Planering för va-enbruk

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Planering för va-enbruk"

Transkript

1 Planering för va-enbruk 22 september 2015 Carl Dahlberg

2 Projektgruppen Carl Dahlberg Tillväxt Norra Bohuslän/Konsult Ulla Olsson Lysekil Kommun/Fiskekommunerna Anne Gunnäs Konsult/Lysekils Kommun Fredrik Larsson Länsstyrelsen Malin Persson Livsmedelsverket Per Bergström GU Susanne Lindegarth Va-enbrukscentrum Väst/GU

3 Blå ÖP med MariZm näringslivsstrategi Var gör vi vad, på havet? Hållbart ny8ja vår gemensamma resurs! E- samarbete mellan Strömstad, Tanum, Sotenäs och Lysekils kommuner samt Länsstyrelsen i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen

4 KravspecifikaZon Va-enbruk och Ekonomiska

5 Underlag i resultatskikt h-p://vbcv.science.gu.se/ publikazoner#projekt_planering

6 Tvåskaliga blötdjur (musslor och ostron) Djup Vågexponering Ålgräs Reningsverk, bräddavlopp ProdukZonsområden OdlingsZllstånd

7 Fisk (lax, regnbåge, marina arter) - Lax Naturliga bestånd Avelspar - Regnbåge Inga naturliga bestånd 20 km Zll laxförande - Andra marina arter OK enligt regelverk Men Buffertzon Laxfiskar Buffertzon Laxfiskar 20km

8 Övergödning: - Kväve - Fosfor MiljöZllstånd: - Övergödning - Större fiskar saknas (trofisk kaskad) - Ålgräs har försvunnit (ond cirkel)

9 Vad är ok? - Idag en marin fiskodling (ca 2 ton) Brännö ton fisk - > 25 ton N - motsvarar 5000 personer (N) - Va-endragen bidrar med ton Tillstånd i sjöar, va-endrag, kustva-en och grundva-en Fler va-enförekomster har klassats i VISS[4] med övergödningsproblem än vad fosfor- och kvävehalterna anger ejersom även andra kriterier styr om e- va-en ska klassas som övergö-, Zll exempel bo-enfauna samt Zllväxt av fintrådiga alger i kustva-en, växtplankton i sjöar och kiselalger i va-endrag. I den senaste statusklassningen inom va-enförvaltningen som gjordes 2013 så klassades 100 procent av alla kuskörekomsterna ha övergödningsproblem. Av sjöar större än 100 hektar har 19 procent problem med övergödning samt 35 procent av alla va-endrag, vilket är något högre än vid mätningen innan.

10 Slutsats fisk: Vi planerar för a- fiskodling kommer Zllåtas i begränsad omfa-ning företrädesvis med ny teknologi (halvslutet eller flytande RAS). Vi tror inte på stora kassodlingar även om mindre varianter (<40 ton) sannolikt kommer Zllåtas. Lax är med dagens föreskrijer mycket svårt. Dagens 20 km kommer eventuellt minskas. Miljökonsekvenserna bör vara annorlunda för ny teknologi och därmed kommer praxis för denna behöva anpassas.

11 Algodling Möjligt offshore Tekniskt ny- här Exponerade områden utan påväxt Stora innovazonsmöjligheter Miljögröda (musslor, sjöpungar, alger, ) Motsvarar områden för tvåskaliga blötdjur Behöver ej vara A- klassat Kan vara i övergö- område Stora innovazonsmöjligheter

12 RAS anläggningar på land Kräver havsnära industrimark (höjd över havet spelar roll) Kan gagnas av synergieffekter (temperatur eller avfallsströmmar) Har egen omfa-ande rening behöver hel kedja Priset sjunker stadigt jämfört med havsodlad Kopplat slakteri kan vara fördel Vilken art som helst Kontroll

13 Form Historiskt Idag Vision/ scenario Musslor odling +/ ton (1980) Ostron fiske (odling) ton fiske 2000 ton ton Fiske ej med 10 ton fiske 600 ton Ostrea mål 300 ton Crassostrea fiske - begr 1000 ton 1% av bestånd i NB Fisk (RAS) odling ton Rena hav ( ton) Fisk (halv sluten) E- möjligt scenario (för human konsumzon) Fisk (mindre kasse) odling ton odling misslyckande 2 ton (samt sötva-en) Motsv 4 anläggningar 200 ton 5* 40 ton + andra arter, ranging, andra ändamål

14 Andra ändamål Restaurering (kväverening, habitatskapare, ekosystemtjänster, binda sediment, ) Utöver mat: - NäringsZllsko- (ex omega 3 oljor) - Tillsatser Zll livsmedel (ex konsistengivare) - Pigment (kosmezka) - Foder Zll fisk, fågel, gris - Biogas - Smakförstärkare - Gödsel och jordförbä-ring - Bioprospektering Men: - Antagligen inte produkzon av lågkoncentrazonsmolekyler - Antagligen inte GMO i öppna system

15 Tack!

Case fiskodling Malmön

Case fiskodling Malmön Case fiskodling Malmön Närsalter, utveckling, etablering Mari5ma klustret Förhindrar miljökvalitetsnormer marin näringsutveckling? Frega?en Stenungsund, 20160825 Carl Dahlberg Synopsis E? fik5vt företag

Läs mer

Blå ÖP med MariIm näringslivsstrategi

Blå ÖP med MariIm näringslivsstrategi Blå ÖP med MariIm näringslivsstrategi Var gör vi vad, på havet? Hållbart ny6ja vår gemensamma resurs! E# samarbete mellan Strömstad, Tanum, Sotenäs och Lysekils kommuner samt Länsstyrelsen i Västra Götaland

Läs mer

Tekniker Va*enbruk. Landbaserad & havsbaserad småskalig verksamhet. Ane*e Ungfors & Susanne Lindegarth, Va*enbruksCentrum Väst, Göteborgs Universitet

