Årsrapport för 2013, Informationscentralen för Egentliga Östersjön

Transkript

1 Fakta 2014:5 Ytansamling av cyanobakterier utanför Ale stenar, SÖ Skåne 13 juli Foto: Kustbevakningen Publiceringsdatum Dnr Kontaktpersoner Sture Nellbring Enheten för naturvård Telefon: Sonja Råberg Enheten för miljöanalys Telefon: Denna publikation finns bara i pdf. Årsrapport för 2013, Informationscentralen för Egentliga Östersjön Sammanfattning Årets algblomning började tidigt och var ovanligt lång. En varm inledning på sommaren gjorde att första tecknen på blomning syntes den 19 juni i södra Östersjön. Som åren innan var sommarens väder växlande med återkommande lågtryck. Ytansamlingar som bildades under högtryckperioder blandades mer eller mindre ned i vattenmassan när lågtrycken passerade. De sista tecknen på blomning sågs den 30 augusti med små spridda ytansamlingar i och utanför Finska viken. Årets blomning blev därför ovanligt långvarig, 11 veckor. Den största produktionen skedde ute till havs och den svenska kusten blev även i år förhållandevis skonad från påslag av ytansamlingar av cyanobakterier. Syresättningen i Egentliga Östersjöns djupvatten är fortsatt dålig. Endast få och mindre inflöden ägde rum och det är nu ca tio år sedan vi hade ett större inflöde. Ett smärre salvattensinbrott under hösten medförde tillfälligt något förbättrade syrevärden i bottenvattnet i Arkona, Hanöbukten och delar av Bornholmsdjupet. Även stormen Sven i december medförde ett mindre saltvatteninbrott. I Gotlands djupbassänger har det inte skett några märkbara förbättringar. Problemen med försurningen av haven har börjat uppmärksammats mer och det drabbar även Östersjön. Orsaken är utsläpp av koldioxid från bland annat olika former av förbränning samt utsläpp av svavel från sjöfarten. Bland annat Naturvårdsverket menar att vi behöver en tätare provtagning samt en utvidgning av programmet i form av övervakning av effekter på försurningskänsliga arter. 1

2 En ny främmande art registrerades för vårt område, den amerikanska märlkräftan Gammarus tigrinus. Det första svenska fyndet är från Gräsö år 2010, strax utanför vårt område (Bottenhavet) och från 2011 vid Sant Anna skärgård i Östergötland. Troligen är arten redan vanligare än vi tror. Den svartmunnade smörbulten Neogobius melanostomus har i år utökad sitt område med tre nya fyndplatser, Torhamn, Bråviken och Muskö. Därmed ökar risken att den i framtiden kan ta sig in i tre stora sötvattensystem, Mälaren och Vättern och Vänern via Göta kanal. I sjön Glan (innanför Bråviken) och i östra Mälaren kommer den i så fall träffa på sin naturliga favoritföda, den introducerade vandrarmusslan, Dreissena polymorpha. Ny information tyder på att den nu även är etablerad i Göteborgs hamn/götaälvsområdet. Endast tre rapporter om fynd av den kinesiska ullhandskrabban Eriocheir sinensis kom in till informationscentralen under Havstulpanprojektet gick ut med tre varningar under Den första varningen kom den 15 juli. Den andra varningen den 2 augusti och tredje den 2 september. Den första varningen gällde, som även året innan, Västervik och Södertörn men även Blekinge och Kalmarområdet. Informationscentralen fick under året 139 förfågningar från främst media (100 st) och från allmänheten (31 st). Förfrågningarna var som vanligt koncentrerade till högsommarperioden och den vanligaste frågan var hur är algläget? Inledning Informationscentralen för Egentliga Östersjön har sedan 1992 rapporterat om algblomningar och andra storskaliga händelser i Egentliga Östersjön. Den här rapporten sammanfattar vad som hänt i Egentliga Östersjön under år Informationscentralen för Egentliga Östersjön huserar hos Länsstyrelsen i Stockholm och har en webbplats, där Östersjörelaterade nyheter läggs ut under hela året. Förfrågningar och informationsbidrag kan lämnas till vår e-postadress: infocentral.stockholm@lansstyrelsen.se Informationscentralen tar tacksamt emot information från allmänheten och andra som rör tillståndet i Östersjön. Informationen kan till exempel vara fyndplats och omfattning av algblomningar, fynd av främmande arter eller liknande. Vi tar gärna emot bilder på blomningar och fynd och då gärna med ett tillstånd om att kunna använda och publicera dem. Tyvärr har vi inte medel för att ge bidrag för insänt material. Samarbetspartners och använda informationssidor Våra viktigaste samarbetspartners är SMHI och den nybildade Institutionen för Ekologi, Miljö och Botanik (där f.d. Systemekologiska institutionen ingår), Stockholms universitet. Stockholm Vatten var som vanligt kallad men deltog inte på några av våra telefonmöten. SMHI står för den dagliga tolkade satellitinformationen om algblomningar under perioden juni-augusti. Den utgör numera grunden för vår information och innebär att vi under molniga perioder kan stå ganska handfallna om algläget. SMHI bidrar även med information från de regelbundna utsjöexpeditionerna i Östersjön. Institutionen för Ekologi, miljö och botanik bidrar med data från sina utsjö provtagningar i NV Egentliga Östersjön men de har, till skillnad från SMHI, även provtagning inomskärs - i Askö och Himmerfjärdsområdet. 2

