Storskarven vid den österbottniska kusten ( ) Skarven i människornas vardag

Transkript

1 INTRESSEFÖRENINGEN FÖR EN LEVANDE SKÄRGÅRD R.F. Storskarven vid den österbottniska kusten ( ) Skarven i människornas vardag

2 BAKGRUND OCH VERKSAMHETSIDÉ Föreningen är en sammanhållande länk för i dagsläget 67 samfälligheter, delägarlag, vattendelägarlag, markägare, fiskargillen, fiskelag, jaktföreningar, båtklubbar, intresseföreningar, enskilda personer mm. Mänsklig verksamhet har förekommit i skärgården i åtminstone 800 år

3 Projektet. Storskarven vid den Österbottniska kusten Bra att ämnet diskuterats med berörda grupper och att det resulterat i en rapport. Mindre bra att det inte resulterat i ett åtgärdsprogram.

4 MELLAN SKARVEN är en invasiv fågelart som i dag finns i inreskärgården nära fastlandet. Kvarken /Österbottens Skärgård, grunda vatten jfr. andra områden. Ökande mellanskarvpopulation skadar kustfisket / lokala fiskares existens hotad. Lokala sikstammar och abborstammar Ove Nysunds inventering. Bilaga 2. Fisket hotas även av det ökande antalet av säl både gråsäl och vikare. Rekreationsvärdet försämras i områden med skarvkolonier i närheten stanken och nedsmutsat vatten Lag om fiske / Förordningar? SKARVEN ÄTER SKRÄPFISK?

5 The breeding distribution and population of P.c. sinensis in Finland. Breeding numbers of great cormorants Phalacrocorax carbo in the Western Palearctic, Länderna runt Östersjön har en stor andel, ca häckande par, av mellanskarvpopulationen i Europa och arten är ju inte alls hotad. I det område som ovannämnda rapport omfattar, förekommer häckande par. Antalet fåglar nämns inte men det är ju sannolikt över 1.5 miljoner individer i dag.

6 HDF:2014:44 givet Miljöministeriets rådgivande dokument YM 1/5713/2010 som anger kriterierna för särskilda problemområden. Definition av kriterier för problemområden?.

7 Finlands miljöcentral. Enligt Miljöministeriets rådgivande dokument 2010 uppfyller områdena i Nykarleby och Vörå inte kriterierna för särskilda problemområden. Varför uppdaterar inte Finlands miljöcentral särskilda problemområden årligen på basen av utförda inventeringar, enligt miljöministeriets anvisning YM 1/5713/2010 sida 3, då mellanskarvpopulationen under en längre tid ökat kraftigt i området, 17% ökning/år i snitt inom ifrågavarande område. En bedömning av särskilda problemområden bör göras per fångstruta och inte kommunvis som hittills. Vi anser att detta ger sakligare information och detta bör kunna implementeras för att relateras till fångst och skador som fiskare rapporterar månatligen.

8 Varför beaktas inte förlust för fiskare som inte fiskar pga. att det inte är lönsamt. Fisken är försvunnen från området 4-8 veckor eller skador så omfattande att det inte lönar sig. Om en abborrstam utplånas från ett område tar det upp till 8 år innan en ny abborrstam finns. Den sannolika allvarliga skadeverkningen som störning på fiskens lek- och uppväxtområden nämns överhuvudtaget inte. Äggprickning kan inte tillåtas på värdefulla fågelskär som är fridlysta under häckningstiden och det finns just inte några forskningsresultat av äggprickning. Äggläggningstiden är lång och det medföra svårigheter med pricknings metoden. Vår bestämda uppfattning är att mellanskarvens äggläggningstid i de ifrågavarande kolonierna i området inte alls är så lång som det framkommer ur nämnda utlåtande och därvid inte försvårar äggprickning.

9 Förslag: Starta flerårigt forskningsprojekt. Ägg prickning enligt metoden vaxinering Fiskare / pälsdjursfarmare utför på talko prickning av 500 ägg/timme/man

10 Vår rekommendation. För att framöver ha sunda grunduppgifter att basera sig på då kriterier för SÄRSKILLDA PROBLEMOMRÅDEN uppgörs efterlyser vi att utöver skador på fiskefauna och fiske som nu lyfts fram av miljö myndigheter att en socioekonomisk helhetsbedömning bör vara grund för Miljöministeriet då rådgivande dokumentet kriterier för särskilda problemområden uppdateras. Vi understöder att en Regional skarvdelegation officiellt grundas. Se rapport p.17

11 De som i Finland är ansvariga för mellanskarven bör i samarbete med kolleger i grannländer arbeta för att få en för alla omfattande ENKEL skötselplan.

12

13