Yttrande i mål angående skyddsjakt efter varg

Transkript

1 1(3) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY YTTRANDE Ärendenr: NV Förvaltningsrätten i Stockholm Stockholm Yttrande i mål angående skyddsjakt efter varg Utveckling av Naturvårdsverkets talan Juridiska förutsättningar för skyddsjakt efter varg Av 23 a jaktförordningen (1987:905) framgår fömtsättningama för att bedriva jakt efter varg som motiveras av skyddsbehov. Enligt bestämmelsen far sådan jakt tillåtas om det inte finns någon annan lämplig lösning och jakten inte försvårar upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus hos artens bestånd i dess naturliga utbredningsområde. Dessutom ska ett av skälen som anges i punktema 1-4 föreligga. Ett av dessa är för att förhindra allvarlig skada, särskilt på boskap eller annan egendom. Om fömtsättningama är uppfyllda får Naturvårdsverket enligt 23 b jaktförordningen efter ansökan av den som riskerar att drabbas av skada besluta om skyddsjakt efter varg. Genom ovanstående bestämmelser i jaktförordningen har artikel 16.1 b) i art- och habitatdirektivet införts i svensk rätt. (Se även Naturvårdsverkets bifogade riktlinjer för beslut om skyddsjakt.) Övrigt Vargen har efter tidpunkten för Naturvårdsverkets beslut vid ett ytterligare angrepp dödat en bagge i det akmella geografiska området natten mellan den 15:e och 16:e augusti. Naturvårdsverket delar Länsstyrelsen i Skåne läns bedömning att detta angrepp med stor sannolikhet har orsakats av samma varg som orsakat de tidigare angreppen. Denna bedömning grundar sig dels på undersökning av de akmella viltskadorna, dels på att angreppen skett i ett begränsat geografiskt område. Naturvårdsverket vill framhålla att skyddsjakt är ett viktigt verktyg i viltförvaltningen och om det inte går att använda skyddsjakt för att förhindra allvarlig skada såfårdet stora konsekvenserförövriga delar av viltförvaltningen. BESÖK: STOCKHOLM - VALHALLAVÄGEN 195 ÖSTERSUND - FORSKARENS VÄG 5, HUS UB POST: STOCKHOLM TEL: FAX: E-POST:REGISTRATOR@NATURVARDSVERKET.SE INTERNET: WWW. NATUR V ARDS VERKET. SE

2 NATURVÅRDSVERKET 2(3) Allvarlig skada Naturvårdsverket vill understryka att det finns en påtaglig risk för allvarlig skada. Det är ovanligt att en individ orsakar så stor skada under en begränsad period. Av tillgänglig statistik framgår att en besättning som drabbats av vargangrepp ofta blir angripen fler gånger inom relativt kort tid. Risken för rovdjurangrepp är störst veckorna efter ett första angrepp eftersom vargen då ofta återkommer för att undersöka om det finns ytterligare bytesdjur, vilket också har skett i det akmella fallet. (Se Inventering av varg på barmark, Viltskadecenter och Grimsö forskningsstation, Sveriges Lantbruksuniversitet, 2011.) Annan lämplig lösning Naturvårdsverket vill framhålla att ekonomisk ersättning inte kan vara en annan lämplig lösning. Den 1 juli 1995 infördes ett nytt system för ersättning av viltskador. Bestämmelser finns i viltskadeförordningen (2001:724). Medan det tidigare systemet enbart byggde på att viltskador skulle ersättas innehåller det nuvarande systemet en kombination av verktyg, där förebyggande arbete sätts i första rummet. Det rör sig om förebyggande åtgärder som i praktiken bidrar till att skador faktiskt förhindras. Viltskadeanslaget betraktas allmänt som ett viktigt redskap i viltförvaltningen. Syftet med anslaget är att skapa en bredare uppslutning kring viltpolitiken genom att öka acceptansen för förekomst av fredat vilt, inte bara rovdjur. Anslaget ska också användas så att det bidrar till att de boende i områden med fredat vilt känner sig trygga, både för sina djurs säkerhet och för att inte bli ekonomiskt lidande. Det har aldrig varit avsikten att systemet med ersättning för viltskador ska ersätta möjligheten att få skyddsjakt beviljad utan systemen ska tillämpas parallellt Upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus Vargpopulationen inventeras årligen från snösäsongens början till och med den sista febmari. Inventeringen sker genom snöspåming och insamling av vargspillning för DNA-analyser. Bestämmelser om inventering firms i vildskadeförordningen (2001:724) och i Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd (NFS 2007:10) om inventering av bjöm, varg, järv, lodjur och kungsöm. Övervakningen av den skandinaviska vargstammen genomförs på ett kvalitetssäkert sätt. Vargar är vilda djur och naturliga förändringar i stamsen för vargamas familjegmpperingar kan ske snabbt. Naturvårdsverket, Viltskadecenter, Skandulv och berörda länsstyrelser har en tät dialog om vargstammens situation och om utvecklingen i vargpopulationen. Denna information används i viltförvaltningen, bl.a. vid beslut om skyddsjakt. 1 Sverige finns nu fyra kända invandrade vargar. De är de mest genetiskt värdefulla vargama och genom den inventering som beskrivits ovan finns kunskap om var dessa individer befinner sig. En varg finns i Junsele, två vargar (ett par) finns i Tiveden och en varg finns i Prästskogen. Sannolikheten för att

