Mikroalgers förmåga att rena avloppsvatten

Transkript

1 Mikroalgers förmåga att rena avloppsvatten - En potentialstudie Författare: Senad Habibovic, Miljöförvaltningen, Malmö stad Nyckelord: Mikroalger, Chlorella vulgaris, avloppsvatten, raceway-damm, fotobioreaktor, Spillepengen, Sjölunda reningsverk, SYSAV AB, Öresundsverket BUCEFALOS/LIFE11/ENV/SE/839

2 Abstract: With the scientific communities ever growing concerns about the anthropogenic climate change, it is of utter importance to find new ways of mitigating our impact on the climate. This study aims to identify the possibilities of cultivating microalgae in the city of Malmö with purpose to treat wastewater in an organic and sustainable way. Although the field of wastewater treatment with microalgae instead of chemicals, as is praxis today, is relatively new, the potential of microalgae is definitely promising. With Malmös recent history of being a frontrunner in the environmental sector in Sweden and its ambitions to continue on that path A single species (chlorella vulgaris) is identified that suits southern Swedish (Scania) conditions, a suitable method of cultivation (raceway-damms) is also identified and a potential location (Spillepengen) in Malmö is also identified which would be optimal for microalgae cultivation. The study sees great potential for Malmö to be a regional leader in this field if suitable investments are made. 2

3 Innehållsförteckning: 1. Inledning... s.4 2. Syfte och frågeställning... s.5 3. Behöver Malmö mikroalger?...s Mikroalger som en renande organism av avloppsvatten...s Från teori till praktik s.7 4. Bestämmande av art.....s Chlorella vulgaris. s.7 5. Kultivering...s Öppna system.....s Slutna system. s.9 6. Möjlig lokalisering...s Slutsats....s Källförteckning... s.13 3

4 1. Inledning Staden är en plats där människor idag i en stor utsträckning flyttar till i hopp om ett bättre liv. När människor väljer att flytta in till städerna ökar även belastningen på staden och dess infrastruktur vilket i sin tur gör att staden måste anpassa sig efter befolkningstillväxten för att kunna fungera optimalt. Malmö är en växande stad, 2013 bodde det cirka 313,000 individer i Malmö och stadskontorets projektioner visar att befolkningen kommer att fortsätta öka. År 2020 kommer Malmös befolkningsmängd passera 350,000 individer och tillväxten fortsätter även efter år 2020 (Malmö stad, 2014). Enligt Svenskt näringsliv (2011) kommer Malmös befolkningstillväxt under perioden överstiga 20 % vilket placerar Malmö på en andra plats i ett nationellt perspektiv, endast Stockholm förväntas ha en större befolkningstillväxt under den perioden (Svensk näringsliv, 2011). När en stad växer, växer även belastningen på avfallssidan. Idag återvinns, renas och förbränns väldigt mycket av malmöbornas avfall vid SYSAVS anläggning på Spillepengen samt att avloppsvattnet i huvudsak renas vid Sjölunda reningsverk och Klagshamns reningsverk. Med utgångspunkt i den prognoserade befolkningstillväxten undersöker Malmö stad, Trelleborgs kommun och Region Skåne möjligheterna att använda mikroalger som potentiella renare av avloppsvatten i hopp om att i framtiden kunna skapa ett hållbart kretslopp (industriell symbios) och utesluta kemikalieanvändningen som idag är en nödvändig del i reningsprocessen. Mikroalgernas potential utreds inom det EU finansierade Life+ projektet Bucefalos ( Bucefalos primära mål är att utreda ifall akvatisk biomassa kan användas för att minska övergödning i haven, samt om akvatisk biomassa lämpar sig för biogasproduktion. Denna rapport kommer dock att fokusera på mikroalger och dess renande egenskaper. Mikroalger används redan idag i mycket stor utsträckning bland annat inom kosttillskottindustrin (Tony Fagerberg, personlig kommunikation 2014), men mikroalgers potential som renande organismer är fortfarande relativt outforskad. Studier som har gjorts visar på att mikroalger, framförallt arten Chlorella vulgaris har god förmåga att rena avloppsvatten samtidigt som den är en robust mikroalg vilket lämpar sig väl för det skånska klimatet (Agrawal, 2007; Chinnasamy et al., 2009; Converti et al., 2009; Gouveia & Oliveira, 2009; Jeanfils et al., 1993; Megharaj et al., 1992; Rachlin & Grosso, 1991). 4

