliga människor på ett avstånd understigande 50 m. Alltid. Dokumentera och informera. Skyddsjakt bör övervägas om samma rovdjursindivid har uppträtt på detta sätt vid minst 3 tillfällen. Om samma rovdjursindivid uppträtt på detta sätt vid 4 tillfällen. Rovdjuret har skadat eller dödat en eller flera människor. Alltid. Dokumentera och informera. Alltid.