Verksamhetsidé SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning och hållbara nyttjande av dessa.

Transkript

1 Verksamhetsidé SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning och hållbara nyttjande av dessa. Detta sker genom utbildning, forskning och miljöanalys i samverkan med det omgivande samhället.

2 Säl och skarv Maria Ovegård & Karl Lundström Institutionen för akvatiska resurser

3 Innehåll Populationsutvecklingar, vikare, gråsäl, knubbsäl, storskarv Hur mycket äter de? Vad äter de? Smoltöverlevnad i Dalälven, Älvkarleby Smoltpredation vid Bergeforsen

4 Antal Gråsäl År 1900: individer talet: PCB, DDT Illustration: J. Lundin HELCOM : 8% ökning 2000 talet- tecken på svält Gråsäl, Östersjön Räknat antal (70%) Uppskattat totalt antal

5 Antal Knubbsäl Början 1900 tal: jakt, miljögifter Illustration: J. Lundin HELCOM 2016 Kalmarsund Ca :12% ökning 88 och 2002: virusepidimi Knubbsäl, Västerhavet Räknat antal (60%) Uppskattat totalt antal

6 Uppskattat antal Vikaresäl : 4,3% ökning Ökningspotential på 10% Illustration: J. Lundin Varför? Miljögifter Vikaresäl, Bottenviken HELCOM På isen Totalt antal

7 Storskarv

8 Storskarv

9 Populationsutveckling, storskarv Inventering under häckningen (juni) Säsongsdynamik?

10

11 Hur mycket äter de? Sälar: 2,5-5 kg fisk per dag Skarv: 0,5 kg fisk per dag (758 g / dag) Födoval för säl och skarv varierar: Geografiskt Mellan år Mellan säsonger Mellan åldersgrupper Mellan arter Bild: Helge Sorensen

12 Weight proportion Burbot Cod Eelpout Herring Pike Smelt Föda, gråsäl Sprat Vendace Whitefish Ammodytidae Percidae Salmo_spp Pleuronectidae Gobiidae Cottidae Cyprinidae Unknown_Salmonidae 0,80 SD31 0,70 ICES SD27 SD30 0,60 0,50 0,40 ICES SD29 ICES SD30 ICES SD31 SD27 SD29 SD32 0,30 ICES SD32 0,20 0,10 0,00 Lundström et al. (Manuskript)

13 Laxfisk i sälföda (riktade studier)? Omfattande predation på lax och öring Norra Bottenviken Både smolt och vuxen fisk Suuronen & Lehtonen 2012 Korrelation mellan försämrad postsmoltöverlevnad och gråsälpopulationens ökning Mäntyniemi m.fl Specialiserat födobeteende i gråsälspopulationen Lehtonen & Suuronen 2010, Königson m.fl. 2013, Tverin m.fl in review Det är brist på riktade studier på sälars predation på olika livsstadier av laxfisk Men fullt möjligt att genomföra

14 Exempel från andra områden Nordamerika och Skottland Liknande situation Minskande laxbestånd; Hög dödlighet hos smolt Ökande sälpopulationer Både vuxen laxfisk och smolt är säsongsmässigt viktiga byten Specialiserade sälar Även om laxfisk utgör en förhållandevis liten del av födan kan det antal fiskar som äts upp påverka laxbestånden

15 Föda, skarv Sticklebacks Spigg Eelpout Tånglake Herring Strömming Perch Abborre Ruffe Gers Cyprinidae Mörtfiskar Pike Gädda Other Andra species arter

16 Dalälven Nykläckta ungar Ägg Stora ungar utan dun Dunungar 6 km mellan norra och södra kolonierna Födovalet skiljde sig

17 Dalälven Funnet i: - spybollar - bon - jordmaterial CWT: Carlin: Carlin lax öringar CWT öringar Predation = 0 % % av den utsläppta smolten Inga märken från lax hittades Inga skarvar ansamlade sig vid mynningen detta år. Skrak sågs födosöka vid mynningen.

18 Post-smolt Överlevnad Dalälven ICES odlad lax ICES vild lax Dalälven Carolina Gavell opublicerat

19 Skarvbon inom 20 km radie från mynning Post-smolt överlevnad 2500 Dalälven Antal skarvbon Post-smolt överlevnad Carolina Gavell opublicerat

20 Antal Gråsälar Post-smolt överlevnad Dalälven Populationsindex gråsäl Post-smolt överlevnad Carolina Gavell opublicerat

21 Indalsälven, Bergeforsen lax öring smolt släpps ut från Bergeforsen Vad äter skarven och hur många smolt? I direktanslutning till utsläppet vid Bergeforsen Vid Alnön, utanför mynningen Carolina Gavell opublicerat

22 Carolina Gavell opublicerat Indalsälven, Bergeforsen lax öring smolt släpps ut från Bergeforsen Vad äter skarven och hur många smolt? I direktanslutning till utsläppet vid Bergeforsen Vid Alnön, utanför mynningen 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Alnö Bergeforsen

23 Indalsälven, Bergeforsen lax öring smolt släpps ut från Bergeforsen Vad äter skarven och hur många smolt? I direktanslutning till utsläppet vid Bergeforsen antal totalt gram dagar gram Ägg Små ungar Stora ungar Adulter efter häckning Icke häckande adulter Per skarv under 180 dagar per fågel/dag skarvar Vid Alnön, utanför mynningen Av totala födan Lax 3,48% Laxfiskar 2,26% = smolt = smolt Totalt smolt äts av skarven smolt x 25 kr = 3,8 milj. kr Beräknat på 500 gram/fågel/dag*180 dagar = x 25 kr = 2,5 milj. kr Carolina Gavell opublicerat

24 Hur kan man öka överlevnaden på smolt? Jaga/skrämma bort säl och skarv i direktanslutning till smoltutsläpp. (icke dödliga metoder: ljud, ljus, mänsklig närvaro) Skyddsjaktsbeslut tas av: Säl - Naturvårdsverket Skarv - Länsstyrelser Informationsutbyte / Kontaktnät: -Vi kanske redan kan samordna våra intressen, t.ex. smoltmärkning, jakt och födostudier? - Dela erfarenheter, observationer av t.ex. andra predatorer än säl och skarv (andra fåglar, däggdjur, fiskar)?

25 Kompetens på SLU Vi kan hjälpa er med: Riktade studier/ansökningar -Vem äter?; Vad äter de?; Hur mycket äter de? (Födoval, märkningar, provfisken etc). -Uppföljning av förvaltningsåtgärder -Postsmoltöverlevnad -Ekonomiska förluster Kompensationsodling, inte matstation för säl och skarv! Tack!