3 NATURVÅRDSVERKET 3(3) det skulle vara en av dessa som befinner sig i Skåne är därför närmast obefintlig. Det är även högst osannolikt att ytterligare en varg som kommit från öster, Finland/Ryssland, först skulle ha vandrat genom norra Sverige, som är nästan vargfritt, till Mellansverige, där den huvudsakliga vargstammen befinner sig och där eventuella partnersfinns,och sedan ha vandrat vidare till Skåne. Avkommor av invandrade vargar kallas Fl :or. Av dessa har ungama till vargparet i Tiveden störst genetiskt värde eftersom de är avkommor av två invandrade vargar. Dessa ungar befinner sig i reviret i Tiveden. Genom inventeringen vet man även var majoriteten av övriga Fl :or befinner sig. Mot bakgrund av detta bedömer Naturvårdsverket efter samråd med Skandulv att sannolikheten för att vargen i Skåne skulle vara en Fl :a är mindre än 10 %. Naturvårdsverket och Skandulv bedömer dock att det inte skulle försvåra upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatusförarten om en Fl:a skulle skjutas eftersom de finns i ett relativt stort antal (ca 24-27). Avkommor från Fl :or, så kallade F2:or, är inte lika genetiskt viktiga som sina föräldrar och de finns i stort antal. (Se bifogad karta från Viltskadecenter 2013 över landets samtliga kända familj egmpper av vargar där färgmarkeringar visar var invandrade vargar och F:lor befirmer sig. Gråa markeringar visar övriga vargar.) Vargstammen har under de senaste åren inte bara ökat i antal utan dessutom blivit bättre ur genetisk synpunkt. Mot bakgmnd av vad som anförts ovan bedömer Naturvårdsverket därför att skyddsjakt efter den aktuella vargen inte skulle försvåra upprätthållandet av en gynnsam bevarandestams hos arten. Samlad bedömning Naturvårdsverket vill understryka att den omständighet att det förekommit ännu ett angrepp visar attriskenförytterligare allvarliga skador är påtaglig. De enskilda sökandenas starka intresse av attförhindraallvarlig skada på egendom ska vägas mot intresset av att bevara den aktuella vargen. På grund av vad som anförts ovan angående vargstammens bevarandestatus och kunskapen om den aktuella vargens genetiska värde bedömer Naturvårdsverket att skyddsjakt på den nu aktuella vargen inte skulle försvåra upprätthållandet av en gynnsambevarandestatus på vargstammen. Med hänsyn tillriskenförytterligare skador samt att skyddsjakt endast är beviljatförperioden från och med den 21 augusti till och med den 11 september 2013 hemställer Naturvårdsverket om att frågan avgörs skyndsamt. Beslut i detta ärende har fattats av biträdande avdelningschefen Rikard Janson. Vid den slutliga handläggningen har i övrigt deltagit Göte Hamplin, Linn Åkesson och Gunilla Ewing Skotnicka, den sistnämnda föredragande. ygt\ Naturvårdsverket Rikard Janson \j Gunilla iwing Skotnicka