Tekniker Va*enbruk. Landbaserad & havsbaserad småskalig verksamhet. Ane*e Ungfors & Susanne Lindegarth, Va*enbruksCentrum Väst, Göteborgs Universitet Tekniker Va*enbruk Landbaserad & havsbaserad småskalig verksamhet Ane*e Ungfors & Susanne Lindegarth, Va*enbruksCentrum Väst, Göteborgs Universitet Upplägg presentacon Kort om olika tekniker inom land-

Läs mer

Testbädd för vattenbruk

Testbädd för vattenbruk Testbädd för vattenbruk TEMA: BLUE GROWTH - Havet och framtida möjligheter Vattenbrukscentrum Väst Susanne Eriksson Vad är vattenbruks-centrum Väst? En centrumbildning på GU, med stöd av VGR. Huvudsyfte:

Läs mer

INNOVATIONER INOM SJÖMATSOMRÅDET SKAPAR TILLVÄXT I SKAGERRAK OCH KATTEGAT. Susanne Lindegarth. Institutionen för biologi och miljövetenskap Tjärnö

INNOVATIONER INOM SJÖMATSOMRÅDET SKAPAR TILLVÄXT I SKAGERRAK OCH KATTEGAT. Susanne Lindegarth. Institutionen för biologi och miljövetenskap Tjärnö INNOVATIONER INOM SJÖMATSOMRÅDET SKAPAR TILLVÄXT I SKAGERRAK OCH KATTEGAT Susanne Lindegarth Institutionen för biologi och miljövetenskap Tjärnö Vem är jag? Forskare och marinbiolog med placering på Lovénccentret

Läs mer

Världsfiske och vattenbruk

Världsfiske och vattenbruk Ett hållbart svenskt vattenbruk forskning och utveckling för framtida möjligheter Vattenbrukscentrum Väst Kristina Snuttan Sundell Björn Thrandur Björnsson Susanne Lindegarth 100 Världsfiske och vattenbruk

Läs mer

Björn Thrandur Björnsson Professor i fiskfysiologi, Göteborgs universitet Lars Ove Eriksson Professor i vattenbruk, Sveriges Lantbruksuniversitet

Björn Thrandur Björnsson Professor i fiskfysiologi, Göteborgs universitet Lars Ove Eriksson Professor i vattenbruk, Sveriges Lantbruksuniversitet Björn Thrandur Björnsson Professor i fiskfysiologi, Göteborgs universitet Lars Ove Eriksson Professor i vattenbruk, Sveriges Lantbruksuniversitet Några basfakta Enligt SCB äter vi i Sverige ca 12 kg fisk

Läs mer

Den goda kustmiljön. Hur påverkar och skyddar vi livet under ytan? Susanne Baden. Institutionen för Biologi o Miljövetenskap

Den goda kustmiljön. Hur påverkar och skyddar vi livet under ytan? Susanne Baden. Institutionen för Biologi o Miljövetenskap Den goda kustmiljön Susanne Baden Institutionen för Biologi o Miljövetenskap Hänsynsområdet Vasholmarna Hur påverkar och skyddar vi livet under ytan? Alaska digital graphics Livet i grunda kustzonen på

Läs mer

Musselodling: för- och nackdelar för samhälle och miljö

Musselodling: för- och nackdelar för samhälle och miljö Musselodling: för- och nackdelar för samhälle och miljö Boel Lanne F d läkemedelsforskare, doc biokemi, öbo Ordf Naturskyddsföreningen i Bohuslän Vice ordförande Vattenrådet för Bohuskusten Musselodling:

Läs mer

Översiktsplan med maritim näringslivsstrategi

Översiktsplan med maritim näringslivsstrategi Blå ÖP Översiktsplan med maritim näringslivsstrategi Erfarenheter/kunskap genom tidigare samarbeten: Strategisk plan för besöksnäringen TILLVÄXT BOHUSLÄN - NOBO Länsstyrelsen Västerbotten Inspirationsdag

Läs mer

Småskalig marin fiskodling

Småskalig marin fiskodling Småskalig marin fiskodling E1 projekt inom Samförvaltningen Norra Bohuslän Ane1e Ungfors, Maria Kvarnbäck och Susanne Lindegarth! Vad är Vattenbrukscentrum Väst? Samordna forskning & utbildning Erbjuda

Läs mer

Offentligt samrådsmöte om eventuell storskalig musselodling i den åländska skärgården

Offentligt samrådsmöte om eventuell storskalig musselodling i den åländska skärgården Offentligt samrådsmöte om eventuell storskalig musselodling i den åländska skärgården Föglö, 12.10.2011, kl. 19.00 Europeiska Unionen Europeiska fiskerifonden(eff) Varför är vi här? Torbjörn Engman, Kumlinge

Läs mer

Industriell symbios i Sotenäs kommun

Industriell symbios i Sotenäs kommun Industriell symbios i Sotenäs kommun Först: Vad är industriell symbios? Sedan: Det här är jag och det här är Hifab Varför började Sotenäs kommun arbeta med industriell symbios? Hur har kommunen arbetat?

Läs mer

Japanska ostron i Sverige Hot eller möjlighet? Åsa Strand Ins:tu:onen för Biologi och Miljövetenskaper, Göteborgs universitet

Japanska ostron i Sverige Hot eller möjlighet? Åsa Strand Ins:tu:onen för Biologi och Miljövetenskaper, Göteborgs universitet Japanska ostron i Sverige Hot eller möjlighet? Åsa Strand Ins:tu:onen för Biologi och Miljövetenskaper, Göteborgs universitet Var kommer de ifrån? Matostron? Inte från Frankrike eller Holland (Rohfritsch

Läs mer

Offentligt samrådsmöte om eventuell storskalig musselodling i den åländska skärgården

Offentligt samrådsmöte om eventuell storskalig musselodling i den åländska skärgården Offentligt samrådsmöte om eventuell storskalig musselodling i den åländska skärgården Lemland, 18.10.2011, kl. 19.00 Europeiska Unionen Europeiska fiskerifonden(eff) Varför är vi här? Torbjörn Engman,

