Rädda Östersjön. Sju punkter för förstahjälpen åt Östersjön. augusti

Transkript

1 Rädda Östersjön Sju punkter för förstahjälpen åt Östersjön augusti

2 Innehållsförteckning 1 Inledning Utsläppsrätter i för kväve och fosfor Östersjöregering Övergödningen Renodla myndighetsansvaret för att minska övergödningen Satsa på våtmarker för att minska tillförseln via vattendrag Ställ krav på växtnäringsbalanser i jordbruket Medvetna konsumenter gör skillnad Minska trafikens kväveutsläpp Ställ högre krav på industrins utsläpp av fosforföreningar...7 Avslutande ord

3 1 Inledning Det har under många år varit känt att Östersjön är ett döende hav. Vissa lägesförbättrande åtgärder har gjorts men Östersjön är fortfarande ett döende hav. Ekosystemet har rubbats så grovt att farhågor har lyfts om att det snart kommer drabbats av en flipp. Det vill säga att det finns en överhängande risk att ekosystemet inte kommer kunna återställas endast genom minskade utsläpp. Under sommaren 2006 har ett antal fall av koleradabbade personer rapporterats efter att de har simmat i Östersjön. Kolerabakterien har under augusti 2006 återfunnits vid de flesta badvattnen i Sverige alltså inte bara i Östersjön. Just spridningen av kolerabakterien är ett symptom på i första hand en försämrad vattenmiljö, men även på ett förändrat klimat. De tre starkast bidragande faktorerna till spridningen av kolerabakterien är höga vattentemperaturer, algblomning samt övergödning. De två senaste av dessa faktorer beror på den försämrade havsmiljön i Östersjön. Algblomningen i sin tur kommer sig av övergödningen. Denna rapport riktar sig därför huvudsakligen till att lyfta upp problem och lösningar till övergödningen (därmed även algblomningen). Över huvudtaget drabbar det förändrade ekosystemet och den försämrade havsmiljön inte bara dem som bor i kustnära områden utan även näringsliv och turism. De närboende drabbas direkt genom t.ex. minskade fiskfångster och försämrad livsmiljö. Detta i sin tur påverkar attraktionskraften till de kust-/vattennära områdena då det t.ex. inte längre går att bada i vattnen. 3

4 2 Utsläppsrätter i för kväve och fosfor Modellen är hämtad från handeln med utsläppsrätter för koldioxidutsläpp. Detta system har visat sig vara synnerligen effektivt. Vi ser det därför som fördelaktigt att införa ett liknande system för handel med utsläppsrätter för de mest förorenande ämnena i Östersjön. Ekosystemet ska sätta nivån för hur mycket näringsämnen havet kan ta emot. Efter detta är det marknaden som ska avgöra vem som får förorena. Marknaden ska vara gemensam för hela Östersjöns tillrinningsområde. Utsläppen i Östersjön beräknas idag uppgå till ca 1,4 miljoner ton kväve och ton fosfor årligen. Den kritiska gränsen för Östersjön är mindre än hälften av dessa utsläpp. Detta innebär att också Sverige kommer att behöva minska utsläppen dramatiskt. Beräknat i termer om utsläpp per person bland de 85 miljoner människor som lever i Östersjöns tillrinningsområde innebär det att Sveriges andel av utsläppen uppgår till totalt ca 10 procent (eller 8 kilo kväve och 3,5 hekto fosfor) per person och år. Konsekvensen av detta är att i praktiken ska även våra utsläpp halveras. Det gör oss till ett ganska genomsnittligt land vad gäller utsläppen av näringsämnen till Östersjön. 3 Östersjöregering Nio länder gränsar till Östersjön. Havet är en gemensam angelägenhet för alla dessa länder, men är ändå lite av ett ingenmanshav. Olika lagar och regler gäller inom de länder som gränsar mot Östersjön. Trots att det inom ramen för Helsingforskommissionen (HELCOM) finns ett miljösamarbete för Östersjön och Kattegatt, är efterlevnaden av de gemensamma reglerna dålig och målen långt ifrån uppnådda. För att stärka miljöarbetet runt Östersjön har vi sedan tidigare föreslagit en särskild Östersjöregering med kraftfull beslutskompetens, byggd på att Östersjöländerna samt EU arbetar gemensamt för att rädda Östersjön. För att besluten ska efterlevas krävs även att en särskild miljödomstol inrättas. 4

5 4 Övergödningen I väntan på mer kraftfullt internationellt samarbete och handel med utsläppsrätter behövs ett nationellt ramverk för att handskas med övergödningen. Övergödningen beror på många faktorer, vilket i sin tur kräver ett brett batteri med åtgärder. Komplicerade problem kräver ibland komplicerade lösningar. Eftersom kunskapsnivån i Sverige är hög såväl i akademin som i näringslivet, så är möjligheterna till insatser goda. Kampen mot övergödningen kräver ett brett grepp. För att förbereda Sverige på en situation där handel med utsläppsrättigheter kommer att innebära högre kostnader för utsläpp av kväve och fosfor föreslår vi följande sju åtgärder. Sju akutåtgärder som förbereder de två viktiga och tyngre åtgärderna som på lång sikt kommer leda till en avsevärt bättre Östersjömiljö. De sju snabbinsatserna är i korthet: 1. Renodla myndighetsansvaret för att minska övergödningen 2. Satsa på våtmarker för att minska tillförseln via vattendrag 3. Ställ krav på växtnäringsbalanser i jordbruket 4. Ökat konsumentmedvetande 5. Minska trafikens kväveutsläpp 6. Ställ högre krav på industrins utsläpp av fosforföreningar 7. Förbättrad avloppsrening 4.1 Renodla myndighetsansvaret för att minska övergödningen Vattenmyndigheterna bör få ett brett uppdrag för att minska övergödningen. Åtminstone ska de få ett omfattande sektorsansvar gentemot industri och lantbruk. Vidare ska de ge stöd åt markägare för att anlägga och återskapa våtmarker. De ska även följa upp olika program för att minska utsläppen av näringsämnen. 4.2 Satsa på våtmarker för att minska tillförseln via vattendrag Genom att återskapa gamla våtmarker i odlingslandskapet eller anlägga helt nya kan man fånga upp kväve som läcker från åker- och skogsmark. Därför bör en kraftig satsning på våtmarker i jordbrukslandskapet genomföras. Idag finns det ingen myndighet som har det övergripande ansvaret för våtmarkerna vilket har gjort att dessa ofta faller mellan stolarna. Därför bör vattenmyndigheterna ges det övergripande ansvaret för våtmarkerna. Vattenmyndigheterna ska även ansvara för att ge information, tillhandahålla expertkunskap till markägare samt att bistå med hjälp för att söka EU-stöd. 5

6 Centerpartiet har föreslagit att anslagen till landsbygdsutveckling (LBU-stöd) ska öka med sammanlagt en miljard kronor. En del av detta anslag bör användas för ett förstärkt nationellt stöd till anläggning av våtmarker. Även andra metoder för kväverening är positiva. Det viktiga är att näringsämnena kan återföras till kretsloppet. Dessa alternativa metoder kan t.ex. handla om musselodling för kvävereduktion, detta är en metod som just nu prövas i Lysekil. 4.3 Ställ krav på växtnäringsbalanser i jordbruket Trots att jordbruket har gjort viktiga insatser genom projekt som Greppa näringen behöver det göras mer. Växtodlingsplaner ska resultera i att växtnäringsbalanser upprättas och följs. Detta bör kompletteras med ytterligare frivilliga åtgärder. Genom att odla klöver med jämna mellanrum binds luftens kväve till marken vilket i sin tur minskar behovet av stallgödsel och konstgödsel. Genom detta tillvägagångssätt kan man samtidigt producera råvaror för biogas. Den gemensamma jordbrukspolitiken i EU bör användas som ett verktyg för att införa tvingande regler om minskad kväve- och fosforbelastning i alla EU:s medlemsländer. 4.4 Medvetna konsumenter gör skillnad Medvetenheten om sambandet mellan det egna beteendet och övergödningen är dålig. Vår konsumtion, våra resvanor och hur vi slänger såväl kemikalier som skräp i avloppsvattnet leder till övergödning. Till exempel har våra förändrade kostvanor gjort att mängden kväve och fosfor ökat. Informationen om livsstilens påverkan på miljön bör förstärkas. Samtidigt måste denna information förenas med korrekt ursprungsmärkning av livsmedel. Detta kommer underlätta för konsumenten att göra miljömedvetna val. 4.5 Minska trafikens kväveutsläpp Oavsett bränsle skapar förbränning i sig skadliga kväveoxider från luftens ofarliga kvävgas. Det är därför olyckligt att den s.k. oljekommissionen valde att lyfta fram dieselbilen utan att samtidigt ställa högre krav på kväverening. Det finns metoder som är relativt nära att nå ett kommersiellt genombrott. Från 2008 kommer EU skärpa kraven för kvävereduktion i dieseldrivna lastbilar och personbilar. Vi vill därför tillsätta en utredning med syfte att införa obligatoriska krav på ökad kvävereduktion från trafiken. 6

7 4.6 Ställ högre krav på industrins utsläpp av fosforföreningar Vi vill utgå från principen om ständig förbättring, där varje nytt tillstånd för industrin innebär högre krav på lägre utsläpp. EU:s vattendirektiv ställer krav på åtgärdsprogram för vattenmiljön men än så länge saknas ett tydligt regelverk kring åtgärdsprogram i den svenska miljölagstiftningen. Det finns flera utredningsförslag på hur åtgärdsprogrammen bättre ska kunna samverka med de styrmedel som finns och därmed till exempel kunna aktualisera en omprövning av ett tillstånd för industrin. Regeringen och Lena Sommestad visar här återigen sin handlingsförlamning. Frågan är utredd men regeringen har inte fattat något beslut. 4.7 Förbättrad avloppsrening För att halvera utsläppen måste avloppsreningen förbättras. Det är fortfarande endast cirka hälften av de kommunala reningsverken som har utbyggd kväverening. EU-kommissionen påtalade så sent som år 2003 att vart fjärde reningsverk vid kusten saknade kväverening, men regeringen avvisade kravet på utbyggd kväverening. En stor del av näringsämnena härrör från kommunala reningsverk därför är det fullt rimligt att kraven på dessa också bör öka. Därför måste kravet på kväverening utökas till att gälla samtliga kommunala reningsverk i hela landet. Fosforreningen fungerar överlag bra, men endast för dem som är anslutna till kommunala avlopp. Därför ska ett investeringsstöd för fosfatfällning för hushåll med trekammarbrunn ges. 5 Avslutande ord Det räcker inte med punktinsatser eller enkla lösningar som att lägga all skuld på en enskild aktivitet eller att försöka flytta ansvaret till andra länder runt Östersjön. Sverige ska vara ett föredöme, därför måste vi förena höga krav på att andra ska ta ansvar med att städa framför egen dörr. De insatser som har gjorts har tydligt visat att det går att minska våra utsläpp av näringsämnen till Östersjön. Men att det krävs också betydligt mer också av oss. Genom en förbättrad Östersjömiljö finns förutom egenvärdet med en ren miljö och ett ekosystem i balans en mycket stor ekonomisk potential. Det finns potential för miljöteknikföretag som kan tillhandahålla lösningarna för att minska utsläppen, det finns en framtid för fiskerinäringen och utvecklings potential för turistnäringen. En bättre Östersjömiljö kommer leda till fler jobb, tillväxt och företagande. En god miljö är någonting vi alla tjänar på. Det är dags att gå från bekymrade miner till konkreta förslag som kan omsättas i beslut. 7