3 Algövervakning ingår inte i Kustbevakningens uppdrag men trots det var kustbevakningsflyget förhållandevis aktiv i år och publicerade ovanligt mycket bilder på ytansamlingar på kustbevakningens webbplats. Bilder på algblomning finns från 9 juli, 13 juli, 18 juli, 21 juli, 27 juli och 2 augusti. Bilderna kunde oftast komplettera och verifiera SMHI:s tolkade satellitbilder. VikingLine lämnade in några rapporter innan algsäsongen börjat på allvar. Vi har även i år även haft en bra och regelbunden kontakt med tillsynsmannen på Bullerö i Stockholms skärgård. Vi saknade även i år den lokala alginformationen från Öland och Gotland. Inom havstulpanprojektet saknades Håll Sverige Rent som redan 2012 bestämde att de skulle renodla sin verksamhet och överlämnade SMS-tjänsten till Båtmiljö.se och Skärgårdsstiftelsen. Den tyska delstaten Schleswig-Holstein publicerade 4 algrapporter för den tyska kusten i SV Östersjön. Den första rapporten kom först den 23 juli, därefter den 30 juli, 6 augusti och den 4 september. Informationscentralen följer regelbundet den information som läggs ut på finska Östersjöportalen och Finlands miljöcentral SYKE. Här publiceras varje vecka under algsäsongen det finska algläget både längs finska kusten och i sjöar. Inför algsäsongen publicerar SYKE även en prognos för sommarens algblomning i finska havområden. Delar av denna prognos berör även den norra delen av Egentliga Östersjön. Informationscentralen hade även informationsannonser i Stockholms båtturistguides tryckta och digitala sidor. Året som gått Algblomningar Årets algblomning började tidigt och var långvarig. Den varma inledningen av sommaren i framför allt Baltikum och Polen gjorde att Östersjöns ytvatten värmdes upp snabbt i slutet av juni och de första ytansamlingarna syntes i södra Östersjön den 19 juni (Fig. 1). Blomningen uppehöll sig huvudsakligen i södra Östersjön under juni (Fig. 2) förutom en lokal blomning utanför Ösel- Rigabukten. Därefter spred sig blomningen norrut och fanns i början av juli utanför Ösel och Dagö i Estland, mellan Öland och Gotland samt i Finska viken (Fig. 3). I mitten av juli uppträdde ett stort brett stråk med produktion i vattenmassan längs svenska ostkusten från Rügen upp och in i Finska viken (Fig. 4) och i Hanöbukten i form av ytansamlingar (se omslagsbild). Därefter minskade blomningen något men blommade upp igen i södra Östersjön den 21 juli (Fig. 5). Slutet av juli var en molnig period vilket försvårar en tolkning av algläget men flera grupperingar av ytansamlingar syntes i Hanöbukten samt utanför baltiska kusten och i Finska viken. Östergötland, Södermanland och Stockholms skärgård verkar i stort skonad från ytansamlingar. Lokalt i Yttre Svärdsfjärden, inloppet till Södertälje, rapporterades dock om ganska mycket Nodularia den 30 juli. I slutet av juli observerades även de första ytansamlingarna i södra Bottenhavet. I början av augusti sågs splittrade ytansamlingar i stora områden. Tidvis pågick en stor produktion i vattenmassan i större delen av Egentliga Östersjön som syntes som grumling i vattnet. Tidvis under högtrycksperioder som runt 3 augusti (Fig. 6), syntes en vidsträckt produktion i vattenmassan. Mellan den 7 22 augusti var det ofta ganska molnigt med korta perioder med högtryck och få sammanhängande ytansamlingar kunde ses i Egentliga Östersjön (Fig. 7). Ett 3

