Diskussioner från BUCEFALOSworkshopen om odling av mikroalger den 4 december 2014
|
|
- Britt Ulla Åström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Diskussioner från BUCEFALOSworkshopen om odling av mikroalger den 4 december 2014 TID OCH PLATS Tid: Den 4 december kl. 09:00-16:30 Plats: Biogas Centre of Excellence Östergatan 58B, Trelleborg PROJEKTHEMSIDA Stort tack till alla er som deltog i workshopen, ni gjorde dagen väldigt lyckad! PRESENTATIONER SOM HÖLLS UNDER FÖRMIDDDAGEN Presentation 1 - Avloppsrening med hjälp av mikroalger Tony Fagerberg, Trelleborgs kommun och Filip Hvitlock, Region Skåne Presentation 2 - Potentialstudie Skåne Filip Hvitlock, Region Skåne Presentation 3 - Rökgasrening Martin Olofsson, Linnéuniversitetet Presentation 4 - Mikroalgernas biokemi Eva Albers, Chalmers Presentation 4 - Introduktion till algnätverk Niklas Strömberg, SP (Sveriges Tekniska Forskningsinstitut)
2 ANTECKNINGAR FRÅN GRUPPDISKUSSIONER Utförande Med den expertis som var samlad under samma tak denna dag genomfördes gruppdiskussioner under eftermiddagen för att få svar på en rad listade frågeställningar. Deltagare delades in i 5 grupper om 5-6 personer. Nedan syns anteckningarna från varje grupp. Generella frågor 1. Vilken roll ser universitet och företag att kommuner och regioner bör ha i mikroalgbranchen? Kommuners/regioners roll ska vara stöttande och villiga att gå in med pengar i projekt! De kan även agera försöksplattformar, t.ex. via kommunala reningsverk. Dela med sig av kompetens, både rent teknisk och know-how om processer. Kommuners/regioners engagemang beror mycket på dels personligt intresse och framför allt på lokala förutsättningar: Hur ser situationen ut, vad för typ av rening och vad för typ av industri finns i regionen? Västerviks Biogas med strömming- och skarpsillsfabriken som exempel, där byggde man en rötanläggning i anslutning till fiskrenseriet genom ett EUprojekt. Anläggningen används även efter projektet. Samarbete mellan kommuner/regioner och universitet samt näringsliv är en förutsättning för att lyckas driva algreningsprojekt. Samarbete genom examensarbete. Ska kommunens uppgift vara att driva stora EU-projekt? Stöd till näringslivet, framförallt små innovationsföretag med ny teknik inom området. Inkubatorer är viktiga aktörer, t.ex. Green room i Trelleborg, MINC i Malmö, Ideon i Lund. Kommuner kan leda stora projekt och samla företag och forskare kring dessa. Kommundoktorander, d.v.s. att kommuner betalar en del av doktorandens lön för att kombinera arbete med forskning med kommunal verksamhet. Kontaktnav, vara centrum i nätverk. Anordna seminarier/workshopar med varierande och okonventionella sammansättningar av deltagare för att generera nya samarbetsytor. Regioner och kommuner kan ha en roll i uppbyggnad och upprätthållande av mikroalgsnätverk. Byråkrati är ett hinder i både nya och statliga verksamheter, vilket gör att nya idéer är svåra att förverkliga och driva vidare till stor skala. Därför bör kommuner satsa på att stödja småskaliga projektidéer genom att skala upp dem. Arbete med utveckling och hållbarhet m.h.a. politisk vilja/djärvhet. Exjobb, doktorander, praktikanter i samarbete med högskolorna, andra får komma och prova sina idéer. Regioner kan bidra med finansiering och utvecklingsstöd på olika sätt, ansökningssupport. Viktigt med positiva exempel som hjälper övriga intressenter. Ger större attraktionskraft i regionen för utbildning, arbetstillfällen och företag. Kommuner och regioner ger en signal om vad de bedömer som viktiga områden. Detta hjälper forskare och företag att hitta vilka frågeställningar som är viktigt att arbete med. De är också mycket viktiga som spindeln i nätet exempelvis i rollen som projektledare. De är också mycket viktiga för resultatförmedling både neråt till kommuninnevånare samt uppåt mot politisk styrning.
3 2. Vilka är vinsterna med att rena avloppsvatten med mikroalger jämfört med konventionell teknik? - Energi - Näringskretslopp Kostnadseffektivitet. Utesluta fällningskemikalier leder till renare process mer miljövänligt. Återvinning ur ett resursperspektiv både ekonomiskt fördelaktigt och energimässigt klokt med tanke på sinande resurser (fosfor) och miljöpåverkan Hållbara hav och vattendrag! Hållbart samhälle! Man binder näringen i ett biologiskt material som är mer tilltalande än vanligt avloppsslam. Speciellt med avseende på kväve som annars går rakt upp i atmosfären. Minskade kostnader för fällningskemikalier och energi. Möjligheter att utvinna produkter med högre slutvärde, som material och industrikemikalier. Större möjligheter att använda fosforn i avloppsvattnet eftersom att den binder in så hårt till konventionella fällningskemikalier. God potential men bör utredas. Anläggningar i annat klimat har bättre förutsättningar. Mobila anläggningar för klara kraftig tillväxt. Periodisk odling. Få avloppshanteringen mer energieffektiv. Att få bort bubbling av bakterier minskar energiåtgången jämfört med om man kan använda alger som drivs av solljus är intressant. Biomassan till biogas eller andra produkter. Bättre fosforåtervinning men koppling till kadmium-upptag ett problem, behöver skiljas åt. Koldioxiduppfångning från biogasen via mikroalger ett plus. Minskad kemikalieanvändning. Minskad kemikalieberoende, minskad användning av fossila bränslen och ökad möjlighet för kretslopp. 3. Vad kan vi göra får att få ut mervärde när vi renar avloppsvatten med alger? - Produkter? - Utbildning? - Turism? - Tänk fritt!! Produkter - Ekonomisk vinning - Bioenergi - Återvinning av resurser och avfall ger miljö- och klimatvinster. Utbildning - Ökad miljömedvetenhet vid tidig ålder. - Möjlighet till samarbeten mellan reningsanläggningar och skolor och universitet studiebesök, projektarbeten, examensarbeten m.m. - Efterfrågar spetskompetens vilket leder till ökad efterfrågan till utbildning och möjligen förändrad utbildningsstruktur på universitet samt möjligheter till ny industri med behov av ny teknik, nya arbetstillfällen.