4 1(4) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY KOMPLETTERING Ärendem: NV Kammarrätten i Stockholm Box Stockholm Komplettering av överklagande av Förvaltningsrätten i Stockholms beslut den 20 augusti 2013 i mål om inhibition Saken Naturvårdsverket har överklagat ovan nänmda beslut och utvecklar härmed gmnderna för prövning av sakfrågan (dvs. frågan om inhibition). Utveckling av Naturvårdsverkets talan Juridiska förutsättningar för skyddsjakt efter varg Av 23 a jaktförordningen (1987:905) framgår fömtsättningama för att bedriva jakt efter varg som motiveras av skyddsbehov. Enligt bestämmelsen får sådan jakt tillåtas om det inte finns någon annan lämplig lösning och jakten inte försvårar upprätthållandet av en gynnsam bevarandestams hos artens bestånd i dess naturliga utbredningsområde. Dessutom ska ett av skälen som anges i punktema 1^ föreligga. Ett av dessa är för att förhindra allvarlig skada, särskilt på boskap eller annan egendom. Om fömtsättningama är uppfyllda får Naturvårdsverket enligt 23 b jaktförordningen efter ansökan av den som riskerar att drabbas av skada besluta om skyddsjakt efter varg. Genom ovanstående bestämmelser i jaktförordningen har artikel 16.1 b) i art- och habitatdirektivet införts i svensk rätt. (Se även Naturvårdsverkets bifogade riktlinjer för beslut om skyddsjakt.) Naturvårdsverket vill även framhålla att skyddsjakt är ett viktigt verktyg i viltförvaltningen och om det inte går att använda skyddsjakt för att förhindra allvarlig skada såfårdet stora konsekvenserförövriga delar av viltförvaltningen. BESÖK: STOCKHOLM - VALHALLAVÄGEN 195 ÖSTERSUND - FORSKARENS VÄG 5, HUS UB POST: STOCKHOLM TEL: FAX: E-POST: REGISTRAT0R@N ATUR v ARDS VERKET. SE INTERNET: W WW.N ÄTU RVÅRDSVERKET. SE

5 NATURVÅRDSVERKET 2(4) Allvarlig skada Naturvårdsverket vill understryka att det firms en påtaglig riskförallvarlig skada. Det är ovanligt att en individ orsakar så stor skada under en begränsad period och Namrvårdsverket bedömer med hänvisning till vad som anförts i vårt överklagande daterat den 22 augusti 2013 att det finns en påtagligriskförflera angrepp som kan innebära allvarlig skada. Annan lämplig lösning Naturvårdsverket vill framhålla att ekonomisk ersättning inte kan vara en annan lämplig lösning. Den 1 juli 1995 infördes ett nytt system för ersättning av viltskador. Bestämmelser finns i viltskadeförordningen (2001:724). Medan det tidigare systemet enbart byggde på att viltskador skulle ersättas innehåller det nuvarande systemet en kombination av verktyg, där förebyggande arbete sätts i första mmmet. Det rör sig om förebyggande åtgärder som i praktiken bidrar till att skador faktiskt förhindras. Viltskadeanslaget betraktas allmänt som ett viktigt redskap i viltförvaltningen. Syftet med anslaget är att skapa en bredare uppslutning kring viltpolitiken genom att öka acceptansenförförekomstav fredat vilt, inte bara rovdjur. Anslaget ska också användas så att det bidrar till att de boende i områden med fredat vilt känner sig trygga, både för sina djurs säkerhet ochföratt inte bli ekonomiskt lidande. Det har aldrig varit avsikten att systemet med ersättningförviltskador ska ersätta möjligheten attfåskyddsjakt beviljad utan systemen ska tillämpas parallellt. Upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus Vargpopulationen inventeras årligen från snösäsongens början till och med den sista febmari. Inventeringen sker genom snöspåming och insamling av vargspillningfördna-analyser. Bestämmelser om inventeringfinnsi vildskadeförordningen (2001:724) och i Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd (NFS 2007:10) om inventering av bjöm, varg, järv, lodjur och kungsöm. Övervakningen av den skandinaviska vargstammen genomförs på ett kvalitetssäkert sätt. Vargar är vilda djur och naturliga förändringar i statusenförvargamas familjegmpperingar kan ske snabbt. Namrvårdsverket, Viltskadecenter, Skandulv och berörda länsstyrelser har en tät dialog om vargstammens situation och om utvecklingen i vargpopulationen. Denna information används i viltförvaltningen, bl.a. vid beslut om skyddsjakt. I Sverige finns nu fyra kända invandrade vargar. De är de mest genetiskt värdefulla vargama och genom den inventering som beskrivits ovan fmns kunskap om var dessa individer befinner sig. En varg fmns i Junsele, två vargar (ett par) finns i Tiveden och en varg finns i Prästskogen. Sannolikhetenföratt det skulle vara en av dessa som befinner sig i Skåne är därför närmast obefintlig. Det är även högst osannolikt att ytterligare en varg som kommit från öster, Finland/Ryssland, först skulle ha vandrat genom norra Sverige, som är nästan vargfritt, till Mellansverige, där den huvudsakliga vargstammen befinner sig och där eventuella partners finns, och sedan ha vandrat vidare till Skåne.

