Ombud och offentligt biträde: Jur.kand. Varpu Mäntylä-Ek vme Juristen AB Fabriksgatan Boden

Transkript

1 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM Mål nr I STOCKHOLM UM Migrationsdomstolen Meddelad i Enhet 28 Stockholm Sida l (7) KLAGANDE 1. Emi Kassahun, Arsoniy Yosife, c/o Fitsum Dawit Odens Väg 9,7 tr Norsborg Ombud och offentligt biträde: Jur.kand. Varpu Mäntylä-Ek vme Juristen AB Fabriksgatan Boden MOTPART Migrationsverket Box Solna ÖVERKLAGAT BESLUT Migrationsverkets beslut den 5 maj 2009, se bilaga l och 2 Dnr och SAKEN Uppehållstillstånd m.m. enligt utlänningslagen (2005:716) DOMSLUT 1. Migrationsdomstolen upphäver Migrationsverkets beslut om utvisning avseende Arsoniy Yosife och förklarar henne vara flykting samt beviljar henne permanent uppehållstillstånd och resedokument. 2. Migrationsdomstolen upphäver Migrationsverkets beslut om utvisning avseende Emi Kassahun och beviljar henne permanent uppehållstillstånd. 3. Migrationsdomstolen avslår Emi Kassahuns yrkanden om flyktingstatusförklaring och resedokument. Dok.Id Postadress Stockholm Besöksadress Tegeluddsvägen 1 Telefon E-post: Telefax forvaltningsrattenistockholm@dom.se Expeditionstid måndag - fredag 09:00-15:00

2 Sida 2 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM UM I STOCKHOLM Migrationsdomstolen 3. Migrationsdomstolen fastställer ersättning till Varpu Mäntylä-Ek enligt lagen (1996:1620) om offentligt biträde till kr, varav kr avser arbete, kr tidsspillan, kr utlägg och kr mervärdesskatt.

3 Sida 3 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM UM I STOCKHOLM Migrationsdomstolen YRKANDEN M.M. Emi Kassahun och Arsoniy Yosife yrkar att de ska beviljas uppehålls- och arbetstillstånd, flyktingstatusförklaring och resedokument. Som grunder åberopar de skyddsbehov samt att det finns synnerligen ömmande omständigheter. Till stöd för sin talan vidhåller de tidigare lämnade uppgifter och tillägger i huvudsak följande. Emi Kassahun bestrider att den tid som gått sedan hon senast förhördes av polisen skulle innebära att hon nu inte längre är av intresse för etiopiska myndigheter. Av beräkningar utförda av NCTHP framgår att 90 % av kvinnorna i Etiopien blir könsstympade. Denna uppgift måste väga tyngre än uppgifter från landets hälsoministerium då den etiopiska regeringen inte är drivande i frågan. Av brittiska Home Office rapport "Female Genital Mutilation (FGM)" från den 20 juni 2008 framgår samma siffra, 90 %, gällande kvinnlig könsstympning. Vidare framgår att inga rättsliga åtgärder vidtas mot könsstympning. Hon har i Etiopien varit beroende av sina svärföräldrar och har inget annat ställe att återvända till. Svärföräldrarna driver frågan om att Arsoniy Yosife ska könsstympas och Emi Kassahun kommer inte att kunna skydda henne. Emi Kassahuns egna föräldrar kommer inte kunna hjälpa henne. De kommer inte kunna stå emot det allmänna trycket att omskära en flicka eftersom det anses vara en skam att inte vara omskuren Migrationsverket motsätter sig bifall till överklagandet. Migrationsdomstolen har den 10 juni 2010 hållit muntlig förhandling i målet inom stängda dörrar.

4 Sida 4 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM UM I STOCKHOLM Migrationsdomstolen DOMSKÄL Tillämpliga bestämmelser Genom anpassning av svensk lagstiftning till EG-direktiv 2004/83/EG (skyddsgrundsdirektivet) angående flyktingar och andra skyddsbehövande har ändringar (SFS 2009:1542) trätt i kraft den l januari 2010 i utlänningslagen i de bestämmelser som Migrationsverket redogör för i det överklagade beslutet. 4 kap. l UtlL angående flyktingar har bl.a. ändrats på så sätt att uttrycket "utsatts" ersatts av "riskerar att utsättas". 4 kap. 2 UtlL om skyddsbehövande i övrigt har delats upp i två paragrafer. Den ena - 4 kap. 2 - innehåller bestämmelser som motsvarar direktivets bestämmelser om alternativt skyddsbehövande. Den andra paragrafen - 4 kap. 2 a - innehåller bestämmelser om sådan skyddsbehövande som inte omfattas av direktivet - övrig skyddsbehövande. Av 4 kap. 2 UtlL framgår att en alternativt skyddsbehövande enligt denna lag är en utlänning som i andra fall än som avses i l befinner sig utanför det land som utlänningen är medborgare i, därför att 1. det finns grundad anledning att anta att utlänningen vid ett återvändande till hemlandet skulle löpa risk att straffas med döden eller att utsättas för kroppsstraff, tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning, eller som civilperson löpa en allvarlig och personlig risk att skadas på grund av urskillningslöst våld med anledning av en yttre eller inre väpnad konflikt, och 2. utlänningen inte kan, eller på grund av sådan risk som avses i l inte vill, begagna sig av hemlandets skydd. Första stycket l gäller enligt lagrummets andra och tredje stycke oberoende av om det är landets myndigheter som är ansvariga för att utlänningen löper sådan risk som där avses eller om dessa inte kan antas erbjuda trygghet mot att utlänningen utsätts för sådan risk genom handlingar från enskilda och även för en statslös utlänning som befinner sig utanför det land där han eller hon tidigare har haft sin vanliga vistelseort.