4 - Ökar möjligheten för industri- och näringslivssymbios mellan industrigrenar och mellan näringsliv och universitet. - Positivt miljöarbete ger goodwill för företag. Turism - Bättre miljö ökar attraktionen för hav och kust och ökar turismen. Algintresseorganisation brett nätverk ökar möjligheten för nya projekt och för företag att äska bidrag till algreningsprojekt. Vi ser även en starkare reglering från politiker när det gäller miljö och kretsloppstänk. Måste jobba mer med attitydförändringar, Långsiktighet!!! Visa demonstrationsanläggningar sprid kunskap! Undervisning är mycket viktigt. Reningsverk som använder metoden (rening med alger) får någon typ av märkning marknadsföring och nyhetsvärde ekoprofilering. Produkter (Näring), demonstrator i staden. Algerna innehåller allt möjligt vi kan få ut en algbiocrude m.h.a. HTL (hög temp och tryck på kort tid) som ger en typ av råolja, energin kan återanvändas m.h.a. värmeväxling. Bulkprodukter. Minskade kostnader för rening. Minskad kemikalieberoende, minskad användning av fossila bränslen och ökad möjlighet för kretslopp. Specifika frågor Fysiska frågor - Vad är det som begränsar algodling (i avloppsvatten) i vårt klimat? Ljus är den viktigaste begränsande faktorn då spillvärme skulle kunna användas. Artificiella ljuskällor är förmodligen för energikrävande för att uppnå positiv energibalans. Tillgång till yta är avgörande. Använda tak på industribyggnader till algodling? Ljuset är begränsande för algtillväxten. Temperaturupprätthållning och tillgång till yta är utmaningar. Närhet till billig koldioxidkälla. Vid rening av avloppsvatten kan man inte garantera samma artsammasättningar över tid. Solljus, spillvärme och yta. Solljuset vintertid extra socker vintertid via lignocellulosa, mejeri eller andra biflöden för mixotrofa/heterotrofa alger. Bakterietillväxt måste kontrolleras m.h.a. rent slutet system in, dock går energi åt. Upphettning, UV-ljus etc. Temperaturen inget större problem om man har spillvärme från industrin, ex biogasanläggningar. Temperatur, ljus, ytan, gammal vana (!)
5 Biologiska frågor - Hur/var hittar vi de bästa algerna? Finns det risker med att använda köpta alger? Arter som är lokalt anpassade till klimat och miljö är förmodligen de mest stabila. Risken för invasiva arter vid köp av alger är alltid överhängande. Inget att rekommendera. Vi ska använda naturliga alger från närområdet på grund av risken för spridning till naturen. Man kan göra ett selektionsprogram i närområdet, men naturliga samhällen kommer ändå att utvecklas i bioreaktorerna efter en tid. Köpta alger är anpassande till labmiljö, tål ofta inte de stora variationer som finns i avloppsvatten. Använd lokala alger. Ja. Lokala stammar och en blandad kultur anpassad efter årstiden är det bästa. Även en blandning mikro/makroalger intressant då de var och en men inte samtidigt växer vid optimala tillväxtförhållanden all tid utnyttjas. Subarktiska alger med mkt fleromättade fettsyror intressanta för odling närmare ekvatorn men de växer långsamt! Risker med köpta alger troligen låga de blir utkonkurrerade. Storskaliga system bör baseras på lokala stammar. Det är kostsamt att styra vilken alg som etableras survival of the fittest mest ekonomiskt. Dock om det går att identifiera några intressanta metaboliter kan styrning vara intressant. Tekniska frågor - Finns det andra system än raceways för avloppsvattenrening med mikroalger? Hur skördar vi algerna utan att offra för mycket yta och energi? Energiåtgång och kostnadseffektivitet är mycket vad som avgör men i dagsläget är det oss veterligen inga andra system som är mer lämpade. Med det sagt så tror vi att det går att hitta nya och/eller förbättra de mer konventionella odlingssystemen. De försök som görs med olika former av biofilmskultivering, makroalgsodling och bärarmaterial för att effektivisera ytan är spännande och verkar lovande. Odling av fastsittande alger för att underlätta skörd, t ex turf scrubbers. Flocka alger med rökgaser. Trumfilter kan vara en bra och billig skördemetod, men ger lite tunnare skörd. Raceways är bra, sedimentering flockulering. Turf scrubber lutande yta med pipeline som släpper ut alger som flödar över yta/fastnar i ett nät och även över makroalger, de bygger på/växer i varandra och bildar ett sediment, dräneras 3-4 dgr, schaktas bort. Centrifugering kostsamt hur långt kan man komma med sedimentering och tappning av botten i en djup bassäng? Är kontinuerlig skörd via filtering möjlig för att undvika för hög cell densitet och därmed skuggningseffekt? Kan vi använda ytor i staden, typ tak för rening kan man decentralisera? Rening i hav se NASAs projekt OMEGA? Ska vi placera reningsverken i industriområde (förslagsvis på tak av stora byggnader) synergi mellan yta, rökgaser och spillvärme och kan vi få in ytterligare biologi (typ våtmark) här?