5 2. Syfte och frågeställning Rapportens syfte är att undersöka vilken samhällsnyttig potential mikroalger kan ha. Fokus kommer därför ligga på ifall mikroalger lämpar sig som renare av avloppsvatten. Med den utgångspunkten kommer rapporten behandla: Ifall mikroalger är lämpliga att använda i reningssyfte och ifall Malmö behöver mikroalger som renare av avloppsvatten, Vilken mikroalgsart som lämpar sig bäst för Skånska väderförhållanden, Vilken kultiveringsmetod anses vara lämpligast, Samt var i Malmö en mikroalgsodling hade kunnat upprättas Frågeställningarna som potentialstudien ämnar besvara är: 1. Behöver Malmö en mikroalgsodling? 2. Lämpar sig mikroalger för att rena avloppsvatten? Frågeställningarna är ämnade att undersöka ifall mikroalger är lämpade för att rena kommunalt avloppsvatten samt att försöka identifiera en potentiell mikroalgsart som lämpar sig för just det ändamålet. Den andra frågeställningen ämnar undersöka ifall Malmö hade gynnats av att införa en mikroalgsodling med syfte att rena avloppsvatten 3. Behöver Malmö mikroalger? Den antropogena växthuseffekten är en av vår tids största utmaningar. Växthusgasutsläpp ökar kontinuerligt trots IPCCs uppmaningar om att individer och beslutsfattare måste agera då tidsfönstret för handling ständigt minskar (IPCC 2014). Med den utgångspunkten blir mikroalger väldigt intressanta då mikroalger påvisats ha väldigt goda egenskaper i att omvandla koldioxid till syre genom fotosyntes och således kan vara en bidragande faktor i att minska kraftverkens koldioxidutsläpp ytterligare (Avfall Sverige 2009). Kraftigt minskande av koldioxidutsläpp är även i linje med Malmös politiskt antagna miljöprogram för åren Miljöprogrammet fastställer att utsläppen av växthusgaser ska minska med 40 %, jämfört med 1990 års nivåer. Det finns även EU direktiv som säger att utsläpp av växthusgaser ska minska med 20 % (jämfört med 1990 års nivåer) inom unionen till år 2020 (Malmö stad, 2009). Mikroalger kan vara en del i lösningen om fortsatt utveckling inom det området prioriteras. Mikroalger är ett relativt outforskat fält vilket gör att möjligheter finns att bli en föregångare på den fronten. Malmö är redan idag Sveriges ledande stad inom miljö och 5

6 klimatfrågor, det har staden varit i flera år (miljöaktuellt 2014), att Malmö fortsätter vara ledande inom miljöfrågor bör vara av stor vikt för kommunen och staden i sin helhet då det ökar stadens attraktionsnivå samt lockar till sig nya företag och således nya arbetsplatser och nya möjligheter för staden och dess medborgare. 3.1 Mikroalger som en renande organism av avloppsvatten Av mer än 25,000 identifierade arter används endast 15 arter för olika ändamål (Raja et al., 2008). Mikroalgerna har stor potential inom många olika användningsområden men på grund av att tekniken kring storskalig odling och skörd fortfarande är relativt outforskad och således dyr används mikroalger idag främst inom kosttillskottsindustrin, inom kosmetika samt vid vattenbruk då lönsamheten för tillfället är som störst inom dessa fält (Raja et al., 2008; Brennan & Owende, 2010; Tony Fagerberg, personlig kommunikation 2014). Forskning bedrivs på mikroalger och de studier som har gjorts visar på att mikroalger har stor potential inom flera olika fält, däribland som renare av avloppsvatten. Genom att odla mikroalger i avloppsvatten kan en minskning av kemikalier i reningsprocessen åstadkommas samtidigt som fosfor ((P), ändlig resurs) kan återvinnas ur mikroalgerna och dessutom kan den producerade biomassan (mikroalger) i en separat process rötas till biogas (Andersson et al., 2011; Avfall Sverige, 2009; Raja et al., 2008; Hedenfelt, 2010; Tony Fagerberg, Francesco Gentili, Niklas Strömberg, Personlig kommunikation 2014). Experiment med gröna mikroalger som en renande biologisk organism har bland annat utförts av Avfall Sverige i samarbete med Umeå universitet (2009) med goda resultat, både under kontrollerade försök i laboratorium men även i en mer verklighetsanpassad kontext, vid ett avloppsreningsverk (Öns avloppsreningsverk, Umeå) (Avfall Sverige, 2009). Pågående pilotstudier genomförs inom projektet Bufecalos där Trelleborgs kommun undersöker möjligheter och potentialen att rena kommunalt avloppsvatten i öppna system (raceway-dammar) men även i slutna system (fotobioreaktorer). Pilotstudien visar på god potential i att rena kommunalt avloppsvatten i Skåne (Tony Fagerberg, personlig kommunikation, 2014). I Avfall Sveriges studie har gröna mikroalgerna försetts med kommunalt avloppsvatten och lakvatten från deponier samt tillförts rökgaser från ett kraftvärmeverk. Resultatet var kraftigt minskat kväve (N) 40 % efter 5 dagar i odling och 95 % efter 12 dagar i odling. Gällande fosfor (P) minskade mängden med 50 % efter 5 dagar i odling och 95 % efter 12 dagar i odling samtidigt som mikroalgerna växte och blev betydligt fler vilket resulterade i ökad biomassa och minskade CO2 halter i rökgasen från kraftvärmeverket. Under samma period gjordes ett parallellet experiment på mikroalgernas 6