5 Sida 5 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM UM I STOCKHOLM Migrationsdomstolen 14 kap. 2 b UtlL föreskrivs att en utlänning är utesluten från att anses som flykting om det finns synnerlig anledning att anta att han eller hon har gjort sig skyldig till 1. brott mot freden, krigsförbrytelse eller brott mot mänskligheten, såsom dessa definieras i de internationella instrument som har upprättats för att beivra sådana brott, 2. ett grovt icke-politiskt brott utanför Sverige innan han eller hon kom hit, eller 3. gärningar som strider mot Förenta nationernas syften och grundsatser enligt inledningen och artiklarna l och 2 i Förenta nationernas stadga. Det som anges i första stycket gäller även en utlänning som har anstiftat eller på annat sätt deltagit i förövandet av de brott eller gärningar som där nämns. Enligt 4 kap. 3 UtlL ska en utlänning, som med åberopande av skyddsskäl ansökt om uppehållstillstånd, förklaras vara flykting (flyktingstatusförklaring) om han eller hon omfattas av definitionen i l och inte är utesluten från att anses som flykting enligt 2 b. Vidare följer av 5 kap. 3 a första stycket 2 UtlL att uppehållstillstånd får, om inte annat anges i 17 andra stycket, ges till en utlänning som på något annat sätt än som avses i 5 kap. 3 samma lag eller i denna paragraf är nära anhörig till någon som är bosatt eller som har beviljats uppehållstillstånd för bosättning i Sverige, om han eller hon har ingått i samma hushåll som den personen och det finns ett särskilt beroendeförhållande mellan släktingarna som fanns redan i hemlandet. Av 5 kap. 18 första stycket 5 UtlL följer bl.a. att en ansökan om uppehållstillstånd enligt 5 kap. 3 a första stycket 2 får bifallas efter inresan om utlänningen har stark anknytning till en person som är bosatt i Sverige och det inte skäligen kan krävas att utlänningen reser till ett annat land för att ge in ansökan där.

6 Sida 6 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM UM I STOCKHOLM Migrationsdomstolen Identitet Emi Kassahun och Arsoniy Yosife har inte styrkt sina identiteter. Migrationsdomstolen finner i likhet med Migrationsverket att deras behov av internationellt skydd ska prövas mot Etiopien. Skyddsbehov Migrationsdomstolen finner att Emi Kassahuns berättelse inte ger stöd för att hon vid ett återvändande till Etiopien skulle riskera att utsättas för sådan förföljelse som avses i 4 kap. l UtlL eller sådana allvarliga övergrepp som avses i 4 kap. 2 första stycket l första ledet samma lag. Hennes yrkanden om flyktingstatusförklaring och resedokument ska därmed avslås. Inte heller den allmänna situationen i Etiopien är sådan att Emi Kassahun kan beviljas uppehållstillstånd i Sverige med stöd av 4 kap. 2 första stycket l andra ledet UtlL eller 4 kap. 2 a samma lag. Migrationsdomstolen finner att Emi Kassahuns berättelse inte är behäftad med sådana trovärdighetsbrister att den därmed inte kan läggas till grund för bedömningen av Arsoniy Yosife behov av skydd i Sverige. Emi Kassahun har uppgett att hon vid ett återvändande inte skulle kunna skydda sin dotter från att utsättas för könsstympning. Hon har under den sista tiden i hemlandet varit beroende av sina svärföräldrar vilka är pådrivande i frågan om könsstympning av dottern. Vidare kommer inte heller hennes egna föräldrar kunna hjälpa henne. Mot denna bakgrund finner migrationsdomstolen att det i målet har gjorts sannolikt att Arsoniy Yosife vid ett återvändande till Etiopien skulle riskera att utsättas för könsstympning. Det finns vidare inte något internt flyktalternativ.

7 Sida? FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM UM I STOCKHOLM Migrationsdomstolen Arsoniy Yosife äi således att anse som flykting enligt 4 kap. l UtlL och ska beviljas permanent uppehållstillstånd. Anknytning Migrationsverket har inte ifrågasatts att Emi Kassahun är Arsoniy Yosifes mor eller att de har ingått i samma hushåll innan de kom till Sverige. Inte. heller migrationsdomstolen finner anledning att ifrågasätta detta. Migrationsdomstolen finner vidare att ett särskilt beroendeförhållande får anses föreligga dem emellan. Det kan inte heller skäligen krävas att Emi Kassahun återvänder till Etiopien för att därifrån ansöka om uppehållstillstånd på grund av anknytning till sin dotter. Emi Kassahun ska därför beviljas uppehållstillstånd i Sverige med stöd av 5 kap 3 a UtlL. Uppehållstillståndet ska vara permanent. Det antecknas att Emi Kassahun och Arsoniy Yosife inte förekommer i Rikspolisstyrelsens misstanke- eller belastningsregister eller i Schengen Information System enligt uppgift från Migrationsverket den 10 juni Överklagandet ska därmed bifallas på så sätt att Migrationsverkets beslut om utvisning upphävs samt att Emi Kassahun och Arsoniy Yosife beviljas permanent uppehållstillstånd. Arsoniy Yosife förklaras även vara flykting och beviljas resedokument. HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 3 (DV ). Kerstin Fredriksson Rådman I avgörandet har även nämndemännen Barbro Burstedt, Sarah Johansson och Joar Wennerlund deltagit. Föredragande har varit Gunnar Zetterqvist.