6 Policyfrågor - Måste reningen vara lika effektiv som vid konventionell rening? Det måste tillåtas en långsiktighet att köra algrening parallellt med konventionell teknik och även att kunna kombinera det bästa av två världar. Vi ser att de två eller flera olika tekniker ska kunna komplettera varandra, särskilt eftersom effektiviteten av algreningen är säsongsbetonad. Men självklart måste strävan att nå riktvärden för utsläpp respekteras. Det är svårt att få högre utsläpp godkända på grund av HELCOM och Vattendirektivet etc., men om man kan visa att kemikalieåtgången minskar kraftigt så skulle man kunna få tillstånd till att släppa ut lite mer. Istället för att ha konventionell vattenrening (kemikaliebaserad) som slutsteg till algodlingen så skulle man kunna ha våtmarker/växtbäddar. Ja. Ja, utsläppen kan inte vara större. Två system ett på sommaren, ett på vintern. Traditionell rening som backup, alger på sommaren. I känsliga områden exempelvis runt Östersjön måste utsläppsgränser hållas medan det i andra områden inte är lika strikt. Där skulle man exempelvis kunna arbeta med flera olika biologiska steg våtmark, rhizosfäranläggning.
Trelleborgs Kommun MIKROALGER SOM AVLOPPSRENINGSVERK. Tony Fagerberg, marinbiolog Samhällsbyggnadsförvaltningen, Hållbar utveckling Trelleborg Kommun
Trelleborgs Kommun MIKROALGER SOM AVLOPPSRENINGSVERK marinbiolog Samhällsbyggnadsförvaltningen, Hållbar utveckling Trelleborg Kommun Trelleborgs Kommun Foto: Trelleborgs kommun Foto Johnny Carlsson Trelleborgs
Läs merKan mikroalger rena avloppsvatten?
Kan mikroalger rena avloppsvatten? Tony Fagerberg Mikroalger = Soldrivna, Mikroskopiska, Vattenväxter som äter Näring och Koldioxid! Marinbiolog/miljöstrateg Samhällsbyggnadsförvaltningen Hållbar Utveckling,
Läs merBiogas i framtidens Skåne Anna Hansson Biogas Syd
Biogas i framtidens Skåne Anna Hansson Biogas Syd Trelleborg den 27 september 2012 Biogas Syd arbetar med biogaspusslets olika sektorer Miljömål Ökad sysselsättning Klimatmål Klimatmål Ökad försörjningsgrad
Läs merVegetation som föroreningsfilter
Campus Helsingborg, OPEN CAMPUS 17/11/2012, Miljöstrategi Vegetation som föroreningsfilter Torleif Bramryd Miljöstrategi Lunds universitet, Campus Helsingborg VEGETATIONENS BETYDELSE I STADSMILJÖN -Rekreation
Läs mer- modell för smartare miljöarbete och innovationsutveckling inom hav och vatten i Skåne. Oktober 2013 december 2014
Innovatten! - modell för smartare miljöarbete och innovationsutveckling inom hav och vatten i Skåne Oktober 2013 december 2014 Drunknar Skåne i alla aktörer? Erosionsskadecentrum (Ystad) Havsnätverket
Läs merBiogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ
Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa
Läs merFöreställ dig en morgondag, där mängden avfall minskar. Där städer kan förädla sitt avfall till energi, till förmån för invånarna.
EN RENARE MORGONDAG Det ledande nordiska energibolaget Gasum vill bidra till utvecklingen mot ett koldioxidneutralt samhälle tillsammans med sina samarbetspartners. 1 Föreställ dig en morgondag, där mängden
Läs merMiljöpåverkan från avloppsrening
Miljöpåverkan från avloppsrening Erik Levlin Kgl. Tekniska Högskolan, Inst. Mark och Vattenteknik, Stockholm, Sverige Miljöpåverkan från avloppsrening Övergödning från utsläpp av näringsämnena Kväve och
Läs merVattenrening i naturliga ekosystem. Kajsa Mellbrand
Vattenrening i naturliga ekosystem Kajsa Mellbrand Naturen tillhandahåller en mängd resurser som vi drar nytta av. Ekosystemtjänster är de naturliga processer som producerar sådana resurser. Till ekosystemtjänster
Läs merUppvärmning och nedkylning med avloppsvatten
WASTE WATER Solutions Uppvärmning och nedkylning med avloppsvatten Återvinning av termisk energi från kommunalt och industriellt avloppsvatten Uc Ud Ub Ua a kanal b avloppstrumma med sil från HUBER och
Läs merProduktkedja Vagga till grav (cradle to grave) Ekologiskt fotavtryck Miljöbelastning Konkreta exempel på hur varje individ kan konsumera smartare
Den funktionella staden Som en del av vår utställning den hållbara staden finns tre interaktiva skärmar, alla tre med samma innehåll. Skärmarna består av 7 faktafilmer och 6 interaktiva uppdrag. Punkterna
Läs merFörutsättningar för hållbar slamhantering i SITE-kommunerna
Förutsättningar för hållbar slamhantering i SITE-kommunerna 14 januari 2014 Slam ett exempel på SITE-samarbetet Ordförer i Trysil lyfte frågan om utmaning med slam våren 2013. Intresserad av att undersöka
Läs merMinnesanteckningar från Workshop 1
2014-09-09 Region Skåne Minnesanteckningar från Workshop 1 Gruppgerna fick i uppgift att diskutera igenom vad som var gjort av de insatser som definierats i Färdplanen. Nedan följer gruppernas redovisningar:
Läs merVattenregionen Skåne
Projekt InnoVatten Therese Jephson, Projektledare Ann-Marie Camper, Bitr projektledare, Skånes hav och vatten Alexander Lindahl, projektstrateg Dustin Swenson, projektstrateg Vattenregionen Skåne Projekt
