Ombud och offentligt biträde för 1-3: Jur. kand. Varpu Mäntylä-Ek VME Juristen AB Fabriksgatan Boden

Transkript

1 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM Mål nr I STOCKHOLM UM Migrationsdomstolen Meddelad i Enhet 29 Stockholm Sida l (9) KLAGANDE 1. Hodan Jama Boyne, Shukri Mohamud Mohamed, Ayub Mohamud Mohamed, Adress för 1-3: Björkgatan 20 b l : Älvsbyn Ombud och offentligt biträde för 1-3: Jur. kand. Varpu Mäntylä-Ek VME Juristen AB Fabriksgatan Boden MOTPART Migrationsverket Förvaltningsprocessenheten i Solna Box Solna ÖVERKLAGAT BESLUT Migrationsverkets beslut den 26 oktober 2010, se bilaga l Dnr , och SAKEN Uppehållstillstånd m.m. enligt utlänningslagen (2005:716) - UtlL DOMSLUT 1. Migrationsdomstolen upphäver Migrationsverkets beslut om utvisning och beviljar Hodan Jama Boyne, Shukri Mohamud Mohamed och Ayub Mohamud Mohamed permanent uppehållstillstånd i Sverige. Hodan Jama Boyne, Shukri Mohamud Mohamed och Ayub Mohamud beviljas även flyktingstatusförklaring. Dokld Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid Tegeluddsvägen l måndag-fredag Stockholm E-post: 09:00-15:00 forvaltningsrattenistockholm@dom.se

2 Sida 2 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM UM I STOCKHOLM Migrationsdomstolen 2. Migrationsdomstolen beviljar Shukri Mohamud Mohamed resedokument. 3. Migrationsdomstolen fastställer ersättning till Varpu Mäntylä-Ek enligt lagen (1996:1620) om offentligt biträde till kr, varav kr för arbete, 590 kr för utlägg och l 872 kr för mervärdesskatt.

3 Sida 3 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM UM I STOCKHOLM Migrationsdomstolen YRKANDEN M.M. Hodan Jama Boyne yrkar att hon ska beviljas uppehålls- och arbetstillstånd. Som grunder anför hon att hon är alternativt skyddsbehövande eller att omständigheterna i målet är synnerligen ömmande. Shukri Mohamud Mohamed yrkar att hon ska beviljas uppehållstillstånd samt resedokument. Som grunder anför hon att hon är flykting eller alternativ skyddsbehövande samt att omständigheterna är synnerligen ömmande. Ayub Mohamud Mohamed yrkar att han ska beviljas uppehållstillstånd och anför som grund att han är alternativt skyddsbehövande eller att omständigheterna i målet är synnerligen ömmande. För det fall att Shukri Mohamud Mohamed beviljas uppehållstillstånd anför Hodan Jama Boyne och Ayub Mohamud Mohamed också anknytning som grund för sina ansökningar. Till stöd för sin talan anför Hodan Jama Boyne, Shukri Mohamud Mohamed och Ayub Mohamud Mohamed (familjen) följande. De kommer från Mogadishu. Hodan Jama Boyne var nervös under språk- och kunskapstestet och hela situationen var för henne ny och ovanlig. På grund av detta kom hon helt enkelt inte ihåg hur den somaliska flaggan såg ut. Migrationsverket har inte motiverat varför Hodan Jama Boyne borde kunna svara på frågan hur man tar sig till marknaden i Hamarweyne. Hodan Jama Boyne var till största delen bunden till hemmet för att ta hand om barnen och det var farligt att röra sig ute på gatorna. I Mogadishu använder man minibussar och en bussbiljett kan kosta shilling. Priserna kan variera kraftigt bland annat beroende på tillgång av råvaror liksom beroende på värderingen av den somaliska valutan. Hodan Jama Boyne har inte påstått att hotellen i Mogadishu har förvandlats till växelkontor men har sagt att ett teleföretag har flyttat in i hotellet Olympics lokaler. Migrationsverket har påpekat att Hodan Jama Boyne inte har kunnat namnge stadsdelarna i sitt distrikt. Migrationsverket verkar