Läs mer

Offentligt samrådsmöte om eventuell storskalig musselodling i den åländska skärgården

Offentligt samrådsmöte om eventuell storskalig musselodling i den åländska skärgården Offentligt samrådsmöte om eventuell storskalig musselodling i den åländska skärgården Brändö kommunkansli, 26.10.2011, kl. 19.00 Europeiska Unionen Europeiska fiskerifonden(eff) Varför är vi här? Torbjörn

Läs mer

Vattenrening i naturliga ekosystem. Kajsa Mellbrand

Vattenrening i naturliga ekosystem. Kajsa Mellbrand Vattenrening i naturliga ekosystem Kajsa Mellbrand Naturen tillhandahåller en mängd resurser som vi drar nytta av. Ekosystemtjänster är de naturliga processer som producerar sådana resurser. Till ekosystemtjänster

Läs mer

KUNSKAPSDAG MARITIM TURISM OCH FRILUFTSLIV 13 OKTOBER 2014

KUNSKAPSDAG MARITIM TURISM OCH FRILUFTSLIV 13 OKTOBER 2014 KUNSKAPSDAG MARITIM TURISM OCH FRILUFTSLIV 13 OKTOBER 2014 KUNSKAPSDAG MARITIM TURISM Vilka intressekonflikter kan uppstå i mötet mellan betalande turister, frilufts människor och vattenbrukare? Får alla

Läs mer

Vattenkvalitet i Emån och hur enskilda avlopp påverkar. Thomas Nydén Emåförbundet

Vattenkvalitet i Emån och hur enskilda avlopp påverkar. Thomas Nydén Emåförbundet Vattenkvalitet i Emån och hur enskilda avlopp påverkar Thomas Nydén Emåförbundet Vi berörs alla av vatten och god vattenkvalitet! Emåförbundets organisation RECIPIENTKONTROLL Övervakning Administration

Läs mer

Hur mycket kostar äldres fallskador i Lysekil

Hur mycket kostar äldres fallskador i Lysekil Lysekil invånare i Lysekil för respektive Fallskadorna i Lysekil kostar varje år: Regionens kostnad 4,9 milj. kr Kommunens kostnad 5,0 milj. kr Individens kostnad 0,2 milj. kr Total kostnad 10,1 milj.

Läs mer

Hur påverkar enskilda avlopp vattenkvaliteten i Emån? Thomas Nydén Emåförbundet

Hur påverkar enskilda avlopp vattenkvaliteten i Emån? Thomas Nydén Emåförbundet Hur påverkar enskilda avlopp vattenkvaliteten i Emån? Thomas Nydén Emåförbundet Vi behöver alla bra vattenkvalitet, och alla kan hjälpa till! Alseda Emåförbundets organisation RECIPIENTKONTROLL Övervakning

Läs mer

Marin Biogas. Förnyelsebar energi från ett rent hav. Olle Stenberg t

Marin Biogas. Förnyelsebar energi från ett rent hav.  Olle Stenberg t Marin Biogas Förnyelsebar energi från ett rent hav www.marinbiogas.se Olle Stenberg olle@marinbiogas.se t. 0706 45 72 71-1 - Samhället står inför stora utmaningar 1 Hur skall vi minska beroende av fossil

Läs mer

Miljöpåverkan från avloppsrening

Miljöpåverkan från avloppsrening Miljöpåverkan från avloppsrening Erik Levlin Kgl. Tekniska Högskolan, Inst. Mark och Vattenteknik, Stockholm, Sverige Miljöpåverkan från avloppsrening Övergödning från utsläpp av näringsämnena Kväve och

Läs mer

Remiss på Förslag på åtgärdsprogram för Västerhavets vattendistrikt för perioden

Remiss på Förslag på åtgärdsprogram för Västerhavets vattendistrikt för perioden Vattenmyndigheten Västerhavet Länsstyrelsen Västra Götalanda län Remiss på Förslag på åtgärdsprogram för Västerhavets vattendistrikt för perioden 2015-2021 Bakgrund VIVAB har tillfrågats om synpunkter

Läs mer

Sotenäs Symbioscenter. Andreas Sülau

Sotenäs Symbioscenter. Andreas Sülau Sotenäs Symbioscenter Andreas Sülau Sotenäs symbioscenter Sotenäs symbioscentrum Sotenäs symbioscenter ska vara en ledande aktör inom maritim utveckling. Vi är ett innovativt nav i en miljö där det mänskliga

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46, telex: 70991 SJV-S

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46, telex: 70991 SJV-S Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46, telex: 70991 SJV-S ISSN 1102-0970 Statens jordbruksverks föreskrifter () om kontroll

Läs mer

Miljötillståndet i svenska hav redovisas vartannat år i rapporten HAVET.

Miljötillståndet i svenska hav redovisas vartannat år i rapporten HAVET. HUR MÅR VÅRA HAV? Miljötillståndet i svenska hav redovisas vartannat år i rapporten HAVET. I HAVET-rapporten sammanfattar Havsmiljöinstitutets miljöanalytiker det aktuella tillståndet i havet och jämför

Läs mer

Många ska samsas om havet Dialog om framtida havsplan för Västerhavet. Västra Götaland, Halland & Skåne

Många ska samsas om havet Dialog om framtida havsplan för Västerhavet. Västra Götaland, Halland & Skåne Många ska samsas om havet Dialog om framtida havsplan för Västerhavet Västra Götaland, Halland & Skåne Välkommen! Dialog om framtida havsplan för Västerhavet Göteborg, 2 februari 2017 Västra Götaland,

Läs mer

Testanläggning för värdehöjande av marin råvara

Testanläggning för värdehöjande av marin råvara Testanläggning för värdehöjande av marin råvara Mia Dahlström Sjögren SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Photo: Lena Holmberg Photo: Photo: Kristina Kristina Sundell Sundell Vi som arbetar med detta

Läs mer

Varför prioriterar Sverige. markbaserade anläggningar

Varför prioriterar Sverige. markbaserade anläggningar Varför prioriterar Sverige fosforavskiljning i markbaserade anläggningar Jane Hjelmqvist Enheten för miljöfarlig verksamhet Miljörättsavdelningen Möjligtvis två frågor... Varför prioriterar vi fosforavskiljning?