Läs merLEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL
LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL Den här lärarhandledningen för åk 4-9 ger dig som lärare kunskap om hur vattnets kretslopp fungerar och tips på hur du kan lägga upp lektionerna. I materialet får
Läs merVägen mot hållbara VAsystem. Anna Linusson, VD Svenskt Vatten
Vägen mot hållbara VAsystem Anna Linusson, VD Svenskt Vatten Svenskt Vatten Sverige ska ha friskt dricksvatten, rena sjöar och hav och människor tillgång till långsiktigt hållbara vattentjänster. Vilka
Läs merLEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL
LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL Den här lärarhandledningen ger dig som lärare kunskap om hur vattnets kretslopp fungerar och tips på hur du kan lägga upp lektionerna. I materialet får du och din
Läs merTorrötning en teknik på framfart
Torrötning en teknik på framfart En stor del av biogaspotentialen finns bland torra material. När fasta och staplingsbara material ska rötas som exempelvis tång, skörderester och gödsel, erbjuder torrötning
Läs merSamordnade innovativa hållbara åtgärder mot övergödningen av Östersjön. Ansökan skrivarmedel Life
Samordnade innovativa hållbara åtgärder mot övergödningen av Östersjön Ansökan skrivarmedel Life 1 IVL ansöker tillsammans med ÖstersjöInitiativet om skrivarmedel för projektet Samordnade innovativa hållbara
Läs merVass till biogas är det lönsamt?
Vass till biogas är det lönsamt? Biogasproduktion av vass i Kalmar län en samhällsekonomisk studie Eva Blidberg, Industriell ekologi, KTH 2013-02-07 Systemanalys - KTH Resultat Positiv energibalans -Energiinsatsen
Läs merPresentation. Kungshamn
Presentation Kungshamn 2014-05-14 1 Vårt mål En samhantering av fiskeindustrins avfall till vår anläggning vilket ger minimala transportkostnader. Industrin slipper att investera i egna reningsverk. Samhantering
Läs merTestanläggning för värdehöjande av marin råvara
Testanläggning för värdehöjande av marin råvara Mia Dahlström Sjögren SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Photo: Lena Holmberg Photo: Photo: Kristina Kristina Sundell Sundell Vi som arbetar med detta
Läs merVälkommen till Kristianstad The Biogas City
Välkommen till Kristianstad The Biogas City Där vi samarbetar för att skapa en mer lönsam biogasbransch VD Krinova Incubator & Science Park Foto Biosfärkontoret Sven-Erik Magnusson Välkommen till Kristianstad
Läs merGöran Gustavsson Energikontor Sydost och Bioenergigruppen i Växjö Fredensborg
Fjärr- och närvärmens roll i samhället för att klara satta miljö- och klimatmål Göran Gustavsson Energikontor Sydost och Bioenergigruppen i Växjö Fredensborg 20170428 på väg mot ett hållbart energisystem
Läs merAtmosfär. Cirkulär ekonomi. Delningsekonomi. Albedo. Corporate Social Responsibility (CSR)
Albedo Ett mått på en ytas förmåga att reflektera solens strålar och kasta tillbaka ljuset till rymden. När måttet är 1.00 betyder det att 100% reflekteras. Havsytans X är 0.08 medan nysnö har 0.9 (reflekterar
Läs merVA-policy. Oskarshamns kommun
VA-policy VA-policy Antagen av KF 2013-04-08, 59 Upprättad som ett samarbetsprojekt mellan samhällsbyggnadsnämnden och tekniska nämnden. Arbetet med planen utförs med stöd av Länsstyrelsen (LOVA). Postadress
Läs merHav, land och vatten och vår traditionella, linjära ekonomi. TA TILLVERKA SLÄNG
Hav, land och vatten och vår traditionella, linjära ekonomi. TA TILLVERKA SLÄNG Hav, land och vatten och en modern, cirkulär ekonomi. Återvinn Tillverka Använd Varför skapa en cirkulär ekonomi? Varför
Läs merFramtidens avloppsvattenrening. Hammarby Sjöstadsverk en av Sveriges ledande anläggningar för forskning och utveckling inom vattenreningsteknik
Framtidens avloppsvattenrening Hammarby Sjöstadsverk en av Sveriges ledande anläggningar för forskning och utveckling inom vattenreningsteknik Mer än 2 miljarder människor lider av vattenbrist Sjukdomar
Läs merKENREXMETODEN. - En trygg och enkel avloppslösning
KENREXMETODEN - En trygg och enkel avloppslösning LÅT OSS rena ditt avloppsvatten med kenrexmetoden Kenrexmetoden, kompakt, trygg, miljövänlig och enkel lösning på avloppsvattenrening för enskilda fastigheter.
Läs merMILJÖMÅL: GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET
MILJÖMÅL: GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET Lektionsupplägg: Rent vatten, tack! Lär er mer om grundvatten och låt eleverna, med hjälp av sina kunskaper och fantasi, konstruera en egen vattenrenare. Lärarinstruktion
Läs merFiltralite Air. Filtralite Air LUFTRENING. Effektiv borttagning av lukt
Filtralite Air LUFTRENING Effektiv borttagning av lukt 1 Vårt uppdrag Ren luft är en nödvändighet för ett behagligt liv. Dålig luft från industri, jordbruk och avloppsrening kan renas genom biofilm i biofilter.