7 biomasstillväxt som visade att mikroalgerna växte med 0,6g/l efter 5 dagar och med 1,5g/l efter 12 dagar. (Avfall Sverige, 2009). 3.2 Från teori till praktik Potentialstudie har visat goda förutsättningar för att etablera en mikroalgsodling med positiva resultat. Litteraturen som studien bygger på är i huvudsak teoretiskt grundad med experiment under kontrollerade former i laboratorium. När teorin sedan ska förverkligas i en stor skala så finns det en betydande risk att samma goda resultat som laboratorium experimenten visat inte är lika goda i en verklighetsbaserad kontext. Det är högst sannolikt att mikroalgerna tappar en del i tillväxtfasen (biomassa) och upptaget av kväve (N) och fosfor (P). För att illustrera hur teori kan skilja sig från praktik presenteras en tabell här nedan med ett förväntat resultat på biogas från biomassa som Sialve et al. (2009) räknat ut samt att verklighetsanpassade siffror redovisas från en mikroalgsodling i Smygehamn drivet av Trelleborgs kommun inom projektet Bucefalos. Teoretisk uppskattning (Sialve et al. 2009) 400m 3 CH4/ton mikroalger Praktisk erfarenhet (Tony Fagerberg, personlig kommunikation, 2014) 180m 3 CH4/ton mikroalger 4. Bestämmande av art Olika mikroalger har olika egenskaper och därför är det av stor vikt att en lämplig mikroalg väljs ut för att på bästa sätt uppfylla syftet man eftersträvar. Gröna mikroalger är generellt bra på att rena näringsrikt vatten på kväve (N), fosfor (P) och tungmetaller som förekommer i avloppsvatten (Avfall Sverige, 2009). 4.1 Chlorella vulgaris Fokus i denna rapport ligger på en grön mikroalg vid namnet Chlorella vulgaris. Anledningen till att Chlorella vulgaris valts ut är på grund av dess bevisligen robusta egenskaper som lämpar sig väl för det skånska klimatet. Chlorella vulgaris är även en alg som har god resistent förmåga mot yttre påverkan samt att den finns väl dokumenterad i vetenskaplig litteratur (Avfall Sverige, 2009; Agrawal, 2007; Chinnasamy et al., 2009; Converti et al., 2009; Gouveia & Oliveira, 2009; Jeanfils et al., 1993; Megharaj et al., 1992; Rachlin & Grosso, 1991). Chlorella vulgaris är dessutom en mixotrof mikroalg vilket innebär att den kan odlas båda i ljusa väderförhållanden med solen och tillförd koldioxid som energikälla 7

