Trelleborgs Kommun MIKROALGER SOM AVLOPPSRENINGSVERK. Tony Fagerberg, marinbiolog Samhällsbyggnadsförvaltningen, Hållbar utveckling Trelleborg Kommun
|
|
|
- Hanna Andreasson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Trelleborgs Kommun MIKROALGER SOM AVLOPPSRENINGSVERK marinbiolog Samhällsbyggnadsförvaltningen, Hållbar utveckling Trelleborg Kommun
2 Trelleborgs Kommun Foto: Trelleborgs kommun Foto Johnny Carlsson
3 Trelleborgs Kommun Foto Annika Hansson Annika Hansson, miljöstrateg Trelleborgs kommun
4 Trelleborgs Kommun EU-Life projekt Samarbetspartners: Malmö stad, Region Skåne, Trelleborg Kommun Tid: Budget 32 miljoner Frågeställning: Kan akvatisk biomassa minska havens övergödning och ge oss ren energi - minska övergödningen - producera förnybar energi - återföra fosfor till lantbruket Problem till resurser
5 Lead Partner - Projektledning Storskalig musselodling i Öresund Biogas Samordna informationspridning Inventering av akvatisk biomassa Workshops och konferenser Foder
6 Trelleborgs Kommun Produktionsvåtmarker Anlägga två produktionsvåtmarker Utvärdera biogasutvinning av våtmarksväxter. Kontrollprogram Högvärda produkter från våtmarksväxter Samla och sprida kunskap kring produktionsvåtmarker.
7 Trelleborgs Kommun Produktionsvåtmarker Anlägga två produktionsvåtmarker Utvärdera biogasutvinning av våtmarksväxter. Kontrollprogram Högvärda produkter från våtmarksväxter Samla och sprida kunskap kring produktionsvåtmarker. Biogas från tång/alger Fullskaliga tester av biogas från alger på stränder Tester i pilotanläggning av biogas från musslor, alger och våtmarksväxter Utvärderingar, mätningar, kontrollprogram Ta emot studiebesök och sprida konceptet.
8 Trelleborgs Kommun Produktionsvåtmarker Anlägga två produktionsvåtmarker Utvärdera biogasutvinning av våtmarksväxter. Kontrollprogram Högvärda produkter från våtmarksväxter Samla och sprida kunskap kring produktionsvåtmarker. Biogas från tång/alger Fullskaliga tester av biogas från alger på stränder Tester i pilotanläggning av biogas från musslor, alger och våtmarksväxter Utvärderingar, mätningar, kontrollprogram Ta emot studiebesök och sprida konceptet. Hållbara reningsverk Kan vi rena avloppsvatten på ett grönare sätt? Pilotstudie i Smygehamns reningsverk.
9 Trelleborgs Kommun Avloppsvatten = näring Övergödning av hav och inlandsvatten (+ Patogener och kemikalier)
10 Problem: Avloppsvatten = näring Höga flöden (näring måste tas upp mycket fort)
11 Innovationer Tesla, Nichola. (1900-tal) Växelström Meucci, Antonio (1800-tal) Telefonen Franklin, Benjamin. (1700-tal) Åskledare, mm Da Vinci, Leo. (1400-tal) Helikopter, mm Gutenberg, Johannes. (1400-tal) Boktryckarkonst Archimedes, of Syracuse. (200-BC) Vattenskruv Okänd (3600-BC) Hjulet Mikro, Al. G. (3,5x10 9 -BC) Fotosyntesen
12 Innovationer Tesla, Nichola. (1900-tal) Växelström Meucci, Antonio (1800-tal) Telefonen Franklin, Benjamin. (1700-tal) Åskledare, mm Da Vinci, Leo. (1400-tal) Helikopter, mm Gutenberg, Johannes. (1400-tal) Boktryckarkonst Archimedes, of Syracuse. (200-BC) Vattenskruv Okänd (3600-BC) Hjulet Mikro, Al. G. (3,5x10 9 -BC) Fotosyntesen
13 Modifierad från källa: mistermagister.skolbloggen.se
14 Modifierad från källa: mistermagister.skolbloggen.se Biomassa Näring
15 Modifierad från källa: mistermagister.skolbloggen.se Biomassa Näring
16 Mikroalger Mikroalger: Växer snabbast av alla växter i världen = effektiva näringsupptagare!
17 Vad är mikroalger? Mikroalger är encelliga mikroskopiska vattenväxter. Mer än 200,000 arter, bara ett fåtal odlas Kan dubbla sin biomassa på mindre än ett dygn.
18 Fördelar med mikroalger: Gratis energi från solen Klarar av inkommande avloppsvatten Producerar syre till bakterier Tar upp näring väldigt fort Värdefull energirik biomassa Flexibel biokemisk sammansättning (SimrisAlg AB)
19 Hur kan vi hjälpa algerna Uppgifter: att hjälpa oss? 1. Hitta en tuff mikroalg, OK 2. Göra avloppsvattnet, OK mindre grumligt 4. Hitta lämpliga skördemetoder, OK 5. Använda algbiomassan 3. Använda rätt odlingsystem, OK 6. Synergier
20 1. Tuff alg, hög tillväxt Grönalgen Scenedesmus!!!! Day 1 Day 2 Day 3 Day 4 Day 5 Day 6 Day 7 Day 8
21 Näringsupptag
22 2. Göra avloppsvattnet mindre grumligt
23 2. Göra avloppsvattnet mindre grumligt Förbehandling av inkommande avloppsvatten. Design: Bertil Siversson -Anpassat system optimerad för ett klart vatten med mycket näring
24 3. Använda rätt odlingsystem
25 3. Använda rätt odlingsystem Öppna dammar (Raceways) vs. Slutna system (Fotobioreaktorer)
26 3. Använda rätt odlingsystem Fem olika algodlingsystem utvärderas med avseende på algtillväxt och näringsupptag per volymenhet
27 4. Hitta lämpliga skördemetoder Samarbetspartner Alfa Laval
28 4. Hitta lämpliga skördemetoder
29 5. Använda algbiomassan Energi, OK undersöka biomassans kemiska sammansättning. möjlighet att utvinna värdefulla ämnen från mikroalgerna? Problem till resurs
