DOM Meddelad i Luleå

Transkript

1 FÖRVALTNINGSRÄTTEN I LULEÅ DOM Meddelad i Luleå Mål nr KLAGANDE 1. Jaktkritikerna, c/o Richard Dehnisch Grafikvägen Johanneshov 2. Wolf Association Sweden, c/o Per Dunberg Mälarvarvsbacken Stockholm MOTPART Länsstyrelsen i Jämtlands län Östersund ÖVERKLAGAT BESLUT Länsstyrelsen i Jämtlands läns beslut den 1 september 2017, dnr och SAKEN Skyddsjakt efter varg enligt jaktförordningen (1987: 905) FÖRVALTNINGSRÄTTENS AVGÖRANDE Förvaltningsrätten avslår överklagandet. Dok.Id Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid Box 849 Skeppsbrogatan måndag fredag Luleå E-post: forvaltningsrattenilulea@dom.se 08:00 16:00

2 FÖRVALTNINGSRÄTTEN I LULEÅ DOM BAKGRUND Länsstyrelsen i Jämtlands län beslutade om skyddsjakt efter två vargar inom Tåssåsen och Handölsdalens samebyar. I beslutet anges att jakten får bedrivas från och med den 1 september 2017 till och med den 8 oktober Skälen för beslutet framgår av bilaga 1. PARTERNAS INSTÄLLNING Vad Jaktkritikerna anför Föreningen Jaktkritikerna har i överklagande yrkat att beslutet ska upphävas. Jaktkritikerna yrkar även att beslutet inhiberas och anför i huvudsak följande. Föreningen har talerätt enligt tidigare avgörande från förvaltningsrätten med mål nr Få vargar tar sig levande genom renbetesområdena. Därför är inflödet av vargar från östra Europa minimalt. Den svenska vargstammen är inte genetiskt livskraftig. En livskraftig vargstam bygger på en invandrad varg vart femte år enligt regeringsbeslut. Det har inte skett eftersom alla vargar har skjutits innan de tillåtits vandra söderut. Vargen är dessutom strikt skyddad enligt EU:s art- och habitat direktiv. Det är inte rimligt att en folkgrupp ska få bestämma landets rovdjurspolitik. I norra Sverige är det i princip tomt på varg. Vargstammen lever på en tredjedel av landets yta. Jaktmetoderna som angetts i beslutet strider mot alla etiska ställningstaganden. Enligt beslutet får jakt bedrivas med helikopter och hagelgevär. Länsstyrelsen tillåter dessutom att jakten bedrivs med tre hundar efter en varg vilket är helt förkastligt. Renägare och vargar måste kunna samexistera. Det måste finnas alternativa lösningar som skyddar renarna mot angrepp. Ett alternativ är att hägna in renarna tillsammans med hundar som bevakar hägnet. Det fungerar i flera europeiska länder.

3 FÖRVALTNINGSRÄTTEN I LULEÅ DOM Vad Wolf Association Sweden (WAS) anför WAS har I överklagande yrkat att beslutet upphävs och att förvaltningsrätten beslutar om inhibition. WAS anför i huvudsak följande. Länsstyrelsens bedömning är felaktig då andra lämpliga lösningar än skyddsjakt inte har prövats. Området där vargarna befinner sig är stort och det är inte klarlagt var de har sitt revir. Det framgår inte heller om de kommer att störa rennäringen i den omfattning som framställs av samebyarna samt länsstyrelsen. Det finns ingen dokumenterad skadebild och förebyggande åtgärder har endast diskuterats men inte implementerats. Det är diffust om det finns en befarad skada som kan orsakas av vargarna. Det har inte heller framkommit hur många renar som kommer att befinna sig i området. I detta fall är vargtiken försedd med radiohalsband. Det är således lätt att dokumentera vargens rörelser och resultat av eventuella preventiva skyddsåtgärder. Det är ett unikt tillfälle att dokumentera rovdjurens beteende kontra rennäringen. Enbart förekomsten av varg i området är inte skäl nog för skyddsjakt. Östliga vargar måste tillåtas vandra ner genom renskötselområdet för att tillföra nytt genetiskt material i den skandinaviska vargstammen och därmed säkerställa en gynnsam bevarandestatus. Villkoren för jakten medför oetiska jaktmetoder. Hundar ska inte användas för att förfölja djur som är föremål för skyddsjakt. Då renarna inom kort kommer att flyttas till året runt markerna borde det finnas en annan lämplig lösning än skyddsjakt för att skydda renarna. Länsstyrelsen motsätter sig bifall till överklagandet. RÄTTSLIG REGLERING Enligt 23 a första stycket 3 jaktförordningen får beslut om jakt efter varg meddelas om det inte finns någon annan lämplig lösning och om det inte försvårar upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus hos artens bestånd i dess naturliga utbredningsområde. Jakten måste dessutom ske i syfte