6 NATURVÅRDSVERKET 3(4) Avkommor av invandrade vargar kallas Fl :or. Av dessa har ungama till vargparet i Tiveden störst genetiskt värde eftersom de är avkommor av två invandrade vargar. Dessa ungar befinner sig i reviret i Tiveden. Genom inventeringen vet man även var majoriteten av övriga Fl :or befinner sig. Mot bakgmnd av detta bedömer Naturvårdsverket efter samråd med Skandulv att sannolikheten för att vargen i Skåne skulle vara en Fl :a är mindre än 10 %. Naturvårdsverket och Skandulv bedömer dock att det inte skulle försvåra upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus för arten om en Fl :a skulle skjutas eftersom de fums i ett relativt stort antal (ca 24-27). Avkommor från Fl :or, så kallade F2:or, är inte lika genetiskt viktiga som sina föräldrar och de finns i stort antal. (Se bifogad karta från Viltskadecenter 2013 över landets samtliga kända familj egmpper av vargar där färgmarkeringar visar var invandrade vargar och F: lor befinner sig. Gråa markeringar visar övriga vargar.) Vargstammen har under de senaste åren inte bara ökat i antal utan dessutom blivit bättre ur genetisk synpunkt. Mot bakgrund av vad som anförts ovan bedömer Namrvårdsverket därför att skyddsjakt efter den akmella vargen inte skulle försvåra upprätthållandet av en gynnsam bevarandestams hos arten. Verkställighet och inhibition Av 59 jaktförordningen framgår att Naturvårdsverket får förordna att beslut enligt förordningen ska gälla utan liinder av att de har överklagats. För att ett beslut om inhibition ska meddelas har i praxis i allmänhet ställts upp ett krav på en tämligen hög grad av sannolikhet för att avgörandet kommer att ändras i sak. Kravet har dock satts lägre, om målet varit av sådan karaktär att det för en enskild kan antas medföra betydande ölägenheter om beslutet ska gälla omedelbart och det intefinnsnågot motstående intresse som starkt talar för att beslutet ska gälla omedelbart. Inhibition har då ansetts kunna meddelas redan när utgången i målet framstår som oviss (se t.ex. RÅ 1990 ref 82 och RÅ 1998 not. 93). I detta fall ska de enskilda sökandenas intresse av att förhindra allvarlig skada på egendom vägas mot intresset av att bevara den aktuella vargen. Naturvårdsverket vill understryka de sökandes starka intresse av att förhindra ytterligare allvarliga skador genom angrepp på boskap. På grund av vad som anförts ovan angående vargstammens bevarandestatus och kunskapen om den akmella vargens genetiska värde bedömer Naturvårdsverket att skyddsjakt på den nu akmella vargen inte skulle försvåra upprätthållandet av en gynnsam bevarandestams på vargstammen. Intresset av att förhindra ytterligare allvarliga angrepp väger därför tyngre än det intresse som talar för att étt lagakraftvunnet avgörande bör föreligga innan verkställighet fär ske. Naturvårdsverket vill understryka att den omständighet att det förekommit ännu ett angrepp visar att behovet av att verkställa beslutet om skyddsjakt utan hinder av att beslutet inte vunnit laga kraft är stort. Med hänsyn tillriskenförytterligare skador samt att skyddsjakt endast är beviljat för perioden från och med den 21 augusti till och med den 11 september 2013 hemställer Namrvårdsverket om att frågan avgörs skyndsamt.

7 NATURVÅRDSVERKET 4(4) Beslut i detta ärende har fattats av biträdande avdelningschefen Rikard Janson. Vid den slutliga handläggningen har i övrigt deltagit Göte Hamplin, Linn Åkesson och Gunilla Ewing Skotnicka, den sistnämnda föredragande. örlnaturvårdsverket Rikard Janson Gunill^ Ewing Skotnicka Bilagor Riktlinjer för beslut om skyddsjakt Karta från Viltskadecenter 2013

8 1(1) FINSKRYSKA VARGAR OCH F1 VINTERN Revir med F1 eller immigrant 5. Skugghöjden (S/Norge) 7. Djurskog (S/Norge) 28. Jangen(S) 22. Fänsstjärn (S) 23. Tansen (W) 17. Homna (W) 15. Draggen (W) 18. Korsån (W/X) 9. Prästskogen (X/Z) 35. Nora (T) 61. Forshaga (S) 62. Kungsskogen(S) 45. Aapua/Tiveden (T/O/BD) 46. Junsele (Y/Z/AC) 75. Kynnefjäll (O) W A O Stationär immigrant Revirm. par med Fl Fl med valpkull/föryngring Källa: viltskadecenter 2013