30 Synergier...
31 Biogasverk Alger från stränder Avloppsvatten Algodling
32 Biogasverk Alger från stränder Avloppsvatten Koldioxid Algodling
33 Biogasverk Alger från stränder Avloppsvatten Koldioxid Algodling
34 Biogasverk Alger från stränder Avloppsvatten Koldioxid Algodling
35 Biogasverk Alger från stränder Avloppsvatten Koldioxid Algodling Algbiomassa
36 Biogasverk Alger från stränder Avloppsvatten Koldioxid Algodling Algbiomassa FERMENTERING FOTOSYNTES
37 Biogasverk Alger från stränder Avloppsvatten Koldioxid Algodling Algbiomassa Bioenergi Biogödsel Renat vatten
38 Trelleborgs Kommun Men först måste vi: 1. Veta mer om algskördens kemiska sammansättning. 2. Undersöka halten tungmetaller 3. Titta på upptag av läkemedelsrester
39 Trelleborgs Kommun Samarbete och informationsutbyte med Malin Hultbers forskargrupp vid SLU. Mikroalger är kända för att kunna fånga upp metaller och kemikalier.
40 Trelleborgs Kommun Samarbete och informationsutbyte med Malin Hultbers forskargrupp vid SLU. Mikroalger är kända för att kunna fånga upp metaller och kemikalier. Kan mikroalger rena avloppsvatten från läkemedelsrester?
41 That solution to pollution is dilution is a delusion Use microalgae instead! Tack!
42 3. Använda rätt odlingsystem Mobilt containerbaserat system (Norup Gård) anpassat för vinterförhållanden.
43 Skördemetoder: 3 Mellanting mellan separator och dekanter
44 Innovationer Tesla, Nichola. (1900-tal) Växelström Meucci, Antonio (1800-tal) Telefonen Franklin, Benjamin. (1700-tal) Åskledare, mm Da Vinci, Leo. (1400-tal) Helikopter, mm Gutenberg, Johannes. (1400-tal) Boktryckarkonst Archimedes, of Syracuse. (200-BC) Vattenskruv Okänd 3600-BC) Hjulet Mikro, Al. G. (3,5x10 9 -BC) Fotosyntesen
45 Hur vänder vi problemet till en hållbar resurs?
46 Biogas Koldioxid Algodling Algbiomassa
47 6. Synergier Scenedesmus (algen vi använder) Metanpotential: ca 200L /kg VS
48 Biogasverk Alger från stränder Avloppsvatten Koldioxid Algodling Algbiomassa Bioenergi Biogödsel Renat vatten
49 Biogasverk Koldioxid Avloppsvatten Algodling Algbiomassa Bioenergi Biogödsel Renat vatten
50 Vad är mikroalger? < 1% av all biomassa på jorden MEN Svarar för 40% av all koldioxid som fixeras av växter varje år och ca hälften av syret i atmosfären! = MIKROALGERNAS PRODUKTION ÄR MYCKET HÖG!
51 Varför är de intressanta för oss? Mycket högre produktivitet än deras släktingar på land = stora skördar Kokurrerar inte med matgrödor (kan odlas på andra ytor än jordbruksmark) Kan odlas i saltvatten Kan odlas i förenade vatten Kan ta hand om koldioxid från förbränningsprocesser Biomassan är värdefull!!! (kan ex. användas I bioraffenaderi för att utvinna växtoljor, protein, och värdefulla kolhydrater. samt BIOENERGI)
52 6. Synergier Biogas Koldioxid Algodling Algbiomassa
53 4. Hitta lämpliga skördemetoder Skörden står för 20-50% av kostnaderna i en algodling. Ok om man producerar högvärdesprodukter, inte om målet är energiproduktion/rena vatten. Trots detta relativt liten aktivitet för att utveckla skördetekniker. Forskning har fokuserat på att öka algproduktion och sammansättning av biomassan. Hur skördar man mikroalger: Filtrering Centrifugering Fällning med kemikalier Fällning med biologi Autoflockulering DAF Electroflocculation
54 Fotosyntetisk effektivitet (FE) FE= hur effektivt solenergin blir till biomassa. Hög FE = Hög biomassaproduktion Snabbt näringsupptag!!!!
55 4. Hitta lämpliga skördemetoder Utmaning: Separera små celler (<30um) från vatten. Låg koncentration (ca 0,1% TS) Energieffektivt Skörden står för 20-50% av kostnaderna i en algodling! Ok om man producerar högvärdesprodukter, inte om målet är energiproduktion/rena vatten.