Läs merAnalys av potentiella innovationer i den blå sektorn
Workshop InnoVatten Analys av potentiella innovationer i den blå sektorn Sedan en tid pågår ett länsövergripande arbete för att utveckla nya arbetssätt för att skapa en bättre havs- och vattenmiljö och
Läs merNaturskyddsföreningen 2014-04-24
Naturskyddsföreningen 2014-04-24 Agenda Profu - Överblick avfall och energi Bristaverket - Teknik och miljö Ragnsells - Restprodukter Vår idé om ett energisystem baserat på återvinning och förnybart Diskussion
Läs merLektionsupplägg: Rent vatten, tack!
Lektionsupplägg: Rent vatten, tack! Lär er mer om grundvatten och låt eleverna, med hjälp av sina kunskaper och fantasi, konstruera en egen vattenrenare. Lärarinstruktion Denna uppgift är anpassad för
Läs merFosforreduktion från jordbruksmark med hjälp av kalkfilter och dikesdammar. Tony Persson/Sam Ekstrand
Fosforreduktion från jordbruksmark med hjälp av kalkfilter och dikesdammar Tony Persson/Sam Ekstrand Vattendagarna 2009 "Tid för åtgärder dags för handling" Två internationella överenskommelser att arbeta
Läs merIndustriell symbios i Sotenäs kommun
Industriell symbios i Sotenäs kommun Först: Vad är industriell symbios? Sedan: Det här är jag och det här är Hifab Varför började Sotenäs kommun arbeta med industriell symbios? Hur har kommunen arbetat?
Läs merVA-teknik Södra. prövar ny teknik för hållbar avloppshantering. Karin Jönsson (VA-teknik, LTH)
VA-teknik Södra prövar ny teknik för hållbar avloppshantering Karin Jönsson (VA-teknik, LTH) Den här presentationen Kort om VA-teknik Södra Exempel på utmaningar VA-teknik Södra bidrar till lösningarna
Läs merBiogas i skogsindustrin. Anna Ramberg, Holmen (Hallsta Pappersbruk)
Biogas i skogsindustrin Anna Ramberg, Holmen (Hallsta Pappersbruk) Förutsättningar Papper & Massaindustrin genererar mycket processavloppsvatten. Innehåller stora mängder löst COD. Renas idag biologiskt
Läs merEn uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar
En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar Vad är Biosling? Biogas bildas vid syrefri nedbrytning av organiskt material och framställs bland annat i rötanläggningar. Biogasen består av
Läs merHandlingsprogram Rädda Östersjön 2009-02-18
Projektplan KK08/317 Anneli Carlén Utmaning Rädda Östersjön Projektstart Projektavslut Avslutat Sign. Anneli Carlén 2009-01-21 Handlingsprogram Rädda Östersjön 2009-02-18 Innehåll 1. Mål... 3 2. Östersjön...
Läs merRiktlinjer för utsläpp från Fordonstvättar
C4 Teknik och Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen Riktlinjer för utsläpp från Fordonstvättar Innehåll Bakgrund... 3 Vem gör vad?... 4 Definitioner... 4 Generella riktlinjer... 5 Riktlinjer för större
Läs merSP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut
SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Seminarium torsdag 29 september kl 10:00 12:30 Slutanvändning av avloppsslam metoder för att komma i mål med fosforåterföringen Utvinning av näringsämnen finns det
Läs merSP SVERIGES TEKNISKA FORSKNINGSINSTITUT 2013
SP SVERIGES TEKNISKA FORSKNINGSINSTITUT 2013 SP SVERIGES TEKNISKA FORSKNINGSINTITUT VÅR VISION Ett internationellt ledande institut VÅR AFFÄRSIDÉ Skapa, använda och förmedla internationellt konkurrenskraftig
Läs merLäkemedelsrester i vatten
Läkemedelsrester i vatten 2015-01-20 Seminarium Ann-Marie Camper Koordinator Marinbiolog o. EMBA Vad är Skånes Hav o Vatten? Funktion finansierad av Region Skåne i samarbete med Simrishamns kommun Koordinator
Läs merResursutvinning. Vi tar vara på resurserna i avloppsvattnet
Resursutvinning Vi tar vara på resurserna i avloppsvattnet Resursutvinning Varje år renar vi på Käppalaförbundet ungefär 50 miljoner kubikmeter avloppsvatten i Käppalaverket. Det renade vattnet släpper
Läs merFörstudie: förnyelse. Krokoms kommun. Johan Lidström. Januari 2013
Förstudie: Vatten- och avloppsledningsnätets kvalitet och förnyelse Krokoms kommun Johan Lidström Januari 2013 Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 1.1. Bakgrund... 1 1.2. Uppdrag och syfte... 1 1.3.
Läs merLANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND
LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Styrelsen LRFs policy för kretslopp Inledning Genom vision och värdegrund beskrivs vad LRF vill och varför LRF finns. De strategiska målen anger riktning för vad LRF ska åstadkomma.
Läs merFAKTABLAD. Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk!