4 högtrycksläge den augusti resulterade i ökad produktion i vattenmassan och ytansamlingar främst i Finska viken och i södra Bottenhavet (Fig. 8). De sista tecknen på blomning var den 30 augusti i Finska viken. Stockholms skärgård verkade i år ovanlig skonad från ytansamlingar. Tidvis var det mycket flockigt i vattnet på grund av produktion i vattenmassan men det var få tillfällen då det bildades ytansamlingar. Vi fick in några få rapporter om lokala och kortvariga ytansamlingar bland annat öster om Ljusterö. Informationscentralen fick in få rapporter om ytansamlingar som kommit in på kusten. På så sätt liknade det de sista två åren. Däremot så framgår det av satellitbilder att blomningen till havs var ganska normal för de senaste åren men att den började ovanligt tidigt och var långvarig. De arter som blommade var Aphanizomenon sp., Nodularia spumigena och Anabaena sp. Som vanligt började blomningarna med Aphanizomenon sp. Men även Nodularia sp. var närvarande i små mängder i ett tidigt stadium. Aphanizomenon sp. verkar ha varit vanlig under större delen av blomningsperioden i större delen av undersökningsområdet. Nodularia spumigena var sällan en riktigt dominerande art. Detta kan förklara varför det inte var så mycket ytansamlingar i vissa områden då Aphanizomenon sp. inte har samma benägenhet som Nodularia spumigena att bilda ytansamlingar. Av den information vi fått så kan åtminstone fyra hundar ha avlidit av algförgiftning under sommaren, varav en i sötvatten. I centrala Stockholms sötvatten kunde man i skyddade områden tidvis se små lokala blomningar under hela hösten ända in i slutet av november. Fig. 1. Första tecknen på ytansamlingar (rött) i södra Östersjön den 19 juni. Källa: SMHI. 4

5 Fig. 2. Ytansamlingar (rött) och produktion i vattenmassan (gult) den 24 juni. Källa: SMHI Fig juli. Lite av ett maximum på första blomningsvågen inklusive området utanför Ösel och i Finska viken. Källa: SMHI. 5

6 Fig juli. Ny uppblomning med mycket produktion i vattenmassan (gult). Källa: SMHI Fig. 5. Algblomning 21 juli. Återigen en uppblomstring med ytansamlingar (rött) Ytansamlingarna runt Bornholm fanns kvar ca 1 vecka. Källa: SMHI. 6

7 Fig augusti. Stort område med produktion i vattenmassan (gult) men splittrade ytansamlingar (rött) i Egentliga Östersjön. Källa: SMHI. Fig augusti. Exempel på lugnt algäge i mitten av augusti. Källa: SMHI 7

8 Fig augusti.tillfällig ökad produktion. Mest i vattenmassan. Källa: SMHI En sammanfattande bild av årets algblomning fås i figur 9. Där framgår det att under sommarens algblomningsperiod var det flest algblomningsdagar i den yttre delen av Finska viken samt i södra Östersjön i ett område öster om Bornholm, SO Öland och S Gotland ned mot polska kusten väster om Gdynia. Som vanligt var det även få blomningar/ytansamlingar i den förhållandevis grunda Riga bukten. 8