56 6. Synergier Biogas Koldioxid Algodling Algbiomassa
57
58 Modifierad från källa: mistermagister.skolbloggen.se Näring Biomassa
59 Innovationer Tesla, Nichola. (1900-tal) Växelström Meucci, Antonio (1800-tal) Telefonen Franklin, Benjamin. (1700-tal) Åskledare, mm Da Vinci, Leo. (1400-tal) Helikopter, mm Gutenberg, Johannes. (1400-tal) Boktryckarkonst Archimedes, of Syracuse. (200-BC) Vattenskruv Okänd 3600-BC) Hjulet Mikro, Al. G. (3,5x10 9 -BC) Fotosyntesen
60 Bucefalos frågar: Vilken odlingsmetod är bäst för att rena näring från avloppsvatten? Kan vi odla året runt? Hur skördar vi algerna? Vad gör vi med den skördade algbiomassan? Kan vi optimera?
61 Modifierad från källa: mistermagister.skolbloggen.se E=(bio)MC 2 Biomassa Näring
62 Mikroalger
63 Mikroalger
64 Vad är mikroalger? Mikroalger är ett samlingsnamn för encelliga eller mikroskopiska vattenväxter. Finns i alla naturliga vatten Mer än 200,000 arter
65
66 Mikroalger Vad är mikroalger? Varför är de intressanta för oss? Hur odlas mikroalger? Hur skördas de? Vad används biomassan till?
67
68
69 Trelleborgs uppgifter i Bucefalos -mikroalger Odling av alger vid avloppsreningsverk för rening av näringsämnen Förbehandling av avloppsvatten Odling i växthuscontainer, delvis med glasväggar Algerna odlas med flera tekniker Skördesystem utvecklas Samarbete med forskare Annika Hansson, miljöstrateg Trelleborgs kommun
70 Det går åt minst 8 mol fotoner (ljus) för att producera 1 mol CH2O (kolhydrat) Ett medelvärde av fotonernas energinehåll = 208kj/mol För att bilda en mol CH2O går det år 1744 kj Energiinnehållet i en mol CH2O är ca 467 kj Effektiviteten i omvandlingen av sol till kemisk energi = 467/1744 = 0,27 Ljuset som kan användas I fotosyntesen är bara 42% av solljuser (par) Maximal fotosyntetisk effektivitet är bara 11.3% av solens energi! (Brennan and Owende 2009)
Kan mikroalger rena avloppsvatten?
Kan mikroalger rena avloppsvatten? Tony Fagerberg Mikroalger = Soldrivna, Mikroskopiska, Vattenväxter som äter Näring och Koldioxid! Marinbiolog/miljöstrateg Samhällsbyggnadsförvaltningen Hållbar Utveckling,
Mikroalgers förmåga att rena avloppsvatten
Mikroalgers förmåga att rena avloppsvatten - En potentialstudie Författare: Senad Habibovic, Miljöförvaltningen, Malmö stad Nyckelord: Mikroalger, Chlorella vulgaris, avloppsvatten, raceway-damm, fotobioreaktor,
Utveckling av vattenreningskärr för rening av avloppsvatten (Sammanfattning och slutsatser)
Lärjeåns trädgårdar Utveckling av vattenreningskärr för rening av avloppsvatten (Sammanfattning och slutsatser) Gunilla Magnusson (Fil. dr. Marin Botanik) och Åsa Rehndell (Fil.mag. Zoology) GM vattenmiljö
Oktahamn Vårat koncept Energi
Oktahamn Vårat koncept Vårt koncept bygger på att minska energiåtgången på alla tänkbara sätt. Endast förbruka vad vi kan producera, både gällande elektricitet och livsmedel. Vi vill alltså få en stark
Tekniker Va*enbruk. Landbaserad & havsbaserad småskalig verksamhet. Ane*e Ungfors & Susanne Lindegarth, Va*enbruksCentrum Väst, Göteborgs Universitet
Tekniker Va*enbruk Landbaserad & havsbaserad småskalig verksamhet Ane*e Ungfors & Susanne Lindegarth, Va*enbruksCentrum Väst, Göteborgs Universitet Upplägg presentacon Kort om olika tekniker inom land-
Hur äter vi hållbart?
Hur äter vi hållbart? Elin Röös, Postdok, Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion Framtidens lantbruk SLU, Uppsala Radikala minskningar av utsläppen måste till
Potentialbedömningar förnybar energi Synergier och konfliktområden
Miljömålsdialog energi målkonflikter och miljöpåverkan Potentialbedömningar förnybar energi Synergier och konfliktområden Falun 2012 05 11 Håkan Sternberg, HSAE-konsult Potentialbedömningar förnybar energi
VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR
VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR Hållbar utveckling i praktiken Hållbar utveckling handlar om hur dagens samhälle bör utvecklas för att inte äventyra framtiden på jorden. Det handlar om miljö, om hur jordens resurser
REVAQ-certifiering av reningsverken
REVAQ-certifiering av reningsverken Uppströmsarbete och återföring av näringsämnen till jordbruksmark Biogasseminarium med workshop 6 sep 2012 Anders Finnson Svenskt Vatten - Friskt vatten, rena sjöar
Läkemedelsrester i avloppsvatten och slam
Läkemedelsrester i avloppsvatten och slam Förekomst och negativa effekter av läkemedel i sjöar och vattendrag är ett ämne som rönt stor uppmärksamhet de senaste åren. Det finns också farhågor att läkemedelsrester
A Titta dig omkring, ute eller inne, och försök hitta fem levande föremål, fem som varit levande
Sammanfattning Liv i utveckling En introduktion och diskussion kring vad liv är Vad är levande och vad är inte levande runt oss? Hur har livet utvecklats och hur kommer det sig att just jorden har liv?
