Angående ansökan om typgodkännande av fångstredskapet Motrap avsett för fångst av mullvad. Hur beslutet kan överklagas, se bilagan.

Transkript

1 1(5) SW E D I SH E N V I RO N ME N T A L P RO T E CT I O N A G E N CY Skog, Mimmi Tel: BESLUT Ärendenr: NV Angående ansökan om typgodkännande av fångstredskapet Motrap avsett för fångst av mullvad Beslut Naturvårdsverket avslår ansökan. Hur beslutet kan överklagas, se bilagan. Bakgrund Ni har ansökt om att få det dödande fångstredskapet Motrap typgodkänt för fångst av mullvad. Till ansökan har du har bifogat instruktioner som visar hur fångstredskapet ska användas. Naturvårdsverket har gett Statens Veterinärmedicinska anstalt (SVA) i uppdrag att testa fångstredskapet. Syftet var att utvärdera hur fångstredskapet påverkade fångade djur. Fångstredskapet testades i fält under augusti till och med oktober Tretton stycken mullvadar fångades och obducerades av SVA. Även Jordbruksverket har beretts tillfälle att yttra sig i ärendet. Testresultat och yttrande från SVA SVA skriver bland annat följande i sitt yttrande. Endast en av tretton fångster var uppenbart direkt dödande. Sju av tretton mullvadar har träffats över huvud, nackområde eller över bröstkorgen. Två mullvadar har träffats över skuldror eller frambensområde. Hos mullvadar är dessa partier så kraftiga att en effektiv kompression av luftvägar eller andra vitala skador sannolikt inte uppstår. Dödskampen har därför sannolikt varit mer långvarig. En mullvad har träffats över buken. Ur djurskyddssynpunkt medför detta en oacceptabelt långsam död. Ryggraden hos de fångade mullvadarna har inte varit avbruten. Tydliga skador BE SÖ K : ST O CK H O L M V A L H A L L A V Ä G E N 195 Ö ST E RSU N D FO RSK A RE N S V Ä G 5, H U S U B P O ST: ST O CK H O L M TEL: FA X : E-P O ST: RE G I ST RA T O R@N A T U RV A RD SV E RK E T. SE I N T E RN E T: WWW. N A T U RV A RD SV E RK E T. SE

2 NAT UR VÅR DS VERKET 2(5) på halskotorna vore önskvärt att uppnå vid träffar i nackområdet, då det medför direkt medvetslöshet och snabb död. Blir ryggraden avbruten i bröstkorgsområdet så bör även det kunna medföra stora skador på bröstkorg och lungor. Detta leder till en snabb död. Blir ryggraden avbruten i ländryggen uppstår en förlamning men inte nödvändigtvis en snabb medvetslöshet och död. Från djurskyddssynpunkt bör en slagfälla träffa djuret på en vital del av kroppen med en tillräckligt stor slagkraft för att mullvaden säkert ska bli medvetslös och avlivad. Vitalt träffområde är i första hand skalltaket över. En mullvad som utlöser redskapet och blir fastklämd med andra delar av kroppen än de vitala områdena riskerar att enbart bli fasthållen i fällan. De riskerar då att dö av sammanvägande faktorer som stress, långsam kvävning, törst och svält snarare än ett välriktat och tillräckligt kraftigt mekaniskt slag över hjärnan. Detta är inte acceptabelt ur djurskyddssynpunkt. Det är från djurskyddssynpunkt önskvärt att konstruktionen av en slagfälla är sådan att det sker en säker styrning av djurets huvud till ett exakt läge där slaganordningen säkert träffar skalltaket och inte nacken eller andra delar av kroppen. Detta för att oåterkallelig medvetslöshet ska uppstå direkt vid slaget vilket bör vara målsättningen för dödande fångst med slagmekanismer. Yttrande från Jordbruksverket Jordbruksverket anför bland annat följande i sitt yttrande. Av SVA:s testprotokoll framgår att 13 mullvadar fångats och obducerats. En av de fångade mullvadarna har träffats över huvudet och skallbenet har krossats. Övriga mullvadar saknar allvarliga skelettskador och har troligen kvävts till döds. I tre fall har det inte varit möjligt att bedöma var mullvaden träffats för att den lossnat ur fångstredskapet i samband med vittjningen. I flera fall har fångstredskapet löst ut utan att det fångats någon mullvad. Vad som hänt med de mullvadar som löst ut fångstredskapen är okänt. Det finns en risk att dessa mullvadar träffats av fångstredskapet och skadats, men inte allvarligare än att de tagit sig därifrån. Detta skulle kunna medföra ett onödigt lidande för dessa djur. Då endast en fångst med fångstredskapet med stor sannolikhet inneburit omedelbar medvetslöshet och död, medan övriga fångster troligen inneburit en långsam död genom kvävning, anser Jordbruksverket att Motrap är otillfredsställande ur djurskyddssynpunkt och avstyrker därför ett godkännande av Motrap som fångstredskap. Yttrande från sökanden Ni har fått möjlighet att lämna synpunkter på det underlag från SVA och Jordbruksverket som har tillförts ärendet. Sammanfattningsvis har ni lämnat följande synpunkter. Modan ApS har goda skäl att känna sig diskriminerad på den svenska marknaden. Handläggningstiden har tagit tio år i anspråk. Det finns egentligen inte något hållbart skäl varför en ansökan om typgodkännande skall behöva ta så lång tid. Modan och dess produkt Motrap har på detta sätt blivit utestängd från den svenska marknaden. Detta är ett flagrant brott mot EU:s konkurrensregler. Staten Sverige har genom Naturvårdsverket diskriminerat och negativt