FAKTABLAD Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk! Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk! sida 2 Så här producerar
Läs merEn uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar
En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar Vad är Biosling? Biogas bildas vid syrefri nedbrytning av organiskt material och framställs bland annat i rötanläggningar. Biogasen består av
Läs merEffektiva och hållbara produktionssystem inom vatten- och jordbruk. NOMACULTURE
Effektiva och hållbara produktionssystem inom vatten- och jordbruk. NOMACULTURE Development of NOvel, high-quality MArine aquaculture in Sweden - with focus on environmental and economic sustainability
Läs merför dig, dina grannar och Gotlands framtid.
för dig, dina grannar och Gotlands framtid. Klart Vatten livsviktigt för Gotland Region Gotland driver satsningen Klart Vatten som med grundvatten i fokus bidrar till att höja kvaliteten på avloppen. Vårt
Läs merInnovate.on. Bioenergi. störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås
Innovate.on Bioenergi störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås Förnybar energi som minskar utsläppen Bioenergi är en förnybar energiresurs som använder som bränsle. Utvecklingen av förnybar energi
Läs merVatten och avlopp i Uppsala. Av: Adrian, Johan och Lukas
Vatten och avlopp i Uppsala Av: Adrian, Johan och Lukas Hela världens kretslopp Alla jordens hav, sjöar eller vattendrag är ett slags vatten förråd som förvarar vattnet om det inte är i någon annan form.
Läs merModellen Amazi. Amazi. Uppbyggnad
Amazi Uppbyggnad Vår stad, Amazi, ligger flytande på vattnet utanför kusten. Anledningen till att den ligger på vattnet är att en dag i framtiden så kommer länder bli översvämmade och därmed minska landyta.
Läs merATT BO OCH ARBETA I NORRA DJURGÅRDSSTADEN
ATT BO OCH ARBETA I NORRA DJURGÅRDSSTADEN Stadsutvecklingsprojektet Norra Djurgårdsstaden sträcker sig från Hjorthagen i norr, över hamnområdet, till Loudden i söder. Här, i ett av Stockholms bästa lägen,
Läs merRädda Östersjön. Sju punkter för förstahjälpen åt Östersjön. augusti 2006. www.centerpartiet.se
Rädda Östersjön Sju punkter för förstahjälpen åt Östersjön augusti 2006 www.centerpartiet.se Innehållsförteckning 1 Inledning...3 2 Utsläppsrätter i för kväve och fosfor...4 3 Östersjöregering...4 4 Övergödningen...
Läs merBiogasens möjligheter i Sverige och Jämtland
Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland Anders Mathiasson Svenska Gasföreningen 17 september 2008 Verksamhetsstrukturen Vad är gas och gasbranschen i Sverige? Biogas från vattenslam, gödsel, avfall
Läs merDen coola livsmedelskedjan & BeLivs Beställargrupp Livsmedelslokaler Ulla Lindberg
Den coola livsmedelskedjan & BeLivs Beställargrupp Livsmedelslokaler Ulla Lindberg SIK Medlemsdag 2012-03-07 Att spara energi och samtidigt öka livsmedelssäkerheten - Butiken Målgrupp: - Butiksägare -
Läs merBehovet av en ny avloppsstrategi forskning från enskilda avlopp
Behovet av en ny avloppsstrategi forskning från enskilda avlopp Prof. Gunno Renman, KTH gunno@kth.se Uppströms teknik i kretslopp 20 mars 2013 Stockholm Det ska handla om: Inledande ord och forskningsperspektiv
Läs merAnteckningar från arbetsmöte den 25 april med referensgruppen för nästa fiskeriprogram
1(5) 2012-05-09 Landsbygdsavdelningen Anteckningar från arbetsmöte den 25 april med referensgruppen för nästa fiskeriprogram Inledning Lina Andersson, som är projektledare för att ta fram ett tekniskt
Läs merMer än bara energimiljö- och samhällsnyttor med energigrödor
Mer än bara energimiljö- och samhällsnyttor med energigrödor Lena Niemi Hjulfors Jordbruksverket Energigrödor ur samhällets perspektiv Stärker företagens konkurrenskraft Effektiv användning av mark som
Läs merHållbara Vatten & Avfallstjänster. Micael Löfqvist Vd, MSVA-gruppen
Hållbara Vatten & Avfallstjänster Micael Löfqvist Vd, MSVA-gruppen Vår mission För ett hållbart samhälle (En del i Sundsvalls kommuns hållbara tillväxtstrategi, RIKARE 2021) Bakgrund Micael Löfqvist Vd
Läs merStadsomvandlingen som skapar den hållbara staden - den smarta staden
Stadsomvandlingen som skapar den hållbara staden - den smarta staden Mats Nilsson Tekniska Verken i Kiruna AB Kiruna kommun Bild: LKAB Vad borde vi bygga för stad? Vårt uppdrag Utmaningar & möjligheter
Läs merPuhtaiden vesien puolesta - opas jätevesien maailmaan
Page 1 of 5 Bruks- och underhållsanvisningar för markbädd Markbädd Slamavskiljare Fördelningsbrunn Uppsamlingsrör Uppsamlingsbrunn Markbädd I en markbädd grundar sig reningen på en biologisk process som
Läs mer+33,97% Framtidens bränslen. Vad är det som händer? - En framtidsspaning. Anders Kihl, Ragn-Sells AB. Kraftverkens framtida bränslen 22/3 2012
Framtidens bränslen - En framtidsspaning Anders Kihl, Ragn-Sells AB Kraftverkens framtida bränslen 22/3 2012 Vad är det som händer? +33,97% 2 Prisutveckling BF95 & Biogas År BF95 (kr/l) Biogas (kr/m3)
Läs merAv: Erik. Våga vägra kött
Av: Erik Våga vägra kött Våga vägra kött Varje år äter vi mer och mer kött men vilka konsekvenser får det på miljön och vår hälsa? i Förord Människan har länge ansett sig stå över naturen. Enda sedan vi
Läs merEnergioptimering - enkelt sätt att spara miljö och pengar
Energioptimering - enkelt sätt att spara miljö och pengar Från analys till uppföljning - att mäta energieffektiviteten i datacentret BAKGRUND/PROBLEM Vi vill med detta white paper illustrera vilka möjligheter
Läs merBiobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning
Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver
Läs merGas i transportsektorn till lands og till vands. Anders Mathiasson, Energigas Sverige Nyborg, 23 november 2012
Gas i transportsektorn till lands og till vands Anders Mathiasson, Energigas Sverige Nyborg, 23 november 2012 Fem sektioner arbetar för ökad energigasanvändning Biogas Fordonsgas Gasol Naturgas, inkl LNG
Läs merUPPDRAG: AVLOPP. Toaletten - slasktratt eller sparbössa
UPPDRAG: AVLOPP In till samhället fraktas nyttigheter i form av olika material, mat, bränsle och vatten. Resurserna används och blir avfall av olika slag: fasta sopor, vattensopor och sopor i gasform.