8 (fotosyntes) men även i mörka väderförhållanden vilket är en positiv egenskap för Skåne då vinterhalvåret medför att ljustimmarna minskar drastiskt. Under mörka ljusförhållanden kan Chlorella vulgaris använda löst kol/näring i avloppsvattnet som kompensation för att fotosyntesen (e.g. koldioxidupptaget) är lägre (Tony Fagerberg, personlig kommunikation 2014; Hedenfelt, 2010). Chlorella vulgaris mixotrofa egenskaper ger den en konkurrensfördel gentemot andra mikroalger på grund av att den inte är lika beroende av specifika förhållanden för optimal tillväxt. Att Chlorella vulgaris har denna egenskap medför att driftkostnader kan minskas då behovet av artificiell belysning kan begränsas. Minskad energianvändning ger även positiva miljö och klimataspekter samtidigt som logistiska fördelar finns då odlingsplatsen inte nödvändigtvis behöver utrustas med artificiell belysning vilket även sparar utrymme. Tack vare Chlorella vulgaris goda förmåga att ta upp solljus växer mikroalgen i en väldigt snabb takt vilket leder till ökad biomassa, upp till fyra gånger mer än traditionella landväxande energigrödor (Brune, 2009) och således bättre renande egenskaper med ett ökat antal mikroalger. Under optimala förutsättningar kan Chlorella vulgaris dubblera sitt antal under ett dygn (Fagerberg, 2009). 5. Kultivering Mikroalger kan odlas på flera olika sätt beroende på vilket syfte man har med algerna. Övergripande kategoriseras odlingssystemen i öppna och slutna system. Den huvudsakliga skillnaden mellan dessa två övergripande kategorier är att öppna system är billigare att tillverka och använda men är svårare att kontrollera och påverka då utomstående organismer kan inverka på mikroalgerna på ett negativt sätt. Det slutna systemet är lättare att kontrollera då inga oönskade organiser kan ta sig in samt att man lättare kan påverka mikroalgerna efter eget önskemål då man har full kontroll över systemet. Slutna system är dyrare att tillverka och driva samt att energin som krävs för att driva ett slutet system är större än det man får ut av i form av biologisk massa vilket hindrar storskaliga anläggningar av slutna system (Niklas Strömberg personlig kommunikation 2014; Tony Fagerberg, personlig kommunikation 2014) Öppna system Öppna system förekommer i flera olika skepnader och former men gemensamt för dem alla är att dem är öppna vilket gör det svårare att kontrollera mikroalgerna samt att det även är svårare att hindra utomstående organismer att påverka algodlingen. I gengäld är därför öppna system billigare att tillverka och driva. Eftersom syftet med mikroalgsodlingen är att rena avloppsvatten är det viktigt att systemet som används kan hantera stora mängder vatten till en låg produktionskostnad. Minimering av 8

9 energiåtgången är också en viktig aspekt vilket ett öppet system lämpar sig bra för. Det bäst lämpade öppna systemet för mikroalgsodling med ändamål att rena avloppsvatten presenteras här nedan. Öppna Raceways-dammar Raceways är en variant av ett öppet system där näringsrikt vatten pumpas runt i en så kallad raceway där alger får växa till sig med hjälp av det näringsrika vattnet, solljus och tillförd koldioxid. Metod är relativt billig att implementera samt att driftkostnaderna är marginella jämfört med de kostnader som ett slutet system för med sig. Det förekommer även en form av hybrider där syftet är att dra fördelar från de båda typerna av odlingssystem. Kostnadseffektivitet i form av låg produktionskostnad samt den låga energianvändningen i det öppna system, även övervakning och kontrollaspekten försöker uppnås i de hybrida systemen. Skillnaden mellan det öppna systemet och det hybrida systemet är en simpel lösning i form av ett plastöverdrag som täcker över det öppna systemet för att undvika att andra organismer kommer in i systemet som kan negativt påverka mikroalgsodlingen (Christianson & Sims, 2011; Anna Ekman, personlig kommunikation 2014). 5.2 Slutna system Exempel: Öppen Raceway-damm 1 Fotobioreaktorer Slutna system förekommer i form av fotobioreaktorer. Fotobioreaktorer kan se ut på olika sätt och vara uppbyggda av olika material men gemensamt för alla fotobioreaktorer är att systemen är slutna vilket innebär att mikroalgerna inte exponeras för andra organismer. Mikroalgernas tillväxt kan övervakas i detalj och regleras vid behov. Genom att detaljstyra bland annat mängden koldioxid som systemet släpper in kan högvärdesprodukter produceras med bättre resultat än i öppna system, nackdelen däremot är att Exempel: Fotobioreaktor 2 fotobioreaktorer är dyra att producera samt att driftkostnaderna också är dyra vilket gör systemet olämpligt att använda för just vattenrening då avloppsvatten förekommer i väldigt stora volymer i Malmö (Tony Fagerberg, personlig kommunikation 2014; Anna Ekman, personlig kommunikation 2014; Francesco Gentili, personlig kommunikation 2014). 9