LUFT, VATTEN, MARK, SYROR OCH BASER
-: KAPITEL 44 LUFT, VATTEN, MARK, SYROR... OCH BASER Luft, vatten, mark, syror och baser :3)---- =-lnnehå II Luft sid. 46 Vatten sid. 53 Mark sid. 60 Syror och baser 1 sid. 64 FUNDERA PÅ Hur mycket väger
Läkemedelsrester i avloppsvatten och kommunala reningsverk, nuläget. Nicklas Paxéus, Gryaab AB
Läkemedelsrester i avloppsvatten och kommunala reningsverk, nuläget Nicklas Paxéus, Gryaab AB Läkemedel i avloppsvatten URIN FEKALIER LÄKEMEDEL, intag LÄKEMEDEL, utsöndring Ursprungligt läkemedel + metaboliter
Provpunkter i Trosaåns Avrinningsområde
Provpunkter i Trosaåns Avrinningsområde Pågående provtagning Klämmingen, Sigtunaån, Trosaån. Foto; Bertil Karlsson, Weronica Klasson, Elin van Dooren. Provpunkter i Trosaåns Avrinningsområde Pågående provtagning
Så funkar det. Danderyd/08
Danderyd/08 Så funkar det Eller livets under att förklara samarbetet mellan växter och djur dvs förutsättningen för livet på jorden med hjälp av leken Trolleriet i moroten Trolleriet i moroten - en grupplek
Miljöbokslut 2002. Anlagt utjämningsmagasin för omhändertagande
Miljöbokslut 22 Miljöbokslut är ett sätt att redovisa miljötillståndet i kommunen. Här redovisas också kommunens eget miljöarbete. Miljöbokslutet med de gröna nyckeltalen ska fungera som stöd och inspiration
Hur gör man världens renaste vatten av avloppsvatten? Helsingforsregionens miljötjänster
Hur gör man världens renaste vatten av avloppsvatten? Helsingforsregionens miljötjänster 2 3 Samkommunen Helsingforsregionens miljötjänster renar avloppsvattnet för de 1,2 miljoner invånarna i Helsingforsregionen
Och vad händer sedan?
Och vad händer sedan? I STORT SETT ALLA MÄNNISKOR I SVERIGE SOM BOR i en tätort är anslutna till ett vatten- och avloppsledningsnät. Men så har det inte alltid varit. Visserligen fanns vattenledningar
FÖRNYBAR ENERGI FRÅN BIOGASPRODUKTION GENOM ALGODLINGAR I DEPONILAKVATTEN
FÖRNYBAR ENERGI FRÅN BIOGASPRODUKTION GENOM ALGODLINGAR I DEPONILAKVATTEN - En studie av algodlingar i sju olika deponilakvatten ANNA LINDBERG MY NILSSON Akademin för ekonomi, samhälle och teknik Miljövetenskap
Norrmejeriers biogasanläggning i Umeå
Detta är ett av de 12 goda exempel som presenteras i rapporten Biogas ur gödsel, avfall och restprodukter - goda svenska exempel Rapporten i sin helhet återfinns på www.gasforeningen.se. Skriften är en
Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt Länsstyrelsen i Kalmar län 391 86 Kalmar
Björn Hjernquist 0498485248@telia.com 26 augusti 2009 Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt Länsstyrelsen i Kalmar län 391 86 Kalmar Samrådsyttrande över förslag till förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer,
Miljörapport 2008. Svensk Biogas i Linköping AB Norrköping Biogas Anläggning 0581-1106
Svensk Biogas i Linköping AB Norrköping Biogas Anläggning 0581-1106 Innehållsförteckning 1 Verksamhetsbeskrivning... 2 1.1 Organisation och ansvarsfördelning... 2 1.2 Beskrivning av verksamheten... 2 1.3
MÄLAREN EN SJÖ FÖR MILJONER. Mälarens vattenvårdsförbund. Arbogaån. Kolbäcksån. Hedströmmen. Eskilstunaån. Köpingsån. Svartån. Sagån.
Hedströmmen MÄLAREN Kolbäcksån Arbogaån Svartån Örsundaån Råckstaån Sagån Oxundaån Märstaån Fyrisån EN SJÖ FÖR MILJONER Köpingsån Eskilstunaån SMHI & Länsstyrelsen i Västmanlands län 2004 Bakgrundskartor
Industrihampa som biogassubstrat och fastbränsle
Industrihampa som biogassubstrat och fastbränsle Nationell hampakonferens, Alnarp 2012-03-28 Disposition Användningsområden Hampa som biogassubstrat Hampa som fastbränsle Marknadssituation Användning av
MUSSELODLING I ÖSTERSJÖN
Vetenskaplig rapport MUSSELODLING I ÖSTERSJÖN Lst dnr.: 622 3541 07 FiV dnr.: 031 0790 07 Odd Lindahl Vetenskapsakademien, Kristineberg 566, 450 34 Fiskebäckskil Syfte och sammanfattande beskrivning av
Sammanfattning av Bucefalos-workshopen den 10 oktober
Sammanfattning av Bucefalos-workshopen den 10 oktober - Hur kan man i Skåne använda akvatisk biomassa som resurs? Ägde rum den 10 oktober 2013, Region Skåne, Dockplatsen 26, Malmö Projekthemsida: http://www.malmo.se/bucefalos
Hållbara tankar om biogas
Hållbara tankar om biogas Hur många grisar går det på en Mercedes? Idag kan vi fråga :Hur många grisar går det på en MWh Det går åt gödsel från 4 grisplatser för att producera 1 MWh Gödseln från en grisplats
Vattenöversikt. Hur mår vattnet i Lerums kommun?