9 Fig. 9. Antal dagar med cyanobakterieobservationer (ytansamlingar) under Källa: J. Öberg, SMHI. Syresituationen Syresituationen i Egentliga Östersjöns djupvatten är fortsatt dålig. Utbredningen av syrefria och bottnar med akut syrebrist presenteras i figur 10. Dessa resultat baseras på data insamlade av olika östersjöstater under augustioktober inom BIAS-projektet (Baltic International Acoustic Survey) och olika nationella miljöövervakningsprogram. Under 2013 beräknas cirka 15 procent av bottnarna i Egentliga Östersjön, Finska viken och Rigabukten vara helt syrefria (anoxiska) och cirka 30 procent lida av akut syrebrist (hypoxiska) (Fig. 11). Under senhösten har det vid tre tillfällen varit inflöden genom Öresund. I början av oktober 15 km 3, i slutet av oktober 40 km 3 och i december 15 km 3. Det senare inflödet var från stormen Sven som den 5 december orsakade ett kraftigt men kortlivat inflöde. Dessa inflöden syntes som något förbättrade syrehalter i Arkonabassängen, Hanöbukten och Bornholmbassängen i december. I Gotlandsbassängerna har inte skett några märkbara förbättringar. Årets summerade inflöde till Östersjön via Öresund blev 301 km 3. Utflödet var dubbelt så stort, 618 km 3 (SMHI). Genom Stora och Lilla Bält strömmar normalt dubbla mängden vatten. Det senaste stora inflödet var vintern och innan dess I Egentliga Östersjöns övriga djupbassänger uppmättes i december syrebrist (< 2 ml/l) på djup överstigande 70 till 80 m och det var helt syrefritt med svavelväte på djup överstigande 70 till 125 m. 9

10 Fig. 10. Utbredningen av syrefria bottnar (svart) och bottnar påverkade av akut syrebrist (grå) i Östersjön Källa: SMHI. Fig. 11. Utbredning av syrebrist och helt syrefria förhållanden i Egentliga Östersjön, Finska viken och Rigabukten. Källa: SMHI. Försurningen Ett på senare tid uppmärksammat problem är försurningen av haven. Orsaken är utsläpp av koldioxid från bland annat olika former av förbränning samt utsläpp av svavel från sjöfarten. Ny forskning tyder på att den senare är lika stor havsförsurare som de ökande koldioxidutsläppen. De senaste hundra åren har ph sjunkit med 0,1 enheter och modeller tyder på att det kan bli 0,2 enheter till Detta är en mycket stor förändring då ph har en logaritmisk skala. Mätningar av ph ingår i den nationella miljöövervakningen men nu diskuteras om att ha tätare mätningar och en utvidgning av programmet i form av övervakning av effekter på försurningskänsliga arter. 10