10 Då slutna system inte lämpar sig för Malmö stads ändamål med mikroalgsodlingar går rapporten inte djupare in på just denna odlingsmetod. 6. Möjlig lokalisering Placering av en eventuell mikroalgsodling med syfte att rena avloppsvatten bör helst samlokaliseras på en plats där tillgången på avloppsvatten finns naturligt för att undvika onödiga transportersträckor med en plats där det finns verksamheter som emitterar koldioxid (Anna Ekman, personlig kommunikation 2014). I Malmö finns det en geografisk plats som utmärker sig då alla nödvändiga komponenter finns samlokaliserade inom ett närliggande område. Spillepengen, Malmö - Sjölunda reningsverk (VA-SYD) - SYSAV AB - Öresundskraftverket (E-ON) Spillepengen i Malmö är en optimal plats för en eventuell mikroalgsodling med avsikt att rena avloppsvatten. Det finns två anledningen till det, den första är att Sjölunda reningsverk är placerat på Spillepengen. Den andra aspekten är att industrier existerar redan idag på Spillepengen vars verksamheter släpper ut koldioxid, vilket en eventuell mikroalgsodling behöver för att fungera optimalt. Därmed finns alla nödvändiga aspekter som krävs för en lyckad mikroalgsodling med syfte att rena avloppsvatten samlade på Spillepengen inom ett begränsat område vilket innebär att onödiga transporter kan undvikas. Sjölunda reningsverk är Malmös största reningsverk och tar emot avloppsvatten från cirka 300,000 medborgare samt att Sjölunda reningsverk också är lokaliserat på Spillepengen. Det är värt att nämna att Sjölunda reningsverk tar emot avloppsvatten från fler kommuner än enbart Malmö kommun (Sjölunda reningsverk, 2009). SYSAV AB är också placerat på Spillepengen vilket är en logistisk fördel då SYSAVs verksamheter (värmekraftverk och avfallsförbränning) resulterar i koldioxidutsläpp som är nödvändiga komponenter för att mikroalger ska kunna växa. Den nära lokaliseringen av kraftvärmeverket och avfallsförbränningen samt att reningsverket är placerat inom samma område är optimala förutsättningar för en eventuell mikroalgsodling. Mikroalgerna kan rena avloppsvattnet från Sjölunda reningsverk och därmed ta upp näring som finns i avloppsvattnet, bland annat kväve (N) och fosfor (P) samtidigt som SYSAV kan förse mikroalgsodlingen med nödvändigt koldioxid som är en oönskad restprodukt vid avfallsförbränning. 10

11 Öresundsverket ett annat värmekraftverk som också är placerat på Spillepengen i Malmö. Att det existerar flera potentiella partners som kan samverka för att förse mikroalgerna med nödvändiga resurser är enbart positivt och bör tas till vara på. Fokus har i denna studie varit på SYSAV och Sjölunda reningsverk men det finns ingen anledning att inte ha med Öresundsverket i beaktning likaså. Klagshamns reningsverk Klagshamns reningsverk är Malmös andra reningsverk och tar emot avloppsvatten från cirka 70,000 medborgare från Malmös sydvästra delar samt från Vellinge kommun (Klagshamns reningsverk, 2009). Klagshamns reningsverk är sämre lokaliserat ifall ändamålet är att rena avloppsvatten med mikroalger då det saknas närliggande industrier vars koldioxidutsläpp mikroalgerna behöver till sin tillväxt. Därför är Spillepengen ett bättre alternativ just på grund av avsaknandet av närliggande koldioxidemitterande verksamheter. 7. Slutsats Potentialstudien har undersökt vilka förutsättningar och möjligheter Malmö stad har för att etablera ett pilotprojekt med ändamålet att rena avloppsvatten med hjälp av mikroalger. Studien har identifierat en potentiell art Chlorella vulgaris som en fördelaktig mikroalg för det ändamålet samt att en optimal plats också identifierats, Spillepengen. Med bakgrunden att Malmö redan idag är Sveriges ledande miljöstad samt vikten av att miljöarbetet fortsätter även i framtiden och att Malmö tar ytterligare steg mot att utvecklas kan ha en avgörande betydelse för stadens attraktionskraft och status båda i Sverige men även i omvärlden. Frågeställningarna har därmed besvarats. Mikroalger lämpar sig som renare av avloppsvatten, utifrån den befintliga kunskapen som finns inom ämnet samt att Malmö är en lämplig plats för en mikroalgsodling då Spillepengen erbjuder optimala förutsättningar för ett pilotprojekt inom området. Det är dock värt att påpeka att forskning inom avloppsvattenrening med just mikroalger är ett relativt outforskat fält. De studier som genomförts har visat på goda möjligheter men storskalig vattenrening har ännu inte prövats i Sverige och därför behövs mer forskning inom ämnet samt att nödvändiga analyser, bland annat cost-benefit analyser, livscykelanalyser, miljökonsekvensbeskrivningar och så vidare behöver göras för att ytterligare fastställa att en mikroalgsodling med Malmö stads syfte verkligen är nödvändig. 11