Läs merTeknikmarknad Teknikmarknad 2013-03-20
Teknikmarknad 2013-03-20 Torbjörn Andersson Uppströms eller nedströms? Kartläggning avseende läkemedelsrester, växtnäring och energi Möjligheter i fastigheten Energi Matavfall Vatten Avlopp Mikrobiologiskt
Läs merBEHANDLINGSMETODER FÖR HÅLLBAR ÅTERVINNING AV FOSFOR UR AVLOPP OCH AVFALL
BEHANDLINGSMETODER FÖR HÅLLBAR ÅTERVINNING AV FOSFOR UR AVLOPP OCH AVFALL Hans Carlsson, David Hagerberg, Tobias Robinson och Henrik Tideström, Tyréns Uppdrag av Naturvårdsverket (dec-12 feb -13) Baserat
Läs merNordiska Toppforskningsinitiativet Programförslag till
Nordiska Toppforskningsinitiativet Programförslag till Nordiska Ministerrådet inom Klimat, Energi, Miljö Från Norden till Jorden Professor Peter Lund och projektgruppen pp från: NordForsk - Nordisk Innovations
Läs merBranschstatistik 2015
www.skogsindustrierna.org Branschstatistik 2015 Det här är ett sammandrag av 2015 års statistik för skogsindustrin. Du hittar mer statistik på vår hemsida. Skogsindustrierna Branschstatistik 2015 1 Fakta
Läs merHur når man hela vägen fram? Johannes Hagström Hållbarhetsstrateg
Hur når man hela vägen fram? Johannes Hagström Hållbarhetsstrateg Avdelningen för hållbar utveckling arbetar med kunskapshöjning och förverkligande av en utveckling som tar hänsyn till människa, natur
Läs merFörnybar energi. Nationella projekt inom Landsbygdsprogrammet
Förnybar energi Nationella projekt inom Landsbygdsprogrammet Har du en projektidé? För projekt som kan leda till utveckling av landsbygden och de gröna näringarna kan du kan söka projektstöd. Du kan få
Läs merTillsammans för världens mest hållbara stad
Tillsammans för världens mest hållbara stad Nytänkande och samverkan för framtiden vision Tillsammans för världens mest hållbara stad verksamhetsidé Vi är en samhällsbyggare i framkant som driver och utvecklar
Läs merRemissvar Energi- och klimatprogram för Örebro län
Datum 2012-06-30 Svarslämnare Organisation Sivert Gustafsson Länsbygderådet i Örebro län/hela Sverige ska leva Skicka in via e-post: energiochklimat.orebro@lansstyrelsen.se senast den 30 juni 2012. Tack
Läs merPower of Gas - Gasens roll i den framtida energimixen. Johan Zettergren, Marknadschef
Power of Gas - Gasens roll i den framtida energimixen Johan Zettergren, Marknadschef 1 Swedegas vision Swedegas leder en ansvarsfull utveckling av gasmarknaden. Vi skapar hållbara lösningar för industri,
Läs mer6220 Nynashamn Sida 3. Nynäshamns avloppsreningsverk
6220 Nynashamn 03-02-13 17.01 Sida 3 Nynäshamns avloppsreningsverk 6220 Nynashamn 03-02-13 17.01 Sida 4 I början av 1900-talet släpptes avloppsvattnet rakt ut i naturen. I takt med städernas snabba tillväxt
Läs merDet nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten
Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens
Läs merLärarhandledning för arbetet med avlopp, för elever i år 4 6. Avloppsvatten
Lärarhandledning för arbetet med avlopp, för elever i år 4 6 Avloppsvatten Varför gör vi ett material om vatten? Vatten- och avloppsavdelningen i Enköpings kommun arbetar för att vattnet som vi använder
Läs merKlas Gustafsson Östgöta Gårdsgas Gårdsgas AB AB
Klas Gustafsson Östgöta Gårdsgas AB ÖSTGÖTA GÅRDSGAS Energibolaget MSE Privata Sektorn (Lantbrukarna) Bleckenstad Hulterstad Kommunen och invånarna i Mjölby - En del för att i regionen skapa en långsiktig
Läs merBioenergin i EUs 2020-mål
Bioenergin i EUs 2020-mål Preem AB Michael G:son Löw Koncernchef och VD IVA 16 november 2011 Preem leder omvandlingen till ett hållbart samhälle 2 Vi jobbar hårt för att det aldrig mer ska bli bättre förr
Läs merFörändrade behov och beteende från konsumenter ställer nya krav på framtidens mat
Klimatsmart kretsloppsbaserad produktion av fisk och grönsaker 2015-01-27 Henrik Nyberg Int NN 2014-02-10 1 Förändrade behov och beteende från konsumenter ställer nya krav på framtidens mat Nuläge: Import
Läs merBIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16
BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16 TUSENTALS SJÖAR Sjörikt land Sverige Drygt 100 000 sjöar större än 1 ha = 0,01 km 2 = 0,1 km x 0,1 km 80 000 sjöar mindre än 10 ha Cirka en tiondel av sveriges yta.