Läs mer

FÖRSURNINGS PÅVERKAN PÅ SVENSKA MARINA EKOSYSTEM

FÖRSURNINGS PÅVERKAN PÅ SVENSKA MARINA EKOSYSTEM FÖRSURNINGS PÅVERKAN PÅ SVENSKA MARINA EKOSYSTEM Jonathan Havenhand, Göteborgs Universitet Tjärnö wallpaperswide.com VÄXTHUSEFFEKTENS ONDA TVILLING de senaste 150 år har haven blivit ~ 26 % surare inom

Läs mer

Odla och levandeförvara fisk

Odla och levandeförvara fisk Odla och levandeförvara fisk guide för nybörjare Slutsatser, tips och råd från projekt Småskalig marin fiskodling. 1 Denna guide baseras på en rapport om fiskodling skriven av Anette Ungfors, forskare

Läs mer

4 kommuner i gemensamt arbete

4 kommuner i gemensamt arbete 4 kommuner i gemensamt arbete Tillväxt Norra Bohuslän är en samarbetsplattform. Gemensamt arbete baserat på gemensamma frågor. Blå ÖP med Maritim näringslivsstrategi Var gör vi vad, på havet? Hållbart

Läs mer

Ansökan om tillstånd för fisk- och kräftodling

Ansökan om tillstånd för fisk- och kräftodling Information För att odla fisk krävs tillstånd av länsstyrelsen enligt förordningen (SFS 1994:1716) om fisket, vattenbruket och fiskerinäringen. Anmälan ska även göras hos berörd kommun om fiskodlingen

Läs mer

Information från. Informationsbrev 8, den 24 oktober 2016

Information från. Informationsbrev 8, den 24 oktober 2016 Kan musselodling kan vara ett sätt att rädda den övergödda Östersjön och samtidigt skapa en ny näring för foderproduktion i kustområdena? Välkommen till en informationsträff tisdag den 13/12 kl 13:00 16:30

Läs mer

Blå ÖP. Översiktsplan med maritim näringslivsstrategi TILLVÄXT BOHUSLÄN - NOBO. KUSTLIV Göteborg

Blå ÖP. Översiktsplan med maritim näringslivsstrategi TILLVÄXT BOHUSLÄN - NOBO. KUSTLIV Göteborg Blå ÖP Översiktsplan med maritim näringslivsstrategi Erfarenheter/kunskap genom tidigare samarbeten: Kustzonsprojektet Samverkansplan för värdefulla kust- och havsområden Hav möter Land Suscod, Ren kust

Läs mer

BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16

BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16 BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16 TUSENTALS SJÖAR Sjörikt land Sverige Drygt 100 000 sjöar större än 1 ha = 0,01 km 2 = 0,1 km x 0,1 km 80 000 sjöar mindre än 10 ha Cirka en tiondel av sveriges yta.

Läs mer

Anteckningar från möte om strategi för ett ekologiskt hållbart svenskt vattenbruk den 2 maj

Anteckningar från möte om strategi för ett ekologiskt hållbart svenskt vattenbruk den 2 maj 1(6) Landsbygdsavdelningen Anteckningar från möte om strategi för ett ekologiskt hållbart svenskt vattenbruk den 2 maj Mötet inleddes med följande presentationer: Prövning och tillsyn av fiskodling enligt

Läs mer

Slutrapport, januari 2015. Vattenbruk på västkusten

Slutrapport, januari 2015. Vattenbruk på västkusten Slutrapport, januari 2015 Vattenbruk på västkusten Bilder omslag: Överst till vänster - Crassostrea gigas från Orust Shellfish Överst till höger - Scandinavian Aquasystems odlar Tilapia Nederst - marint

Läs mer

Vilken fisk kan man köpa med gott miljösamvete och gör konsumentens val någon skillnad?

Vilken fisk kan man köpa med gott miljösamvete och gör konsumentens val någon skillnad? Vilken fisk kan man köpa med gott miljösamvete och gör konsumentens val någon skillnad? Friederike Ziegler, SIK- Institutet för Livsmedel och Bioteknik KSLA 5 december, 2013 SIK- Institutet för Livsmedel

Läs mer

MUSSELODLING I ÖSTERSJÖN

MUSSELODLING I ÖSTERSJÖN Vetenskaplig rapport MUSSELODLING I ÖSTERSJÖN Lst dnr.: 622 3541 07 FiV dnr.: 031 0790 07 Odd Lindahl Vetenskapsakademien, Kristineberg 566, 450 34 Fiskebäckskil Syfte och sammanfattande beskrivning av

Läs mer

Wave Energized WEBAPBaltic Aeration Pump SYREPUMPAR. Drivs av naturen imiterar naturen återställer naturen

Wave Energized WEBAPBaltic Aeration Pump SYREPUMPAR. Drivs av naturen imiterar naturen återställer naturen www.webap.ivl.se Wave Energized WEBAPBaltic Aeration Pump Bild: WEBAP pilotanläggning som testades i Hanöbukten Rapport C4 SYREPUMPAR Drivs av naturen imiterar naturen återställer naturen Kortversion av

Läs mer

Musselodling en lönsam miljöåtgärd. Odd Lindahl, Vetenskapsakademien

Musselodling en lönsam miljöåtgärd. Odd Lindahl, Vetenskapsakademien Musselodling en lönsam miljöåtgärd Odd Lindahl, Vetenskapsakademien Långline odling 4 8 m Cirka 200 m Photo; Pia & Karl Norling En musselodling är en del av ekosystemet Försök med långlineodling X X X