12 12

13 8. Källförteckning: Vetenskapliga artiklar: Andersson, V., Broberg, S., Hackl, R. (2011). Integrated Algae Cultivation for Biofuels Production in Industrial Clusters. Program Energisystem, Arbetsnotat Nr 47: Linköping Agrawal, M. (2007). Growth, survival and reproduction in Chlorella vulgaris and C. variegate with respect to Culture Age and under Different Chemical Factors. Folia Microbiology, 52, 4: pp. Avfall Sverige. (2009). Rening av lakvatten, avloppsvatten och reduction av koldioxid med hjälp av ager. Rapport U2009:04, 1-19 pp. Brennan, L., Owende, P. (2010). Biofuels from microalgae A review of technologies for production, processing, and extractions of biofuels and co-products. Renewable and Sustainable Energy Reviews, 14, 2: pp. Chinnasamy, S., Ramakrishnan, B., Bhatnagar, A. & Das, K. (2009). Biomass Production Potential of a wastewater Alga Chlorella vulgaris ARC 1 under Elevated Levels of CO 2 and Temperature. Internation Journal of Molecular Sciences, 10: pp. Christenson, L. & Sims, R. (2011) Production and harvesting of microalgae for wastewater treatment, biofuels, and bioproducts. Biotechnology Advances, 29: pp. Converti, A., Casazza, A., Ortiz, E., Perego, P. & Del Borghi, M. (2009). Effect of temperature and nitrogen concentration on the growth and lipid content of Nannochloropsis oculata and Chlorella vulgaris for biodiesel production. Chemical Eng. And Processing, 48: pp. Gouveia, L. & Oliveira, A. C. (2009). Microalgae as a raw material for biofuels production. Microbiol Biotechnol, 36: pp. Jeanfils, J., Canisius, M-F. & Burlion, N. (1993). Effect on high nitrate concentrations on growth and nitrate uptake by free-living and immobilized Chlorella vulgaris cells. Journal of Applied Psychology, 5: pp. Megharaj, M., Pearson, H. W. & Venkateswarlut, K. (1992). Removal of nitrogen and phosphorus by immobilized cells of Chlorella vulgaris and Scenedesmus bijugatus isolated from soil. Enzyme Microb. Technol, 14: pp. Rachlin, J. & Grosso, A. (1991). The Effects of ph on the Growth of Chlorella vulgaris and Its Interaction with Cadmium Toxicity. Arch. Environ. Contam. Toxicol, 20: pp. 13

14 Raja, R., Hemaiswarya, S., Ashok Kumar, N., Sridhar, S., Rengasamy, R. (2008). A Perspective on the Biotechnological Potential of Microalgae. Critical Reviews in Microbiology, 34:77-88 pp. Sialve, B., Bernet, N., Bernard, O. (2009). Anaerobic digestion of microalgae as a necessary step to make microalgal biodiesel sustainable. Biotecnology Advance, 1-8 pp. Intervjuer: Ekman, Anna., Ph.D. Svenska tekniska forskningsinstitutet (SP). Lund Fagerberg, Tony., Ph.D. Trelleborgs kommun. Trelleborg Gentili, Francesco., Ph.D. Sveriges lantbruksuniversitet. Umeå Strömberg, Niklas., Ph. D, Svenska tekniska forskningsinstitutet (SP). Borås Officiella dokument, uppsatser och avhandlingar: Hedenfelt, E. (2010). Mikroalger för hållbar utveckling Chlorella vulgaris i en kretsloppsanpassad alg-biogasprocess. C-uppsats, Malmö Högskola Fagerberg, T. (2009). Algen: Återkomsten biodiesel från alger?. Doktorsavhandling, Lunds Universitet IPCC (2014). Climate change 2014, synthesis report. Sumamry for policymakers. Malmö stad, Miljöprogram för Malmö stad (2009). Malmö stad, Stadskontoret (2014). Befolkningsprognos befolkningsprognos+malm%c3%b6+stad pdf Internet: mat/kommunernas-befolkningstillvaxt-ar _ html/binary/kommunernas%20befolkningstillv%c3%a4xt%20%c3%a5 r%

15 15