4 FÖRVALTNINGSRÄTTEN I LULEÅ DOM att bl.a. förhindra en allvarlig skada, särskilt på boskap, skog, fiske, vatten eller annan egendom. Enligt 23 b samma förordning får beslut om skyddsjakt på varg fattas om det finns förutsättningar enligt 23 a efter ansökan från den som riskerar att drabbas av skada eller på eget initiativ. Om det finns en stor sannolikhet för att allvarlig skada kommer att uppstå får beslut om skyddsjakt fattas även om någon skada inte har inträffat. Bestämmelsen i 23 a och 23 b jaktförordningen ska tolkas mot bakgrund av motsvarande bestämmelser i rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter (art- och habitatdirektivet). Enligt artikel 12.1 a) i art- och habitatdirektivet ska medlemsstaterna vidta nödvändiga åtgärder för införande av ett strikt skyddssystem i det naturliga utbredningsområdet för de djurarter som finns förtecknade i bilaga 4 a, med förbud att avsiktligt fånga eller döda exemplar av dessa arter i naturen, oavsett hur det görs. Vargen finns uppräknad i bilaga 4 a och anges vara en prioriterad art. I artikel 16.1 b) i samma direktiv anges att förutsatt att det inte finns någon annan lämplig lösning och att undantaget inte försvårar upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus hos bestånden av de berörda arterna i dess naturliga utbredningsområde får medlemsstaterna göra undantag från bestämmelserna i bl.a. artikel 12 för att undvika allvarlig skada, särskilt på gröda, boskap, skog, fiske, vatten och andra typer av egendom. EU-domstolen har i dom den 14 juni 2007 i mål C-342/05 angående jakt efter varg i Finland (Europeiska kommissionen mot Republiken Finland) uttalat att undantagsbestämmelserna i artikel 16.1 i direktivet ska tolkas re-

5 FÖRVALTNINGSRÄTTEN I LULEÅ DOM striktivt och att den myndighet som fattat beslutet har bevisbördan för att nödvändiga förutsättningar föreligger för varje undantag. Medlemsstaterna ska säkerställa att varje åtgärd som påverkar skyddade arter endast tillåts genom beslut som är noggrant och tillräckligt motiverade och som hänvisar till de skäl, villkor och krav som anges i artikel 16.1 i direktivet. Enligt artikel 16.1 i direktivet krävs att det redan föreligger en gynnsam bevarandestatus av arten i dess naturliga utbredningsområde för att undantag ska få beviljas. Det är likväl möjligt att bevilja sådana undantag i särskilda fall när det konstaterats att det inte kan försvåra den ogynnsamma bevarandestatusen hos arten eller förhindra återställande av en gynnsam bevarandestatus. Det kan inte uteslutas att dödandet av ett begränsat antal individer inte påverkar det eftersträvade syftet i artikel 16.1 i direktivet. Ett sådant undantag skulle i så fall sakna effekt för den berörda arten. Förarbeten I propositionen En ny rovdjursförvaltning (prop. 2008/09:210) ansåg regeringen att vargstammen bör begränsas till områden utanför renskötselns åretruntmarker och att enstaka invandrande vargar bör kunna accepteras under förutsättning att de inte etablerar sig i renskötselområdet. För rennäringen är inte minst vinterbetet en kritisk period. Regelbundna föryngringar av varg i stora delar av renskötselområdet är inte möjligt att förena med modern renskötsel. Behovet av att tillåta vargförekomst i renskötselområdet under en längre tid synes inte välmotiverat med hänsyn till kostnaderna och svårigheterna att vidta förebyggande åtgärder. (prop. 2012/13:191 s. 39) SKÄLEN FÖR FÖRVALTNINGSRÄTTENS AVGÖRANDE Frågan om inhibition Länsstyrelsen beslutade med stöd av 59 jaktförordningen att beslutet skulle gälla omedelbart, dvs. utan hinder av att det överklagas.

6 FÖRVALTNINGSRÄTTEN I LULEÅ DOM Förvaltningsrätten beslutar med hänsyn till det överklagade beslutet kvarvarande giltighetstid att ta upp målet till omedelbart avgörande. Därmed saknas skäl att ta ställning till yrkandena om inhibition. Allvarlig skada Skyddsjakt får beviljas innan någon allvarlig skada har uppstått. Ett beslut om skyddsjakt i en sådan situation ställer mycket höga krav på förutsättningarna för att förutse angrepp från rovdjur. Det bör vara frågan om en stor sannolikhet för angrepp där det i de allra flesta fall uppstår en allvarlig skada. Vargförekomst i samebyns betesområde medför en stor sannolikhet för allvarliga skador, bl.a. i form av dödade och skingrade renar. Sådana omständigheter får bedömas försvåra förutsättningarna att bedriva en ordnad renskötsel i en väsentlig omfattning. Av det överklagade beslutet framgår att två vargar har spårats inom samebyns vinterbetesområde samt i närheten av samebyns åretrunt marker under perioden maj 2017 till augusti Mot bakgrund av att det är frågan om ett revirmarkerande par är det inte troligt att vargarna kommer att lämna området. Renarna och vargparet kan inom kort komma att befinna sig i samma område. Med hänsyn härtill bedömer förvaltningsrätten att det alltjämt finns en stor sannolikhet för allvarlig skada inom det aktuella området. Kriteriet härom bedöms därför vara uppfyllt. Gynnsam bevarandestatus I målet har framkommit att de aktuella vargarna är av skandinaviskt ursprung. Länsstyrelsen har i sitt beslut bedömt att skyddsjakt av de två vargarna inte försvårar upprätthållandet av gynnsam bevarandestatus. När det vidare gäller frågan om gynnsam bevarandestatus konstaterar förvaltningsrätten att vargen i Sverige har bedömts ha en gynnsam bevarandestatus. Det har inte framkommit något som tyder på att bevarandestatusen skulle ha

7 FÖRVALTNINGSRÄTTEN I LULEÅ DOM försämrats (jfr Kammarrätten i Sundsvalls dom den 5 oktober 2016 mål nr ). I målet har inte heller framkommit något som tyder på att jakt efter de nu aktuella vargarna skulle riskera att försvåra upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus. Annan lämplig lösning Länsstyrelsen har bedömt att det inte är möjligt att flytta renhjordarna till annat område eftersom närliggande vinterbetesområden nyttjas av andra vinterbetesgrupper samt att vargarna redan nu befinner sig nära samebyns året runt marker. Länsstyrelsen har vidare redogjort för hur forskning visar att renar löper en väsentligt högre risk att drabbas av parasiter och sjukdomar om de hålls inhägnade under en längre tid. Länsstyrelsen har slutligen anfört att erfarenhet visat att det inte är möjligt att mota bort vargarna eftersom de återvänder till området. Ökad bevakning av såväl renar som rovdjur försvåras av dåliga spårförhållanden. Länsstyrelsen har redogjort för svårigheterna med att bevaka renar under höst och vinter pga. de korta dagslängden. Vidare anges svårigheterna att avbryta annalkande attacker från varg eftersom vargen generellt sett utför sina jaktförsök nattetid. Förvaltningsrätten finner inte skäl att ifrågasätta länsstyrelsens bedömning i denna del. Mot bakgrund av detta finner förvaltningsrätten att det framgår av utredningen att det inte finns någon annan lämplig lösning än skyddsjakt. Villkor för jakten Jaktkritikerna har anfört att villkoren för jakten strider mot etiska ställningstaganden och då särskilt riktat kritik mot användandet av helikopter och hagelgevär samt användandet av högst tre hundar vid jakten. Förvaltningsrätten noterar att länsstyrelsen har medgetts dispens av Naturvårdsverket för användande av hagel vid den aktuella skyddsjakten. Av lagens förarbeten (prop. 2012/13:191 s. 53) framgår att i de norra delarna av landet kan helikopter ibland vara ett krav för en effektiv skyddsjakt. Vad avser användandet av högst tre hundar vid jakten konstaterar förvaltnings-