11 Främmande arter De tre informationscentralernas samarbete med webbplatsen Främmande arter i svenska hav drabbades 2012 av ett ekonomiskt bakslag. Det gick inte längre att söka medel för drift av webbplatsen för Vi hade dock gamla medel som räckte för visst arbete under våren 2013 så vi kunde göra vissa uppdateringar. Havs- och vattenmyndigheten har dock beslutat att inte längre stödja en uppdatering utan tänker istället skapa en ny informationssajt över akvatiska främmande arter. Därför kommer webbplatsen främmande arter i svenska hav inte längre att uppdateras. Servern kraschade under hösten 2013 men tacksamt nog så reparerades den av personal på Tjärnölaboratoriet och webbplatsen är idag fortfarande åtkomlig. Nya artlistor på svenska främmande arter respektive alertarter togs fram under våren och publicerades i maj Reviderade artlistor för december 2013 är framtagna men är ej publicerade i brist på medel. Den svartmunnade smörbulten Neogobius melanostomus fortsatte att utöka sin utbredning. Efter att ha upptäckts i Karlskrona 2008 kan den nu anses vara etablerad i Karlskrona och Visbyområdet. Vid SLU:s provfiske under hösten fångades smörbulten på tre nya lokaler, Torhamn i Blekinge, i Bråviken och vid Muskö i Stockholms skärgård. Fynden vid Muskö och Bråviken gör att arten nu kommit närmare Mälaren, via de två utloppen i Södertälje och Stockholm, men även Vättern via utloppet i Göta kanal eller möjligen även Motala ström. Via Göta kanal kan de även nå Vänern. I mellaneuropa och i Nordamerikas Stora sjöar har bland annat kanalsystem varit en misstänkt vandringsväg för spridning av svartmunnad smörbult. Därmed ökar risken att svartmunnad smörbult i framtiden kan ta sig in i tre stora sötvattensystem, Mälaren, Vättern och Vänern. Men i dagsläge vet vi inte om de kan föröka sig i denna för arten kanske extremt nordliga sötvattensmiljö. I sjön Glan (innanför Bråviken) och i östra Mälaren skulle svartmunnad smörbult träffa på sin naturliga favoritföda, den introducerade vandrarmusslan, Dreissena polymorpha. Vi har nyligen även fått information om stora fångster av svartmunnad smörbult i Göta älv/göteborgs hamnområde vid bland annat sportfiske och vid fisketävlingar. Mycket tyder därför på att det även i nedre delen av Göta älv finns en etablerad population. Någon form av provfiske eller liknande för att uppskatta populationen i Göta älv är en trolig åtgärd under Inom det nu avslutade och EU-finansierade Intereg projektet HISPARES besöktes bland annat tre svenska Natura2000 områden längs ostkusten (Gräsö, Askö och Sankt Anna skärgård). Vid besöken vid Sankt Anna (augusti 2010) och Gräsö (september 2011) registrerades för första gången i Sverige den från Nordamerika introducerade tigermärlan Gammarus tigrinus. Inga G. tigrinus hittades vid Askö. De svenska fynden ägde rum på ganska exponerade lokaler, vilket inte är deras favoriserade miljö, varför det är möjligt att den är ännu vanligare i mer skyddade områden. Det är möjligt att tigermärlan kan konkurrera och tränga undan våra inhemska märlor vilket skett på andra ställen i Östersjön (Polen och Tyskland). Vandrarmusslan Dreissena polymorpha har fortsatt hittats vid dykinventeringar i Bråviken men i år har nya populationer även uppkommit explosionsartat i sjön Glan, som avvattnas till Bråviken via Motala ström. Detta är kanske inte helt 11

12 oväntat då det finns kalk i berggrunden (bland annat finns ett gammalt kalkbrott i Lenbergsvik vid Glans västsida) som kan innebära att vandramusslan här hittat lämpliga levnadsbetingelser. Tångräkan Palaemon elegans snabba spridning längs polska, estniska, finska sydkusten och skärgårdshavet är lite speciell. Arten är inhemsk på svenska västkusten men betraktas som en främmande art i Polen, Estland och Finland. Genetiska studier indikerar att det är en genetisk variant, med ursprung i Medelhavet-Svarta havet, som nu sprider sig i Östersjön. Arten har på några platser utkonkurrerat den inhemska vanliga tångräkan P. adspersus. Ett frågetecken har uppstått då tångräkor som år 2008 användes i experiment på Askölaboratoriet i Trosa skärgård benämndes P. elegans. Om den artbestämningen är riktig så innebär det att arten redan spridits till svenska ostkusten. Traditionellt har tångräkor fångade i Stockholms skärgård och Asköområdet förts till arten P. adspersus. Artfrågan bör därför utredas ytterligare och lämpligen även längs övriga ostkusten. Utanför vårt ansvarsområde så tillkom två främmande arter på den svenska artlistan. På västkusten hittades hösten 2012 en ny alg, nålflagellaten Fibrocapsa japonica samt sommaren 2012 en ny krabba, asiatisk strandkrabba Hemigrapsus sanguineus. Informationscentralen för Egentliga Östersjön samarbetar med Naturhistoriska riksmuset avseende fynd av den kinesiska ullhandskrabban Eriocheir sinensis. Informationscentralen underhåller en databas i form av en Excel-fil över svenska fynd av ullhandskrabban. Inrapportering av ullhandskrabba under 2013 var sparsam. Endast tre krabbor inrapporterades (från Jättendal, Alnön och Värmdö) exklusive en rapportering om en krabba som fångades 2007 på Värmdö. Webbplatsen Främmande arter i svenska hav som huvudsakligen har drivits under ledning av informationscentralen för Egentliga Östersjön får inte längre medel för drift. Detta innebär att information på svenska om främmande arter i havsmiljö i fortsättningen till stor del får drivas av andra nya aktörer. Havstulpanprojektet Även i år deltog informationscentralen i Skärgårdsstiftelsens och Båtmiljö.se havstulpanprojekt. Informationscentralens insats är huvudsakligen utskick av havstulpanvarningar via e-post. Intresset för varningar via e-post är förhållandevis litet jämfört med varning via SMS men fortfarande får vi förfrågningar om att få vara med på våra e-postlistor. Den första havstulpanvarningen kom den 15 juli. Havstulpanvarningen gällde Blekinge län, Västervik/Kalmar området samt Södertörnsområdet och stora delar av Stockholms skärgård. Det varnades även för att lokala skillnader kan förekomma. Årets andra havstulpanvarning kom den 2 augusti. Varningen denna gång gällde för Uppsala-, Stockholms- och Södermanlands län samt för Öland, Gotland och Åland. I Östergötland förekom havstulpaner i mindre mängd. För Västervik- Kalmar området samt Blekinge fanns tendenser till nyetablering. Ännu inga rapporter från Skåne och Norrlandskusten. Årets tredje havstulpanvarning kom den 2 september. Nu för Västerviks- Kalmar området. Även delar av Stockholms län hade fått en nyetablering av 12