Läs mer

1. Anmälan för registrering av livsmedelsanläggning i primärproduktionen

1. Anmälan för registrering av livsmedelsanläggning i primärproduktionen Insänds till Länsstyrelsen i ditt län 1 (5) 1. Anmälan för registrering av livsmedelsanläggning i primärproduktionen Nyanmälan Ändring Avregistrering 2. Uppgifter om livsmedelsföretagaren, anläggningen/primärproduktionsplatsen:

Läs mer

Östersjön - ett evolutionärt experiment

Östersjön - ett evolutionärt experiment Östersjön - ett evolutionärt experiment Matte/NO-biennette 26 januari 2013 Professor Lena Kautsky, även känd som Tant Tång Stockholms Universitets Östersjöcentrum Presentationens struktur Först om Varför

Läs mer

Kompensation vid förlust av ålgräsängar

Kompensation vid förlust av ålgräsängar Kompensation vid förlust av ålgräsängar Per-Olav Moksnes Institutionen för marina vetenskaper, Havsmiljöinstitutet Göteborgs universitet www.gu.se/zorro Forskningsprogrammet ZORRO (Zostera restoration)

Läs mer

Vattenförvaltning och kommunerna

Vattenförvaltning och kommunerna Vattenförvaltning och kommunerna 11-12 februari 2015 Medlefors folkhögskola Malin Naess & Camilla Vesterlund Vattenmyndigheten, Bottenvikens vattendistrikt Foto: Lars Björkelid VATTENMYNDIGHETEN.... genomför

Läs mer

2. Uppgifter om livsmedelsföretagaren, anläggningen/primärproduktionsplatsen: Livsmedelsföretagarens namn (sökanden):

2. Uppgifter om livsmedelsföretagaren, anläggningen/primärproduktionsplatsen: Livsmedelsföretagarens namn (sökanden): Insänds till Länsstyrelsen i ditt län 1 (5) 1. Anmälan för registrering av livsmedelsanläggning i primärproduktionen Nyanmälan Ändring Avregistrering 2. Uppgifter om livsmedelsföretagaren, anläggningen/primärproduktionsplatsen:

Läs mer

Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram och information i VISS

Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram och information i VISS Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram och information i VISS Camilla Vesterlund Vattenmyndigheten, Bottenvikens vattendistrikt Foto: Lars Björkelid Vattenförvaltningen 2015-2021 Samråd 1 november 2014 30

Läs mer

SMP Svenska MiljörapporteringsPortalen

SMP Svenska MiljörapporteringsPortalen Sida 1 av 2 Peder Eriksson Länsstyrelsen i Öreb Hem Miljörapport Om Tjänsten Support Demo Grunddel Emissionsdeklaration Textdel «Till sökning «Till anläggningen Miljörapport översikt Verksamhetsår: 2007,

Läs mer

Trelleborgs Kommun MIKROALGER SOM AVLOPPSRENINGSVERK. Tony Fagerberg, marinbiolog Samhällsbyggnadsförvaltningen, Hållbar utveckling Trelleborg Kommun

Trelleborgs Kommun MIKROALGER SOM AVLOPPSRENINGSVERK. Tony Fagerberg, marinbiolog Samhällsbyggnadsförvaltningen, Hållbar utveckling Trelleborg Kommun Trelleborgs Kommun MIKROALGER SOM AVLOPPSRENINGSVERK marinbiolog Samhällsbyggnadsförvaltningen, Hållbar utveckling Trelleborg Kommun Trelleborgs Kommun Foto: Trelleborgs kommun Foto Johnny Carlsson Trelleborgs

Läs mer

Miljösituationen i Malmö

Miljösituationen i Malmö Hav i balans samt levande kust och skärgård Malmös havsområde når ut till danska gränsen och omfattar ca 18 000 hektar, vilket motsvarar något mer än hälften av kommunens totala areal. Havsområdet är relativt

Läs mer

Båtar och bo+enfärger Vem vill äta en gi7ig spä+a? Prof. Kjell Nordberg, Inst f. Geovetenskaper, Göteborgs univ. E-post: kjno@gvc.gu.

Båtar och bo+enfärger Vem vill äta en gi7ig spä+a? Prof. Kjell Nordberg, Inst f. Geovetenskaper, Göteborgs univ. E-post: kjno@gvc.gu. Båtar och bo+enfärger Vem vill äta en gi7ig spä+a? Prof. Kjell Nordberg, Inst f. Geovetenskaper, Göteborgs univ. E-post: kjno@gvc.gu.se Gi7iga båtbo+enfärger med avsikten a+ förhindra påväxt av havstulpaner,

Läs mer

Statusklassning av kustvatten 2013 tillvägagångsätt och resultat. Anna Dimming Vattenvårdsenheten

Statusklassning av kustvatten 2013 tillvägagångsätt och resultat. Anna Dimming Vattenvårdsenheten Statusklassning av kustvatten 2013 tillvägagångsätt och resultat Anna Dimming Vattenvårdsenheten anna.dimming@lansstyrelsen.se Översikt kustvattenförekomster i Västra Götalands län 88 kustvattenförekomster

Läs mer

Mjölkproduktion Får, get Nöt Annat produktionsdjur

Mjölkproduktion Får, get Nöt Annat produktionsdjur Insänds till Länsstyrelsen i ditt län 1 (5) 1. Anmälan för registrering av livsmedelsanläggning i primärproduktionen Anmälan Ändring Avregistrering 2. Uppgifter om livsmedelsföretagaren, anläggningen/primärproduktionsplatsen:

Läs mer

Rent vatten en resurs för regional utveckling Framtidens projekt och samverkan för en hållbar utveckling i Västerbotten, Lycksele 18 januari 2012

Rent vatten en resurs för regional utveckling Framtidens projekt och samverkan för en hållbar utveckling i Västerbotten, Lycksele 18 januari 2012 Rent vatten en resurs för regional utveckling Framtidens projekt och samverkan för en hållbar utveckling i Västerbotten, Lycksele 18 januari 2012 Mats Svensson 2012-01-26 1 Den nya myndigheten Havs- och