8 Migrationsverket Asylprövningsenheten i Boden Beslut Beteckning Marie Andersson /7 Kassahun Emi Trånga Gatan 20 1: Boden Ärende om uppehållstillstånd m.m. Sökande Kassahun, Emi, född , kvinna, medborgare i Etiopien Adress: Trånga Gatan 201:3, Boden Språk: Amhariska Offentligt biträde Mäntylä-Ek, Varpu, Vme Juristen AB, Boden Beslut Migrationsverket beslutar att avslå din ansökan om uppehålls- och arbetstillstånd avslå din ansökan om flyktingförklaring och resedokument utvisa dig, med stöd av 8 kap. 7 utlänningslagen (2005:716) utvisningen ska verkställas genom att du reser till Etiopien, om du inte visar att något annat land kan ta emot dig bevilja det offentliga biträdet Varpu Mäntylä-Ek kronor i ersättning, varav 2 727,37 kronor är moms. Staten står för ersättningen till Varpu Mäntylä-Ek och den betalas ut av Migrationsverket. Migrationsverket Asylprövningsenheten l Boden Besöksadress Garnisonsgatan 6 A Postadress Box 103 SE Boden Telefon Telefax E-post migrationsverket@mlgrationsverket.se Hemsida Organisationsnr Dokumentid:

9 Beteckning Ansökan med mera Emi Kassahun (Emi) ansöker om arbetstillstånd, uppehållstillstånd, flyktingförklaring och resedokument Arsoniy Yosife (Arsoniy) ansöker genom sin mor om uppehållstillstånd, flyktingförklaring och resedokument. Emi och Arsoniy uppger att de är flyktingar eftersom de riskerar förföljelse på grund av politisk uppfattning och på grund av kön med anledning av risk för könsstympning för Arsoniy. I andra hand åberopas skyddskäl då sökandena känner välgrundad fruktan för att utsättas för tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. I sista hand åberopar Emi och Arsoniy synnerligen ömmande omständigheter. De sökande har lämnat in dopbevis och läkarintyg för att styrka sina identiteter och asylansökningar. Skälen för beslutet Identitet Emi och Arsoniy har inte lämnat in några pass eller några andra godtagbara identitetshandlingar och de har därmed inte styrkt sina identiteter. De dopbevis som lämnats in medför inte att de har gjort sina identiteter sannolika. Emi har uppgett att hon och Arsoniy är medborgare i Etiopien. Utifrån vad som kommit fram i ärendet finner Migrationsverket inte skäl att ifrågasätta att de är medborgare i Etiopien, och ärendena kommer att prövas mot det uppgivna landet. Principen om barnets bästa Eftersom Arsoniy är under 18 år ska ett barnperspektiv prägla bedömningen av hennes ärende. Av l kap 10 utlänningslagen framgår att Migrationsverket i ärenden som rör barn särskilt ska ta hänsyn till barnets hälsa och utveckling samt vad barnets bästa i övrigt kräver. Barnperspektivet ska genomsyra prövningen av samtliga skäl som kommer fram i ärendet. För att beakta barnets bästa ska en analys av konsekvenserna av beslutet för barn göras inför beslutet i asylärendet (2 p.9 förordning (2007:996) med instruktion för Migrationsverket). Situationen i Etiopien Etiopien är enligt UD:s rapport om mänskliga rättigheter i landet 2007 (Lifos 18403) ett av världens fattigaste länder. Senaste valet i landet genomfördes i maj samband med valet förekom oroligheter i Addis Abeba, i vilka cirka 200 människor omkom. Massgripanden av tusentals personer skedde över hela landet. Oppositionspolitiker dömdes till långa fängelsestraff under sommaren 2007 men benådades och släpptes något senare efter att de hade tagit på sig skulden för händelserna i samband med valet Den parlamentariska oppositionen anklagar regeringen för att fortsatt förfölja och arrestera medlemmar av oppositionen i olika delar av landet, framför allt i Oromiya, Dokumentid:

10 Beteckning /7 Kvinnans situation i Etiopien är fortfarande mycket utsatt, även i städerna. I grundlagen ges jämställdhet mellan könen stor vikt. I praktiken är dock kvinnans ställning svag. Kvinnomisshandel, liksom våldtäkt, är vanligt förekommande. Många kvinnor känner inte till sina lagfästa rättigheter vid dessa brott. Kvinnlig könsstympning faller i Etiopien under begreppet "skadliga traditionella beteenden", som är förbjudet enligt lag. Den etiopiska regeringen kan inte sägas vara aktivt drivande i frågan men har vidtagit vissa åtgärder mot könsstympning via utbildningssystemet och massmedia. Regeringen stödjer också enskilda organisationers arbete mot skadliga sedvänjor. Vad gäller förekomsten av könsstympning så förekommer olika uppgifter. Organisationen NCTHP (National committee on Traditional Harmful Practices) beräknar att cirka 90 % av kvinnorna i Etiopien blir könsstympade, medan en undersökning från hälsoministeriet från 2005 uppger att andelen ska ha minskat från 80 % till 74 %. Dessutom uppges det i den undersökningen även att andelen kvinnor som stödjer tillämpningen av könsstympning ska ha minskat från 60 % till 29 %. Situationen i Etiopien är inte sådan att den i sig utgör grund för att bevilja uppehållstillstånd enligt 5 kap, l utlänningslagen. En individuell bedömning görs därför i Emi och Arsoniys ärenden. Därför anser Migrationsverket att de sökande inte är flyktingar eller skyddsbehövande i övrigt Av 4 kap. l utlänningslagen framgår att en flykting är en utlänning som inte är i det land som han eller hon är medborgare i därför att han eller hon känner en välgrundad fruktan för att förföljas på grund av - sin ras - sin nationalitet - den samhällsgrupp som han eller hon tillhör - sin religion - sin politiska uppfattning - kön eller sexuell läggning För att räknas som flykting ska utlänningen dessutom inte kunna använda sig av sitt lands skydd eller på grund av sin fruktan inte vilja göra det. Det har ingen betydelse om det är myndigheterna som står bakom förföljelsen eller om de inte kan antas skydda personen mot förföljelse från enskilda. En utlänning som inte är flykting räknas som skyddsbehövande i övrigt enligt 4 kap. 2 utlänningslagen, om han eller hon har lämnat sitt land på grund av att han eller hon - känner en välgrundad fruktan för att straffas med döden eller med kroppsstraff, utsättas för tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning Dokumentid:

11 Beteckning /7 - på grund av en väpnad konflikt eller andra svåra motsättningar i hemlandet behöver skydd eller på grund av en miljökatastrof inte kan återvända till sitt hemland Sådana flyktingar och skyddsbehövande som nu nämnts har enligt 5 kap l utlänningslagen rätt till uppehållstillstånd i Sverige. Emi har uppgett följande som grund för sin och Arsoniys ansökningar om asyl. Emis sambo, tillika Arsoniys far, var politiskt engagerad i partiet Hirit Heberet. Partiet är ett stort parti som enligt Emi är förbjudet i Etiopien. Hennes sambo är försvunnen sedan oktober 2007 och hon vet inte var han befinner sig. Efter hans försvinnande har Emi förhörts tre gånger hos polisen gällande vad hennes sambo har gjort. Första gången var kring januari Andra gången, i februari samma år, satt Emi häktad i två dagar och vid detta tillfälle våldtogs hon också av en polisman. Efter det tredje förhöret bestämde Emi sig för att lämna Etiopien med sin dotter och de fick hjälp av en smugglare att ta sig till Sverige. Vad gäller det som åberopats om risk för politisk förföljelse så gör Migrationsverket följande bedömning. Emi har berättat att hennes sambo ska ha varit aktiv inom ett stort oppositionsparti i Etiopien vid namn Hirit Heberet. Migrationsverket har vid eftersökningar Late funnit några uppgifter om det uppgivna partiet. Emi har vid tre tillfällen förhörts hos polisen gällande sin sambos förehavanden och vid ett av dessa förhör ska hon ha våldtagits av en polisman. Det senaste tillfället uppger hon var i februari Hon släpptes då mot borgen. Det har gått ett år och tre månader sedan Emi senast förhördes. Hon har inte själv varit politiskt aktiv. Migrationsverket finner, med beaktande av detta, inte det sannolikt att de etiopiska myndigheterna skulle ha ett intresse för Emi om hon återvände till Etiopien idag. De skäl Emi har uppgett är sammantaget inte tillräckliga för att Migrationsverket ska göra bedömningen att hon riskerar förföljelse enligt 4 kap. l utiänningslagen vid ett återvändande till sitt hemland. Mot bakgrund av detta finner Migrationsverket att Emi och Arsoniy inte riskerar politisk förföljelse enligt 4 kap. l utlänningslagen. Emi uppger vidare att Arsoniy riskerar förföljelse på grund av sitt kön i form av könsstympning om hon sänds till Etiopien. Emi har uppgett att hennes svärmor har varit drivande för att se till att Arsoniy ska könsstympas samt att de bodde hos svärföräldrarna innan de lämnade Etiopien. Emi är emot att hennes dotter ska utsättas för könsstympning. Det finns organisationer i Etiopien som aktivt arbetar mot könsstympning. Rapporter om Etiopien visar vidare att andelen unga flickor som utsätts för detta ingrepp i landet minskar stadigt. Emi har lyckats skydda sin dotter tidigare. Eftersom hon uppgett att särskilt svärmodern har varit drivande för att Arsoniy ska könsstympas, så kan hon välja att inte bosätta sig hos sina svärföräldrar i Etiopien. Dokumentid:

12 Beteckning /7 Emi har med beaktande av det nu anförda inte lyckats göra sannolikt att hon inte skulle kunna skydda Arsoniy mot att könsstympas vid ett återvändande till Etiopien. Arsoniy är därmed enligt Migrationsverkets bedömning inte att betrakta som flykting på grund av sitt kön enligt 4 kap. l utlänningslagen. Emi kan då inte heller, så som yrkats, beviljas uppehållstillstånd på grund av principen om familjens enhet. Mot bakgrund av ovanstående är Emi och Arsoniy enligt Migrationsverkets bedömning inte att betrakta som flyktingar enligt 4 kap. l utlänningslagen. De åberopade skälen för att anse Emi och Arsoniy vara skyddsbehövande i övrigt är samma som har åberopats som grund för att de skulle riskera politisk förföljelse. Migrationsverket gör bedömningen att Emi inte har gjort sannolikt att hon vid en framåtsyftande riskbedömning riskerar skyddsgrunde behandling enligt 4 kap. 2 p. l utlänningslagen. Skälen för Migrationsverkets ställningstagande i denna del är desamma som angetts ovan, under bedömningen om flyktingskap på grund av politisk uppfattning. Därmed kan Emi och Arsoniy inte anses vara skyddsbehövande i övrigt enligt nu nämnda paragraf. Därför får de sökande inte flyktingförklaring eller resedokument En flykting har rätt att få resedokument enligt 1951 års konvention angående flyktingars rättsliga ställning och flyktingförklaring enligt 4 kap. 3 utlänningslagen. Eftersom Migrationsverket bedömt att de sökande inte är flyktingar avslår verket även deras ansökningar om flyktingförklaring och resedokument. Därför får de sökande inte uppehållstillstånd på grund av synnerligen ömmande omständigheter Det framgår av 5 kap. 6 utlänningslagen att en utiänning kan få uppehållstillstånd i Sverige på grund av synnerligen ömmande omständigheter. Enligt förarbetena (prop.2004/05:170 s. 185) till lagen ska det vara fråga om situationer som inte omfattas av någon av huvudgrunderna för uppehållstillstånd. Regeringen har också uttalat att begreppet synnerligen ömmande omständigheter skall markera att det rör sig om en undantagsbestämmelse. 15 kap. 6 andra stycket utlänningslagen anges att barn får beviljas uppehållstillstånd även om de omständigheter som kommit fram inte har samma allvar och tyngd som krävs för att tillstånd ska beviljas vuxna personer. Denna bestämmelse är ett förtydligande av portalbestämmelsen om barnets bästa i l kap. 10 utlänningslagen, där det framgår att Migrationsverket, i ärenden som rör barn, särskilt ska beakta vad hänsynen till barnets hälsa och utveckling samt vad barnets bästa i övrigt kräver. I propositionen till nu gällande utlänningslag /2005:170 s Dokurnentld:

13 Beteckning /7 hänvisas till prop. 1996/97:25 när det gäller vissa avvägningsfrågor beträffande barn. Där konstaterade regeringen att principen om barnets bästa i många ärenden får anses tala för att den sökande ska få uppehållstillstånd i Sverige. Detta gäller dels barn som kommer hit från krigshärjade länder, dels barn som lider av sjukdomar och handikapp som inte kan behandlas i hemlandet. Regeringen tog dock avstånd från den etnocentriska syn som innebär att barn närmast regelmässigt skulle anses ha det bäst i Sverige, oavsett språklig, kulturell och nationell bakgrund och tillhörighet. I Arsoniys fall kan det inte anses strida mot hennes bästa att återvända till Etiopien med sin mor. Det kan inte anses att familjen hunnit anpassa sig till det svenska samhället under den tid som gått mellan det att familjen kom till Sverige och att Migrationsverket fattat ett beslut i familjens ärende. I ärendet har det inte framkommit att någon i familjen skulle ha några hälsoproblem. Eftersom omständigheterna inte kan anses vara synnerligen ömmande får Migrationsverket inte bevilja uppehållstillstånd på denna grund. Eftersom det inte finns någon grund för att ge de sökande uppehållstillstånd avslår Migrationsverket deras ansökan och utvisar dem från Sverige med stöd av 8 kap. 7 utlänningslagen. Överklagande Information om hur man kan överklaga finns på beslutets sista sida. sson Föredragande Underskrivet original förvaras hos Migrationsverket. Kopia till Mäntylä-Ek Varpu Enheten i Boden Dokumentid:

14 1/7 Migrationsverket Asylprövningsenheten i Boden Beslut Beteckning Marie Andersson Yosife Arsoniy Trånga Gatan 20 1: Boden Ärende om uppehållstillstånd m.m. Sökande Yosife, Arsoniy, född , kvinna, medborgare i Etiopien Adress: Trånga Gatan 201:3, Boden Språk: Amhariska Offentligt biträde Mäntylä-Ek, Varpu, Vme Juristen AB, Boden Beslut Migrationsverket beslutar att avslå din ansökan om uppehålls- och arbetstillstånd avslå din ansökan om flyktingförklaring och resedokument utvisa dig, med stöd av 8 kap. 7 utlänningslagen (2005:716) utvisningen ska verkställas genom att du reser till Etiopien, om du inte visar att något annat land kan ta emot dig bevilja det offentliga biträdet Varpu Mäntylä-Ek kronor i ersättning, varav 2 727,37 kronor är moms. Staten står för ersättningen till Varpu Mäntylä-Ek och den betalas ut av Migrationsverket. Migrationsverket Asylprövningsenheten l Boden Besöksadress Garnisonsgatan 6 A Postadress Box 103SE Boden Telefon Telefax E-post mlgratlonsverket@mlgratlonsverket.se Hemsida Organlsationsnr Dokumentid:

15 Beteckning /7 Ansökan med mera Emi Kassahun (Emi) ansöker om arbetstillstånd, uppehållstillstånd, flyktingförklaring och resedokument. Arsoniy Yosife (Arsoniy) ansöker genom sin mor om uppehållstillstånd, flyktingförklaring och resedokument. Emi och Arsoniy uppger att de är flyktingar eftersom de riskerar förföljelse på grund av politisk uppfattning och på grund av kön med anledning av risk för könsstympning för Arsoniy. I andra hand åberopas skyddskäl då sökandena känner välgrundad fruktan för att utsättas för tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. I sista hand åberopar Emi och Arsoniy synnerligen ömmande omständigheter. De sökande har lämnat in dopbevis och läkarintyg för att styrka sina identiteter och asylansökningar. Skälen för beslutet Identitet Emi och Arsoniy har inte lämnat in några pass eller några andra godtagbara identitetshandungar och de har därmed inte styrkt sina identiteter. De dopbevis som lämnats in medför inte att de har gjort sina identiteter sannolika. Emi har uppgett att hon och Arsoniy är medborgare i Etiopien. Utifrån vad som kommit fram i ärendet finner Migrationsverket inte skäl att ifrågasätta att de är medborgare i Etiopien, och ärendena kommer att prövas mot det uppgivna landet. Principen om barnets bästa Eftersom Arsoniy är under 18 år ska ett barnperspektiv prägla bedömningen av hennes ärende. Av l kap 10 utlänningslagen framgår att Migrationsverket i ärenden som rör barn särskilt ska ta hänsyn till barnets hälsa och utveckling samt vad barnets bästa i övrigt kräver. Barnperspektivet ska genomsyra prövningen av samtliga skäl som kommer fram i ärendet. För att beakta barnets bästa ska en analys av konsekvenserna av beslutet för barn göras inför beslutet i asylärendet (2 p. 9 förordning (2007:996) med instruktion för Migrationsverket). Situationen i Etiopien Etiopien är enligt UD:s rapport om mänskliga rättigheter i landet 2007 (Lifos 18403) ett av världens fattigaste länder. Senaste valet i landet genomfördes i maj samband med valet förekom oroligheter i Addis Abeba, i vilka cirka 200 människor omkom. Massgripanden av tusentals personer skedde över hela landet. Oppositionspolitiker dömdes till långa fängelsestraff under sommaren 2007 men benådades och släpptes något senare efter att de hade tagit på sig skulden för händelserna i samband med valet Den parlamentariska oppositionen anklagar regeringen för att fortsatt förfölja och arrestera medlemmar av oppositionen i olika delar av landet, framför allt i Oromiya. Dokumentid:

16 Beteckning /7 Kvinnans situation i Etiopien är fortfarande mycket utsatt, även i städerna. I grundlagen ges jämställdhet mellan könen stor vikt. I praktiken är dock kvinnans ställning svag. Kvinnomisshandel, liksom våldtäkt, är vanligt förekommande. Många kvinnor känner inte till sina lagfästa rättigheter vid dessa brott. Kvinnlig könsstympning faller i Etiopien under begreppet "skadliga traditionella beteenden", som är förbjudet enligt lag. Den etiopiska regeringen kan inte sägas vara aktivt drivande i frågan men har vidtagit vissa åtgärder mot könsstympning via utbildningssystemet och massmedia. Regeringen stödjer också enskilda organisationers arbete mot skadliga sedvänjor. Vad gäller förekomsten av könsstympning så förekommer olika uppgifter. Organisationen NCTHP (National committee on Traditional Harmful Practices) beräknar att cirka 90 % av kvinnorna i Etiopien blir könsstympade, medan en undersökning från hälsoministeriet från 2005 uppger att andelen ska ha minskat från 80 % till 74 %. Dessutom uppges det i den undersökningen även att andelen kvinnor som stödjer tillämpningen av könsstympning ska ha minskat från 60 % till 29 %. Situationen i Etiopien är inte sådan att den i sig utgör grund för att bevilja uppehållstillstånd enligt 5 kap. l utlänningslagen. En individuell bedömning görs därför i Emi och Arsoniys ärenden. Därför anser Migrationsverket att de sökande inte är flyktingar eller skyddsbehövande i övrigt Av 4 kap. l utlänningslagen framgår att en flykting är en utlänning som inte är i det land som han eller hon är medborgare i därför att han eller hon känner en välgrundad fruktan för att förföljas på grund av - sin ras - sin nationalitet - den samhällsgrupp som han eller hon tillhör - sin religion - sin politiska uppfattning - kön eller sexuell läggning För att räknas som flykting ska utlänningen dessutom inte kunna använda sig av sitt lands skydd eller på grund av sin fruktan inte vilja göra det. Det har ingen betydelse om det är myndigheterna som står bakom förföljelsen eller om de inte kan antas skydda personen mot förföljelse från enskilda. En utlänning som inte är flykting räknas som skyddsbehövande i övrigt enligt 4 kap. 2 utlänningslagen, om han eller hon har lämnat sitt land på grund av att han eller hon - känner en välgrundad fruktan för att straffas med döden eller med kroppsstraff, utsättas för tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning Dokumentid:

17 Beteckning /7 - på grund av en väpnad konflikt eller andra svåra motsättningar i hemlandet behöver skydd eller på grund av en miljökatastrof inte kan återvända till sitt hemland Sådana flyktingar och skyddsbehövande som nu nämnts har enligt 5 kap l utlänningslagen rätt till uppehållstillstånd i Sverige. Emi har uppgett följande som grund för sin och Arsoniys ansökningar om asyl. Emis sambo, tillika Arsoniys far, var politiskt engagerad i partiet Hirit Heberet. Partiet är ett stort parti som enligt Emi är förbjudet i Etiopien. Hennes sambo är försvunnen sedan oktober 2007 och hon vet inte var han befinner sig. Efter hans försvinnande har Emi förhörts tre gånger hos polisen gällande vad hennes sambo har gjort. Första gången var kring januari Andra gången, i februari samma år, satt Emi häktad i två dagar och vid detta tillfälle våldtogs hon också av en polisman. Efter det tredje förhöret bestämde Emi sig för att lämna Etiopien med sin dotter och de fick hjälp av en smugglare att ta sig till Sverige. Vad gäller det som åberopats om risk för politisk förföljelse så gör Migrationsverket följande bedömning. Emi har berättat att hennes sambo ska ha varit aktiv inom ett stort oppositionsparti i Etiopien vid namn Hirit Heberet. Migrationsverket har vid eftersökningar inte funnit några uppgifter om det uppgivna partiet. Emi har vid tre tillfällen förhörts hos polisen gällande sin sambos förehavanden och vid ett av dessa förhör ska hon ha våldtagits av en polisman. Det senaste tillfället uppger hon var i februari Hon släpptes då mot borgen. Det har gått ett år och tre månader sedan Emi senast förhördes. Hon har inte själv varit politiskt aktiv. Migrationsverket finner, med beaktande av detta, inte det sannolikt att de etiopiska myndigheterna skulle ha ett intresse för Emi om hon återvände till Etiopien idag. De skäl Emi har uppgett är sammantaget inte tillräckliga för att Migrationsverket ska göra bedömningen att hon riskerar förföljelse enligt 4 kap. l utlänningslagen vid ett återvändande till sitt hemland. Mot bakgrund av detta finner Migrationsverket att Emi och Arsoniy inte riskerar politisk förföljelse enligt 4 kap. l utlänningslagen. Emi uppger vidare att Arsoniy riskerar förföljelse på grund av sitt kön i form av könsstympning om hon sänds till Etiopien. Emi har uppgett att hennes svärmor har varit drivande för att se till att Arsoniy ska könsstympas samt att de bodde hos svärföräldrarna innan de lämnade Etiopien. Emi är emot att hennes dotter ska utsättas för könsstympning. Det finns organisationer i Etiopien som aktivt arbetar mot könsstympning. Rapporter om Etiopien visar vidare att andelen unga flickor som utsätts för detta ingrepp i landet minskar stadigt. Emi har lyckats skydda sin dotter tidigare. Eftersom hon uppgett att särskilt svärmodern har varit drivande för att Arsoniy ska könsstympas, så kan hon välja att inte bosätta sig hos sina svärföräldrar i Etiopien. Dokumentid:

18 Beteckning /7 Emi har med beaktande av det nu anförda inte lyckats göra sannolikt att hon inte skulle kunna skydda Arsoniy mot att könsstympas vid ett återvändande till Etiopien. Arsoniy är därmed enligt Migrationsverkets bedömning inte att betrakta som flykting på grund av sitt kön enligt 4 kap. l utlänningslagen. Emi kan då inte heller, så som yrkats, beviljas uppehållstillstånd på grund av principen om familjens enhet. Mot bakgrund av ovanstående är Emi och Arsoniy enligt Migrationsverkets bedömning inte att betrakta som flyktingar enligt 4 kap. l utlänningslagen. De åberopade skälen för att anse Emi och Arsoniy vara skyddsbehövande i övrigt är samma som har åberopats som grund för att de skulle riskera politisk förföljelse. Migrationsverket gör bedömningen att Emi inte har gjort sannolikt att hon vid en framåtsyftande riskbedömning riskerar skyddsgrunde behandling enligt 4 kap. 2 p. l utiänningslagen. Skälen för Migrationsverkets ställningstagande i denna del är desamma som angetts ovan, under bedömningen om flyktingskap på grund av politisk uppfattning. Därmed kan Emi och Arsoniy inte anses vara skyddsbehövande i övrigt enligt nu nämnda paragraf. Därför får de sökande inte flyktingförklaring eller resedokument En flykting har rätt att få resedokument enligt 1951 års konvention angående flyktingars rättsliga ställning och flyktingförklaring enligt 4 kap. 3 utlänningslagen. Eftersom Migrationsverket bedömt att de sökande inte är flyktingar avslår verket även deras ansökningar om flyktingförklaring och resedokument. Därför får de sökande inte uppehållstillstånd på grund av synnerligen ömmande omständigheter Det framgår av 5 kap. 6 utiänningslagen att en utlänning kan få uppehållstillstånd i Sverige på grund av synnerligen ömmande omständigheter. Enligt förarbetena (prop.2004/05:170 s. 185) till lagen ska det vara fråga om situationer som inte omfattas av någon av huvudgrunderna för uppehållstillstånd. Regeringen har också uttalat att begreppet synnerligen ömmande omständigheter skall markera att det rör sig om en undantagsbestämmelse. 15 kap. 6 andra stycket utlänningslagen anges att barn får beviljas uppehållstillstånd även om de omständigheter som kommit fram inte har samma allvar och tyngd som krävs för att tillstånd ska beviljas vuxna personer. Denna bestämmelse är ett förtydligande av portalbestämmelsen om barnets bästa i l kap. 10 utlänningslagen, där det framgår att Migrationsverket, i ärenden som rör barn, särskilt ska beakta vad hänsynen till barnets hälsa och utveckling samt vad barnets bästa i övrigt kräver. I propositionen till nu gällande utlänningslag /2005:170 s Dokumentid:

19 Beteckning /7 hänvisas till prop. 1996/97:25 när det gäller vissa avvägningsfrågor beträffande barn. Där konstaterade regeringen att principen om barnets bästa i många ärenden får anses tala för att den sökande ska få uppehållstillstånd i Sverige. Detta gäller dels barn som kommer hit från krigshärjade länder, dels barn som lider av sjukdomar och handikapp som inte kan behandlas i hemlandet. Regeringen tog dock avstånd från den etnocentriska syn som innebär att barn närmast regelmässigt skulle anses ha det bäst i Sverige, oavsett språklig, kulturell och nationell bakgrund och tillhörighet. I Arsoniys fall kan det inte anses strida mot hennes bästa att återvända till Etiopien med sin mor. Det kan inte anses att familjen hunnit anpassa sig till det svenska samhället under den tid som gått mellan det att familjen kom till Sverige och att Migrationsverket fattat ett beslut i familjens ärende. I ärendet har det inte framkommit att någon i familjen skulle ha några hälsoproblem. Eftersom omständigheterna inte kan anses vara synnerligen ömmande får Migrationsverket inte bevilja uppehållstillstånd på denna grund. Eftersom det inte finns någon grund för att ge de sökande uppehållstillstånd avslår Migrationsverket deras ansökan och utvisar dem från Sverige med stöd av 8 kap. 7 utlänningslagen. Överklagande Information om hur man kan överklaga finns på beslutets sista sida. Jerd M^lmströB Beslutsfattarn Marie Andersson Föredragande Underskrivet original förvaras hos Migrationsverket. Kopia till Mäntylä-Ek Varpu Enheten i Boden Dokumeniid:

20 SVERIGES DOMSTOLAR Bilaga HUR MAN ÖVERKLAGAR - MIGRATIONSMÅL B Den som vill överklaga migrationsdomstolens dom/beslut skall skriva till Kammarrätten i Stockholm, Migrationsöverdomstolen. Skrivelsen skall dock skickas eller lämnas till länsrätten, migrationsdomstolen. Öveddagandet skall ha kommit in till länsrätten inom tre veckor från den dag domen/beslutet meddelades. Om domen/beslutet inte har meddelats vid muntlig förhandling och det inte heller vid en sådan förhandling har tillkännagetts när domen/beslutet kommer att meddelas, skall dock överklagande från utlänningen ha kommit in inom tre veckor från den dag då han eller hon fick del av domen/beslutet Om sista dagen för överklagande infaller på lördag, söndag eller annan allmän helgdag, midsommarafton, julafton eller nyårsafton räcker det att skrivelsen kommer in nästa vardag. Dom/beslut om förvar överklagas på samma sätt Ett sådant beslut får överklagas utan samband med ärendet i övrigt. Överklagandet är inte begränsat till viss tid. Prövningstillstånd För att ett överklagande skall kunna tas upp till prövning i kammarrätten fordras att prövningstillstånd meddelas. Prövningstillstånd meddelas om det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas eller det annars finns synnerliga skäl att pröva överklagandet Om länsrätten beslutat om förvar i annat fall än efter överklagande av förvarsfrågan krävs inte prövningstillstånd vid överklagandet till kammarrätten. Om prövningstillstånd inte meddelas i ett mål där sådant krävs står länsrättens dom/beslut beslut fast Det är därför viktigt att det klart och tydligt framgår av överklagandet till kammarrätten varför tna.fi anser att prövningstillstånd bör meddelas. Skrivelsen med överklagande skall innehålla l. den klagandes namn, personnummer, yrke, postadress och telefonnummer. Dessutom skall adress och telefonnummer till arbetsplatsen och eventuell anna-n plats där klaganden k?" nås för delgivning lämnas om dessa uppgifter inte tidigare uppgetts i målet Om någon person- eller adressuppgift ändras är det viktigt att anmälan snarast görs till kammarrätten, den dom/beslut som överklagas med uppgift om länsrättens namn, samt dagen för beslutet, de skäl som klaganden anger till stöd för en begäran om prövningstillstånd, 4. den ändring av länsrättens dom/beslut som klaganden vill få till stånd, 5. de bevis som klaganden vill åberopa och vad han/hon vill styrka med varje särskilt bevis. Skrivelsen skall vara undertecknad av klaganden eller hans ombud. Adressen till länsrätten, migrationsdomstolen framgår av domen/beslutet Om klaganden anlitar ombud skall denne sanda in fullmakt i original samt uppge sitt namn^ adress och telefonnummer.