www.logiken.se Omslagsbild: Skäfthulsjön, foto: Jennie Malm Vattenöversikt Hur mår vattnet i Lerums kommun? Lerums kommun Miljöenheten I 443 80 Lerum I Tel: 0302-52 10 00 I E-post: lerums.kommun@lerum.se
Underlagsmaterial samråd
1. Administrativa uppgifter Cold Lake AB org.nr 559037-1141 C/o Jens Nilsson Heleneborgsgatan 12a 11732 Stockholm Underlagsmaterial samråd Fastighet: Västgård 1:1 (i Kall) Fastighetsägare: Erik Alexandersson
Elevportfölj 4 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:
Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under
Strandnära biogas från alger. Matilda Gradin Hållbar utveckling Samhällsbyggnadsförvaltningen
Strandnära biogas från alger Hållbar utveckling Finn de områden som göder havet mest -rapport från Vattenmyndigheterna Photo: Fredrik Lundgren, Toxicon AB Tången problem eller resurs? 2009 Utredningar
Bilaga 1. Förslag till förordning Utfärdat den xx Regeringen föreskriver 1 följande
1(8) Bilaga 1 Förslag till förordning Utfärdat den xx Regeringen föreskriver 1 följande Syfte 1 Syftet med denna förordning är att reglera användningen av avloppsfraktioner på ett sådant sätt att skadliga
Vatten- och avloppssystemen i Göteborg
Vatten- och avloppssystemen i Göteborg Dricksvatten Dricksvattnet är vårt viktigaste livsmedel och kvaliteten kontrolleras regelbundet. Göteborgarnas råvatten, det producerade dricksvattnet vid vattenverken
Klimat och Mat. Fil.dr. Åsa Kasimir Klemedtsson vik. Universitetslektor vid Inst. för Växt- och Miljövetenskaper, Göteborgs Universitet
1970 Klimat och Mat Fil.dr. Åsa Kasimir Klemedtsson vik. Universitetslektor vid Inst. för Växt- och Miljövetenskaper, Göteborgs Universitet 160 Antropogen växthuseffekt 140 120 Naturlig växthuseffekt,
Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv
7 Ingen övergödning Miljökvalitetsmålet Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna
Miljöredovisning enligt EMAS för Hr Björkmans Entrémattor AB 2015
Miljöredovisning enligt EMAS för Hr Björkmans Entrémattor AB 2015 FÖRETAGET verksamheten Hr Björkmans Entrémattor AB är ett privatägt företag som är till största del inriktat på uthyrning samt bytesservice
Elevportfölj 8. ÅRSKURS 6 Matens kemi. Elevens svar: och kan då inte utföra deras jobb bättre och tjäna mer lön för att kunna köpa mat.
Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under
Energi- och klimatfrågan. Verksamhetssystem.
Miljön i fokus. Energi- och klimatfrågan. Berendsen har arbetat med miljö- och kvalitetsfrågor under många år. Det är numera en integrerad del i vårt dagliga arbete. Tillsammans strävar vi efter ständiga
Tidskrift/serie Växtpressen. Redaktör Hyltén-Cavallius I. Utgivningsår 2006 Nr/avsnitt 1 Författare Frostgård G.
Bibliografiska uppgifter för Fosfor - millöproblem i Östersjön Tidskrift/serie Växtpressen Utgivare Yara AB Redaktör Hyltén-Cavallius I. Utgivningsår 2006 Nr/avsnitt 1 Författare Frostgård G. Huvudspråk
Tillväxtreglering utan kemikalier
Utgivningsdatum 2015-03-01 Tillväxtreglering utan kemikalier En stor del, av de kemikalier som används i konventionell krukväxtodling är retarderingsmedel. I en normal odling står retarderingsmedlena för
Årsrapport för mindre avloppsreningsverk
Årsrapport för mindre avloppsreningsverk 2014 Haga Huddunge Morgongåva Runhällen Årsrapport för mindre avloppsreningsverk i Heby kommun I Heby Kommun finns fyra stycken mindre avloppsreningsverk (Haga,
samspel Fotosyntes och cellandning Äta och ätas Konkurrens och samarbete
samspel Fotosyntes och cellandning Äta och ätas Konkurrens och samarbete Syrets och kolets kretslopp Växter tar upp koldioxid och vatten, avger syrgas samt bildar kolhydrater. Djuren tar upp kolhydrater
Enkla Processer spar energi
Ny teknik inom avloppsvattenrening Enkla Processer spar energi Henrik Hansson Hydropress Huber AB Lund 2008-11-12 Ett Globalt FöretagF Mer än 50 dotterbolag, agenter och representanter världen över Nära
Vad ska vi äta i framtiden? Hur ska det produceras? Hur kan ekolantbruket bli mer en del av lösningen?
Vad ska vi äta i framtiden? Hur ska det produceras? Hur kan ekolantbruket bli mer en del av lösningen? Elin Röös, Postdok, Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion
Statens naturvårdsverks författningssamling
Statens naturvårdsverks författningssamling Miljöskydd ISSN 0347-5301 Kungörelse med föreskrifter om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse; beslutad den 30 maj 1994. SNFS 1994:7 MS:75 Utkom från trycket
Vatten och avlopp i Uppsala. Av: Adrian, Johan och Lukas
Vatten och avlopp i Uppsala Av: Adrian, Johan och Lukas Hela världens kretslopp Alla jordens hav, sjöar eller vattendrag är ett slags vatten förråd som förvarar vattnet om det inte är i någon annan form.