8 FÖRVALTNINGSRÄTTEN I LULEÅ DOM rätten att det överklagade beslutet avser skyddsjakt på två vargar. Med hänsyn härtill finner förvaltingsrätten inte skäl att ändra villkoren i det överklagade beslutet. Sammanfattning Sammanfattningsvis finner förvaltningsrätten att samtliga förutsättningar för skyddsjakt är uppfyllda. Den avvägning mellan de i ärendet motstående intressena av att förhindra allvarlig skada och att skydda vargstammen som ska göras när det är frågan om ett undantag från det strikta skyddssystemet för varg får anses vara proportionerligt. Överklagandena ska därför avslås. HUR MAN ÖVERKLAGAR Detta avgörande kan överklagas. Information om hur man överklagar finns i formulär DV 3109/1 C (se bilaga 2). Eva Westerlund I avgörandet har även nämndemännen Lars Anehagen, Yvonne kangas och Peter Nordmark deltagit. Mathias Gruvris har föredragit målet.

9 Bilaga 1 1(8) Länsstyrelsen Jämtlands län Beslut Datum Diarienummer esllut om skyddslak efter varg Å Handölsda eras och Tåssåsens samebyar I) esibt Länsstyrelsen beviljar skyddsjakt efter två vargar inom Tåssåsen och Handölsdalens samebyar. Beslutet gäller från och med 1 september 2017 till och med 8 oktober 2017och omfattas av de villkor som beskrivs i detta beslut. Länsstyrelsen beslutar att detta beslut ska gälla utan hinder av att det överklagas. Hur du kan överklaga beslutet framgår av bilaga 1. Villkor När får skyddsjakten bedrivas? Skyddsjakten får bedrivas under tiden från och med 1 september 2017 till och med 8 oktober Länsstyrelsen beslutar vidare att skyddsjakt får bedrivas under hela dygnet och att varje jakttillfälle ska initieras av Länsstyrelsen. Skyddsjakten avlyses om tillåtet antal vargar fållts eller påskjutits innan jakttiden löpt ut. Var får skyddsjakten bedrivas? Skyddsjakten får påbörjas inom det angivna området enligt bilaga 2. Personal utsedd av Länsstyrelsen får besluta om att fortsätta skyddsjakten utanför det angivna området om så är nödvändigt. Jakt får ske på annans mark. Vilka djur får fällas? Totalt får maximalt två (2) vargar avlivas. Vilka får utföra skyddsjakten? Länsstyrelsens utser jaktledare för skyddsjakten. Efter samråd med berörda samebyar utser Länsstyrelsen maximalt 20 personer som får delta i skyddsjakten. Länsstyrelsens kontaktperson nås via Länsstyrelsens rovdjurstelefon Jaktledaren informerar Polismyndigheten när jakten påbörjas samt vid jaktens slut om djuren fållts eller påskjutits innan jakttiden löpt ut. Jaktmedel och jaktmetoder I Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd om jakt och statens vilt (NFS 2002:18) anges vilka vapen och kulpatroner som får användas vid jakt efter varg. Skyddsjakten får bedrivas med helikopter under förutsättning att såväl pilot som skytt har erfarenhet av sådan verksamhet. Enligt Naturvårdsverkets beslut (NV ) får skyddsjakt från helikopter genomföras med hagelvapen. Förföljande och avlivning från helikopter får endast utföras av personal utsedd av Länsstyrelsen. Skyddsjalctdeltagare får transportera vapen på motorfordon till och från jaktområdet. Postadress Besöksadress Telefon Fax E-post Webb ÖSTERSUND Residensgränd jamtland@lansstyrelsen.se

10 2(8) Länsstyrelsen Jämtlands län Beslut Datum Diarienummer Hundanvändning Skyddsjakten får, om jaktledaren så beslutar, bedrivas med hjälp av hund. Maximalt tre (3) hundar får släppas efter en och samma varg under ett och samma dygn. Hantering av fälld varg Länsstyrelsen beslutar att fullt djur tillfaller staten och omhändertas av Länsstyrelsen. Bakgrund Ansökan Tåssåsens och Handölsdalens samebyar inkom den 15 maj 2017 (dnr ) respektive den 26 juni 2017 (dnr ) med varsin skriftlig ansökan om skyddsjakt efter vargar som rör sig i samebyarnas vinterbetesområden samt i närheten av deras åretruntmarker. Då Tåssåsens sameby ansökte om skyddsjakt hade endast en varg dokumenterats i området, men då Handölsdalens sameby ansökte en dryg månad senare hade ytterligare en varg konstaterats. Genom detta beslut hanteras båda skyddsjaktsansökningarna och därför avser beslutet två vargar i det aktuella området. Vid ett möte med samebyarna den 16 augusti 2017 lyftes tidigare problemhistorik rörande vargetablering i det aktuella området fram. Problemet är återkommande och vargnärvaro i området påverkar samebyarna och deras renar i stor utsträckning, framförallt genom att renhjordarna sprids över stora områden med följden att de blir svåra att återsamla och bevaka. De skadelidande framhöll också att renarna får svårt att finna betesro med vargar i närområdet och att detta påverkar deras kondition negativt. Vargförekomst i området De vargar som dokumenterats i området är en sändarförsedd tik, individ G med ursprung i Osdalen 4, och hon har befunnit sig i området sedan början av maj Hon har konsekvent rört sig inom samma område sedan hon anlände. Den 29 maj säkrades genom spillningsanalys även individ G77-16 i området. Denne individ har tidigare bedömts vara en hane och har sitt ursprung i Rotna 2. Ytterligare dokumentation av G77-16 skedde i området den 10 juli samt även den 23 augusti genom spillning. Vargarna rör sig i närheten av de berörda samebyarnas åretruntmarker samt inom viktiga vinterbetesområden. Båda vargarna är av skandinaviskt ursprung. Skäl Naturvårdsverket fattade den 25 juni 2015 med stöd av 24 a jaktförordningen (1987:905) beslut NV ) om att överlämna rätten att besluta om skyddsjakt efter björn, varg, lo och järv till vissa länsstyrelser. Beslutet fattas med stöd av 9, 18 tredje stycket 21, 22, 23 a tredje punkten, 23 b och 24 d jaktförordningen och med beaktande av skyddsreglerna i artikel 12 i rådets direktiv (92/43/EEG) om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter. Skyddsjakt efter varg kan ske genom särskilt myndighetsbeslut med stöd av 23 a, 23 b,

11 3 (8) Länsstyrelsen Jämtlands län Beslut Datum Diarienummer a jaktförordningen. För att skyddsjakt ska kunna medges krävs att förutsättningarna i 23 a jaktförordningen är uppfyllda. Skyddsjakt får enligt bestämmelserna meddelas för att förhindra allvarlig skada på gröda, boskap, skog, fiske, vatten eller annan egendom, om det inte finns någon annan lämplig lösning och om det inte försvårar upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus hos artens bestånd i dess naturliga utbredningsområde. Av 23 b samma förordning framgår att beslut om skyddsjakt efter varg får fattas även om någon skada inte inträffat, förutsatt att det finns en stor sannolikhet för att allvarlig skada kommer att uppstå. Länsstyrelsen har dispens för att använda hagelgevär enligt Naturvårdsverkets beslut NV Med stöd av 59 jaktförordningen att detta beslut ska gälla utan hinder av att det överklagas. Länsstyrelisers bedömning Länsstyrelsen gör en samlad bedömning i varje enskilt fall och bedömer skadornas omfattning, förväntad skadebild, om skadeförebyggande åtgärder gjorts, vilka möjligheter till förebyggande av skada som finns samt möjlighet till annan lämplig lösning än skyddsjakt. Länsstyrelsen bedömer också om skyddsjakten kan försvåra upprätthållande av en för arten gynnsam bevarandestatus. Vidare beaktas också vargstammens utveckling i landet som helhet samt de specifika vargarnas genetiska ursprung. Allvarlig skada Just nu befinner sig vargarna i samebyarnas vinterbetesområden och när renhjordarna, som då består av utvalda avelsdjur samt en stor andel dräktiga vajor, flyttas dit för vinterbete riskeras stor skada genom förlust av dessa djur. Det finns också en stor risk att de dräktiga vajorna kastar sina kalvar om de utsätts för den stress vargnärvaro innebär. Vinterbetesperioden är en sårbar period för renarna och upprepade störningar kan leda till kraftig nedsättning av renarnas kondition, vilket utöver kalvförlust genom att vajorna kastar sina kalvar, även kan leda till kalvar med låg födelsevikt vilket på längre sikt äventyrar kalvöverlevnaden. Nedsatt kondition hos såväl vuxna djur som ungdjur och kalvar gör också djuren betydligt känsligare för sjukdomar och predation, vilket kan innebära ökad dödlighet på både lång och kort sikt. I det aktuella området rör sig vargar regelbundet, ansökningar om skyddsjakt på varg i det området har inkommit årligen sedan 2012 (dnr , NV , NV , samt ). För att förebygga skada krävs att vargarna avlivas innan renarna flyttas ned till det aktuella området. Länsstyrelsen bedömer utifrån dokumenterad spillning samt positionsdata från den sändarförsedda tiken, att vargarna bildat revir och kommer befinna sig i det aktuella området även när det är dags för samebyarna att flytta ner

12 4 (8) Länsstyrelsen Jämtlands län Beslut Datum Diarienummer renarna för vinterbete. Därför bedömer Länsstyrelsen att skyddsjakt i syfte att undvika allvarlig skada ska medges och att detta bör ske innan renarna flyttas dit. Gynnsam bevarandestatus Den skandinaviska vargstammen bedöms ha uppnått gynnsam bevarandestatus. DNA-analyserna av insamlad vargspillning visar att båda vargarna är av skandinaviskt ursprung och inte bidrar med genetisk förstärkning av vargpopulationen. Med bakgrund av vargpopulationens status och de aktuella vargarnas ursprung gör Länsstyrelsen bedömningen att skyddsjakt inte försvårar upprätthållandet av gynnsam bevarandestatus för vargen som art. Andra lämpliga lösningar Det aktuella området utgör viktiga betesområden för samebyarna. Den skadeförebyggande metod som normalt fungerar bäst mot predation på renar är att hålla väl samlade vinterhjordar. Vargar jagar dock på ett sådant sätt att renhjordarna skingras och sprids över stora ytor vilket i sin tur medför ökad exponering av renarna för predation från såväl varg som övriga stora rovdjur. Andra alternativa metoder som diskuterats är: 1. Låta renarna vinterbeta på något annat ställe På grund av andra renhjordar och övrig exploatering finns inga andra lämpliga vinterbetesområden för renarna varför samebyarna är beroende av att kunna flytta sina renar till detta område. Vidare utsätts renarna redan nu för risk för allvarlig skada då vargarna befinner sig mycket nära samebyarnas åretruntmarker. 2. Mota bort eller flytta vargarna Erfarenheter av tidigare försök att mota bort och/eller flytta vargar från områden med ren visar att vargarna återvänder till renarna, varför detta inte är en metod som kan förväntas hjälpa i denna situation. Erfarenheter visar också att vargar som har börjat hävda revir är mycket svåra att mota bort. En flytt av vargar som inte har viktig genetisk status för den skandinaviska populationen kan heller inte anses som motiverad, se vidare Naturvårdsverkets nationella förvaltningsplan för varg. 3. Ökad bevakning Bevakning av såväl renar som rovdjur försvåras av dåliga spårförhållanden. När renarna sedan flyttas ned till området bevakas de redan i så stor utsträckning det är rimligt. Under höst och vinter försvåras bevakningen ytterligare av den korta dagslängden. Då varg generellt sett genomför utför sina jaktförsök och störningar i renhj ordar nattetid kan annalkande attacker vara svåra att avbryta. 4. Hägna in och fodra renarna Forskning och tidigare erfarenhet visar att risken för att renar drabbas av parasiter och sjukdomar ökar drastiskt om de hålls i hägn under längre tid och

13 5 (8) Länsstyrelsen Jämtlands län Beslut Datum Diarienummer detta resulterar ofta i stora förluster till följd av exempelvis nekrobacillos, en bakterie som snabbt kan spridas i en renhjord som hålls inhägnad. Med bakgrund av detta bedömer Länsstyrelsen att det inte finns någon annan lämplig lösning. Nyttjande av fordon Av 21 jaktförordningen framgår att Länsstyrelsen kan medge undantag från 31 jaktlagen (1987:259). För att skyddsjakten ska kunna bedrivas på ett ändamålsenligt sätt bedömer Länsstyrelsen att undantag från förbudet att nyttja motorfordon vid jakt ska utfärdas. Information Jakt som inte följer angivna villkor sker utan stöd av detta beslut och i strid med fredningsbestämmelsema i 3 jaktlagen (1987:259). Straffbestämmelserna för jaktbrott återfinns i 43 och 44 samma lag. Länsstyrelsen erinrar om 22 jaktförordningen där det framkommer att ett skjutvapen som förvaras i ett motordrivet fortskaffningsmedel inte får ha ammunition i vapnets patronläge eller magasin. Länsstyrelsen erinrar om att skyddsjakten enligt 27 jaktlagen ska bedrivas på ett sådant sätt att viltet inte utsätts för onödigt lidande och så att människor och egendom inte utsätts för fara. Delaktiga i beslutet Beslutet har fattats av biträdande enhetschef Göran Gabling med vilthandläggare Emma Andersson som föredragande. I den slutgiltiga handläggningen har även vilthandläggare Nicklas Rumm samt rovdjursförvaltare Johan Nyqvist deltagit. Göran Gabling Biträdande enhetschef Emma Andersson Vilthandläggare Detta dokument har signerats elektroniskt och saknar därför underskrifter. Bilaga 1 Bilaga 2 Hur beslutet kan överklagas Översiktskarta över det område där jakten får påbörjas

14 Länsstyrelsen Jämtlands län Sändlista (e-post) Tåssåsens sameby Handölsdalens sameby Viltförvaltningsdelegationen Jämtlands län Länsstyrelserna i det norra förvaltningsområdet Länsstyrelsens fåltpersonal (rovdjursinventerare) Skandulv, hakan.sand@slu.se Polisen SVA Beslut Datum Diarienummer (8)

15 7(8) Länsstyrelsen Jämtlands län Beslut Datum Diarienummer Bilaga 1 Du kan överk aga bes Lutet Om du inte är nöjd med Länsstyrelsens beslut, kan du skriftligen överklaga beslutet hos förvaltningsrätten. Observera att du ska skicka eller lämna överklagandet till Länsstyrelsen i Jämtlands län, Östersund. Du kan även skicka in överklagandet via e-post till jamtland@lansstyrelsen.se. Det ska du göra därför att Länsstyrelsen måste pröva om överklagandet har kommit in i rätt tid, innan det skickas vidare till förvaltningsrätten. Tiden för överklagande Ditt överklagande måste ha kommit in till Länsstyrelsen inom tre veckor från den dag du fick del av beslutet. Om det kommer in senare kan överklagandet inte prövas. I ditt överklagande kan du be om att få ytterligare tid till att utveckla dina synpunkter och skälen till att du överklagar. Sedan är det förvaltningsrätten som beslutar om tiden kan förlängas eller inte. Om någon annan part överklagar beslutet, till exempel en kommun eller annan myndighet, är tiden tre veckor från det datum som står på beslutet. Ditt överklagande ska innehålla: vilket beslut som överklagas, beslutets datum och diarienummer hur du vill att beslutet ska ändras varför du anser att Länsstyrelsens beslut är felaktigt Skriv också följande uppgifter, om du inte tidigare lämnat dem: personnummer adress till bostaden telefonnummer där du kan nås eventuellt övriga uppgifter som behövs för att man ska kunna skicka handlingar till dig Om du har handlingar eller annat som du anser stöder din uppfattning, bör du skicka med kopior på dessa. Ombud Du har rätt att anlita ett ombud för att sköta överklagandet åt dig. I så fall ska ombudet underteckna skrivelsen, bifoga en fullmakt i original från dig samt uppge sitt namn, adress och telefonnummer. Ytterligare upplysningar Behöver du veta mer om hur du ska göra, går det bra att ringa till Länsstyrelsen, telefon Fråga efter den som varit föredragande i beslutet. Postadress Besöksadress Telefon Fax E-post Webb ÖSTERSUND Residensgränd jamtland@lansstyrelsen.se

16 Storhåenn (92 MIM " QT nue., Flutmormot 441Pde, Zfl ilevklen 11,11;mrhe ' ' VD n A>: n /hm* vör Imore X Hyyneergat r ~on Deyta~ Triljoner Obtan CkYnvi., åh:, Lo E eksjö pat Bäva^ ,1 51,90.$0, C) Länsstyrelsen, Lantmäteriet, NVDB, ESRI Inc, PAA, SGU, Sjöfartsverket, SMHI, SVO, SCB, SJV, FM, Bergsstaten, SLU Skala 1: CX>

17 Bilaga 2 Bilaga HUR MAN ÖVERKLAGAR - PRÖVNINGSTILLSTÅND DV 3109/1C Producerat av Domstolsverket Den som vill överklaga förvaltningsrättens beslut ska skriva till Kammarrätten i Sundsvall. Skrivelsen ska dock skickas eller lämnas till förvaltningsrätten. För att kammarrätten ska kunna ta upp Ert överklagande måste Er skrivelse ha kommit in till förvaltningsrätten inom tre veckor från den dag då Ni fick del av domen/beslutet. Om beslutet har meddelats vid en muntlig förhandling, eller det vid en sådan förhandling har angetts när beslutet kommer att meddelas, ska dock överklagandet ha kommit in inom tre veckor från den dag domstolens beslut meddelades. Om sista dagen för överklagande infaller på lördag, söndag eller helgdag, midsommarafton, julafton eller nyårsafton räcker det att besvärshandlingen kommer in nästa vardag. Om klaganden är en part som företräder det allmänna, ska överklagandet alltid ha kommit in inom tre veckor från den dag beslut meddelades. För att ett överklagande ska kunna tas upp i kammarrätten fordras att prövningstillstånd meddelas. Kammarrätten lämnar prövningstillstånd om 1. det finns anledning att betvivla riktigheten av det slut som förvaltningsrätten har kommit till, 2. det inte utan att sådant tillstånd meddelas går att bedöma riktigheten av det slut som förvaltningsrätten har kommit till, 3. det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas av högre rätt, eller 4. det annars finns synnerliga skäl att pröva överklagandet. Om prövningstillstånd inte meddelas står förvaltningsrättens beslut fast. Det är därför viktigt att det klart och tydligt framgår av överklagandet till kammarrätten varför man anser att prövningstillstånd bör meddelas. Skrivelsen med överklagande ska innehålla 1. Klagandens person-/organisationsnummer, postadress, e-postadress och telefonnummer till bostaden och mobiltelefon. Adress och telefonnummer till klagandens arbetsplats ska också anges samt eventuell annan adress där klaganden kan nås för delgivning. Om dessa uppgifter har lämnats tidigare i målet och om de fortfarande är aktuella behöver de inte uppges igen. Om klaganden anlitar ombud, ska ombudets namn, postadress, e-postadress, telefonnummer till arbetsplatsen och mobiltelefonnummer anges. Om någon person- eller adressuppgift ändras, ska ändringen utan dröjsmål anmälas till kammarrätten. 2. den dom/beslut som överklagas med uppgift om förvaltningsrättens namn, målnummer samt dagen för beslutet, 3. de skäl som klaganden anger till stöd för en begäran om prövningstillstånd, 4. den ändring av förvaltningsrättens dom/beslut som klaganden vill få till stånd, 5. de bevis som klaganden vill åberopa och vad han/hon vill styrka med varje särskilt bevis. Adressen till förvaltningsrätten framgår av domen/beslutet.