4 Sida 4 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM UM I STOCKHOLM Migrationsdomstolen inte, i samband med att man ställde dessa frågor, ha haft klart för sig hur Mogadishu är strukturerat geografiskt och administrativt. Hodan Jama Boyne kan, med hänsyn till detta, inte lastats för kunskapsbrister vad gäller namn på otydligt definierade delar av Mogadishu. Det stämmer inte att hon läst på inför direktanalysen. Kallelsen till analysen skickades till henne den 12 maj 2010 och analysen genomfördes den 19 maj Det framstår inte som realistiskt att hon som analfabet skulle ha kunnat tillgodogöra sig de senare uppvisade kunskaperna under så kort tid. Shukri Mohamud Mohamed skulle riskera könsstympning även i norra Somalia. Risken för könsstympning får anses vara lika stor överallt i landet. Av rapporten Operational Guidance Note från juli 2010 framgår tydligt nödvändigheten av att även barnets far motsätter sig könsstympning för att barnet ska kunna undgå detta. UNHCR anser att kvinnor och barn från Somaliland och Puntland som hör till utsatta grupper behöver skydd mot könsstympning. Utgångspunkten i detta mål måste vara att Hodan Jama Boyne inte har sin makes stöd i sitt beslut att inte låta könsstympa Shukri Mohamed Mohamud. Hon tillhör också en utsatt klan och är analfabet. Hon är i högsta grad beroende av sin omgivning, vilken statistiskt sett kan anses bestå av kvinnor som i % av fallen är könsstympade. Trycket för Hodan Jama Boyne att låta könsstympa Shukri måste således anses bli stort och hon kan inte ensam motstå detta tryck och risken att hennes barn blir utstött i samhället. Hodan Jama Boyne är själv könsstympad. Familjen har åberopat följande landinformation till stöd för sin talan. Troops Fire on Rioters in Somalia, Killing 2, The New York Times, den 6 maj Operational Guidance Note Somalia, Home Office, UK Börder Agency, den l juli 2010

5 Sida 5 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM UM I STOCKHOLM Migrationsdomstolen UNHCR Eligibility Guidelines for Assessing the International Protection Needs of Asulum-Seekers from Somalia, den 5 maj 2010 Migrationsverket motsätter sig bifall till överklagandet och anför, utöver vad som framgår av det överklagade beslutet, i huvudsak följande. Beträffande risken för könsstympning i norra Somalia är inte utgångspunkten att Hodan Jama Boyne saknar makens stöd. Hodan Jama Boyne har uppgett att även hennes make motsätter sig att Shukri Mohamud Mohamed könsstympas. DOMSKÄL Tillämpliga bestämmelser framgår av Migrationsverkets beslut. Identitet och hemvist Familjen har uppgett sig komma från Mogadishu i Somalia. Migrationsverket har bedömt att familjen inte har gjort sin uppgivna hemvist sannolikt och har prövat familjen mot regionen Somaliland i norra Somalia. Ingen av familjemedlemmarna har inkommit med någon skriftlig bevisning till styrkande av sina uppgifter rörande identitet och hemvist. Det är för migrationsdomstolen känt att somalier har stora svårigheter att inkomma med sådan bevisning. Migrationsverket har under utredningen i ärendet låtit genomföra en direktanalys där Hodan Jama Boynes språk och realikännedom om sin uppgivna hemvist har analyserats. Analysrapporten talar starkt emot Hodan Jama Boynes uppgifter om att hon har haft sin hemvist i Mogadishu.