Läs merVatten och luft. Åk
Vatten och luft Åk 4 2016 Olika sorters vatten Saltvatten Det finns mest saltvatten på vår jord. Saltvatten finns i våra stora hav. Sötvatten Sötvatten finns i sjöar, åar, bäckar och myrar. Vi dricker
Läs merAnteckningar från möte om strategi för ett ekologiskt hållbart svenskt vattenbruk den 2 maj
1(6) Landsbygdsavdelningen Anteckningar från möte om strategi för ett ekologiskt hållbart svenskt vattenbruk den 2 maj Mötet inleddes med följande presentationer: Prövning och tillsyn av fiskodling enligt
Läs merVår vision. Det hållbara Göteborgssamhället. innefattar aktiviteter i hela Västsverige
Vår vision. Det hållbara Göteborgssamhället. innefattar aktiviteter i hela Västsverige Vår energigasvision: I framtiden säljer vi endast förnyelsebar gas Kapacitet Steg på vägen: År 2020 säljer vi mer
Läs merTillsammans för världens mest hållbara stad
Tillsammans för världens mest hållbara stad Stockholm Biochar Project PROJEKTLEDARE MATTIAS GUSTAFSSON 1 Vad är biokol? Biokol är ett jordförbättringsmedel En stabil struktur som låser ned kol i marken
Läs merKustnära avlopp. Ett projekt inom Mönsterås kommun med syfte att genom samverkan hitta hållbara lösningar för vatten och avlopp i kustnära områden.
Kustnära avlopp Ett projekt inom Mönsterås kommun med syfte att genom samverkan hitta hållbara lösningar för vatten och avlopp i kustnära områden. I Mönsterås kommun finns ca 1000 enskilda avloppsanläggningar.
Läs merVad innebär anpassad skala när fossila insatser ska ersättas med lokala ekosystemtjänster?
2010-11-23 Vad innebär anpassad skala när fossila insatser ska ersättas med lokala ekosystemtjänster? Lärdomar från det deltagardrivna forskningsprojektet Klimatsmart Lantbruk Johanna Björklund, CUL, SLU
Läs merMILJÖMÅL: GENERATIONSMÅLET
MILJÖMÅL: GENERATIONSMÅLET HÅLL SVERIGE RENTS EXEMPELSAMLING Lektionsupplägg: Tusen år i ett växthus I Sverige har vi ett övergripande mål för miljöpolitiken som kallas. Det handlar om vilket samhälle
Läs merIndustriell symbios i Sotenäs kommun
Industriell symbios i Sotenäs kommun 2017-04-27 Industriell symbios i Sotenäs Resan började i Kalundborg, Danmark. Det var under ett studiebesök i ett projekt finansierat av Fyrbodals kommunalförbund och
Läs merENSKILDA AVLOPP I TANUMS KOMMUN. Miljöavdelningen Tanums kommun 457 81 Tanumshede. mbn.diarium@tanum.se 0525-18000
ENSKILDA AVLOPP I TANUMS KOMMUN Miljöavdelningen Tanums kommun 457 81 Tanumshede mbn.diarium@tanum.se 0525-18000 Den här broschyren vänder sig till dig som planerar att anlägga en enskild avloppsanläggning.
Läs merframtider Energisystemet 2020
Fyraframtider framtider Fyra Energisystemetefter efter Energisystemet 2020 2020 Plattformsdagarna Malmö 9 december 2016 Åsa Tynell Energimyndigheten Energimyndigheten.se/fyraframtider #fyraframtider Vad
Läs merPotentialbedömningar förnybar energi Synergier och konfliktområden
Miljömålsdialog energi målkonflikter och miljöpåverkan Potentialbedömningar förnybar energi Synergier och konfliktområden Falun 2012 05 11 Håkan Sternberg, HSAE-konsult Potentialbedömningar förnybar energi
Läs merINNOVATIONER INOM SJÖMATSOMRÅDET SKAPAR TILLVÄXT I SKAGERRAK OCH KATTEGAT. Susanne Lindegarth. Institutionen för biologi och miljövetenskap Tjärnö
INNOVATIONER INOM SJÖMATSOMRÅDET SKAPAR TILLVÄXT I SKAGERRAK OCH KATTEGAT Susanne Lindegarth Institutionen för biologi och miljövetenskap Tjärnö Vem är jag? Forskare och marinbiolog med placering på Lovénccentret
Läs merFramtidens livsmedel - Hållbara kretslopp
Framtidens livsmedel - Hållbara kretslopp 2015-06-23 Henrik Nyberg Int NN 2014-02-10 1 Förändrade behov och beteende från konsumenter ställer nya krav på framtidens mat Nuläge: Import av fisk och grönsaker
Läs merSlamstrategi för återföring av fosfor och andra avloppsresurser. Jenny Cerruto, processingenjör MSVA.
Slamstrategi för återföring av fosfor och andra avloppsresurser Jenny Cerruto, processingenjör MSVA. Innehåll Förutsättningar Varför slamstrategi Marknadsanalys (nulägesanalys av avsättningsmöjligheter
Läs mer