Läs mer

Integrerad kustzonsplanering och landsbygdsutveckling 2007-2009

Integrerad kustzonsplanering och landsbygdsutveckling 2007-2009 Integrerad kustzonsplanering och landsbygdsutveckling 2007-2009 Kommunerna i norra Bohuslän i samverkan Lysekil Munkedal Sotenäs Strömstad Tanum Ann-Carin Andersson www.tillvaxtbohuslan.se Vi är attraktiva

Läs mer

Bildades 1959. Består av Nyköpingsåns, Svärtaåns och Kilaåns avrinningsområde. Medlemmar är Kommuner, företag och lantbrukare, regleringsföretag

Bildades 1959. Består av Nyköpingsåns, Svärtaåns och Kilaåns avrinningsområde. Medlemmar är Kommuner, företag och lantbrukare, regleringsföretag Nyköpingsåarnas Vattenvårdsförbund Bildades 1959 Består av Nyköpingsåns, Svärtaåns och Kilaåns avrinningsområde Medlemmar är Kommuner, företag och lantbrukare, regleringsföretag De tre avrinningsområdena

Läs mer

Hur påverkar enskilda avlopp vår vattenmiljö? Mikael Olshammar 2013-08-20

Hur påverkar enskilda avlopp vår vattenmiljö? Mikael Olshammar 2013-08-20 Hur påverkar enskilda avlopp vår vattenmiljö? Sveriges miljömål Sverige har 16 miljömål som ska nås senast år 2020. I år konstatera Naturvårdsverket att 14 av 16 miljömål inte kommer uppnås i tid. Ingen

Läs mer

Mat och klimat Vilka val har egentligen betydelse? Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik Göteborg 20 mars 2014

Mat och klimat Vilka val har egentligen betydelse? Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik Göteborg 20 mars 2014 Mat och klimat Vilka val har egentligen betydelse? Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik Göteborg 20 mars 2014 Ett branschforskningsinstitut för livsmedelskedjan med uppgift

Läs mer

JORDBRUKSVERKETS STÄLLNINGSTAGANDE

JORDBRUKSVERKETS STÄLLNINGSTAGANDE 1(5) YTTRANDE Dnr 4.3.17-2396/13 2013-03-07 Fiskerienheten Ulrika Bergman Svea Hovrätt Mark- och miljööverdomstolen Box 2290 STOCKHOLM Mål nr 8456-12, rotel 060108, Lars Marstone./. Strandskyddarna Nätverk

Läs mer

MAT OCH MILJÖ TEMA: MAT OCH MILJÖ

MAT OCH MILJÖ TEMA: MAT OCH MILJÖ MAT OCH MILJÖ DET HÄR FAKTABLADET ÄR FRAMTAGEN TILL ÖVNINGARNA HEJ SKOLMAT. HELA MATERIALET FINNS FÖR NEDLADDNING PÅ WWW.LIVSMEDELSVERKET.SE Mat och måltider spelar en viktig roll i våra liv. Mat kan vara

Läs mer

Vad ska WWF arbeta med för att minska övergödningen i Östersjön?

Vad ska WWF arbeta med för att minska övergödningen i Östersjön? Vad ska WWF arbeta med för att minska övergödningen i Östersjön? Svaret måste skilja på havsområden och på kust och öppet hav! Ragnar Elmgren och Ulf Larsson Systemekologiska institutionen Stockholms universitet

Läs mer

MARINE MONITORING AB Effektövervakning av TBT Åtgärder ger resultat!

MARINE MONITORING AB Effektövervakning av TBT Åtgärder ger resultat! MARINE MONITORING AB Effektövervakning av TBT Åtgärder ger resultat! Marina Magnusson Upplägg Vad är TBT? Molekylstruktur Användning Var finns det? Spridning/ nytillskott Hur farligt? Halveringstid Påverkan

Läs mer

Christl Kampa-Ohlsson

Christl Kampa-Ohlsson Christl Kampa-Ohlsson Mat som förbättrar världen om sambandet mellan mat miljö - hälsa !!????!! Hushållens utsläpp av växthusgaser 27 % Mat 25 % Rekreation och fritid 16 % Transporter 16 % Bostad 6 % Kläder

Läs mer

LOVA, lokala vattenvårdsprojekt

LOVA, lokala vattenvårdsprojekt LOVA, lokala vattenvårdsprojekt Foto: PM Jönsson Södra Östersjöns vattendistrikt-åtgärdsprogram för perioden 2009-2015. www.vattenmyndigheterna.se Åtgärdsprogram riktat till myndigheter och kommuner Vattenmyndigheten

Läs mer

Miljökvalitetsnormerna -var kommer dom ifrån, varför ser dom ut som dom gör och vad innebär dom?

Miljökvalitetsnormerna -var kommer dom ifrån, varför ser dom ut som dom gör och vad innebär dom? Miljökvalitetsnormerna -var kommer dom ifrån, varför ser dom ut som dom gör och vad innebär dom? Mats Lindegarth Havsmiljöinstitutet, Göteborgs Universitet Innehåll Miljökvalitetsnormer föreskrifter EU-direktiv

Läs mer

Myter och fakta om laks.

Myter och fakta om laks. Myter och fakta om laks. Bra att veta för dig som säljer laks. Om svenskarnas favoritfisk. Norsk odlad lax är säker och nyttig mat enligt forskarna. Det är också favoritfisken på svenskarnas tallrikar.

Läs mer

Varje. droppe. är värdefull. Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten?