Miljöbokslut 2003. Miljöåtgärder år 2003
Miljöbokslut 2003 Miljöbokslut är ett sätt att redovisa miljötillståndet i kommunen. Här redovisas också kommunens eget miljöarbete. Miljöbokslutet med de gröna nyckeltalen ska fungera som stöd och inspiration
Elevportfölj 3 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:
Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under
Dessa bildar i sin tur stärkelse som växten lagrar som näring.
Fotosyntes Som fotosyntesens upptäckare brukar man ibland räkna britten Joseph Priestley, även om denne inte fick hela sammanhanget klart för sig. Priestley experimenterade 1771 drog slutsatsen att växter
Resilienta mikroregioner
Resilienta mikroregioner Att ta till vara på sina lokala resurser för ett framtida överlevande AgrDr Bengt Lundegårdh Studiefrämjandet/Global Organic Sweden AB I en värld som allt mer karaktäriseras av
Helsingfors universitet Urvalsprovet 30.5.2012 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten
Helsingfors universitet Urvalsprovet 30.5.2012 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten PROV 4 Växtproduktionsvetenskaper Husdjursvetenskap För att svaret skall beaktas skall den sökande få minst 7 poäng
Miljösituationen i Västerhavet. Per Moksnes Havsmiljöinstitutet / Institutionen för Biologi och miljövetenskap Göteborgs Universitet
Miljösituationen i Västerhavet Per Moksnes Havsmiljöinstitutet / Institutionen för Biologi och miljövetenskap Göteborgs Universitet Hur mår havet egentligen? Giftiga algblomningar Säldöd Bottendöd Övergödning
Projekt Östersjön-Florsjön
LJUSNAN OCH HÄLSINGLANDS SKOGS- OCH KUSTVATTENRÅD VÄLKOMNA TILL Projektmöte i Rengsjö 2009-03-31 LJUSNAN OCH HÄLSINGLANDS SKOGS- OCH KUSTVATTENRÅD Projektmöte i Rengsjö 2009-03-31 Inledning Var står vi
Bibliografiska uppgifter för Återvinning av P samt andra ämnen ur olika askor efter upplösning
Bibliografiska uppgifter för Återvinning av P samt andra ämnen ur olika askor efter upplösning Författare Ek M., Junestedt C. Utgivningsår 2005 Tidskrift/serie Rapport - Sveriges lantbruksuniversitet,
Diskussioner från BUCEFALOSworkshopen om odling av mikroalger den 4 december 2014
Diskussioner från BUCEFALOSworkshopen om odling av mikroalger den 4 december 2014 TID OCH PLATS Tid: Den 4 december kl. 09:00-16:30 Plats: Biogas Centre of Excellence Östergatan 58B, Trelleborg PROJEKTHEMSIDA
Bra vallfoder till mjölkkor
Bra vallfoder till mjölkkor Foto: Jordbruksverket Jordbruksinformation 10-2014 Bra vallfoder till mjölkkor Text: Dan-Axel Danielsson, Jordbruksverket Vallen är grundstommen i ekologiska mjölkkors foderstat.
Världsfiske och vattenbruk
Ett hållbart svenskt vattenbruk forskning och utveckling för framtida möjligheter Vattenbrukscentrum Väst Kristina Snuttan Sundell Björn Thrandur Björnsson Susanne Lindegarth 100 Världsfiske och vattenbruk
Miljöinformation Skara Energi AB 2012
Miljöinformation Skara Energi AB 2012 2 Miljöinformation Skara Energi AB 2012 Miljömålen som bolaget satte upp för 2011 baserades på de nationella miljömålen. Skara Energi AB har arbetat med 6 st av de
Område: Ekologi. Innehåll: Examinationsform: Livets mångfald (sid. 14-31) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid. 46-77)
Område: Ekologi Innehåll: Livets mångfald (sid. 14-31) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid. 46-77) Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Frågor om hållbar utveckling:
Ekosystemets kretslopp och energiflöde
Flik 1.4 Sid 1 ( 5 ) Uppdaterad: 1999-01-01 Ekosystemets kretslopp och energiflöde Omsättningen av energi och materia sker på olika sätt i ett ekosystem. Energin kommer från rymden som solstrålning, når
Granstedt, A. 1990. Kväveförsörjningen I alternative odling. Avhandling i ämnet växtnäringslära. Sveriges Lantbruksuniversitet. Uppsala.
BIODYNAMISK ODLING I FORSKNING OCH FÖRSÖK Av Artur Granstedt Det är nu tjugo år sedan den lilla boken Biodynamiska Odling i Forskning och Försök gavs ut på Telleby bokförlag 1. Tack vare stipendier kan
Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning
Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver
Konsekvensanalys rörande musselodling
Bilaga 2 Konsekvensanalys rörande musselodling Preliminär rapport NATURVÅRDSVERKET NATURVÅRDSVERKET 5(15) Förord Svensk musselodling med longline-metoden kom i gång på allvar under 1980-talets första hälft.
Hur kan djurhållningens klimatpåverkan minska? Elin Röös, Postdoc, Institutionen för energi och teknik, SLU, Uppsala
Hur kan djurhållningens klimatpåverkan minska? Elin Röös, Postdoc, Institutionen för energi och teknik, SLU, Uppsala Totala miljöpåverkan från livsmedelskonsumtionen/ djurhållning beror på: Antalet människor
Tullstorpsån ur ett kommunalt perspektiv
Tullstorpsån ur ett kommunalt perspektiv Trelleborgs kommun Cathrine Ek Avd chef/kommunekolog 14 november 2015 Projektet Tullstorps ån Ur ett kommunalt perspektiv Hur Trelleborg arbetar med vattenfrågor
Pilotförsök Linje 1 MembranBioReaktor
Pilotförsök Linje 1 MembranBioReaktor Hammarby Sjöstadsverk Stockholms framtida avloppsrening Projektrapport Maj 2014 Bakgrund Stockholms framtida avloppsrening Stockholm växer med cirka 1,5 procent per
Därför ska man odla baljväxter
Därför ska man odla baljväxter kvävefixering, proteinförsörjning och diversifiering SLU, institutionen för biosystem och teknologi Alnarp Jordbrukets utmaningar Foto: SLU Ökande efterfrågan på mark för
Hej! Det här häftet kompletterar filmen om papperskretsloppet.
Papprets kretslopp Hej! Det här häftet kompletterar filmen om papperskretsloppet. Häftet förklarar hur papper framställs, återvinns och återanvänds. Det blir roligast att läsa häftet i samband med filmen,
Tillväxt I kommuner genom att utnyttja ekosystemtjänster
Campus Helsingborg, OPEN CAMPUS 17/11/2012, Miljöstrategi Tillväxt I kommuner genom att utnyttja ekosystemtjänster Torleif Bramryd Miljöstrategi Lunds universitet, Campus Helsingborg EKOSYSTEMTJÄNSTER
Anteckningar från möte om strategi för ett ekologiskt hållbart svenskt vattenbruk den 2 maj
1(6) Landsbygdsavdelningen Anteckningar från möte om strategi för ett ekologiskt hållbart svenskt vattenbruk den 2 maj Mötet inleddes med följande presentationer: Prövning och tillsyn av fiskodling enligt
Jonisering. Hur fungerar jonisering? Vad är en jon?
JONISERING Jonisering Vad är en jon? Alla atomkärnor innehåller ett bestämt antal protoner och varje proton är positivt laddad. Runt kärnan snurrar ett lika stort antal elektroner som är negativt laddade.
Puhtaiden vesien puolesta - opas jätevesien maailmaan
Page 1 of 5 Bruks- och underhållsanvisningar för markbädd Markbädd Slamavskiljare Fördelningsbrunn Uppsamlingsrör Uppsamlingsbrunn Markbädd I en markbädd grundar sig reningen på en biologisk process som
Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi
Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består
FORTUMS ÖVERKLAGANDE AV MILJÖDOMSTOLENS DELDOM ANGÅENDE HÖGDALENVERKET
SHMF101 v 1.0 2007-03-19, \\web02\inetpub\insyn.stockholm.se\work\miljo\2009-10-15\dagordning\tjänsteutlåtande\23.doc MILJÖFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2009-09-14 MHN 2009-10-15 p 23 Nette
Liv. Livet. Heikki Arponen Tiina Häggström Sanna Jortikka Matti Leinonen Teuvo Nyberg. Förlagsaktiebolaget Otava
Liv Livet Heikki Arponen Tiina Häggström Sanna Jortikka Matti Leinonen Teuvo Nyberg Förlagsaktiebolaget Otava INNEHÅLL Ett myller av liv.... 4 1. Vad är liv?... 6 2. Cellerna är livets legoklossar...
Elevportfölj 12 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:
Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under
ÅSEDA AVLOPPSRENINGSVERK
ÅSEDA AVLOPPSRENINGSVERK Uppvidinge kommun Samrådsredogörelse Treatcon AB Kalmar den 11:e mars 2011 Uppdrag: Åseda avloppsreningsverk Samrådsredogörelse Datum: 2011-03-11 Uppdragsgivare: Uppvidinge kommun
Lärarhandledning för arbetet med avlopp, för elever i år 4 6. Avloppsvatten
Lärarhandledning för arbetet med avlopp, för elever i år 4 6 Avloppsvatten Varför gör vi ett material om vatten? Vatten- och avloppsavdelningen i Enköpings kommun arbetar för att vattnet som vi använder
Elevportfölj 10 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:
Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under
MILJÖRAPPORT 2012 SVENSK BIOGAS, NORRKÖPING TEXTDEL
MILJÖRAPPORT 2012 SVENSK BIOGAS, NORRKÖPING TEXTDEL Miljörapport 2012 Norrköping 1 1 VERKSAMHETSBESKRIVNING 1.1 ORGANISATION OCH ANSVARSFÖRDELNING Svensk Biogas i Linköping AB ägs till 100 % av Tekniska
Nya riktlinjer för tillsyn av enskilda avlopp
Miljönämnden 2007-04-04 69 35 Dnr 2007-369 Nya riktlinjer för tillsyn av enskilda avlopp ÄRENDE Miljönämnden har tidigare fastställt riktlinjer för handläggning av enskilda avlopp. Dessa riktlinjer har
SLC:s miljöprogram UTKAST
SLC:s miljöprogram UTKAST 13.02.2012 Förslag av SLC:s miljö- och markpolitiska utskott Inledning Jordbruk har bedrivits i Finland i över tusen år. Under olika tidsperioder har man odlat enligt då kända
Vattenförvaltning och kommunerna
Vattenförvaltning och kommunerna 11-12 februari 2015 Medlefors folkhögskola Malin Naess & Camilla Vesterlund Vattenmyndigheten, Bottenvikens vattendistrikt Foto: Lars Björkelid VATTENMYNDIGHETEN.... genomför
Elevportfölj 11 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:
Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under
Jino klass 9a Energi&Energianvändning
Jino klass 9a Energi&Energianvändning 1) Energi är en rörelse eller en förmåga till rörelse. Energi kan varken tillverkas eller förstöras. Det kan bara omvandlas från en form till en annan. Det kallas
Genomgång av BAT (bästa möjliga teknik)
Handläggare Ulrika Thörnblad Datum 2015-05-28 Uppdragsnr 585779 1 (5) Vetlanda Energi och Teknik AB Flishults avfallsanläggning Genomgång av BAT (bästa möjliga teknik) För bedömning av bästa tillgängliga
Biogasanläggningen i Linköping
Detta är ett av de 12 goda exempel som presenteras i rapporten Biogas ur gödsel, avfall och restprodukter - goda svenska exempel Rapporten i sin helhet återfinns på www.gasforeningen.se. Skriften är en
Regeringsuppdrag om återföring av fosfor
Regeringsuppdrag om återföring av fosfor 3 maj 2013 Ulrika Gunnesby 1 Uppdraget: Naturvårdsverket ska föreslå de författningskrav avseende kvalitet för att möjliggöra spridning av olika fraktioner såsom
2 ANLÄGGNINGENS UTFORMING
2 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 ANLÄGGNINGENS UTFORMING... 3 2.1 Befintlig anläggning... 3 2.2 Ny anläggning... 4 2.3 Recipient... 6 3 TEKNISK FÖRSÖRJNING... 7 4 GEOLOGISKA FÖRHÅLLANDEN...
VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det?
VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det? För att du ska veta att maten är ekologisk räcker det att det står ekologisk på förpackningen. Eller så kikar du efter de här två märkena,
BMP-test 2014-03-25. Samrötning av pressaft med flytgödsel. AMPTS-försök nr 2. Sammanfattning
1 BMP-test 2014-03-25 Samrötning av pressaft med flytgödsel AMPTS-försök nr 2 Tomas Östberg Ida Sjölund Sammanfattning Ensilage med hög fukthalt kan i ensilagesilos ge upphov till att relativt stora volymer
Bilaga 1. Teknisk beskrivning av. Tångens avloppsreningsverk H2OLAND. Mark de Blois/Behroz Haidarian www.h2oland.se 0322-66 04 67
Bilaga 1 av Tångens avloppsreningsverk Orust kommun 2013-07-02 Tångens avloppsreningsverk Tillståndsansökan Orust kommun av Tångens avloppsreningsverk Innehållsförteckning 1 INLEDNING... 3 2 UTSLÄPPSVILLKOR...
NO: KEMI. Årskurs 7 2015-11-20
NO: KEMI Årskurs 7 2015-11-20 Diskussionsfråga Diskutera i par (tre om två ej är möjligt) Om inte annat anges av läraren. Lektion 3 Rena ämnen och blandningar Att separera ämnen Ämnen kan förändras Planering
Elevportfölj 7 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:
Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under
Redovisning av Lotsbroverkets recipientkontrollprogram 2005-2015
1/18 13.11.2015 Redovisning av Lotsbroverkets recipientkontrollprogram 2005-2015 2/18 INNEHÅLL RECIPIENPFÖRHÅLLANDENA OCH KLASSIFICERINGSMETOD.3 RECIPIENTENS UTBREDNING... 5 MÄTPUNKTER... 6 LOTSBROVERKETS
Uppföljning av åtgärder för förvaltningar/ kommunala bolag i Lokal Agenda 21 för Eslövs kommun Handlingsprogram
Uppföljning av åtgärder för förvaltningar/ kommunala i Lokal Agenda 21 för Eslövs kommun Handlingsprogram Bakgrund Kommunfullmäktige antog den 24 november 1997 handlingsprogrammet för Eslövs kommuns lokala
Bildades 1959. Består av Nyköpingsåns, Svärtaåns och Kilaåns avrinningsområde. Medlemmar är Kommuner, företag och lantbrukare, regleringsföretag
Nyköpingsåarnas Vattenvårdsförbund Bildades 1959 Består av Nyköpingsåns, Svärtaåns och Kilaåns avrinningsområde Medlemmar är Kommuner, företag och lantbrukare, regleringsföretag De tre avrinningsområdena
Berg avloppsreningsverk Årsrapport 2012
Berg avloppsreningsverk Tekniska förvaltningen, VA-avdelningen 0780-50-021 Innehållsförteckning 1. Verksamhetsbeskrivning... 3 1.1 Lokalisering och recipient... 3 1.2 Verksamhetens organisation och ansvarsfördelning...
BMP-test och rötrestanalys av fem olika akvatiska substrat
BMP-test och rötrestanalys av fem olika akvatiska substrat En teknisk rapport inom BUCEFALOS B.5 Filip Hvitlock, Trelleborgs kommun BUCEFALOS/LIFE11/ENV/SE/839 Abstract In the Baltic Sea eutrification
Redovisning av projekt: Hur påverkar ympning växtnäringsupptagning och avkastning i ekologisk växthusgurka?
Redovisning av projekt: Hur påverkar ympning växtnäringsupptagning och avkastning i ekologisk växthusgurka? Diarienummer: 25-14077/08 Sammanfattning Odlingssäsongen 2009 undersöktes hur ympning påverkar