13 havstulpaner, vilket även gällde för delar av Blekinge- och Södermanlands län. Ytterst få rapporter och då bara om lite havstulpaner hade hittills rapporterats från Norrlandskusten. Inga direkta varningar gick i år ut för Skåne och Norrlandskusten då informationen därifrån var för knapphändig. Informationscentralen ämnar deltaga i havstulpanprojektets arbete även under Men troligen tar båtmiljö.se/skärgårdsstiftelsen därefter över även e- postutskicken. Inför 2014 planerar vi att förändra utskickslistorna och bland annat slå ihop Norrlandskustens län till en gemensam Bottenhavslista. Kontakt med media och andra Under 2013 fick Informationscentralen 139 förfrågningar via telefon eller e- post. Detta var en liten ökning jämfört med året innan. Som vanligt var förfrågningarna koncentrerade till den mest intensiva algblomningsperioden (veckorna 28 31). Av förfrågningarna kom 100 från media och 32 från privatpersoner. Till vår glädje upptäckte vi att ett enda intervjusamtal med TT kunde ge en kraftig respons i form av 50-tal referat i olika lokala media. Fördelningen av kontakter över året presenteras i fig Antal kontakter med Informationscentralen per vecka år 2013 Antal kontakter per vecka Övriga Universitet Skolungdomar Privatpersoner Myndigheter Media Vecka nr Fig. 12. Fördelning av Informationscentralens kontakter med media, privatpersoner m.fl

14 Årsmöte 2013 Årets årsmöte ägde rum i hos länsstyrelsen i Göteborg den april Närvarande var representanter för informationscentralerna i Göteborg, Umeå och Stockholm samt SMHI. År 2014 är Informationscentralen i Umeå värd för årsmötet. Mötet är planerat till 8 9 april. Slutord Under våren 2014 kommer länsstyrelsen i Stockholm att ändra telefonsystem. Detta innebär att Informationscentralen och dess kontaktpersoner kommer att få nya telefonnummer inför nästa sommarsäsong. Vi vet ännu inte vilket telefonnummer som Informationscentralen eller dess personal kommer att få men det nya växelnumret till länsstyrelsen i Stockholm blir Informationscentralen vill tacka våra samarbetspartners och rapportörer under det gångna året. Ni är ju ryggraden i vår verksamhet. Tack! Sture Nellbring och Sonja Råberg Referenser SMHI Oxygen survey in the Baltic Sea 2013 extent of anoxia and hypoxia, Report Oceanography No. 49. Länkar Främmande arter i svenska hav Informationscentralen för Egentliga Östersjön: Kustbevakningen: Skärgårdsstiftelsen: SMHI, Havsmiljö: Östersjöportalen: 14