Varje. droppe. är värdefull. Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten? Varje droppe är värdefull Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten? Vad använder du vatten till? Vatten är vår viktigaste naturresurs och vårt viktigaste livsmedel. Du använder vatten till mycket, till

Läs mer

Avlopp från fritidsbåtar

Avlopp från fritidsbåtar Avlopp från fritidsbåtar Författare: Ann-Carin Andersson Datum: 2009-06-01 Inledning 1 2 De fem kommunerna, eller främst de fyra kommunerna Strömstad, Tanum, Sotenäs och Lysekil har många fritidsbåtar

Läs mer

Fiskguiden 2014. Frågor & svar

Fiskguiden 2014. Frågor & svar Fiskguiden 2014 Frågor & svar 1 Vilka är de största nyheterna i årets Fiskguide? Nordhavsräkan blir rödlistad överallt utom i Barents hav vilket innebär att vår svenska västkusträka får rött ljus. Orsakerna

Läs mer

Musselodling som blå skörd för att minska eutrofieringen

Musselodling som blå skörd för att minska eutrofieringen Samråd under förvaltningscykeln 2009-2015 Ärendets diarienummer 537-34925-2014 Nedanstående svar kommer från Naturskyddsföreningen i Bohuslän (förkortat NiB) ett länsförbund med 23 000 medlemmar tillhörande

Läs mer

Marin Biogas. Förnyelsebar energi från ett rent hav. Fredrik Norén, Marin Biogas - 1 -

Marin Biogas. Förnyelsebar energi från ett rent hav. Fredrik Norén, Marin Biogas - 1 - - 1 - Marin Biogas Förnyelsebar energi från ett rent hav Fredrik Norén, Marin Biogas Uppstartsteamet Fredrik Norén (FoU ansvarig) Fil dr. Marin ekologi Grundare av Marin Biogas Uppfinnare och entreprenör

Läs mer

Strategisk plan för utveckling av Besöksnäringen Prioritera varumärket Bohuslän och gemensamheten i Norra Bohuslän Inriktning för Norra Bohuslän att lokala och regionala organisationer stärker och utvecklar

Läs mer

Fiskekommunerna. Verksamhetsberättelse 2014-01-01 2014-12-31

Fiskekommunerna. Verksamhetsberättelse 2014-01-01 2014-12-31 Fiskekommunerna Strömstad-Tanum-Sotenäs-Lysekil-Uddevalla-Orust-Tjörn-Stenungsund Kungälv-Göteborg-Öckerö samt Västra Götalandsregionen Verksamhetsberättelse 2014-01-01 2014-12-31 Innhåll sid. 1. Bakgrund

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL Den här lärarhandledningen för åk 4-9 ger dig som lärare kunskap om hur vattnets kretslopp fungerar och tips på hur du kan lägga upp lektionerna. I materialet får

Läs mer

Av: Erik. Våga vägra kött

Av: Erik. Våga vägra kött Av: Erik Våga vägra kött Våga vägra kött Varje år äter vi mer och mer kött men vilka konsekvenser får det på miljön och vår hälsa? i Förord Människan har länge ansett sig stå över naturen. Enda sedan vi

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2011-01-01 2011-12-31

Verksamhetsberättelse 2011-01-01 2011-12-31 Verksamhetsberättelse 2011-01-01 2011-12-31 Innhåll sid. 1. Bakgrund och initiativ 3 2. Vision, syfte & mål 4 3. Medlemmar 4 4. Ledningsgrupp 5 5. Administration 5 6. Möten 6 7. Föredragningar 6 8. Verksamhet/projekt

Läs mer

Rapport från seminarium 12 feb 2015 Sea-based measures to reduce consequences of Eutrophication*,

Rapport från seminarium 12 feb 2015 Sea-based measures to reduce consequences of Eutrophication*, Till SIKO: Februari 2015 Per Frideen, Ornö Rapport från seminarium 12 feb 2015 Sea-based measures to reduce consequences of Eutrophication*, arrangerat av Stockholms universitets Östersjöcentrum/Baltic

Läs mer

Odling av makroalger längs västkusten

Odling av makroalger längs västkusten Odling av makroalger längs västkusten göran nylund varför odla makroalger i sverige? Makroalgsodling är globalt den snabbast växande sektorn inom akvakultur, men helt outnyttjat i Sverige Miljövänlig odling:

Läs mer

Samrådsredogörelse. Bilaga 3

Samrådsredogörelse. Bilaga 3 Bilaga 3 Samrådsredogörelse Ansökan om Tillstånd för uppförande och drift av en biogasanläggning med tillhörande reningsverk på del av Gravarne 3:1, Sotenäs kommun, Västra Götalands län. Smögen 2014-12-22

Läs mer

Mat, miljö och myterna

Mat, miljö och myterna Mat, miljö och myterna Kansliet 2007-03-08 1 Naturskyddsföreningen en grön konsumentrörelse! Handla Miljövänligt-nätverket - 88 Egen miljömärkning BRA MILJÖVAL 89 Miljövänliga veckan - 90 Butiksundersökningar

Läs mer

Japanska ostron i Sverige Hur många är de? Åsa Strand Institutionen för Marina Vetenskaper, Göteborgs universitet

Japanska ostron i Sverige Hur många är de? Åsa Strand Institutionen för Marina Vetenskaper, Göteborgs universitet Japanska ostron i Sverige Hur många är de? Åsa Strand Institutionen för Marina Vetenskaper, Göteborgs universitet Utbredning i Sverige Inga ostron Ostron funna 2015: inventering av lokaler mellan Lysekil

Läs mer

Ansökan om tillstånd för fisk- och kräftodling

Ansökan om tillstånd för fisk- och kräftodling Ansökan om tillstånd för fisk- och kräftodling Information För att odla fisk krävs tillstånd av länsstyrelsen enligt förordningen (SFS 1994:1716) om fisket, vattenbruket och fiskerinäringen. Anmälan ska

Läs mer

Anders Tysklind, nationalparkschef Kosterhavets nationalpark

Anders Tysklind, nationalparkschef Kosterhavets nationalpark Anders Tysklind, nationalparkschef Kosterhavets nationalpark Kosterhavets nationalpark Hur klarar vi samspelet mellan nyttjande och bevarandemål i Sveriges första nationalpark med marint fokus? Vilka är

Läs mer

Vass till biogas är det lönsamt?