3 NAT UR VÅR DS VERKET 3(5) särbehandlat Modan ApS / Motrap genom denna långa handläggningstid på ett sätt som är skadeståndsgrundande enligt EU-rätten. SVA har i sitt yttrande gjort gällande att det inte är tillräcklig slagkraft i Motrap och att detta skulle vara till men för de mullvadar som hamnar i fällan. Modan ApS har genom Morten Kristensen själv låtit utföra jämförande tester mellan Motrap och andra mullvadsfällor som använts för jakt på den svenska marknaden. Av testerna framgår att Motrap har den överlägset kraftigaste slagkraften i jämförelse med de två andra mullvadsfällorna. Det finns anledning att påpeka att en för kraftig fjäder istället kan öka risken för onödigt lidande för djuren, då djuret istället kan öppnas. En viktig omständighet inför prövningen av Motrap är att det inte finns någon mullvadsfälla som är typgodkänd i Sverige. Det säljs och köps mullvadsfällor sedan lång tid tillbaka i Sverige. Andra mullvadsfällor har skarpa/spetsiga kanter på byglarna som då tränger in i djuren på ett icke skonsamt sätt. Motraps byglar/ben är släta och på det sättet mer skonsamma mot djuren. Naturvårdsverket skulle tillgodose skyddsintressena mot djuren genom att låta Motrap bli typgodkänd, istället för nu aktuell situation, där det finns flera mullvadsfällor på svenska marknaden som är avsevärt mindre skonsamma vid jakt av mullvadar. Modan ApS har seriöst under 10 års tid avhållit sig från den svenska marknaden i avvaktan på ett typgodkännande. Detta till skillnad från konkurrenterna som möjligen inte ens bemödat sig med att ansöka om typgodkännande. Detta har orsakat både stora kostnader samt stora inkomstbortfall för Modan ApS. Genom att ge Motrap typgodkännande så kommer marknaden i Sverige för mullvadsfällor utvecklas markant till det bättre i jämförelse med nu gällande situation. Skäl Aktuella bestämmelser Enligt 2 jaktlagen (1987:259) avses med jakt bl.a. att fånga eller döda vilt. Av 27 jaktlagen framgår att jakt ska bedrivas så att vilt inte utsätts för onödigt lidande och att människor och egendom inte utsätts för fara. Enligt 11 första stycket jaktförordningen (1987:905) ska fångstredskap vara av godkänd typ för att få användas. Naturvårdsverket prövar efter samråd med Statens jordbruksverk frågor om godkännande av fångstredskap. Av 11 andra stycket jaktförordningen framgår att ett fångstredskap av en typ som har prövats i ett annat EU-land, Turkiet eller ett EFTA-land som har undertecknat EES-avtalet får användas om produkten uppnår en djurskydds- och säkerhetsnivå likvärdig den svenska. Ett sådant redskap ska anmälas till Naturvårdsverket.

4 NAT UR VÅR DS VERKET 4(5) Naturvårdsverkets bedömning Fångstredskapet är, utifrån vad som framkommit i ärendet, inte prövat i ett annat EU-land, Turkiet eller ett EFTA-land som har undertecknat EES-avtalet. Bestämmelsen om anmälan är därför enligt Naturvårdsverkets bedömning inte tillämplig i detta fall. Därmed prövas ansökan i enlighet med huvudregeln att ett fångstredskap på förhand måste godkännas av Naturvårdsverket innan det får användas. Testresultaten från SVA visar att endast ett av de tretton fångade mullvadarna sannolikt har dött omedelbart av slaget från redskapet. Övriga fångster har troligen resulterat i en betydligt långsammare död genom bland annat kvävning. Sannolikheten för att fångstredskapet utsätter mullvadarna för onödigt lidande är därför mycket hög. Dödande fångstredskap med slaganordning ska enligt Naturvårdsverkets uppfattning vara konstruerade så att slag träffar djuren på ett sådant sätt att de skyddas mot onödigt lidande. Enligt Naturvårdsverkets mening är långsam kvävning inte en acceptabel avlivningsmetod. Jordbruksverket är ansvarig djurskyddsmyndighet i Sverige. De har i sitt yttrande avstyrkt ansökan om typgodkännande då de anser att fångstredskapet är oacceptabelt ur djurskyddssynpunkt. Naturvårdsverket delar denna uppfattning. Vad som anförts om att andra fångstredskap för mullvad används i Sverige påverkar inte denna bedömning. Vi avslår därför er ansökan. Skadeståndsanspråk Ni har framfört att ni kommer skicka in krav på ersättning för Naturvårdsverkets hantering av er ansökan. Vi vill därför förtydliga att frågor om skadestånd inte kan hanteras inom ramen för detta ärende. Vi hänvisar istället till Justitiekanslern (JK) som prövar dessa frågor.

5 NAT UR VÅR DS VERKET 5(5) Detta beslut har fattats av sektionschefen Carl Mikael Strauss. Vid den slutliga handläggningen har i övrigt juristen Hanna Ek och handläggaren Mimmi Skog deltagit, den sistnämnda föredragande. För Naturvårdsverket Carl Mikael Strauss Mimmi Skog Kopia till: SVA Jordbruksverket