Ärende om uppehållstillstånd m.m.

Transkript

1 Akt / 6 Asylprövningsenhet 3 i Göteborg Beslut Beteckning Ärende om uppehållstillstånd m.m. Sökande, samt,, samtliga medborgare i Serbien (Nedan benämnda "familjen") Adress: Offentligt biträde: Ej förordnat Beslut Migrationsverket beslutar att - avslå familjen ansökningar om uppehålls- och arbetstillstånd - inte bevilja familjen flyktingstatusförklaring, alternativ skyddsstatusförklaring eller övrig skyddsstatusförklaring - avvisa familjen med stöd av 8 kap. 1 1 och 2 utlänningslagen (2005:716) - avvisningen ska verkställas genom att familjen reser till Serbien, om de inte visar att något annat land kan ta emot dem - avvisningsbeslutet får verkställas även om det inte har vunnit laga kraft, med stöd av 8 kap. 6 första stycket utlänningslagen. Migrationsverket har denna dag även fattat beslut i ärende rörande Migrationsverket Asylprövningsenhet 3 i Göteborg Besöksadress Streteredsvägen 88 Postadress SE Kållered Telefon Telefax E-post migrationsverket@migrationsverket.se Hemsida Organisationsnr

2 2 / 6 Ansökan med mera Familjen reste, tillsammans med och myndige son, enligt egna uppgifter in i Sverige den 20 februari 2010 och ansökte om asyl den 22 februari samma år. De har åberopat skyddsskäl. Migrationsverket ska då även pröva deras rätt att få flyktingstatusförklaring, alternativ skyddsstatusförklaring eller övrig skyddsstatusförklaring. Som skäl för ansökan har och i huvudsak uppgett följande. Deras barn, och, utsätts i hemlandet för trakasserier i form av glåpord från serbiska personer i barnens egen ålder. har även misshandlats. Familjen saknar ekonomiska förutsättningar för att låta gå i skolan. och saknar förutsättningar att få ett arbete. I Serbien finns ingen framtid eftersom det inte finns arbete eller bidrag. har till Migrationsverket uppgivit att hon blir kallad för zigenare i skolan, vilket gör henne ledsen. Till styrkande av sina identiteter har familjen ingivit licna karta och födelsebevis utfärdade för och och födelsebevis och folkbokföringsbevis utfärdade för. Skälen för beslutet Migrationsverket konstaterar att är en vuxen man. Hans asylansökan ska därför inte handläggas tillsammans med föräldrarnas och systerns ansökningar. Migrationsverket har denna dag även fattat beslut i ärende. Av utlänningslagens 18 kap. 1 framgår bland annat att i ett aveller utvisningsärende ska förordnas offentligt biträde för den åtgärden avser om det inte måste antas att behov av biträde saknas. Migrationsverket bedömer att behov saknas i familjen ärende. Mot bakgrund av att familjen gjort sannolikt att de är medborgare i Serbien prövas deras asylskäl mot det landet. Därför anser Migrationsverket att familjen inte är flyktingar, alternativt skyddsbehövande eller övriga skyddsbehövande Av 4 kap. 1 utlänningslagen framgår att en flykting är en utlänning som inte är i det land som han eller hon är medborgare i därför att han eller hon känner en välgrundad fruktan för att förföljas på grund av - sin ras - sin nationalitet - den samhällsgrupp som han eller hon tillhör - sin religion - sin politiska uppfattning - kön eller sexuell läggning

3 3 / 6 För att bedömas som flykting ska han eller hon inte kunna använda sig av sitt lands skydd eller på grund av sin fruktan inte vilja göra det. Det är ingen skillnad om det är myndigheterna som är ansvariga för att han eller hon riskerar att utsättas för förföljelsen eller om myndigheterna inte kan antas erbjuda trygghet mot förföljelse från enskilda personer. En utlänning som inte är flykting bedöms som alternativt skyddsbehövande enligt 4 kap. 2 utlänningslagen, om han eller hon har lämnat sitt land därför att det finns grundad anledning att anta att - han eller hon i hemlandet skulle löpa risk att straffas med döden eller utsättas för kroppsstraff, tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning eller, - han eller hon som civilperson skulle löpa en allvarlig och personlig risk att skadas på grund av urskillningslöst våld med anledning av en yttre eller inre väpnad konflikt För att bedömas som alternativt skyddsbehövande ska han eller hon inte kunna använda sig av sitt lands skydd, eller på grund av den risk som nämns ovan, inte vilja göra det. Det är ingen skillnad om det är myndigheterna som är ansvariga för att han eller hon löper sådan risk eller om myndigheterna inte kan antas erbjuda trygghet mot att utsättas för sådan risk genom handlingar från enskilda personer. En utlänning som inte är flykting eller alternativt skyddsbehövande bedöms som övrig skyddsbehövande enligt 4 kap. 2 a utlänningslagen, om han eller hon lämnat sitt land därför att han eller hon - behöver skydd på grund av en yttre eller inre väpnad konflikt - på grund av andra svåra motsättningar i hemlandet känner välgrundad fruktan att utsättas för allvarliga övergrepp. Det är ingen skillnad om det är landets myndigheter som inte kan ge skydd i en konflikt eller om myndigheterna inte kan antas erbjuda trygghet mot övergrepp från enskilda personer. En utlänning som inte är flykting eller alternativt skyddsbehövande kan bedömas som övrig skyddsbehövande enligt 4 kap. 2 a utlänningslagen, om han eller hon lämnat sitt land och att han eller hon inte kan återvända dit på grund av en miljökatastrof Flyktingar och den som bedöms vara alternativt eller övrig skyddsbehövande har enligt 5 kap. 1 utlänningslagen rätt till uppehållstillstånd. Familjen är av romsk etnicitet och har haft sin hemvist i i Serbien. Enligt brittiska Home Office Operational Guidance Note, Republic of Serbia (Lifos 19412) p förekommer ingen systematisk diskriminering

4 4 / 6 av etniska romer i Serbien. De serbiska myndigheterna erkänner romer som en serbisk minoritet och diskriminering mot romer är olaglig i Serbien. Fast romer ibland kan bli föremål för diskriminering i det serbiska samhället är de serbiska myndigheterna villiga att erbjuda ett tillräckligt skydd och de som begår brott mot romer straffas enligt serbisk lag. Migrationsverket delar denna bedömning. Enligt Migrationsverkets bedömning är således inte den allmänna situationen för romer från Serbien sådan att den ensam kan ligga till grund för uppehållstillstånd i Sverige. Detta betyder inte att enskilda personer inte kan vara i behov av skydd, men att en individuell prövning får ske i varje enskilt fall. Familjen har uppgivit att dottern blir verbalt trakasserad i skolan av jämnåriga. Detta utgör inte, enligt Migrationsverkets bedömning, varken till sin intensitet eller omfattning skyddsgrundande handlingar i utlänningslagens mening. Migationsverket noterar i det aktuella ärendet att familjen inte anmält några av trakasserierna till polis i hemlandet. Ingenting i ärendet visar på att familjen vid ett återvändande till Serbien inte skulle åtnjuta samma medborgerliga rättigheter som andra serbiska medborgare eller samma skydd från landets rättsskipande myndigheter. Familjen har även uppgivit att de saknar ekonomiska förutsättningar att låta dottern gå i skola. Migrationsverket bedömer, bland annat mot bakgrund av ovan nämnda rapport p , att det inte förekommer någon systematisk diskriminering i Serbien. Migrationsverket konstaterar vidare att fattigdom och en nations bristande sociala skyddsnät inte utgör grund för uppehållstillstånd i Sverige. Migrationsverket bedömer sammantaget att familjen inte riskerar förföljelse eller annan omänsklig behandling i hemlandet. De är inte flyktingar, alternativt skyddsbehövande eller övriga skyddsbehövande. Vid denna utgång får familjen inte heller flykting-, alternativ eller övrig skyddsstatusförklaring. Därför får familjen inte uppehållstillstånd på grund av synnerligen ömmande omständigheter Det framgår av 5 kap. 6 utlänningslagen att en utlänning kan få uppehållstillstånd i Sverige av synnerligen ömmande omständigheter. Enligt förarbetena (prop. 2004/05:170 s. 185) till lagen ska det vara fråga om situationer som inte omfattas av någon av huvudgrunderna för uppehållstillstånd. I ärendet har inte åberopats några omständigheter som ensamma eller tillsammans kan bedömas som synnerligen ömmande. Eftersom omständigheterna inte kan anses vara synnerligen ömmande får

5 5 / 6 Migrationsverket inte bevilja uppehållstillstånd på denna grund. Ej heller i övrigt föreligger det någon grund för att bevilja familjen uppehållstillstånd i Sverige. Därför avvisar Migrationsverket familjen och beslutar att avvisningen ska ske omedelbart Av 8 kap. 1 utlänningslagen framgår att en utlänning får avvisas från Sverige bland annat om han eller hon inte har uppehållstillstånd här. Det framgår av 8 kap. 6 första stycket utlänningslagen att Migrationsverket får besluta att ett avvisningsbeslut får verkställas omedelbart, det vill säga även om det inte har vunnit laga kraft. Det ska då vara uppenbart att det inte finns någon grund för asyl eller för att ge utlänningen uppehållstillstånd på någon annan grund. Mot bakgrund av Migrationsverkets kännedom om förhållandena i Serbien och med hänsyn till vad som framkommit i ärendet, anser verket att det är uppenbart att familjen saknar skäl för att få asyl i Sverige. Det är också uppenbart att det inte heller finns någon annan grund för att ge dem uppehållstillstånd här. Eftersom det inte finns någon grund för att ge dem uppehållstillstånd avslår verket familjens ansökan och avvisar dem från Sverige med stöd av 8 kap. 1 första stycket 1 och 2 utlänningslagen. Avvisningsbeslutet ska verkställas omedelbart. Detta beslut är fattat av undertecknad verksamhetsexpert i samråd med efter föredragning av beslutsfattare. I handläggningen har även deltagit beslutsfattare. Överklagande Information om hur man kan överklaga finns på beslutets sista sida. Kopia till Beslutsfattare Föredragande Kopia till

6 6 / 6 Överklagande Du kan överklaga detta beslut hos Förvaltningsrätten i Göteborg, Migrationsdomstolen. Ditt överklagande ska vara skriftligt och måste ha kommit in till Migrationsverket inom tre veckor från den dag då du fick del av beslutet. Så här gör du - Skriv vilket beslut du överklagar och hur du vill ha det ändrat. - Skriv ditt namn, personnummer, postadress och telefonnummer. - Underteckna brevet med ditt namn. Om du har ett ombud som hjälper dig att överklaga kan ombudet underteckna brevet. Ombudet ska i så fall skicka med en fullmakt. - Skicka överklagandet till Migrationsverket, Asylprövningsenhet 3 i Göteborg, Kållered. Migrationsverket överlämnar överklagandet till Förvaltningsrätten i Göteborg, Migrationsdomstolen om verket inte ändrar beslutet så som du vill.