6 Sida 6 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM UM I STOCKHOLM Migrationsdomstolen Hodan Jama Boynes språkbruk talar istället, enligt analysrapporten, starkt för att hon har sin språkliga bakgrund i norra Somalia. Hodan Jama Boyne har också bedömts uppvisa bristfälliga realiakunskaper rörande Mogadishu. Migrationsdomstolen finner mot bakgrund av ovanstående att den genomförda språkanalysen talar mot att Hodan Jama Boyne och hennes medsökande barn skulle ha haft sin hemvist i Mogadishu. Hodan Jama Boyne har också getts tillfälle att, under Migrationsverkets muntliga utredningar, berätta om sin uppgivna hemort, Mogadishu. Hodan Jama Boyne har vid dessa utredningar lämnat svar som framstår som detalj fattiga och vaga. Vid Migrationsverkets asylutredning den 30 april 2010 har hon, på frågan om det finns några kända byggnader i hennes distrikt endast kunnat uppge en moské som heter Mohamedmoskén och ett företag som heter Ramod. Hon kan inte namnge någon skola eller något hotell i Mogadishu och endast ett sjukhus. Hon har inte kunnat berätta om stadens brunnar och på en fråga om området, växtlighet och hur det ser ut har hon endast kunnat uppge att det finns träd i området. Mot bakgrund av att Hodan Jama Boyne har uppgett att hon har bott 15 år i Mogadishu bedömer migrationsdomstolen att den omständigheten att hon i stor utsträckning varit bunden till det egna hemmet inte utgör en tillräcklig förklaring till hennes bristande kunskaper om staden. Migrationsdomstolen finner att de uppgifter Hodan Jama Boyne lämnat om sin hemort sammantaget med resultatet av den i ärendet genomförda direktanalysen talar mot att Hodan Jama Boyne och hennes barn har haft sin hemvist i Mogadishu. Migrationsdomstolen finner det i stället vara sannolikt att hon, såsom omnämns i språkanalysen, har haft sin hemvist i Somaliland i norra Somalia.

7 Sida? FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM UM I STOCKHOLM Migrationsdomstolen Flyktingskap Hodan Jama Boyne har anfört att hon och hennes barn riskerar att utsättas för diskriminering på grund av sin klantillhörighet. För Shukri Mohamud Mohameds del anförs också att hon vid ett återvändande skulle riskera att utsättas för könsstympning. Blotta tillhörigheten till en minoritetsgrupp är inte tillräckligt för att en person på denna grund ska kunna beviljas uppehållstillstånd. Hodan Jama Boyne har inte på något tydligt och konkret sätt kunnat precisera på vilket sätt hon och hennes barn personligen utsatts för kränkningar på grund av sin klantillhörighet. Migrationsdomstolen finner med anledning av detta att familjen inte gjort sannolikt att de vid ett återvändande till Somalia skulle riskera att utsättas för övergrepp av en sådan intensitet att det skulle utgöra förföljelse enligt 4 kap. l UtlL. Avseende Shukri Mohamud Mohameds skyddsbehov gör migrationsdomstolen följande bedömning. Det är i målet ostridigt att Shukri Mohamud Mohamed inte är könsstympad. Det har anförts att Shukri Mohamud Mohamed skulle riskera att utsättas för könsstympning genom tvång från Al Shababs sida. Migrationsdomstolen, som bedömt att Shukri Mohamud Mohameds skyddsbehov ska prövas gentemot Somaliland och inte gentemot Mogadishu finner att denna hotbild från Al Shababs sida måste anses vara lokaliserad till just Mogadishu. Det kan således inte anses vara gjort sannolikt att Shukri Mohamud Mohamed vid ett återvändande skulle riskera någon typ av övergrepp från Al Shababs sida.

8 Sida 8 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM UM I STOCKHOLM Migrationsdomstolen Av till målet tillförd och åberopad landinformation framgår dock följande rörande könsstympning i Somalia. Uppskattningsvis är 98 % av kvinnorna i Somalia könsstympade. Ingreppet genomförs vanligen när flickorna är mellan fyra och tio år gamla. För den familj som motsätter sig könsstympning är det svårt att skydda dottern från ingreppet. Andra kvinnliga familjemedlemmar kan, i föräldrarnas frånvaro, genomföra ingreppet. Det finns äldre rapporter om att om modern i familjen har stöd från sin make och maken har en position i samhället så kan maken stå emot den övriga familjens önskemål om könsstympning. En manlig familjemedlem som bestämmer sig för att en flicka inte ska könsstympas kan attackeras av andra familj e- eller klanmedlemmar. Könsstympning är förbjudet i Somaliland och Puntland men förbudet respekteras inte. (Landprofil Somalia, Migrationsverket, den 11 januari 2010.) Mot bakgrund av ovanstående landinformation bedömer migrationsdomstolen att den allmänna risken för en flicka i Shukri Mohamud Mohameds ålder och situation att utsättas för könsstympning är mycket stor. Migrationsdomstolen bedömer att denna allmänna risk för könsstympning är så överhängande att den måste anses utgöra en reell och individualiserad risk även för Shukri Mohamud Mohamed. I prop. 2005/06:6 nämns könsstympning som ett exempel på könsspecifik förföljelse. Migrationsdomstolen finner således att det i målet är sannolikt att Shukri Mohamud Mohamed vid ett återvändande till Somalia skulle riskera att utsättas för förföljelse på grund av sitt kön. Något inre flyktalternativ för henne har inte påtalats av Migrationsverket. Migrationsdomstolen finner därför Shukri Mohamud Mohamed vara flykting och beviljar henne på denna grund uppehållstillstånd enligt 5 kap. l UtlL, flyktingstatusförklaring enligt 4 kap. 3 UtlL och resedokument enligt 4 kap.4 UtlL.

