Japanska ostron i Sverige Hot eller möjlighet? Åsa Strand Ins:tu:onen för Biologi och Miljövetenskaper, Göteborgs universitet

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Japanska ostron i Sverige Hot eller möjlighet? Åsa Strand Ins:tu:onen för Biologi och Miljövetenskaper, Göteborgs universitet"

Vilhelm Arvidsson
för 8 år sedan
Visningar:

1 Japanska ostron i Sverige Hot eller möjlighet? Åsa Strand Ins:tu:onen för Biologi och Miljövetenskaper, Göteborgs universitet

2 Var kommer de ifrån? Matostron? Inte från Frankrike eller Holland (Rohfritsch et al. 2013) Strömmar? Ostron från danska Vadehavet och LimPorden gene:skt lika våra ostron (Meurling, 2013) Projekt pågår

3 Hur kom de hit? 2007

4 Utbredning i skandinavien

5 Utbredning i Sverige 2013 Minskad geografisk utbredning Fokus: norra bohuslän Ökade tätheter (4 à >1 000 ind/m 2 )

6 Livsmiljö? Inventeringar 2007, 2009, 2010, 2011, 2013 à 0-1,5 m (9m) Alla typer av substrat Låg vågpåverkan men god cirkula:on

7 Hur mycket ostron finns det? 1. Tillgänglig livsmiljö? SAKU (Lantmäteriet m.fl.) Djup 0-3m Exponering (Ultraskyddat- Moderat exponerat) Inventering geografisk utbredning 2013à Norra bohuslän (Strömstad, Tanum, Sotenäs och Lysekil) 84 km 2 (fördelat på olika exponeringskategorier) Södra Bohuslän: 178 km 2

geografisk utbredning 2013à Norra bohuslän (Strömstad, Tanum, Sotenäs och

8 Hur mycket ostron finns det? 3. Hur stor del av arean har ostron? Detaljinventering 2009 Exponeringskategori Moderat exponerat Skyddat Mycket skyddat Extremt skyddat Ultraskyddat Norra: 41 km 2 Södra: 91 km 2 Antal lokaler med ostron (%)

Skyddat Mycket skyddat Extremt skyddat Ultraskyddat Norra: 41 km

9 Hur mycket ostron finns det? 4. Täthet av ostron? Norra 2 inventeringar 2013 à 43 lokaler med ostron Medeltäthet: individer/m 2 Exponeringskategori Individer/m 2 Antal lokaler Moderat exponerat Skyddad Mycket skyddat Extremt skyddat Ultraskyddad Södra 7 lokaler med ostron à inga exponeringskategorier Medeltäthet: 0,18 individer/m 2

01 individer/m 2 Exponeringskategori Individer/m 2 Antal lokaler Moderat exponerat 0.

10 Hur mycket ostron finns det? 5. Antal ostron i Bohuslän? Täthet (antal ind/m 2 ) x arean med ostron Norra Summa av antal individer per exponeringskategori st Södra 0.18 ind/m 2 x 91 km st

11 Hur mycket ostron finns det? 6. Biomassa? Hur stora är ostronen i Bohuslän? Längd:ålder Återbesöksvikar ( ) Längd vid olika ålder 0+: 20 mm (vår) 65 mm (höst) 1+: mm 2+: 135 mm >2+: mm

Längd:ålder Återbesöksvikar (2007-2013) Längd vid

12 Hur mycket ostron finns det? 7. Fördelning av ostron av olika storlekar i Bohuslän? Längd:ålder +inventeringar 2013 (längdfrekvensdata) : 12.8% 1+: 80.5% >2: 6.7%

13 Hur mycket ostron finns det? 8. Antal ostron/storlekskategori Fördelning av ostron/storlekskategori x antal ostron Norra (950 miljoner) 0+: : >2: Södra (17 miljoner) 0+: : >2:

14 Hur mycket ostron finns det? 9. Vad väger ostronen? Längd/vikt förhållande 600 ostron Sverige, Norge, Danmark V = 0.05 L L - 38 R² = à à 1+ =75 mm à 67 g 1+ à 2+ = 135 mm à 270 g >2: = 180 mm à 493 g Vikt (g) Längd (mm)

15 Hur mycket ostron finns det? 10. Biomassa 2014? Antalet/storlekskategori x vikt/individ Norra 1+: ton 2+: ton >2+: ton Totalt: ton Södra 1+: 140 ton 2+: ton >2+: 560 ton Totalt: ton

ton 2+: 206 000 ton >2+: 31 000 ton Totalt: 245 000 ton

16 Hur mycket ostron finns det? 11. Försik:ghetsprincipen! Konfidensintervall (norra Bohuslän)? Medelantal 29.6 Bootstrapanalys av medelvärdena 80% Min 16.0 Max 45.3 Min biomassa: ton Max biomassa: ton 1 0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,

6 Bootstrapanalys av medelvärdena 80% Min 16.0 Max 45.

17 Hur mycket ostron finns det? 12. Känslighetsanalys (Norra Bohuslän) Minskar arean med ostron med 50% Min biomassa: ton Max biomassa: ton

18 Hur mycket ostron finns det? Sammanfapning: Norra Bohuslän miljoner ostron, ton Medel: 945 miljoner ostron, ton Södra Bohuslän Ca 17 miljoner ostron, drygt ton

ostron, 85 000-480 000 ton Medel: 945 miljoner

19 Förändringar? Ekosystemingenjör Biogena rev Ökad strukturell komplexitet (levande och död) Påverkar strömmar och sedimenta:on Sedimentstabilitet och ökning av organisk halt i sediment

