Typgodkännande av fångstredskap för årsunge av vildsvin

Transkript

1 1(8) SW E D I SH E N V IR O N M EN T A L P R OT E C T IO N AG E NC Y Skog, Mimmi Tel: BESLUT Ärendenr: NV Viltteknik Bosse Söderberg Stubbvik Jönåker Typgodkännande av fångstredskap för årsunge av vildsvin Beslut Naturvårdsverket beslutar att typgodkänna fångstredskapet L116 Söderberg för fångst av årsunge av vildsvin, med den materialspecifikation och de konstruktionskrav som framgår av bilaga 1. Beslutet gäller till och med den 31 december Beslutet kan omprövas eller återkallas om något oförutsett framkommer vid användningen och som inte kunnat förutses vid tidpunkten för beslutet. Villkor för typgodkännandet 1. Fångstredskapet får användas från och med den 1 september till och med 30 april. 2. Fångstredskapet får endast gillras för jakt från och med solens nedgång fram till en timme före solens uppgång. 3. Fångstredskapet får endast betas med vegetabiliskt foder. 4. Användaren ska ansvara för att fångstredskapet förses med en elektronisk larmanordning när detta har gillrats för jakt. 5. Vittjning ska ske snarast efter det att ett larm har utlösts, dock senast efter två timmar. 6. Användaren ska också regelbundet se till att larmanordningen fungerar korrekt under tiden som redskapet används för jakt. B E SÖ K: ST O C K H O LM -V ALH A L L AV ÄG E N 195 Ö ST E R SU N D F O R SK AR E N S V ÄG 5, HUS U B K IR U N A K ASE R N G AT AN 14 P O ST: ST O C K HO LM TEL: F AX: E-POST: R E G IST R AT O R@NAT U RV AR D SV E R K E T.SE IN T E R N E T: WWW. N AT U R V AR D SV E R K E T.SE

2 NATURVÅRDSVERKET 2(8) Övrigt Naturvårdsverket erinrar om de bestämmelser i Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd (NFS: 2002:18) om jakt och statens vilt som, utöver ovan ställda villkor, i övrigt reglerar hur användning av fångstredskap får ske. Naturvårdsverket upplyser också om att avlivning av fångade vildsvin ska ske i enlighet med Jordbruksverkets föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2007:77) om slakt och annan avlivning. Bakgrund Ansökan Bosse Söderberg inkom den 10 mars 2009 med en ansökan om typgodkännande av ett fångstredskap för vildsvin samt med en komplettering den 5 juli Av ansökan och kompletteringen framgår i huvudsak följande. Redskapet är avsett för fångst av djur som väger mindre än 50 kilo. Fördelen med detta är att redskapet blir mer lätthanterligt i fält och att risken för att suggor med kultingar fångas blir mindre. Fångstredskapet är invändigt slipad och alla skruvar och annat som kan skada vildsvinen är avlägsnat. Fångstredskapet har ingen tung eller farlig lucka som kan slå ner och skada någon. Den vipplucka som finns vid ingången har inget lås som stänger den för gott. Däremot ett litet glapp vid golvet som kan öppnas igen av människor men inte av vildsvin. Sannolikheten för att en människa ska krypa in i fångstredskapet torde vara försumbar. Eventuellt skulle mindre hundar kunna krypa in i fångstredskapet men detta kan även hända i andra typer av fångstredskap för till exempel räv och grävling. Det är viktigt att man inte utfodrar med kött, animalier eller godis i fångstredskapet. Fångstredskapet är, i enlighet med vad SVA:s fältpersonal har framfört, försedd med ett öppningsbart tak för att man lättare ska kunna plocka ut avlivade svin och göra rent inne i fångstredskapet. Tester av fångstredskap Mot bakgrund av kraven på selektiva, säkra och djurskyddsetiskt acceptabla fångstredskap fick Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) i uppdrag att genomföra tester av ett antal fångstredskap för vildsvin under 2010 och Söderberg ingick i studien. Syftet med testerna var i första hand att utvärdera hur fångade vildsvin påverkats utifrån en veterinärmedicinsk bedömning. I utvärderingen så ingick en analys av uppkomna fysiologiska skador, en kvantifiering av stress genom att mäta PSE (indikator på stress) och en subjektiv stressbedömning vid ankomst och avlivning. Dessa resultat jämfördes sedan med resultat från en kontrollgrupp. I Söderberg fångades och avlivades sammanlagt tolv vildsvin vid fyra olika fångsttillfällen. Nio vildsvin bedömdes vara äldre kultingar (19-32 kg) och tre var cirka nio till tolv månader gamla (42-43 kg). Resultaten visar att fysiska skador i form av ett skärsår med blödning på tryne/läpp uppstod hos ett vildsvin. Av sammanlagt tolv fångade vildsvin uppvisade 25 % av dessa en tendens till utveckling av stressindikatorn PSE (Pale, Soft, Exudative). Två av sammanlagt

3 NATURVÅRDSVERKET 3(8) fyra fångsttillfällen dokumenterades med hjälp av videokamera. Vid ankomst och avlivning visade dokumentationen lugna och avvaktande djur. Slutrapport från SVA SVA inkom den 4 mars 2011 med en slutrapport gällande test av fångstredskap för vildsvin. Av rapporten framgår att SVA tillstyrker ett typgodkännande av Söderberg. Som skäl uppges att det inte finns några utstickande detaljer som kan orsaka skada och att ventilationen är god i detta fångstredskap. Dock anför myndigheten att åtgärder som införande av inspektionsluckor, hårdare material i väggarna respektive halkfritt golv kan komma att inverka positivt på vildsvinens stressnivå. Yttrande från Jordbruksverket Jordsbruksverket har i yttrande över av Naturvårdsverket remitterat förslag till beslut med villkor anfört sammanfattningsvis följande. Jordbruksverket tillstyrker Naturvårdsverkets förslag om krav på larm, vittjning inom två timmar samt den föreslagna begränsningen i tid på året som fångstredskapen får användas. SVA:s tester har visat att den stress som vildsvin utsatts för i fångstredskapet inte är oacceptabel. Fångstredskapets konstruktion, som endast möjliggör fångst av mindre vildsvin, bör minska riskerna för fel- och bifångst. Jordbruksverket tillstyrker därför ett godkännande av Söderberg som fångstredskap. Yttrande från sökanden Sökanden har med anledning av vad som framförts i ärendet bl a anfört följande. Söderberg bör betas med torra foderärtor för att uppnå en selektiv fångst. Betning med slaktrester eller godis bör inte tillåtas. Metall borde inte tillåtas i fångstredskap, inte heller stora fällor med hög takhöjd. Detta på grund av att vildsvinen kan hoppa emot taken och slå i huvudet eller ta fart och kasta sig emot väggarna. Vuxna vildsvin bör överhuvudtaget inte fångas levande. Skador på betesvallar är som störst under april och maj månad och de flesta observationer av vildsvin på vetesåkrar inträffar under augusti månad. Eventuella villkor som begränsar användandet av fångstredskapet i tid skulle kraftigt inverka på fångstredskapets effektivitet då de flesta vildsvinskultingar föds under april och maj månad. Därför bör användandet av fångstredskapet inte begränsas under vår och sensommar. Risken för att hög värme utvecklar sig under vår och sensommar i Söderberg är låg. Däremot kan det säkert finnas en stor risk för att höga temperaturer utvecklas om fångstredskap, oavsett konstruktion, tillåts användas under dagtid. En förutsättning för att avlivning ska gå rätt till är att den som avlivar har genomgått jägarexamen.

4 NATURVÅRDSVERKET 4(8) Skäl för beslutet Juridiska förutsättningar för typgodkännande Av 27 jaktlagen (1987:259) framgår att jakt ska bedrivas så att vilt inte utsätts för onödigt lidande och att människor och egendom inte utsätts för fara. Enligt 11 jaktförordningen (1987:905) ska fångstredskap vara av godkänd typ för att få användas. Enligt jaktförordningens bilaga 5 är användningen av fångstredskap med ickeselektiv utformning eller icke-selektiv användning av fångstredskap förbjuden. Naturvårdsverkets bedömning Naturvårdsverket tar först ställning till om aktuellt fångstredskap lever upp till kravet på att djur inte får utsättas för onödigt lidande. Beträffande fångstredskapets konstruktion visar det veterinärmedicinska underlaget att förekomsten av skador samt stress hos infångade djur är förhållandevis låg. Jordbruksverket har inkommit med ett yttrande främst gällande huruvida fångstredskapet uppfyller kraven i jaktlagstiftningen på djurskyddsetisk acceptabel fångst. Jordbruksverket baserar sin bedömning på SVA:s tester och anser inte att den stress som djuren utsatts för är oacceptabel. Jordbruksverket tillstyrker därför ett typgodkännande. För att ytterligare minska risken att fångade djur utsätts för lidande så anser Naturvårdsverket att användningen av fångstredskapet ska regleras i tid. Dels genom att begränsa den tid som vildsvin befinner sig i fångenskap till högst två timmar. Dels genom att begränsa användingen till viss del av dygnet samt viss del av året. Förhöjda temperaturer inuti fångstredskap kan medföra en ökad risk för höga stressnivåer. Förbud mot att använda fångstredskapet under vår- och sommarmånaderna samt under dagtid är nödvändigt för att minska denna risk. Naturvårdsverket anser att ovanstående villkor är en förutsättning för att fångade årsungar av vildsvin inte ska riskera att utsättas för onödigt lidande. Naturvårdsverket gör följande bedömning avseende risken för att människor och egendom utsätts för fara. Fångstredskapet har en begränsad ingångsstorlek med en lucka som kan öppnas inifrån. Detta minskar risken för att en människa tar sig in i redskapet och fastnar. Vidare bidrar den begränsade ingångsstorleken samt krav på vegetabilisk betning till att även risken för att tamdjur fångas minskar. Naturvårdsverket bedömer med hänsyn till detta att fångstredskapet uppfyller kravet på att inte utsätta människor och egendom för fara. När det gäller selektivitet gör Naturvårdsverket bedömningen att utformningen av fångstredskapets öppning minskar risken för bifångst av såväl kultingförande suggor som annat vilt. Även kraven på vegetabilisk betning samt förbud av användning under föryngringsperioden minskar risken för bifångst av annat vilt.

5 NATURVÅRDSVERKET 5(8) Med hänsyn till vad som anförts ovan gör Naturvårdsverket bedömningen att Söderberg kan typgodkännas med de villkor som framgår av detta beslut. Beslut i detta ärende har fattats av sektionschefen Mette Svejgaard. I den slutliga handläggningen har även juristen Anna Isberg samt Mimmi Skog deltagit, den sistnämnda föredragande. För Naturvårdsverket Mette Svejgaard Mimmi Skog Bilaga 1. Materialspecifikation och konstruktionskrav Bilaga 2. Upplysning om hur man överklagar

6 NATURVÅRDSVERKET 6(8) Kopia till: Jordbruksverket Landsbygdsdepartertementet Statens veterinärmedicinska anstalt Sveriges Lantbruksuniversitet Samtliga länsstyrelser Samtliga polismyndigheter Skogsstyrelsen Viltskadecenter Lantbrukarnas riksförbund Sveriges Jordägarförbund Sveriges Jordbruksarrendatorers förbund Svenska Jägareförbundet Jägarnas riksförbund Svenska naturskyddsföreningen WWF Förbundet djurens rätt

7 NATURVÅRDSVERKET 7(8) Bilaga 1 Material och konstruktionskrav för L116 Materialspecifikation Tak Tryckimpregnerat trä 22 x 95 mm med 30 mm luftspalt emellan samt formplywood 12,5 mm. Golv Formplywood med skrovlig yta 12,5 mm. Gavlar Formplywood 12,5 mm. Långsidor Tryckimpregnerat trä 22 x 95 mm med 30 mm luftspalt emellan. Inre sidoreglar Trävirke 45 x 75 mm eller 45 x 100 mm. Ingång Ingångstak samt ingångssidor reglar i trä 45 x 100 mm. Ingångslucka i formplywood 12,5 mm. Gångjärn i galvaniserad plåt 40 x 40 mm. Skruvar till gångjärn M6 eller M8 samt bricka och låsmutter. Fästskruvar till gångjärn kort träskruv. Sammansättning Träskruv 4,5 x 50 mm Konstruktionskrav Konstruktionen av fångsredskapet ska göras så att utstående eller vassa delar inte förekommer inuti fångstrummet. Storlek Längd 130 cm Bredd 115 cm Höjd 68 cm

8 NATURVÅRDSVERKET 8(8) Bilaga 2 Var ska beslutet överklagas? Naturvårdsverkets beslut kan överklagas hos Förvaltningsrätten i Stockholm. Överklagandet ska dock skickas eller lämnas till Naturvårdsverket. Adressen framgår av beslutet. Har överklagandet kommit in i rätt tid överlämnar Naturvårdsverket överklagandet och handlingarna till Förvaltningsrätten. När ska beslutet senast överklagas? Överklagandet ska ha kommit in till Naturvårdsverket inom tre veckor från den dag Ni fick del av beslutet. Vad ska överklagandet innehålla? Överklagandet ska vara skriftligt och det ska vara undertecknat. I skrivelsen ska Ni ange: Ert namn, adress, personnummer/organisationsnummer och telefonnummer, vilket beslut som Ni överklagar t.ex. genom att ange beslutsdatum och ärendenummer, hur Ni anser att Naturvårdsverkets beslut ska ändras och varför det ska ändras samt om det finns motparter i ärendet bör Ni ange deras namn, adress och telefonnummer.