Vass till biogas är det lönsamt? Vass till biogas är det lönsamt? Biogasproduktion av vass i Kalmar län en samhällsekonomisk studie Eva Blidberg, Industriell ekologi, KTH 2013-02-07 Systemanalys - KTH Resultat Positiv energibalans -Energiinsatsen

Läs mer

UPPDRAG: AVLOPP. Toaletten - slasktratt eller sparbössa

UPPDRAG: AVLOPP. Toaletten - slasktratt eller sparbössa UPPDRAG: AVLOPP In till samhället fraktas nyttigheter i form av olika material, mat, bränsle och vatten. Resurserna används och blir avfall av olika slag: fasta sopor, vattensopor och sopor i gasform.

Läs mer

Trolla fram de osynliga aktörerna. Hav och Samhälle Marstrand 15 okt 2014 Eva-Lotta Sundblad

Trolla fram de osynliga aktörerna. Hav och Samhälle Marstrand 15 okt 2014 Eva-Lotta Sundblad Trolla fram de osynliga aktörerna Hav och Samhälle Marstrand 15 okt 2014 Eva-Lotta Sundblad Vilka orsakar dålig havsmiljö? Kan de ändra sig? Aktörer och handlingar som ligger bakom belastningen behöver

Läs mer

Inkvarteringsstatistik december 2004

Inkvarteringsstatistik december 2004 Inkvarteringsstatistik december 2004 Gästnätter december 2004, län (tusen) 1 600 1 524 1 400 1 200 1 000 800 600 400 200 223 422 138 0 Sverige Västra Götalands län Stockholms län Skåne län 22/02/2005 www.vastsverige.com

Läs mer

Biosfärområde Kristianstads Vattenrike. Bra för natur och människor. Vattenmyndigheten, Hanöbukten 2013-02-26

Biosfärområde Kristianstads Vattenrike. Bra för natur och människor. Vattenmyndigheten, Hanöbukten 2013-02-26 Biosfärområde Kristianstads Vattenrike Vattenmyndigheten, Hanöbukten 2013-02-26 Helgeå (4725 km 2 ) Skånes största vattendrag (3 Län, 14 Kommuner) Det vattendrag som släpper ut mest N & P i Hanöbukten

Läs mer

Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1995:125) om införsel av fisk, kräftdjur och blötdjur och produkter därav

Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1995:125) om införsel av fisk, kräftdjur och blötdjur och produkter därav Fisk, kräftdjur, blötdjur och produkter därav [8451] Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1995:125) om införsel av fisk, kräftdjur och blötdjur och produkter därav Statens jordbruksverk föreskriver,

Läs mer

Utveckling av metodik för insamling av ostronyngel ett småskaligt system för ostronproduktion i Bohuslän

Utveckling av metodik för insamling av ostronyngel ett småskaligt system för ostronproduktion i Bohuslän Utveckling av metodik för insamling av ostronyngel ett småskaligt system för ostronproduktion i Bohuslän Samförvaltningen i Norra Bohuslän, Strömstads Kommun 1. Projektidé, syfte och mål Projektet skall

Läs mer

Inkvarteringsstatistik september 2004

Inkvarteringsstatistik september 2004 Inkvarteringsstatistik september 2004 Gästnätter september 2004, län (tusen) 2 500 2 000 2 256 1 500 1 000 667 500 359 233 0 Sverige Västra Götalands län Stockholms län Skåne län 11/11/2004 www.vastsverige.com

Läs mer

Problemet? Sven Bertil Johnson Biomarin Hållbar Utveckling Skånes möte 13 september 2011

Problemet? Sven Bertil Johnson Biomarin Hållbar Utveckling Skånes möte 13 september 2011 Problemet? Sven Bertil Johnson Biomarin Hållbar Utveckling Skånes möte 13 september 2011 Övergödning Fintrådiga rödalger dominerar Miljökonsekvenser av invaderande trådalger och av mekanisk algrensning

Läs mer

Yttrande över Förslag till ändring av Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:36) avseende fiske efter lax och öring i Skagerak och Kattegatt.

Yttrande över Förslag till ändring av Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:36) avseende fiske efter lax och öring i Skagerak och Kattegatt. 2014-02-06 sid 1 (5) Havs- och vattenmyndigheten Box 11 930 404 39 Göteborg Yttrande över Förslag till ändring av Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:36) avseende fiske efter lax och öring i Skagerak

Läs mer

En droppe sunt förnuft Framtidens fiskeriförvaltning i Östersjön

En droppe sunt förnuft Framtidens fiskeriförvaltning i Östersjön En droppe sunt förnuft Framtidens fiskeriförvaltning i Östersjön SV om St. Karlsö, juni 2014 Joakim Hjelm Institutionen för Akvatiska Resurser Havsfiskelaboratoriet i Lysekil Dagens upplägg Fokus på egentliga

Läs mer

Bildades 1959. Består av Nyköpingsåns, Svärtaåns och Kilaåns avrinningsområde. Medlemmar är Kommuner, företag och lantbrukare, regleringsföretag

Bildades 1959. Består av Nyköpingsåns, Svärtaåns och Kilaåns avrinningsområde. Medlemmar är Kommuner, företag och lantbrukare, regleringsföretag Nyköpingsåarnas Vattenvårdsförbund Bildades 1959 Består av Nyköpingsåns, Svärtaåns och Kilaåns avrinningsområde Medlemmar är Kommuner, företag och lantbrukare, regleringsföretag De tre avrinningsområdena

Läs mer

Miljöprövningsdelegationen vid Länsstyrelsen i Västernorrlands län beslut den 4 februari 2016 i beslut med diarienummer

Miljöprövningsdelegationen vid Länsstyrelsen i Västernorrlands län beslut den 4 februari 2016 i beslut med diarienummer 2016-03-08 sid 1 (5) Mark- och miljödomstolen Östersunds tingsrätt Storgatan 6 831 30 Östersund ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Miljöprövningsdelegationen vid Länsstyrelsen i Västernorrlands län beslut den 4 februari

Läs mer

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL Den här lärarhandledningen ger dig som lärare kunskap om hur vattnets kretslopp fungerar och tips på hur du kan lägga upp lektionerna. I materialet får du och din

Läs mer