20 Implika:oner? För både infauna, epifauna och fisk: fler arter, fler individer och mer biomassa i bivalvbäddar än på bar bopen Större effekter på mjukbopnar och sandbopnar än på hårdbopnar

21 Implika:oner? Epifauna: ökande strukturell komplexitetà Ökad yta för fastsipande arter Ökad yta med mikrofilm av alger = bra för betande arter Skydd mot preda:on Bra jaktmarker Lekområden Uppväxtområden för juveniler av flera arter Mollusker, havsbortsmaskar, krätdjur och fisk

22 Implika:oner? Infauna: ökande organisk deposi:on i sedimentet och strukturer på bopen à Predatorer och detri:vorer ökar filtrerare minskar Olika artsammansäpning i bivalvbäddar och barbopen Skal: oligochaeter och nemer:ner (slemmaskar) Barbopen: polychaeter (havsborstmaskar) och sedimentlevande gammarider

23 Implika:oner? Skillnad mellan blåmusslor och ostron? Ja! Men komplext Generellt: fler arter gynnas av O än av M O: fler sessila arter + fler större fiskarter + större djur

24 Blåmusslor Samma habitat Olika filtreringsgränser Bopenfällning Preda:onsskydd Tillväxt Samexistens? JA!? Konkurrens

25 Ostrea edulis C. g m (djuputbredning ökar?) O. e. 1-3 m (primärt) Bopenfällning: C. g. gynnas av O. e. Tillväxt Konkurrens? Konkurrens?

26 Preda:on - - Krabbor och sjöstjärnor äter ostron Gråtrut och strandskata

27 Ekosystemkonsekvenser? Ben:sk- pellagisk koppling Ändring från pelagiskt system (växtplankton och mikrober) :ll ben:skt system (mikrophytobenthos) Fångar näringsämnen innan mikrobiella loopen à ökar energiflödet från ben:sk primärproduk:on uppåt i systemet :ll topppredatorer

28 Fauling Nega:va effekter? Rev (sedimenta:on) Rörligt frilutsliv Förändrade ekosystem...

29 Ekosystemtjänster Filtrering: minskar övergödning à mindre turbiditet à mer makroalger och sjögräs (vik:ga biotoper) + gödning för sjögräs Mindre toxiska algblomningar Motverkar antropogen N :llförsel genom biodeposi:on à ökad denitrifika:on (bakterier) i sedimenten Ökad biodiversitet- mindre känsliga ekosystem Lek- och yngelområde fisk + mer födo- organismerà ökning kommersiella fiskarter

30 Ekosystemtjänster Stabilisering sediment- minskad erosion (naturlig vågbrytare)à minskad effekt av båprafik (svall) Fixerar CO 2 vid skalbildning à växthuseffekt Diversifiering av landskap: habitatkorridorer Turism/rekrea:on (klarare vapen, mindre algblomning, ökat fiske à bad, båpurism osv.) Kommersiell art!

31 Möjligheter We conserva+vely es+mate that the economic value of oyster reef services, excluding oyster harves+ng, is between $5 500 and $ per hectare per year Jonathan H. Grabowski, Robert D. Brumbaugh, Robert F. Conrad, Andrew G. Keeler, James J. Opaluch, Charles H. Peterson, Michael F. Piehler, Sean P. Powers, and Ashley R. Smyth (2012). Economic Valua:on of Ecosystem Services Provided by Oyster Reefs. BioScience. 62:

33 Tack :ll Havsmiljöanslaget Wåhlströms s:telse Byggmästare Engkvist s:telse Susanne Lindegarth Mats Lindegarth Per Bergström Carlo Nyberg Ylva Fredriksson Jakob Looström Pia Norling m.ﬂ.

34 Odling av C. gigas? Odling? Ok i recirkulerande system Ingen smitning Ingen spridning Havet? à spridning ep möjligt problem

35 Temperatur och salinintet Temperatur ( C) Salinitet ( ) Max Min Max Min Överlevnad adulter 32 (40) Optimal för tillväxt 25* Gametproduktion Lek >16 (18) Överlevnad larver Optimal tillväxt larver *=om god födotillgång, annars ca 20

36 Sepling År Maxtemperatur ( C) Datum Mest settling jul Mitten av augusti jul Mitten-slutet av augusti jul Slutet av augusti jul Mitten-slutet av augusti

37 Hindra smitning? Hindra lek? Alterna:v? Triploider måpligt framgångsrikt Områden med låg temperatur? Områden med låg salthalt?

38 Abio:ska förhållanden i Sverige Alsbäck: Koster: , Maj- september (data>30 m?), Juni- oktober

39 Abio:ska förhållanden i Sverige

40 Abio:ska förhållanden i Sverige

41 Alterna:v? Alterna:va odlingstekniker Nedsänkning odling i brackvapen/estuarier? Uppföljning: könsmognad/lek, :llväxt, överlevnad, phytoplanktonförekomst, strömmar, fouling, närområden

42 Är det möjligt? 8 och 32 m New Zealand

45 Odlingsområde? Lämpliga områden? Spridning om lek? Oceanografisk modell Odlingsvillkor- skötselkrav närliggande områden?

Relevanta dokument

Japanska ostron i Sverige Hur många är de? Åsa Strand Institutionen för Marina Vetenskaper, Göteborgs universitet

Japanska ostron i Sverige Hur många är de? Åsa Strand Institutionen för Marina Vetenskaper, Göteborgs universitet Utbredning i Sverige Inga ostron Ostron funna 2015: inventering av lokaler mellan Lysekil