9 Sida 9 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM UM I STOCKHOLM Migrationsdomstolen Även Hodan Jama Boyne och Ayub Mohamud Mohamed förklaras, med hänsyn till principen om familjens enhet, vara flyktingar enligt 4 kap. l UtlL och beviljas då även flyktingstatusförklaring enligt 4 kap. 3 och permanent uppehållstillstånd enligt 5 kap. l UtlL. Det antecknas att Hodan Jama Boyne inte förekommer i misstanke- eller belastningsregistret enligt uppgift från Migrationsverket den 9 mars Ingen av familj emedlemmama förekommer heller, enligt Migrationsverkets uppgift, i Schengen Information System. HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 2 (DV 3110) I avgörandet har även deltagit nämndemännen Jan Alvebäck, Harriet Lockner och Inger Lidberg. Föredragande har varit Monika Tham.

10 Akt 1.11 Migrationsverket 1/8 Asylprövningsenheten i Boden Beslut Beteckning Caroline Holmgren Ärende om uppehållstillstånd m.m Sökande , Hodan Jama Boyne, , kvinna, Somalia , Shukri Mohamud Mohamed, , kvinna, Somalia , Ayub Mohamud Mohamed, , man, Somalia Adress:Björkgatan 20b 1:5, Älvsbyn Språk: Somaliska Offentligt biträde/ombud: Varpu Mäntylä-Ek, Fabriksgatan Boden Beslut Migrationsverket beslutar att avslå ansökningarna om uppehålls- och arbetstillstånd inte bevilja fiyktingstatusförklaring, alternativ skyddsstatusförklaring eller övrig skyddsstatusförklaring avslå ansökan om resedokument utvisa de sökande, med stöd av 8 kap.7 utlänningslagen (2005:716) utvisningarna ska verkställas genom att de sökande reser till Somalia, om de inte visar att något annat land kan ta emot dem bevilja det offentliga biträdet Varpu-Mäntylä-Ek kronor i ersättning, varav 2056 kronor är moms. Staten står för ersättningen till Varpu Mäntylä-Ek och den betalas ut av Migrationsverket. Migrationsverket Asylprövningsenheten i Boden Besöksadress Garnisonsgatan 6 A Postadress Box 103 SE Boden Telefon Telefax E-post migrationsverket@migrationsverket.se Hemsida Organisationsnr Dokumentid:

11 Beteckning /8 Ansökan med mera Hodan Jama Boyne (Hodan), Ayub Mohamud Mohamed (Ayub) och Shukri Mohamud Mohamed (Shukri) reste in i Sverige den 12 april 2010 och ansökte om asyl den 13 april Den 13 augusti 2010 ansökte Shukri via sitt offentliga biträde om resedokument. De sökande har åberopat skyddsskäl. Migrationsverket ska då även pröva deras rätt att få flyktingstatusförklaring, alternativ skydds statusförklaring eller övrig skyddsstatusförklaring. Som skäl för ansökan har de sökande uppgett följande, Kodans make har i Somalia tvingats att arbeta åt Al Shabaab och Hodan har uppgett att hon, Ayub och Shukri vid ett återvändande till Somalia riskerar att dödas av Al Shabaab. I ärendet har också anförts att Shukri i Somalia skulle riskera att könsstympas av Al Shabaab. I ärendet har två intyg lämnats in. Ett intyg som visar på att Hodan förmodligen inte är könsstympad och ett intyg att Shukri inte är könsstympad. I ärendet har en direktanalys genomförts den 31 maj samt kunskapsfrågor har ställts vid utredningstillfällerna den 30 april och den 15 juli Denna direktanalys visade att Hodans språkbruk talade starkt för norra Somalia och starkt emot att Hodans språkbruk skulle vara förenligt med Mogadishu och övriga Somalia. Under denna analys uppvisade Hodan bristfälliga kunskaper om Hawlawadaag och övriga Mogadishu. De kunskapsfrågor som ställts till Hodan vid utredningstillfällerna har bara delvis kunnat besvaras. Hodan har via sitt offentliga biträde ifrågasatt reslutatet av direktanalysen. I inlagan har det yrkats på att analytikern i direktanalysen skulle ha grundat resultatet på eget tyckande mer än på gällande fakta samt att Hodan har lämnat en del korrekta uppgifter om sin hemstad. Hodan har även framhållit att de frågor som ställts i analysen inte har redovisats samt att hennes svar inte redovisats ordagrant. Hon har även påpekat att analysen har genomförts av en person vars identitet hållits hemlig. Den genomförda direktanalysen i ärendet har genomförts av Verified AB. I avtalet med Verified AB finns överenskommet att bolaget skall lämna ut identitetsuppgift beträffande språkanalytiker till Migrationsverket om personuppgiften behövs som bevisuppgift i domstol eller i annat fall behövs för att säkerställa riktigheten och/eller kvalitén i språkanalysen. Den sakkunniga har av Verified AB bedömts som väl kvalificerad att utföra lingvistiska analyser av somaliska. Migrationsverket ser ingen anledning att ifrågasätta analysresultatet. Mot bakgrund av ovanstående bedömer Migrationsverket att Hodan, Ashab och Shukri har sin språkliga bakgrund i norra Somalia. Dokumentid:

12 Beteckning /8 Skälen för besluten Inom asylrätten är det en grundläggande princip att den asylsökande ska göra sitt skyddsbehov sannolikt, För att asylskälen ska kunna bedömas måste det först prövas om den sökande har kunnat göra uppgifterna om sin identitet, sitt medborgarskap och sitt hemland sannolika. Somaliska medborgare har som regel inte möjlighet att styrka sin identitet och sitt medborgarskap eller sitt somaliska ursprung genom skriftlig bevisning. Det saknas myndigheter i Somalia som kan utfärda hemlandspass eller andra godtagbara identitetshandlingar. Följaktligen är det vanligen inte heller rimligt att kräva att somaliska medborgare visar upp skriftlig bevisning för att styrka sin bakgrund och sina asylskäl. Hodan har uppgett att hon, Ayub och Shukri kommer från Hawlawadaag, Mogadishu. Vid den muntliga kompletteringen den 15 juli 2010 uppgav Hodan, som förklaring till direktanalysens resultat, att hon är född och uppvuxen i Mogadishu men att språket som man talar i Mogadishu är blandat och att det finns de som kommer både från norra och södra Somalia som lever där. Migrationsverket anser inte att denna förklaring är tillräcklig mot bakgrund av de kunskapsbrister som återfinns i direktanalysen och i svaren till de kunskapsfrågor som ställts under utredning. Migrationsverket finner att Hodan inte kunnat lämna någon rimlig förklaring till att direktanalysen visar att hon sannolikt har sin språkliga bakgrund i norra Somalia och att Hodans dialekt är typisk för norra Somalia. Mot bakgrund av vad som framkommit i de sökandes ärenden finner Migrationsverket att de uppgivna asylskäl samt frågan om återvändande ska prövas mot norra Somalia. Principen om barnets bästa Eftersom Ayub och Shukri är under 18 år ska ett barnperspektiv prägla bedömningen av deras ärenden. Av l kap 10 utlänningslagen framgår att Migrationsverket i ärenden som rör barn särskilt ska ta hänsyn till barnets hälsa och utveckling samt vad barnets bästa i övrigt kräver. Barnperspektivet ska genomsyra prövningen av samtliga skäl som kommer fram i ärendet. För att beakta barnets bästa ska en analys av konsekvenserna av beslutet för barnet göras inför beslutet i asylärendet (2 6 förordning (2007:996) med instruktion för Migrationsverket). Situationen i norra Somalia Enligt Operational Guidence Note så är säkerhetsläget i norra Somalia bättre än i södra och centrala Somalia. Stora delar av norra Somalia mestadels Somalialand och Puntland är generellt sätt säkert oavsett vilken klantillhörighet man tillhör. Praktisering av könsstympning är omfattande i Somalia och det är uppskattningsvis 98 % av flickorna som har utsatts för detta. Könsstympning utförs vanligen i åldrarna 5-8 år. I Puntland och Somalialand är könsstympning olagligt men lagen är inte genomdriven. Det är skillnader beroende på om man bor på landet eller i en större stad att Dokumentid:

13 Beteckning /8 undvika att ens döttrar blir könsstympade. Bor familjen i en större stad kan detta undvikas så länge föräldrarna tycker det även om resten av familjen och eller klanen kanske inte har samma åsikt. Det finns en tendens bland somliska män att man inte vill ha sina döttrar könsstympade (Operational Guidance Note. Somalia, Lifos 23218, Storbritannien. Home Office ). Därför anser Migrationsverket att de sökande inte är flyktingar, alternativt skyddsbehövande eller övrigt skyddsbehövande Av 4 kap. l utlänningslagen framgår att en flykting är en utlänning som inte är i det land som han eller hon är medborgare i därför att han eller hon känner en välgrundad fruktan för att förföljas på grund av - sin ras - sin nationalitet - den samhällsgrupp som han eller hon tillhör - sin religion - sin politiska uppfattning - kön eller sexuell läggning För att bedömas som flykting ska han eller hon inte kunna använda sig av sitt lands skydd eller på grund av sin fruktan inte vilja göra det. Det är ingen skillnad om det är myndigheterna som är ansvariga för att han eller hon riskerar att utsättas för förföljelsen eller om myndigheterna inte kan antas erbjuda trygghet mot förföljelse från enskilda personer. En utlänning som inte är flykting bedöms som alternativt skyddsbehövande enligt 4 kap. 2 utlänningslagen, om han eller hon har lämnat sitt land därför att det finns grundad anledning att anta att - han eller hon i hemlandet skulle löpa risk att straffas med döden eller utsättas för kroppsstraff, tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning eller, - han eller hon som civilperson skulle löpa en allvarlig och personlig risk att skadas på grund av urskillningslöst våld med anledning av en yttre eller inre väpnad konflikt. För att bedömas som alternativt skyddsbehövande ska han eller hon inte kunna använda sig av sitt lands skydd, eller på grund av den risk som nämns ovan, inte vilja göra det. Det är ingen skillnad om det är myndigheterna som är ansvariga för att han eller hon löper sådan risk eller om myndigheterna inte kan antas erbjuda trygghet mot att utsättas för sådan risk genom handlingar från enskilda personer. En utlänning som inte är flykting eller alternativt skyddsbehövande bedöms som övrigt skyddsbehövande enligt 4 kap. 2 a utlänningslagen, om han eller hon lämnat sitt land därför att han eller hon - behöver skydd på grund av en yttre eller inre väpnad konflikt - på grund av andra svåra motsättningar i hemlandet känner välgrundad fruktan att utsättas för allvarliga överegrepp Dokumentid:

14 Beteckning /8 Det är ingen skillnad om det är landets myndigheter som inte kan ge skydd i en konflikt eller om myndigheterna inte kan antas erbjuda trygghet mot övergrepp från enskilda personer. En utlänning som inte är flykting eller alternativt skyddsbehövande kan bedömas som övrig skyddsbehövande enligt 4 kap. 2 a utlänningslagen, om han eller hon lämnat sitt land och att han eller hon inte kan återvända dit på grund av en miljökatastrof. Flyktingar, alternativt skyddsbehövande och övrigt skyddsbehövande har enligt 5 kap. l utlänningslagen rätt till uppehållstillstånd, Hodan har uppgett att hon och hennes familj tillhör minoritetsklanen Gaboye och att de har blivit diskriminerade av andra klaner och haft problem med att få arbete. Kodans man har tvingats att jobba åt Al Shabaab mot sin vilja och Al Shabaab har även hotat att könsstympa Shukri. De sökande har anfört att de vid ett återvändande till Somalia riskerar att bli diskriminerade och att det råder brist på säkerhet. De sökande har inte anfört några asylskäl mot norra Somalia. Vid den genomförda direktanalysen samt i svaren på de kunskapsfrågorna sorn ställts har Hodan uppvisat kunskapsbrister. Under direktanalysen har Hodan bland annat uppgett att hon inte kommer ihåg färgen på den somaliska flaggan. På frågan om hur man kan komma till marknaden Hamarweyne om man bor i Hawlawadaag svarar Hodan att hon inte vet. På frågan om vilken typ av bussar som används och vad de kostar svarar Hodan 8000 vilket inte stämmer, På frågan om hon vet vilka hotell som finns i sitt område svarar hon att det förvandlats till växelkontor vilket inte stämmer. Vid det kunskapsfrågor som ställts under utredning har Hodan bland annat uppgett att hon inte vet vad stadsdelarna i hennes distrikt heter. Hon kan varken uppge några sjukhus, skolor eller hotell. Det är anmärkningsvärt att Hodan inte kunnat nämna varken stadsdelarna i hennes distrikt eller vilka sjukhus som finns men under direktanalysen som genomfördes senare har stadsdelar och sjukhus räknats upp. Att denna kunskap kommit till senare tyder på att kunskapen är påläst i efterhand. Hodan har uppvisat kunskapsluckor gällande viktiga saker som starkt motsäger att hon har socialiserat en längre tid i Mogadishu. Vad gäller de anförda skälet om könsstympning har Hodan i samband med detta uppgett att hon själv är könsstympad men det inlämnade intyget visade på att hon förmodligen inte är det. Mot bakgrund av ovan bedömer Migrationsverket att Hodan inte har kunnat göra sannolikt att hon, Ayub och Shukri är hemmahörande i Mogadishu, södra Somalia. Det uppgivna asylskälen utgår från södra Somalia men det är osannolikt att de sökande är därifrån. Vad gäller Shukris risk för att bli Dokumentid:

15 Beteckning /8 könsstympad så har Hodan anfört att det är Al Shabaab som skulle göra detta i södra Somalia. Enligt tillgänglig landinformation om norra Somalia så är säkerhetsläget bättre där jämfört med de centrala och södra delarna av Somalia och det har ingen betydelse vilken klantillhörighet man har och det är möjligt att återvända till norra Somalia. Könsstympning förekommer i norra Somalia men Hodan bedöms ha möjlighet att skydda Shukri från detta i norra Somalia mot bakgrund av vad som tidigare sagts om könsstympning i norra Somalia. M igra tion s verket gör bedömningen att de anförda asylskälen inte är av sådan omfattning eller intensitet för att de ska kunna bedömas som flyktingar, alternativt skyddsbehövande eller övrigt skyddsbehövande. De har inte heller gjort sannolikt att de riskerar att dödas eller utsättas för annan omänsklig eller förnedrande behandling vid ett återvändande till norra Somalia. Migrationsverket bedömer därför att de sökande inte är att anse som flyktingar, alternativt skyddsbehövande eller övrigt skyddsbehövande. Därför får de sökande inte flyktingstatusförklaring, alternativ skyddsstatusförklar!ng, övrig skyddsstatusförklaring eller resedokument En flykting har rätt att få resedokument enligt 1951 års konvention angående flyktingars rättsliga ställning. En flykting ska enligt 4 kap. 3 utlänningslagen erhålla flyktingstatusförklaring. En person som är alternativt skyddsbehövande ska enligt 4 kap 3 a första stycket utlänningslagen erhålla alternativ skyddsstatusförklaring. En person som är övrig skyddsbehövande ska enligt 4 kap 3 a andra stycket utlänningslagen erhålla övrig skyddsstatusförklaring. Eftersom Migrationsverket bedömt att de sökande inte är flyktingar, alternativt skyddsbehövande eller övrigt skyddsbehövande får de inte flyktingstatusförklaring, alternativ skyddsstatusförklaring eller övrig skyddsstatusförklaring. Verket avslår även Shukris ansökan om resedokument. Därför får de sökande inte uppehållstillstånd på grund av synnerligen ömmande omständigheter Det framgår av 5 kap. 6 utlänningslagen att en utlänning kan få uppehållstillstånd i Sverige av synnerligen ömmande omständigheter. Enligt förarbetena (prop.2004/05:170 s.185) till lagen ska det vara fråga om situationer som inte omfattas av någon av huvudgrunderna för uppehållstillstånd. Regeringen har också uttalat att begreppet synnerligen ömmande omständigheter ska markera att det rör sig om en undantagsbestämmelse. Det har i ärendet inte framkommit att de sökande skulle ha några hälsoproblem som ar livshotande eller på annat satt innefattas av ovannämnda lagrum. De sökandes vistelsetid i Sverige kan inte ligga till grund för uppehållstillstånd. Det föreligger inga generella verkställighetshinder till norra Somalia. Dokumentid:

16 Beteckning /8 I förarbetena till bestämmelsen uttalar regeringen när det gäller barn bland annat följande. Barn får beviljas uppehållstillstånd enligt denna paragraf även om de omständigheter som kommer fram inte har samma allvar och tyngd som krävs för att tillstånd ska beviljas vuxna personer. Även om bestämmelsen också när det gäller barn endast ska användas i undantagssituationer, behöver barnets situation dock inte vara lika allvarlig som för att en vuxen skulle kunna få uppehållstillstånd (se prop. 1996/97:25 s. 284). När det gäller barn ska vidare l kap 10 utlänningslagen tillämpas. Enligt bestämmelsen ska i fall som rör ett barn särskilt beaktas vad hänsynen till barnets hälsa och utveckling samt barnets bästa i övrigt kräver. Prövningen av barnets bästa ska dock inte i förhållande till utlänningslagstiftningen ges en så långtgående innebörd att det nästan blir till ett eget kriterium för uppehållstillstånd att vara barn (se prop. 1996/97:25 s. 247). Migrationsverket har i Ayubs och Shukris ärenden tagit hänsyn till dessa kriterier. Eftersom omständigheterna inte kan anses vara synnerligen ömmande får Migrationsverket inte bevilja uppehållstillstånd på denna grund. Därför utvisar vi de sökande Av 8 kap.7 utlänningslagen framgår att en utlänning får utvisas från Sverige bland annat om han eller hon inte har uppehållstillstånd här. Eftersom det inte finns någon grund för att ge de sökande uppehållstillstånd avslår Migrationsverket deras ansökningar och utvisar dem från Sverige med stöd av 8 kap. 7 utlänningslagen. Överklagande Information om hur man kan överklaga finns på beslutets sista sida. r r~x ^s (C/' ' isisnsis' i'' ~ ' uina-stina Lundstrom^SuTiaströrn Beslutsfattare Kopia till Mottagningsenheten i Boden Mäntylä-Ek Varpu Caroline Holmgren Föredragande Dokumentid:

17 Beteckning /8 De här besluten kan överklagas Man kan överklaga Migrationsverkets beslut att avslå en ansökan om uppehållstillstånd eller att återkalla ett sådant tillstånd att avslå en ansökan om arbetstillstånd eller att återkalla ett sådant tillstånd, om verket samtidigt fattat beslut om avvisning eller utvisning att avslå en ansökan om resedokument i frågan om statusförklaring om avvisning eller utvisning om överföring enligt Dublinförordningen om förbud att återvända till Sverige örn förvar och uppsikt om ersättning till offentligt biträde. Så här gör du Skriv vilket beslut du överklagar och hur du vill ha det ändrat. Skriv ditt namn, personnummer, postadress och telefonnummer, Underteckna brevet med ditt namn. Om du har ett ombud som hjälper dig att överklaga kan ombudet underteckna brevet. Ombudet ska i så fall skicka med en fullmakt. Skicka överklagandet till Migrationsverket, Asylprövningsenheten i Boden, Box 103, Boden. Överklagandet ska ha kommit in till Migrationsverket inom tre veckor från den dag då du fick del av beslutet. Rätten att överklaga ett beslut om förvar och uppsikt är inte tidsbegränsad. Migrationsverket överlämnar överklagandet till Förvaltningsrätten i Stockholm, Migrationsdomstolen, om verket inte ändrar beslutet så som du vill. Dokumentid: