Konsekvensanalys rörande musselodling

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Konsekvensanalys rörande musselodling"

Transkript

1 Bilaga 2 Konsekvensanalys rörande musselodling Preliminär rapport

2 NATURVÅRDSVERKET

3 NATURVÅRDSVERKET 5(15) Förord Svensk musselodling med longline-metoden kom i gång på allvar under 1980-talets första hälft. Toxinproblem och långa perioder med skördestopp knäckte den spirande näringen. Under många år därefter hade näringen dåligt rykte till följd av detta plus att många odlingar övergavs. Under den senaste 15-årsperioden har det lagts ner mycket forskning kring musslor, odling, toxiner etc. Inte minst har man identifierat en möjlighet att använda musslor och musselodling som en metod att minska övergödningen på västkusten. Detta förutsätter dock att odlingsvolymerna blir avsevärt större för att ge en märkbar effekt. Med dessa grundförutsättningar uppstår naturligt frågan om att avsätta betydligt större kvantiteter musslor. Även här har det gjorts flera utredningar och allt talar för att försäljningen av musslorna inte är en flaskhals. Den svenska marknaden för musslor är för närvarande rätt svag och därför får man räkna med att bygga upp en exportorganisation. Detta kostar pengar och kräver samverkan mellan odlarna. Odlingseffektiviteten, tillväxthastigheten och kvaliteten i Sverige ligger inte andra länder efter vilket också talar för en god möjlighet att sälja svenska musslor. Samtidigt har man börjat undersöka förutsättningarna att kunna förädla musslor i större utsträckning för hemmamarknaden. Detta kräver dock rätt stora kapitalinsatser. Om förutsättningarna är goda för en svensk musselnäring, varför har den då inte utvecklats? Svaret är toxinproblem, dåligt samarbete mellan odlare och för lite kapital i näringen för att kunna satsa på en exportorganisation. Enskilda odlare vågar inte heller starta en odlingsverksamhet med de kostnader detta medför och en samtidig känsla av osäkerhet beträffande priser och försäljning. Eftersom musselodling bidrar till att minska koncentrationen av närsalter i kustområdena så föreligger skäl att ge ekonomiskt stöd till denna näring.

4 NATURVÅRDSVERKET 6(15) Introduktion Syftet med att konsekvensanalysera denna åtgärd är att kunna få en uppfattning om vilka samhällsekonomiska konsekvenser som denna åtgärd innebär. Metodiken och upplägget av analysen är hämtad från Naturvårdsverkets rapport Konsekvensanalys steg för steg (2003). Kostnader och intäkter av den förslagna åtgärden identifieras, kvantifieras och om möjligt värderas. Åtgärdens kostnad relateras till den nytta den genererar, i form av minskad kväve/fosfor belastning, och jämförs därefter med alternativa åtgärders kostnad i syfte att bedöma dess kostnadseffektivitet. Konsekvensanalysen syfte är därmed att belysa de samhällsekonomiska konsekvenserna av musselodling som kvävereningsåtgärd samt ge förslag på möjliga styrmedel för ökad produktion av musslor. Analysen visar att musselodling är en realistisk och kostnadseffektiv metod att minska övergödningens negativa effekter på västkusten. Kostnaderna av musselodling är lättare att beräkna än den nyttan som generas, eftersom denna är betydligt svårare att värdera i monetära termer. Däremot kan åtgärdens kostnad för att minska kväve jämföras med kostnader för andra åtgärder att rena kväveutsläppen för att visa på att åtgärden, musselodling, är ett kostnadseffektivt alternativ till andra åtgärder. Då studien tydligt visar på musselodlingens kostnadseffektivitet i jämförelse med andra åtgärder så hamnar frågan rörande lämpligt styrmedel i större fokus än huruvida åtgärden är motiverad eller inte. 1 Problemanalys Problemanalysen beskriver vilket problem som åtgärden i fråga avser lösa och hur omfattande problemet är Övergödning av kustvattnet är numera ett av de viktigaste miljöproblemen i Västerhavet som medfört en rad negativa effekter på havsmiljön som sämre siktdjup, syrefria bottnar och igenväxning av grunda vikar - något som kommer kräva stora insatser framöver. Under efterkrigstiden har fosfortillförseln till Skagerak och Kattegatt ökat fyra gånger och tillförseln av kväve har mer än fördubblats. En stor dela av näringen, ca 80 procent,

5 NATURVÅRDSVERKET 7(15) beräknas komma genom diffusa läckage från jordbruksmark, skogsmark och från nedfall av luftkväve t.ex. trafik, medan den resterande delen orsakas av punktkällor, industri och reningsverk (Havsmiljökommissionen, 2003). 2 Målformulering Målformuleringen beskriver vad målet med att öka musselodlingen är I längden är det förstås miljömålet Ingen övergödning man vill uppnå med hjälp av åtgärden i fråga. Åtgärden bidrar i detta avseende främst till att nå delmål 2, att minska de vattenburna kväveutsläppen till havet, men även delmål 1 som går ut på att minska de vattenburna utsläppen av fosforföreningar från mänsklig verksamhet till sjöar, vattendrag och kustvatten. Jordbruk, reningsverk, industri, transporter, kommunala reningsverk samt enskilda avlopp är de huvudsakliga närsaltskällorna. Flera åtgärder krävs för att uppnå miljömålet Ingen Övergödning och eftersom resurserna är knappa är det nödvändigt att lägga resurserna där vi kan få mest miljönytta till lägsta kostnad. För att minska mängden närsalter som når kustvattnet krävs många åtgärder. Det existerar i dagsläget inte någon enskild åtgärd som på egen hand klara av att uppnå målet. Ett stort antal åtgärder är möjliga för att minska kvävebelastningen till våra kustområden och kostnaden per effekt för dessa varierar i hög grad. Många av de åtgärder som därför genomförs karaktäriseras av höga kostnader för att minska närsaltsbelastningen till sjö och hav. För att uppnå en högre grad av kostnadseffektivitet i att nå målet Ingen övergödning så måste åtgärder i första hand tas som karaktäriseras av en låg kostnad i att minska närsaltsbelastningen. Genom att överföra finansieringsmedel från dyra åtgärder till musselodling så kan dagens minskning av kvävebelastning nås till en lägre kostnad eller alternativt en större minskning av närsaltsbelastningen kan uppnås till samma kostnad. 3 Referensalternativ eller nollalternativ Referensalternativet beskriver vad följden förväntas bli om åtgärden ej genomförs

6 NATURVÅRDSVERKET 8(15) Om den nytta som musselodlingen generar inte uppmuntras med någon typ av finansiellt stöd så kommer produktionen, och därmed närsaltsreningen denna medför, att ligga under den nivå som är optimalt ur en samhällsekonomisk synpunkt. Detta beror på att eftersom produktionen av musslor genererar en nytta för samhället så kommer den samhällsekonomiska kostnaden för produktion att vara lägre än producentens (och därmed det pris som konsumenten betalar). Om denna nytta av musselodling inte reflekteras i marknadspriset för musslor existerar en ekonomisk ineffektivitet i form av att produktionen av musslor är lägre än vad som är samhällsekonomiskt optimalt. Referensalternativet innebär därför en produktionsnivå av musslor som ej reflekterar den nytta som den generar samt en fortsatt satsning på andra åtgärder som kännetecknas av relativt höga kostnader. Eventuella besparingar av att utnyttja denna åtgärd i större grad skulle därmed gå förlorade, vilket innebär att den belastningsminskning som uppnås inte är kostnadseffektiv. Även om musselodling skulle expandera på grund av till exempel ökad efterfrågan och därmed ökat försäljningspris för odlarna så kommer produktionsnivån ändå ligga under vad som är optimalt så länge som inget finansiellt stöd som motsvara nyttan av kvävebelastningsminskningen ges. 4 Åtgärdsförslag Åtgärdsförslaget beskriver åtgärden som syftar till att nå det ovan beskrivna målet. Den åtgärd som utgör föremålet för denna konsekvensanalys är som sagt musselodling. Blåmusslor livnär sig på att filtrera näringsrika partiklar, plankton. Ökad näringstillgång ger ökad planktonproduktion och mer föda åt musslorna. En enda mussla kan filtrera upp till fem liter vatten per timme. Då musslorna bildar täta bestånd får de stor inverkan på planktonsamhället i omgivande vattenmassor något man kan utnyttja för att förbättra vattenkvaliteten. Musslor kan i ett avgränsat område som t.ex. en fjord filtrera allt vatten ned till ca 10 m djup per dag. Ovan musselbankar är vattnet ofta tömt på växtplankton och därmed klart. En mussla filtrerar i princip alla partiklar större än 0,002 mm och mindre än 1 mm och innehåller ca 0,85 % kväve och 0.06 % fosfor. På en yta motsvarande en fotbollsplan (0,4 hektar) kan ungefär 150 ton musslor skördas efter ca 1 år. Vid en skörd av ett ton blåmusslor avlägsnas ungefär 8,5 kg kväve och 0,6 kg fosfor. Ca 2/3 av de skördade musslorna säljs för mänsklig konsumtion. Resten kan tas tillvara för foder eller gödning.

7 NATURVÅRDSVERKET 9(15) För närvarande finns tillstånd att odla över ton musslor per år på västkusten, men i dagsläget produceras ett par tusen ton. Trots att det finns mycket forskning gjord kring musselodling och dess positiva effekt på kväveutsläpp till en mycket låg kostnad, så har produktionen legat konstant länge (Lindahl 2005). En musselodlingsproduktion på ton skulle kunna minska kvävebelastningen till västkusten med 450 ton och fosfor med ca 35 ton. På många håll i Europa är möjligheterna att öka produktionen starkt begränsade och det finns därför avkastningspotential för en ökad musselodling på västkusten. Eftersom musselodling redan existerar så handlar åtgärden huvudsakligen om att internalisera de positiva externa effekterna av denna odling för att få till stånd en högre produktion. Detta kan göras genom att skapa ett marknadspris som reflekterar den samhällsekonomiska produktionskostnaden vilken är lägre än den företagsekonomiska pga. denna positiva externalitet. 5 Konsekvenser av föreslagna åtgärder Detta avsnitt beskriver vad de samhällsekonomiska konsekvenserna bedöms bli av åtgärden i relation till referensalternativet I detta avsnitt identifieras de konsekvenser på ekonomin och miljön som åtgärden innebär. Denna analys begränsar sig till att ta fram konsekvenserna för musselodling på Västkusten enbart, eftersom det i dagsläget inte finns tillräckligt underlag för att kunna bedöma denna åtgärds potential på östkusten. Eftersom kvävet är den begränsande faktorn i Kattegatt och Skagerak kommer vi att fokusera på musselodlingens bidrag till kväveminskning även om den även bortför fosfor. Konsekvenser delas upp i kostnader och intäkter, och endast de som uppstår inom Sverige beräknas. Förutom att identifiera de betydande konsekvenserna av musselodlingen ska dessa även, i den mån underlag finns, kvantifieras och värderas. Åtgärdens kostnader uttrycks, i den mån det är möjligt, i monetära termer eftersom detta underlättar jämförelsen med alternativa åtgärder. När kostnaderna av åtgärden beräknats så identifieras och kvantifieras den reduktion av kväve och fosfor till havet som åtgärden genererar, för att slutligen kunna erhålla ett jämförbart mått på kostnaden per reducerat kg kväve/fosfor.

8 NATURVÅRDSVERKET 10(15) Åtgärdens kostnader Med åtgärdens samhällsekonomiska kostnader så avses samtliga de resurser som åtgärden tar i anspråk. Eftersom det finns en marknad för musslor så behöver de kostnader som marknadspriset reflekterar inte inkluderas i konsekvensanalysen eftersom efterfrågan på dessa, givet priset, reflekterar den betalningsvilja (nytta) konsumenterna har för varan. I detta fall handlar det därför om att identifiera de kostnader som uppstår för att öka produktionsmängden så att en viss mängd kväve eller fosfor renas. Åtgärden kan även motiveras genom att estimera de kostnadsbesparingarna, i jämförelse med alternativa åtgärder att minska övergödningen, som kan erhållas genom att av denna åtgärd genomförs. Som en approximation för kostnaderna så använder vi oss av det avtal som gjorts mellan Lysekils reningsverk och en musselodlare för att den senare renar den mängd kväve reningsverket släpper ut. Ersättningen uppgår i dagsläget till ca 1,4 Mkr per år för upptag av maximalt 39 ton kväve per år, dvs samma mängd kväve som reningsverket släpper ut. För att uppnå detta beräknas företaget odla och skörda ca ton totalt. Detta innebär att musselodlingen kan rena kvävet till en kostnad på ca SEK 36kr/ kg Som bonus kommer verksamheten att bortföra ca 4 ton fosfor, vilket innebär en kostnad på 350 kr kg/p, samt även 100 ton kol. Jämförelsevis kan nämnas att kväverening från enskilda avlopp kostar mellan och kr per kg kväve, fånggrödor renar kväve till en kostnad på mellan 100 till 350 kr kg. Alternativa åtgärdsalternativ (Skyddszoner, dränering, kalkfilterdiken, enskilda avlopp) för att rena fosfor ligger på kostnader mellan till kr kg/p (se konsekvensanalys Ingen Övergödning). Den samhällsekonomiska totalkostnaden för att föra bort 450 ton kväve och 35 ton fosfor baseras utifrån den nödvändiga ersättningen på Sek 36/kg N och uppgår till 16 miljoner kronor/år. Några kontrollprogram vad gäller livsmedelshanteringen behövs inte så länge som musslorna inte skall vidarebearbetas. Däremot behöver man givetvis genomföra en rad toxinkontroller samt bakteriologiska provtagningar i samband med skördning för att kunna sälja musslorna vidare som livsmedel. Det är Livsmedelsverket som ansvarar för toxinkontrollerna. De har upphandlat analysarbetet som för närvarande utförs av ett tyskägt laboratorium i Lidköping (Analysen AB). Andra samhällsekonomiska kostnader som ej reflekteras i den beräknade åtgärdskostnaden, eftersom de inte finns några monetära värden för dessa är: begränsningar för fiskenäringen, bottnarna rakt under odlingarna belastas av ökad

9 NATURVÅRDSVERKET 11(15) mängd organiskt material, odlingarna tar utrymme och sjöfarare får väja på samma sätt som för skär och holmar. Åtgärdens nytta Med åtgärdens nytta avses de intäkter till samhället som åtgärden tillför. Vad gäller musslans nytta som konsumtionsvara så kan den sägas reflekteras i priset på musslor. Och därför kan vi behandla den på samma sätt som produktionskostnaderna. Den nytta vi därför bör fokusera på är den närsaltsrening som musselodlingen generar. Nyttan av musselodling består huvudsakligen i dess förmåga att minska koncentrationen av kväve samt fosfor i kustzonen. Det antages att produktionen av ett ton musslor reducerar ca 8,5 kg kväve och 0,6 kg fosfor. Dagens produktionsnivå på 1500 ton skulle därmed innebära en positiv extern effekt i form av närsaltsrening motsvarande knappt 13 ton kväve/år och 0,9 ton fosfor/år. Att sätta ett monetärt värde på den renade mängden kväve och fosforn låter sig inte göras så enkelt och beror till stor del på vilket område det bortförs från samt, självklart, vilken effekt den faktiskt har på övergödningen. Musselodling innebär även att effekten fås direkt i kustzonen och man får inga tidsfördröjningar, vilket känneteckna vissa uppströmsåtgärder, mellan åtgärd och effekt. Det bör dock understrykas att om ett övergödningsproblem existerar för en insjö så innebär musselodling självklart inte en möjlig åtgärd för just den recipienten. I Sveriges fall är kväve, vilket åtgärden fokuserar på, huvudsakligen ett större problem för kustområden och hav än för insjöar. Det egentligen enda återstående problemet är toxinerna. Det kan man lösa med samarbete mellan odlarna och genom att skörda på de lokaliteter som är toxinfria. Tabell 1. Samhällsekonomiska konsekvenser av den föreslagna åtgärden Direkta kostnadsposter Ersättning för 450 ton kväverening Vattenområde som krävs 16 miljoner år 333 ha Indirekta kostnadsposter Begränsningar för fiskenäringen Påverkan på rekreationsvärden Begränsningar för sjöfart Eventuell sedimentering på havsbotten direkt under odlingen Direkt nytta Bortförd mängd kväve Effekt 450 ton (ca 20 % av Bohuskustens kvävebelastningminskningsmål på 2750 ton)

10 NATURVÅRDSVERKET 12(15) Bortförd mängd fosfor Bortförd mängd kol 35 ton 100 ton Indirekt nytta Ökning av ål och plattfisk på grund av bottensedimentering Resultat Kostnad per kg kväve SEK 36 Kostnad per kg fosfor SEK 350 Totalkostnad 16 milj/år Alternativa åtgärder Kostnad per kg Kostnad per kg Rob Hart (2003) kom till slutsatsen att musselodling var en synnerliggen kostnadseffektiv åtgärd för att minska kvävebelastningen till Västkusten. I sin analys tog han även hänsyn till de dynamiska fördelar som musselodling innebär gentemot landbaserade åtgärder mot t.ex. jordbrukssektorn. Detta talar för att åtgärden bör implementeras i högre grad eftersom den är relativt billigare än andra åtgärder som genomförs i syfte att minska kvävebelastningen i västkusten. Nedanstående användning av musslor kan bidra till mindre kostnader för att bli av med restresursen, den andel som ej kan användas för mänsklig konsumtion. och därmed generera en högre produktionsnivå. I andra länder sorterar man bort mycket av detta redan till havs men med miljömusslorna skulle detta inte vara möjligt utan man måste ta hand om det på något sätt. Musselodling som kretsloppsmotor Cirka 2/3 av skördade musslor kan säljas för human konsumtion och i Europa finns en stor marknad. Återstående 1/3 kan tas tillvara för att användas som foder och gödning inom lantbruket. På så vis skapas ett så kallat Agro-Aqua-kretslopp. Under en odling bildas en komposthög, som också vore önskvärd att ta vara på. Musslor för hönsfoder En pilotstudie har visat att värphöns gärna äter kokt musselkött. En annan skillnad är att ingen fisksmak går över till ägg eller höns även om de får relativt mycket musslor. Från 2012 beräknas EU ha infört att ekologiska höns får foder som till 100% är KRAV-

11 NATURVÅRDSVERKET 13(15) godkänt. Forskning pågår att ersätta fiskmjöl med musselmjöl vilket skulle ligga väl i linje med detta krav. Ifall det finns en marknad för sådant foder så skulle musselodling bli en intressant åtgärd även för Östkusten. Musslor för gödning Sedan tio år tillbaka har ekologiska jordbrukare på Orust utnyttjat musselrester som gödning. Förutom en ökad tillväxt hos grödan har man både noterat bättre jordstruktur och förhöjt ph. Den största nackdelen har emellertid varit att musselresterna producerat obehaglig lukt. Utveckling av någon form av komposteringsprocess skulle kunna omvandla musselresterna till en mer lätthanterlig gödningsprodukt. 6 Förslag på styrmedel Utifrån Konsekvensanalysen läggs här fram ett förslag på lämpligt styrmedel Flertalet olika styrmedel finns till förfogande för att få till stånd den önskade åtgärden. Styrmedlen kan delas in i ekonomiska styrmedel (såsom skatter, subventioner, handel med utsläppsrätter) eller rent administrativa styrmedel (gränsvärden, förbud, reningsteknologiska krav). Vilket styrmedel som lämpar sig bäst beror på såväl på miljöproblemets karaktär som på vilka som ska utföra åtgärden. Ett styrmedel kan bedömas utifrån olika kriterier av vilka måluppfyllelse och kostnadseffektivitet generellt väger tyngst. Incitament till teknologisk utveckling, fördelningseffekter bör även de beaktas. Det som karaktäriserar musselodling är att det redan existerar en befintlig produktion som genererar en positiv extern effekt i form av närsaltsrening. Detta motiverar någon form av finansiellt stöd i syfte att få ett marknadspris som bättre reflekterar den samhällsekonomiska marginalkostnaden av produktion, vilken är lägre än den företagsekonomiska på grund av den nytta produktionen innebär i form av närsaltsminskning. Detta skulle kunna uppnås antingen genom subventioner eller ett tilldelande av utsläppsrättigheter till odlarna vilka de kan sälja till andra utsläppskällor av kväve eller fosfor. Om subvention används så krävs det något form av underlag för att avgöra värdet av den positiva externa effekten och därmed även storleken på subventionen. Reglering

12 NATURVÅRDSVERKET 14(15) Eftersom den kväveminskning som musslorna medför är en positiv externalitet är det svårt att se hur ett kvantitativt styrmedel såsom en reglering skulle utformas. Att staten skulle tvinga musselodlarna att öka mängden musslor som skördas verkar ju ur fördelningssynpunkt inte logiskt eftersom musselodlarna trots allt inte är orsaken till problemet utan en del av lösningen. Subvention Musselodlingar kan reducera kväve till en mycket lägre kostnad än andra kvävereningsåtgärder.trots att det är lätt få tillstånd och förhållandevis lätt att få inträde på marknaden så har musselproduktionen inte ökat de senaste åren. Brist på erfarenhet av denna typ av aktivitet samt osäkerheter om försäljningsmöjligheter skulle kunna vara förklaringar bakom detta. Det finns dock osäkerheter ifall en subvention verkligen leder till ökad produktion och i så fall till vilken grad. När det föreligger en externalitet kräver optimal prissättning ett asymmetriskt pris, d.v.s. att köpare och säljare inte möter samma pris. Ingen normal marknadsprissättning kan tillgodose det kravet och det behövs därför något slags ingrepp på marknaden. EU s lagstiftning kan innebära svårigheter eftersom subventionen skulle ge svenska musselodlingar konkurrensfördelar gentemot odlare i övriga Europa. Det kan därför vara vikigt att man är tydlig med att det är musselodlingens reningskapacitet som erhåller finansiellt stöd och inte musselodlingen i sig. Handel med utsläppsrätter Man kan se musselodlingens närsaltsupptag som en ekosystemtjänst. En utsläppare kan då köpa rätten att släppa en viss mängd t.ex. kväve mot att en musselodlare ersätts för att kompensationsodla och därmed skörda samma mängd kväve. Handel med utsläppsrätter skulle skapa ett samband mellan marknads- och miljöekonomin, där musselodlingen skulle utgöra den förenande länken. Handeln skulle ske på en lokal eller regional nivå (till exempel koppla kustvattnet med det avrinningsområde som belastar det) beroende på vilken recipienten man avser minska belastningen till. Med begreppet utsläppsrätt avses inte rätten för verksamheter att släppa ut föroreningar utan rätten att handla med upptag av föroreningar.

13 NATURVÅRDSVERKET 15(15) 7 Fördelningseffekter Här redovisas de fördelningseffekter som musselodlingen innebär för olika grupper i samhället Fördelningseffekterna av åtgärden beror i hög grad på vilket styrmedel som tillämpas för att uppnå målet. Om musselodlare skulle erhålla finansiell kompensation för den ekosystemtjänst i form av förbättrad kustvattenkvalitet genom bortförsel av närsalter deras produktion genererar så skulle denna grupps gynnas. Ifall detta stöd skulle finansieras genom att dra ner på stödet till jordbruksrelaterade åtgärder så skulle eventuellt jordbrukare uppleva detta som ogynnsamt. Ifall t.ex. enskilda avlopp kunde köpa sig fri från sina reningskrav genom att istället finansiera musselodlare för att uppnå sina reningskrav så innebär detta förslag en vinst för den gruppen. Detsamma gäller för andra källor som kan utnyttja en sådan möjlighet. Om man kan uppnå högre grad av kostnadseffektivitet genom denna åtgärd så innebär det att skattebetalarna erhåller mer rening för sina pengar och därför gynnas av åtgärdens implementering. Det bör även understrykas att skattebetalare får mer rening för skattepengarna om en mer kostnadseffektiv åtgärd såsom musselodling implementeras istället för alternativa dyrare åtgärder. Dessutom så kommer de som upplever övergödningen vi västkusten som något negativt att uppleva en välfärdsförbättring.

14 NATURVÅRDSVERKET 16(15) Referenser Hart, R Dynamic pollution control time lags and optimal restoration of marine ecosystems. Ecological Economics 47, Havsmiljökommissionen, Havet- tid för en ny strategi. SoU 2003:72. Lindahl, O., Hart, R., Hernroth, B., Kollberg, S., Loo, L-O., Olrog, L., Rehnstam-Holm, A-S., Svensson, J., Svensson, S., and Syversen, U Improving Marine Water Quality by Mussel Farmin: A Profitable Solution for Swedish Society. Ambio 34(2), Sánches Hjortberg, A Blåmusselodling på västkusten, projektarbete vid SLU:s Vattenbruksinstitution. Appendix: Antaganden Appendix: Underliggande antaganden för konsekvensanalys Antaganden Kväverening per ton Musslor 10 Kg Fosforrening per ton Musslor 1 Kg Andel odlade musslor som går till konsumtion 2/3 Total odlingspotential Västkusten ton

15 NATURVÅRDSVERKET 17(15)

MUSSELODLING I ÖSTERSJÖN

MUSSELODLING I ÖSTERSJÖN Vetenskaplig rapport MUSSELODLING I ÖSTERSJÖN Lst dnr.: 622 3541 07 FiV dnr.: 031 0790 07 Odd Lindahl Vetenskapsakademien, Kristineberg 566, 450 34 Fiskebäckskil Syfte och sammanfattande beskrivning av

Läs mer

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv 7 Ingen övergödning Miljökvalitetsmålet Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna

Läs mer

Musselodling: för- och nackdelar för samhälle och miljö

Musselodling: för- och nackdelar för samhälle och miljö Musselodling: för- och nackdelar för samhälle och miljö Boel Lanne F d läkemedelsforskare, doc biokemi, öbo Ordf Naturskyddsföreningen i Bohuslän Vice ordförande Vattenrådet för Bohuskusten Musselodling:

Läs mer

Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt Länsstyrelsen i Kalmar län 391 86 Kalmar

Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt Länsstyrelsen i Kalmar län 391 86 Kalmar Björn Hjernquist 0498485248@telia.com 26 augusti 2009 Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt Länsstyrelsen i Kalmar län 391 86 Kalmar Samrådsyttrande över förslag till förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer,

Läs mer

Remiss: Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag om styrmedel för rening i kommunala reningsverk (Naturvårdsverkets rapport 6521)

Remiss: Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag om styrmedel för rening i kommunala reningsverk (Naturvårdsverkets rapport 6521) 1 (5) 2013-02-21 Dnr SU 524-3263-12 Regeringskansliet (Miljödepartementet) 103 33 Stockholm Remiss: Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag om styrmedel för rening i kommunala reningsverk (Naturvårdsverkets

Läs mer

Åtgärder mot miljöproblem. 2.2. Övergödning

Åtgärder mot miljöproblem. 2.2. Övergödning 2.2. Övergödning Övergödning av sjöar, vattendrag och kustvatten bedöms inte vara ett omfattande miljöproblem i Bottenhavets vattendistrikt (Figur 2). De viktigaste mänskliga källorna är tillförsel av

Läs mer

Ingen övergödning. Malin Hemmingsson 12-05-21

Ingen övergödning. Malin Hemmingsson 12-05-21 Ingen övergödning Malin Hemmingsson 12-05-21 Ingen övergödning Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningar för biologisk mångfald

Läs mer

Konsekvenser för Sverige av EU-kommissionens förslag på klimat-och energipolitiskt ramverk

Konsekvenser för Sverige av EU-kommissionens förslag på klimat-och energipolitiskt ramverk PM Nr 24, 2014 Konsekvenser för Sverige av EU-kommissionens förslag på klimat-och energipolitiskt ramverk Miljöekonomiska enheten 2014-01-31 Konjunkturinstitutet Dnr 4.2-2-3-2014 Konsekvenser för Sverige

Läs mer

Tidskrift/serie Växtpressen. Redaktör Hyltén-Cavallius I. Utgivningsår 2006 Nr/avsnitt 1 Författare Frostgård G.

Tidskrift/serie Växtpressen. Redaktör Hyltén-Cavallius I. Utgivningsår 2006 Nr/avsnitt 1 Författare Frostgård G. Bibliografiska uppgifter för Fosfor - millöproblem i Östersjön Tidskrift/serie Växtpressen Utgivare Yara AB Redaktör Hyltén-Cavallius I. Utgivningsår 2006 Nr/avsnitt 1 Författare Frostgård G. Huvudspråk

Läs mer

Näringsdepartementet Anneke Svantesson 103 33 Stockholm. n.registrator@regeringskanslie.se anneke.svantesson@regeringskansliet.

Näringsdepartementet Anneke Svantesson 103 33 Stockholm. n.registrator@regeringskanslie.se anneke.svantesson@regeringskansliet. Näringsdepartementet Anneke Svantesson 103 33 Stockholm n.registrator@regeringskanslie.se anneke.svantesson@regeringskansliet.se 2015-04-27 Ert dnr: N2015/2191/J Vårt dnr: 2015/0011/1 Naturskyddsföreningens

Läs mer

Ingen övergödning Vad händer inom vattenområdet?

Ingen övergödning Vad händer inom vattenområdet? Ingen övergödning Vad händer inom vattenområdet? Else-Marie Mejersjö 1. EU:s vattendirektiv. Beslut om åtgärdsprogram tas i december 2009. 2. Baltic Sea Action Plan. 13 åtgärder föreslogs i somras av Jordbruksverket

Läs mer

Miljösituationen i Malmö

Miljösituationen i Malmö Hav i balans samt levande kust och skärgård Malmös havsområde når ut till danska gränsen och omfattar ca 18 000 hektar, vilket motsvarar något mer än hälften av kommunens totala areal. Havsområdet är relativt

Läs mer

att det t.ex. ofta är billigare att handla nya produkter än att reparera produkten och därmed återanvända och återvinna resurser. Handel och globala

att det t.ex. ofta är billigare att handla nya produkter än att reparera produkten och därmed återanvända och återvinna resurser. Handel och globala Kommittédirektiv Styrmedel för att förebygga uppkomst av avfall i syfte att främja en cirkulär ekonomi Dir. 2016:3 Beslut vid regeringssammanträde den 14 januari 2016 Sammanfattning En särskild utredare

Läs mer

Svar på remiss samråd inom vattenförvaltning 2015-2021

Svar på remiss samråd inom vattenförvaltning 2015-2021 1(8) Tekniska nämnden Svar på remiss samråd inom vattenförvaltning 2015-2021 Ärendet Den 1 november 2014 till den 30 april 2015 genomförs samråd kring förslag till förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer

Läs mer

MÄLAREN EN SJÖ FÖR MILJONER. Mälarens vattenvårdsförbund. Arbogaån. Kolbäcksån. Hedströmmen. Eskilstunaån. Köpingsån. Svartån. Sagån.

MÄLAREN EN SJÖ FÖR MILJONER. Mälarens vattenvårdsförbund. Arbogaån. Kolbäcksån. Hedströmmen. Eskilstunaån. Köpingsån. Svartån. Sagån. Hedströmmen MÄLAREN Kolbäcksån Arbogaån Svartån Örsundaån Råckstaån Sagån Oxundaån Märstaån Fyrisån EN SJÖ FÖR MILJONER Köpingsån Eskilstunaån SMHI & Länsstyrelsen i Västmanlands län 2004 Bakgrundskartor

Läs mer

Ekonomisk analys. Miljöekonomisk profil för vattendistriktet

Ekonomisk analys. Miljöekonomisk profil för vattendistriktet Detta är ett utdrag ur Förvaltningsplan 2009-2015 för Södra Östersjöns vattendistrikt. Utdraget omfattar avsnittet Ekonomisk analys motsvarande sidorna 114-119 Ekonomisk analys Ekonomisk analys inom vattenförvaltningsarbetet

Läs mer

Policy Brief Nummer 2012:4

Policy Brief Nummer 2012:4 Policy Brief Nummer 2012:4 Export av livsmedel till vilket pris? Exporterande företag sätter ofta olika pris på en vara på olika marknader. Traditionellt tänker man sig att det beror på att företag anpassar

Läs mer

INFORMATION OM HUR JORDBRUKARE KAN MINSKA VÄXTNÄRINGSFÖRLUSTER SAMT BEKÄMPNINGSMEDELSRESTER.

INFORMATION OM HUR JORDBRUKARE KAN MINSKA VÄXTNÄRINGSFÖRLUSTER SAMT BEKÄMPNINGSMEDELSRESTER. INFORMATION OM HUR JORDBRUKARE KAN MINSKA VÄXTNÄRINGSFÖRLUSTER SAMT BEKÄMPNINGSMEDELSRESTER. Snabba råd: 1. Täck gödselbehållaren. 2. Större lagerutrymme för gödsel, för att undvika spridning under hösten.

Läs mer

Data om svenska fiskodlingar

Data om svenska fiskodlingar SMED Rapport Nr 110 2012 Data om svenska fiskodlingar Utveckling av metodik inför rapportering till HELCOM Johanna Mietala, SCB Publicering: www.smed.se Utgivare: Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska

Läs mer

Kostnads- nyttoanalys för åtgärder mot övergödning

Kostnads- nyttoanalys för åtgärder mot övergödning Kostnads- nyttoanalys för åtgärder mot övergödning Ett exempel som underlag till tidsundantag alternativ lägre ställda krav för miljökvalitetsnormer för vatten När är kostnaderna för att genomföra åtgärder

Läs mer

Östersjön. Gemensamt ansvar. Finlands jord- och skogsbruksproducenter. Svenska lantbruksproducenternas centralförbund SLC r.f.

Östersjön. Gemensamt ansvar. Finlands jord- och skogsbruksproducenter. Svenska lantbruksproducenternas centralförbund SLC r.f. Gemensamt ansvar Östersjön Finlands jord- och skogsbruksproducenter Svenska lantbruksproducenternas centralförbund SLC r.f. Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter MTK r.f. Östersjön......

Läs mer

Synpunkter på Samrådshandlingar: Bottenhavets vattenvårdsdistrikt - förvaltningscykel 2015-2021

Synpunkter på Samrådshandlingar: Bottenhavets vattenvårdsdistrikt - förvaltningscykel 2015-2021 Linnea Mothander Datum 2015-04-07 060-19 20 89 Vattenmyndigheten Bottenhavet Samrådssvar 537-9197-2014 vattenmyndigheten.vasternorrland@lansstyrelsen.s e Synpunkter på Samrådshandlingar: Bottenhavets vattenvårdsdistrikt

Läs mer

Anteckningar från möte om strategi för ett ekologiskt hållbart svenskt vattenbruk den 2 maj

Anteckningar från möte om strategi för ett ekologiskt hållbart svenskt vattenbruk den 2 maj 1(6) Landsbygdsavdelningen Anteckningar från möte om strategi för ett ekologiskt hållbart svenskt vattenbruk den 2 maj Mötet inleddes med följande presentationer: Prövning och tillsyn av fiskodling enligt

Läs mer

Enskilda avlopp Planeringsunderlag för skyddsnivåer och inventering i Värmlands län

Enskilda avlopp Planeringsunderlag för skyddsnivåer och inventering i Värmlands län Enskilda avlopp Planeringsunderlag för skyddsnivåer och inventering i Värmlands län LÄNSSTYRELSEN VÄRMLAND Publ nr 2011:15 ISSN 0284-6845 Länsstyrelsen Värmland, 651 86 Karlstad, 054-19 70 00 www.lansstyrelsen.se/varmland

Läs mer

Yttrande från Stockholmsregionen till EU-kommissionens samråd om en hållbar bioenergipolitik efter 2020

Yttrande från Stockholmsregionen till EU-kommissionens samråd om en hållbar bioenergipolitik efter 2020 Yttrande från Stockholmsregionen till EU-kommissionens samråd om en hållbar bioenergipolitik efter 2020 Bakom detta yttrande står Stockholmsregionens Europaförening (SEF) 1 som företräder en av Europas

Läs mer

Nedre Motala ströms och Bråvikens vattenråd har erbjudits att svara på rubricerad remiss med ert diarienummer 537-5346-2014.

Nedre Motala ströms och Bråvikens vattenråd har erbjudits att svara på rubricerad remiss med ert diarienummer 537-5346-2014. YTTRANDE 1(10) 2015-05-05 SPN 2009/0810 349 Handläggare, titel, telefon Magnus Gullstrand, fysisk planerare 011-15 19 66 Vattenmyndigheten Södra Östersjön Länsstyrelsen Kalmar län Samråd om förslag till

Läs mer

Areella näringar 191

Areella näringar 191 Areella näringar 191 192 JORDBRUK Högvärdig åkermark är av nationell betydelse (miljöbalken 3:4). Det betyder att sådan jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller andra anläggningar endast om

Läs mer

Regeringsuppdrag fosfor Effekterna av Naturvårdsverkets förslag. Lund 20 december 2013 Anders Finnson Svenskt Vatten

Regeringsuppdrag fosfor Effekterna av Naturvårdsverkets förslag. Lund 20 december 2013 Anders Finnson Svenskt Vatten Regeringsuppdrag fosfor Effekterna av Naturvårdsverkets förslag Lund 20 december 2013 Anders Finnson Svenskt Vatten Förslag till etappmål för hållbar återföring av fosfor och andra växtnäringsämnen Kretsloppen

Läs mer

Gör-det-själv-uppgifter 1: marknader och elasticiteter

Gör-det-själv-uppgifter 1: marknader och elasticiteter LINKÖPINGS UNIVERSITET Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Nationalekonomi Gör-det-själv-uppgifter 1: marknader och elasticiteter Uppgift 1-4 behandlar efterfråge- och utbudskurvor samt

Läs mer

Fosfor eller kväve eller båda?

Fosfor eller kväve eller båda? Inledning Larmrapporterna om Östersjön har duggat tätt de senaste åren, och många anser att övergödningen är det största problemet. Går det att återställa Östersjön? Till vilket tillstånd i så fall? Och

Läs mer

Vattendagarna Kristianstad 2014 Priset på vatten / Värdet av vatten? Stefan Jendteg, nationalekonom, Länsstyrelsen Skåne & RUS

Vattendagarna Kristianstad 2014 Priset på vatten / Värdet av vatten? Stefan Jendteg, nationalekonom, Länsstyrelsen Skåne & RUS Vattendagarna Kristianstad 2014 Priset på vatten / Värdet av vatten? Stefan Jendteg, nationalekonom, Länsstyrelsen Skåne & RUS Priset på vatten / Värdet av vatten Kan vatten prissättas utifrån några inneboende

Läs mer

Naturvårdsverket ARBETSMATERIAL Handbok för vatten 2004-12-20 Kontakt: Egon Enocksson. Åtgärdsprogram

Naturvårdsverket ARBETSMATERIAL Handbok för vatten 2004-12-20 Kontakt: Egon Enocksson. Åtgärdsprogram Åtgärdsprogram Med detta kapitel avser vi att, utifrån gällande lagstiftning, ge främst vattenmyndigheterna vägledning i utarbetandet av åtgärdsprogram för vatten Syftet är också att ge information till

Läs mer

Dyrare kollektivtrafik, färre jobb och sämre turtäthet - Konsekvenser av rätt till heltid och en visstidsbegränsning för upphandlad busstrafik

Dyrare kollektivtrafik, färre jobb och sämre turtäthet - Konsekvenser av rätt till heltid och en visstidsbegränsning för upphandlad busstrafik 2015-04-27 Dyrare kollektivtrafik, färre jobb och sämre turtäthet - Konsekvenser av rätt till heltid och en visstidsbegränsning för upphandlad busstrafik Sammanfattning Regeringens mål är att Sverige ska

Läs mer

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 1 UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 12 02 09 2 3 Innehållsförteckning SYFTE OCH INNEHÅLL Syfte Process Innehåll Avgränsning MILJÖKONSEKVENSER Utbyggnad inom riksintresseområden Kultur Natur Friluftsliv Utbyggnad

Läs mer

Åtgärdsförslag för Snärjebäckens avrinningsområde

Åtgärdsförslag för Snärjebäckens avrinningsområde Åtgärdsförslag för Snärjebäckens avrinningsområde Sammanfattning I Snärjebäcken finns problem med miljögifter, försurning, övergödning och fysiska förändringar. Ansvariga myndigheter för att åtgärda miljöproblemen

Läs mer

Konsekvenser för reningsverken i Stockholmsregionen vid olika nivåer av skärpta reningskrav.

Konsekvenser för reningsverken i Stockholmsregionen vid olika nivåer av skärpta reningskrav. PROMEMORIA VAS-kommittén Konsekvenser för reningsverken i Stockholmsregionen vid olika nivåer av skärpta reningskrav. Under 2009 slogs två av VAS arbetsgrupper samman i projektet Genomförande av vattenförvaltning

Läs mer

Fosfor ett element i den cirkulära ekonomin. Karl-Johan Lehtinen Miljöchef Nordiska Miljöfinansieringsbolaget 2.10.2014 Östersjöseminarium Stockholm

Fosfor ett element i den cirkulära ekonomin. Karl-Johan Lehtinen Miljöchef Nordiska Miljöfinansieringsbolaget 2.10.2014 Östersjöseminarium Stockholm Fosfor ett element i den cirkulära ekonomin Karl-Johan Lehtinen Miljöchef Nordiska Miljöfinansieringsbolaget 2.10.2014 Östersjöseminarium Stockholm Vilka är de stora problemen i ekologiskt hänseende? En

Läs mer

1. Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att upphäva beslut Mhn 148/2013, Reviderade anvisningar för enskilda avlopp i Halmstads kommun.

1. Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att upphäva beslut Mhn 148/2013, Reviderade anvisningar för enskilda avlopp i Halmstads kommun. 1(6) Tjänsteskrivelse 2015-05-13 Diarienummer: 2015-2493 Version: 1,0 Beslutsorgan: Miljö- och hälsoskyddsnämnden Enhet: Hälsoskyddsavdelningen Handläggare: Ingela Caswell E-post: ingela.caswell@halmstad.se

Läs mer

Remissvar: SOU 2008:13, Bättre kontakt via nätet om anslutning av förnybar elproduktion

Remissvar: SOU 2008:13, Bättre kontakt via nätet om anslutning av förnybar elproduktion 26 juni 2008 Näringsdepartementet Via E-post Ert diarenummer: N2008/1408/E Remissvar: SOU 2008:13, Bättre kontakt via nätet om anslutning av förnybar elproduktion Svensk Vindenergi, lämnar härmed följande

Läs mer

SLC:s kommande miljöprogram har nu gått på utlåtanderunda

SLC:s kommande miljöprogram har nu gått på utlåtanderunda SLC:s kommande miljöprogram har nu gått på utlåtanderunda Utkastet till nytt miljöprogram för SLC följer i stort sett tidigare ståndpunkter i GMO-frågan, men när det gäller kärnkraften innebär texten i

Läs mer

Vattenrådets arbete. Samrådsmaterialet. Engagemang och målkonflikter

Vattenrådets arbete. Samrådsmaterialet. Engagemang och målkonflikter Vattenrådet Nyköpingsån och Nyköpingsåarnas vattenvårdsförbunds samrådsyttrande gällande vattenmyndigheten i Norra Östersjöns förslag till åtgärdsprogram mm, dr nr 537-5346-2014 Vattenrådets arbete Nyköpingsåarnas

Läs mer

Musselodling en lönsam miljöåtgärd. Odd Lindahl, Vetenskapsakademien

Musselodling en lönsam miljöåtgärd. Odd Lindahl, Vetenskapsakademien Musselodling en lönsam miljöåtgärd Odd Lindahl, Vetenskapsakademien Långline odling 4 8 m Cirka 200 m Photo; Pia & Karl Norling En musselodling är en del av ekosystemet Försök med långlineodling X X X

Läs mer

VAD ÄR VÅRT VATTEN VÄRT?

VAD ÄR VÅRT VATTEN VÄRT? GRUNDVATTENRÅDET FÖR KRISTIANSTADSSLÄTTEN MÖTESPROTOKOLL VAD ÄR VÅRT VATTEN VÄRT? Tid: Den 8 februari 2012 Lokal: Naturum, Kristianstad Först serverades morronfika 1. Välkommen - Mötet öppnas Gunnar Ch

Läs mer

Kvalitet Tillväxt Balans. Danska grisars miljöpåverkan

Kvalitet Tillväxt Balans. Danska grisars miljöpåverkan Kvalitet Tillväxt Balans Danska grisars miljöpåverkan 2011 2011 Danska grisars miljöpåverkan All jordbruksproduktion har miljöeffekter. I debatten om grisproduktionens miljöpåverkan lyfts ofta det svenskproducerade

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2012 kap 1-4 Energiläget 2011 kap 1-2 Elcertifikatsystemet 2012 Naturvårdverket Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet

Läs mer

KALK FÖR VATTENRENING

KALK FÖR VATTENRENING KALK FÖR VATTENRENING Vatten vårt viktigaste livsmedel SMA Mineral är en av Nordens största tillverkare av kalkprodukter. Vi har lång erfarenhet av kalk och kalkhantering. Kalk är en naturprodukt och den

Läs mer

Sälj inte ditt frö för billigt!

Sälj inte ditt frö för billigt! Sälj inte ditt frö för billigt! Johan Biärsjö och Gunilla Lindahl- Larsson, SFO Intresset för fröodling har ökat betydligt på senaste tiden. Detta är säkert en effekt av att ekonomin i både spannmåls-

Läs mer

Kungsbacka vattenrike

Kungsbacka vattenrike Grönt: Våtmarksanläggning avsedd att ytterligare rena det utgående avloppsvatten från reningsverket Rött: Tillsammans med natura 2000-området Kungsbackafjorden kan det bilda ett Kungsbacka vattenrike Kungsbacka

Läs mer

Tematiskt tillägg till översiktplanen för vatten och avlopp från 2010

Tematiskt tillägg till översiktplanen för vatten och avlopp från 2010 1 2014-03-06 Torsås Kommun Bygg- och miljönämnden 385 25 Torsås Tematiskt tillägg till översiktplanen för vatten och avlopp från 2010 Torsås Kustmiljögrupp har beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad

Läs mer

3 juni 2003. Till Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen 103 33 Stockholm. Skatt på handelsgödsel och bekämpningsmedel Ert Dnr Fi2003/1069

3 juni 2003. Till Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen 103 33 Stockholm. Skatt på handelsgödsel och bekämpningsmedel Ert Dnr Fi2003/1069 PETER EINARSSON Tel & fax 0477 401 60 E-post peter.einarsson@ekolantbruk.se 3 juni 2003 Till Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen 103 33 Stockholm Skatt på handelsgödsel och bekämpningsmedel

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2014/15:FPM47. Översyn av EU:s handelssystem för utsläppsrätter - genomförande av 2030 ramverket. Dokumentbeteckning

Regeringskansliet Faktapromemoria 2014/15:FPM47. Översyn av EU:s handelssystem för utsläppsrätter - genomförande av 2030 ramverket. Dokumentbeteckning Regeringskansliet Faktapromemoria Översyn av EU:s handelssystem för utsläppsrätter - genomförande av 2030 ramverket Miljödepartementet 2015-09-02 Dokumentbeteckning KOM (2015) 337 slutlig Förslag till

Läs mer

Yttrande över Vattenmyndighetens förslag till förvaltningsplan, åtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer för Norra Östersjöns vattendistrikt 2015-2021

Yttrande över Vattenmyndighetens förslag till förvaltningsplan, åtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer för Norra Östersjöns vattendistrikt 2015-2021 Kommunstyrelsen 2015-05-05 1 (7) Kommunledningskontoret Miljö och samhällsbyggnad KSKF/2014:466 Lars-Erik Dahlin 016-710 12 47 Kommunstyrelsen Yttrande över Vattenmyndighetens förslag till förvaltningsplan,

Läs mer

Riktlinje. Riktlinjer för enskilt avlopp 2014-11-19. Bmk Mh 2014/4358. Antagna av byggnads- och miljöskyddsnämnden 2014-11-19 256.

Riktlinje. Riktlinjer för enskilt avlopp 2014-11-19. Bmk Mh 2014/4358. Antagna av byggnads- och miljöskyddsnämnden 2014-11-19 256. Riktlinje 2014-11-19 Riktlinjer för enskilt avlopp Bmk Mh 2014/4358 Antagna av byggnads- och miljöskyddsnämnden 2014-11-19 256. Ersätter Riktlinjer för enskilt avlopp 17, 2011-01-26 Riktlinjerna ska vägleda

Läs mer

Sammanfattning av Svenskt Växtskydds synpunkter och förslag:

Sammanfattning av Svenskt Växtskydds synpunkter och förslag: Stockholm 2014-09-01 Remissyttrande Ert Dnr: M2013/2065/Ke Vårt Dnr: SV/2/14 Miljödepartementet Kemikalieenheten 103 33 Stockholm Förslag till ny nationell reglering om avgifter för ansökningar som rör

Läs mer

REMISS 1 (6) Länsstyrelsen i Stockholms län lämnar följande svar på remissen.

REMISS 1 (6) Länsstyrelsen i Stockholms län lämnar följande svar på remissen. 1 (6) Enheten för lantbruksfrågor Anders Larsson n.registrator@regeringskansliet.se Svar på remiss slutbetänkanden av konkurrenskraftsutredningen, SOU 2015:15 Attraktiv, innovativ och hållbar strategi

Läs mer

Protokoll fört vid enskild föredragning Social- och miljöavdelningen Miljöbyrån, S3

Protokoll fört vid enskild föredragning Social- och miljöavdelningen Miljöbyrån, S3 PROTOKOLL Nummer 32 6.7.2015 Sammanträdesdatum Protokoll fört vid enskild föredragning Social- och miljöavdelningen Miljöbyrån, S3 Beslutande Föredragande Justerat Minister Fredrik Karlström Vattenbiolog

Läs mer

1 HUR HAR EU ETS PÅVERKAT KRAFTINDUSTRINS 2 VINSTER?

1 HUR HAR EU ETS PÅVERKAT KRAFTINDUSTRINS 2 VINSTER? 1 HUR HAR EU ETS PÅVERKAT KRAFTINDUSTRINS 2 VINSTER? VILLAÄGARNA STOCKHOLM DEN 7 OKTOBER 2011 Sweco Energuide AB Energy Markets 1 Rapporttitel: Hur har EU ETS påverkat kraftindustrins vinster? Beställare:

Läs mer

Bedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Eksjö kommun

Bedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Eksjö kommun Bedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Eksjö kommun Antagna av tillstånds- och myndighetsnämnden 2013-01-23 Innehållsförteckning Inledning.. 3 Funktionskrav......3 Säker funktion och användarvänlighet.........3

Läs mer

Vattenöversikt. Hur mår vattnet i Lerums kommun?

Vattenöversikt. Hur mår vattnet i Lerums kommun? www.logiken.se Omslagsbild: Skäfthulsjön, foto: Jennie Malm Vattenöversikt Hur mår vattnet i Lerums kommun? Lerums kommun Miljöenheten I 443 80 Lerum I Tel: 0302-52 10 00 I E-post: lerums.kommun@lerum.se

Läs mer

IKOT Steg 2. Grupp F5

IKOT Steg 2. Grupp F5 IKOT Steg 2 Grupp F5 Innehållsförteckning Förord... 2 2.1 Samverkan mellan kund och produkt... 2 2.2 Livscykelanalys... 4 Material... 4 Produktion... 4 Transport... 5 Användning... 5 Återvinning... 5 2.3

Läs mer

Vänerns vatten är av bra kvalitet! - LRF Kristinhamns remissvar till Vattenmyndigheten i Västerhavet diarienummer 537-34925-2014

Vänerns vatten är av bra kvalitet! - LRF Kristinhamns remissvar till Vattenmyndigheten i Västerhavet diarienummer 537-34925-2014 Vänerns vatten är av bra kvalitet! - LRF Kristinhamns remissvar till Vattenmyndigheten i Västerhavet diarienummer 537-34925-2014 Nulägesanalys för lantbruken I dagsläget finns 4300 mjölkbönder kvar i Sverige.

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:2603 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft

Motion till riksdagen 2015/16:2603 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2603 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa

Läs mer

Åtgärdsförslag för Norra Kalmarsunds skärgårds kustvatten

Åtgärdsförslag för Norra Kalmarsunds skärgårds kustvatten Åtgärdsförslag för Norra Kalmarsunds skärgårds kustvatten Sammanfattning Norra Kalmarsunds skärgårds kustvatten är en gruppering av de sjutton kustvattenförekomsterna Hossmoviken, Västra sjön, S n Kalmarsund,

Läs mer

Lantbrukets effekter på Åland 2014

Lantbrukets effekter på Åland 2014 8.9.2015/LB Lantbrukets effekter på Åland 2014 Primärnäringarna och livsmedelsindustrin Ca 880 sysselsatta (tills. med indirekt sysselsättning, ca 1 335) Total omsättning, 186,0 miljoner euro Livsmedelsindustrin

Läs mer

Maj 2010. Förslag till åtgärdsplan för genomförandet av Helcoms aktionsplan för Östersjön

Maj 2010. Förslag till åtgärdsplan för genomförandet av Helcoms aktionsplan för Östersjön Förslag till åtgärdsplan för genomförandet av Helcoms aktionsplan för Östersjön Maj 2010 Förslag till åtgärdsplan för genomförandet av Helcoms aktionsplan för Östersjön 1 Producerad av: Miljödepartementet

Läs mer

Återrapportering från Länsstyrelsen i Skåne län av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Länsstyrelsen i Skåne län av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram återrapportering 2014 1 (6) Återrapportering från Länsstyrelsen i Skåne län av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Åtgärd 28 Länsstyrelserna behöver göra en översyn och vid behov

Läs mer

SVENSKA HANDELSHÖGSKOLAN INTRÄDESPROV 13.6.2005 UPPGIFT 1 (10 POÄNG) Namn. Personbeteckning. Ifylles av examinator:

SVENSKA HANDELSHÖGSKOLAN INTRÄDESPROV 13.6.2005 UPPGIFT 1 (10 POÄNG) Namn. Personbeteckning. Ifylles av examinator: Namn Personbeteckning - Ifylles av examinator: Uppgift 1: poäng SVENSKA HANDELSHÖGSKOLAN INTRÄDESPROV 13.6.2005 UPPGIFT 1 (10 POÄNG) Bestäm huruvida följande påståenden stämmer, inte stämmer eller huruvida

Läs mer

Utvecklad takprismodell för vissa äldre läkemedel och krav på laga kraft av beslut om sanktionsavgifter

Utvecklad takprismodell för vissa äldre läkemedel och krav på laga kraft av beslut om sanktionsavgifter Promemoria Utvecklad takprismodell för vissa äldre läkemedel och krav på laga kraft av beslut om sanktionsavgifter I juni 2011 fick en utredare i uppdrag att se över vissa frågor om prissättning, tillgänglighet

Läs mer

Trafikverket, Borlänge

Trafikverket, Borlänge Västsvenska Handelskammaren Stefan Gustavsson Stefan.gustavsson@handelskammaren.net 031-825233, 0734-282134 Datum: 2012-03-30 Ärende: Remissvar TRV2012/17304 Trafikverket, Borlänge Yttrande över Transportsystemets

Läs mer

Minskade växtnäringsförluster och växthusgasutsläpp till 2016

Minskade växtnäringsförluster och växthusgasutsläpp till 2016 Kortversion Minskade växtnäringsförluster och växthusgasutsläpp till 2016 förslag till handlingsprogram för jordbruket Jordbruksverkets förslag kan minska jordbrukets kvävebelastning på havet med åtta

Läs mer

Piratpartistisk tidning

Piratpartistisk tidning Piratpartistisk tidning Beslutsunderlag inför Piratpartiets styrelsemöte 27 september 2015, av Anton Nordenfur Bakgrund Inför partistyrelsemötet i augusti 2015 lämnade jag in ett beslutsunderlag som sammanfattade

Läs mer

VAL 2014 SOCIALDEMOKRATERNAS POLITIK FÖR FLER JOBB PÅ LANDSBYGDEN

VAL 2014 SOCIALDEMOKRATERNAS POLITIK FÖR FLER JOBB PÅ LANDSBYGDEN VAL 2014 SOCIALDEMOKRATERNAS POLITIK FÖR FLER JOBB PÅ LANDSBYGDEN INNEHÅLLSFÖRTECKNING SOCIALDEMOKRATERNAS LANDSBYGDSPOLITIK...5 Jobben ska komma i hela Sverige...6 Utbildning och boende...9 Vägar, järnvägar,

Läs mer

Kostnadsfri rådgivning för dig med enskilt avlopp

Kostnadsfri rådgivning för dig med enskilt avlopp Kostnadsfri rådgivning för dig med enskilt avlopp r o s l a g s vat t e n å r s red o v i s ning 2 0 0 7 Knivsta Vallentuna Upplands-Väsby Österåker Täby Danderyd Vaxholm Roslagsvatten AB är ett VA-bolag

Läs mer

Sammanfattning. Bakgrund

Sammanfattning. Bakgrund Sammanfattning I den här rapporten analyseras förutsättningarna för att offentlig upphandling ska fungera som ett mål- och kostnadseffektivt miljöpolitiskt styrmedel. I anslutning till detta diskuteras

Läs mer

Oxundaåns vattenvårdsprojekt. Dagvattenpolicy. Gemensamma riktlinjer för hantering av. Dagvatten. I tätort. september 2001

Oxundaåns vattenvårdsprojekt. Dagvattenpolicy. Gemensamma riktlinjer för hantering av. Dagvatten. I tätort. september 2001 Dagvattenpolicy Gemensamma riktlinjer för hantering av Dagvatten I tätort september 2001 Upplands Väsby kommun Sigtuna kommun Vallentuna kommun Täby kommun Sollentuna kommun Tätortens Dagvatten Förslag

Läs mer

Länsstyrelsernas återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärdsprogrammet

Länsstyrelsernas återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärdsprogrammet FRÅGEFORMULÄR 1 (16) Länsstyrelsernas återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärdsprogrammet Nedan följer ett antal frågor att besvara för respektive åtgärd i vattenmyndigheternas

Läs mer

minireningsverk BioCleaner Ett robust och pålitligt reningsverk med fler än 25 000 installationer.

minireningsverk BioCleaner Ett robust och pålitligt reningsverk med fler än 25 000 installationer. minireningsverk BioCleaner Ett robust och pålitligt reningsverk med fler än 25 000 installationer. 10% av Sveriges befolkning saknar anslutning till ett kommunalt reningsverk. Dessa 10% bidrar till lika

Läs mer

Policy för hållbar utveckling och mat

Policy för hållbar utveckling och mat Policy för hållbar utveckling och mat Bakgrund och syfte Bakgrund - Matens betydelse - mer än ett mål mat i Malmö I Malmö stad är maten alltid viktig. Mat tillhör livets glädjeämnen och angår oss alla,

Läs mer

Konsekvensanalys av delmål 1 Långsiktigt bevarande av kulturmiljöer under miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag

Konsekvensanalys av delmål 1 Långsiktigt bevarande av kulturmiljöer under miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag Bil 1. Konsekvensanalys av delmål 1 Långsiktigt bevarande av kulturmiljöer under miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag (Riksantikvarieämbetets del av miljömålet) 2007-09-27 Inledning Föreliggande

Läs mer

Olja och miljö. Miljöeffekter. Skyddsåtgärder. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap KOMMUNENS OLJESKYDD 1 (5) Datum 2011-04-01

Olja och miljö. Miljöeffekter. Skyddsåtgärder. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap KOMMUNENS OLJESKYDD 1 (5) Datum 2011-04-01 samhällsskydd och beredskap KOMMUNENS OLJESKYDD 1 (5) Olja och miljö Miljöeffekter Ett oljeutsläpp orsakar skador på växt- och djurliv genom nedsmetning och förgiftning. Oljor har olika egenskaper beroende

Läs mer

Förslag till handlingsplan med åtgärder, prioriteringar och ansvarsfördelning för vattenarbetet

Förslag till handlingsplan med åtgärder, prioriteringar och ansvarsfördelning för vattenarbetet Förslag till handlingsplan med åtgärder, prioriteringar och ansvarsfördelning för vattenarbetet Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas, försvaras och behandlas som ett sådant.

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:2602 av Ulf Berg m.fl. (M) Politik för levande hav och sjöar

Motion till riksdagen 2015/16:2602 av Ulf Berg m.fl. (M) Politik för levande hav och sjöar Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2602 av Ulf Berg m.fl. (M) Politik för levande hav och sjöar Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen

Läs mer

SLC:s miljöprogram UTKAST

SLC:s miljöprogram UTKAST SLC:s miljöprogram UTKAST 13.02.2012 Förslag av SLC:s miljö- och markpolitiska utskott Inledning Jordbruk har bedrivits i Finland i över tusen år. Under olika tidsperioder har man odlat enligt då kända

Läs mer

Åtgärdsprogrammet mot växtnäringsförluster från jordbruket

Åtgärdsprogrammet mot växtnäringsförluster från jordbruket Åtgärdsprogrammet mot växtnäringsförluster från jordbruket 2006 Åtgärdsprogrammet Sveriges åtgärdsprogram Det första svenska åtgärdsprogrammet för minskat kväveläckage togs fram redan i slutet av 1980-talet

Läs mer

Hej Kattegatt! Vem är du och hur mår du?

Hej Kattegatt! Vem är du och hur mår du? Hej Kattegatt! Vem är du och hur mår du? Spännande fakta om Kattegatt och några av de djur och växter man hittar i havet. Havet vid den svenska västkusten kallas Västerhavet. Det består av två delar, Skagerrak

Läs mer

Statens naturvårdsverks författningssamling

Statens naturvårdsverks författningssamling Statens naturvårdsverks författningssamling Miljöskydd ISSN 0347-5301 Kungörelse med föreskrifter om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse; beslutad den 30 maj 1994. SNFS 1994:7 MS:75 Utkom från trycket

Läs mer

2012:4 Eskilstunas miljönäringar och gröna näringsliv

2012:4 Eskilstunas miljönäringar och gröna näringsliv 2012-04-27 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:4 Eskilstunas miljönäringar och gröna näringsliv

Läs mer

Naturskyddsföreningens remissvar på promemorian Kvotplikt för biodrivmedel

Naturskyddsföreningens remissvar på promemorian Kvotplikt för biodrivmedel Regeringskansliet Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Stockholm den 24 april 2013 Naturskyddsföreningens dnr: Näringsdepartementets ärendenr. N/2013/ 934/RS Naturskyddsföreningens remissvar på promemorian

Läs mer

Mall för Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, Fredagen den 29 oktober 2010

Mall för Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, Fredagen den 29 oktober 2010 Mall för Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, Fredagen den 29 oktober 2010 Fråga 1 Rätt rad: b,d,a,a,d,c,d,c,d,b 1. En vara är normal om a) individens efterfrågan ökar i varans pris b) individens

Läs mer

Policy Brief Nummer 2011:1

Policy Brief Nummer 2011:1 Policy Brief Nummer 2011:1 Varför exporterar vissa livsmedelsföretag men inte andra? Det finns generellt både exportörer och icke-exportörer i en industri, och de som exporterar kan vända sig till ett

Läs mer

LRF ÖSTHAMMAR KOMMUNGRUPP YTTRANDE OM VATTEN VÅREN 2015. Avser yttrande tillhörande diarienummer 537-5058-14.

LRF ÖSTHAMMAR KOMMUNGRUPP YTTRANDE OM VATTEN VÅREN 2015. Avser yttrande tillhörande diarienummer 537-5058-14. LRF ÖSTHAMMAR KOMMUNGRUPP YTTRANDE OM VATTEN VÅREN 2015. Avser yttrande tillhörande diarienummer 537-5058-14. Centrala frågor. Grundläggande att översvämningar måste förhindras. Detta är det bästa för

Läs mer

Redovisning av Lotsbroverkets recipientkontrollprogram 2005-2015

Redovisning av Lotsbroverkets recipientkontrollprogram 2005-2015 1/18 13.11.2015 Redovisning av Lotsbroverkets recipientkontrollprogram 2005-2015 2/18 INNEHÅLL RECIPIENPFÖRHÅLLANDENA OCH KLASSIFICERINGSMETOD.3 RECIPIENTENS UTBREDNING... 5 MÄTPUNKTER... 6 LOTSBROVERKETS

Läs mer

Vattenövervakning i Sverige. Bakgrund, nuläge och förslag till framtida förändringar

Vattenövervakning i Sverige. Bakgrund, nuläge och förslag till framtida förändringar Vattenövervakning i Sverige Bakgrund, nuläge och förslag till framtida förändringar Innehållsförteckning Inledning...... 3 Definitioner... 4 Vattenövervakning i Sverige ur ett historiskt perspektiv...

Läs mer

Bör man legalisera nerladdning av musik?

Bör man legalisera nerladdning av musik? Bör man legalisera nerladdning av musik? Sammanfattning I denna artikel framförs argument för att legalisera gratis nerladdning av musik via internet. Detta bör tillåtas eftersom musik till stor grad är

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avlopp

Riktlinjer för enskilda avlopp Riktlinjer för enskilda avlopp 2016-03-01 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Riktlinjer Enskilda avlopp 2016-02-23, 18 Miljö- och byggnämnden Tills vidare Dokumentansvarig

Läs mer

Kostnadseffektivitet i svensk miljöpolitik för Östersjön en utvärdering

Kostnadseffektivitet i svensk miljöpolitik för Östersjön en utvärdering Kostnadseffektivitet i svensk miljöpolitik för Östersjön en utvärdering nr 3 2004 årgång 32 I artikeln utvärderas svenska åtgärder för minskad kvävebelastning på Östersjön utifrån kostnadseffektivitet.

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR VATTEN OCH MILJÖ 2005-2007

HANDLINGSPLAN FÖR VATTEN OCH MILJÖ 2005-2007 Beredningsgruppen för miljö 2004-11-30 HANDLINGSPLAN FÖR VATTEN OCH MILJÖ 2005-2007 Inledning Beredningsgruppen för miljö har tillsammans med en rad aktörer utarbetat en strategi för vilka insatsområden

Läs mer

Upphandla med sociala hänsyn. En guide för kommunpolitiker och offentliga inköpare

Upphandla med sociala hänsyn. En guide för kommunpolitiker och offentliga inköpare Upphandla med sociala hänsyn En guide för kommunpolitiker och offentliga inköpare Innehåll Inledning upphandlingen som verktyg för att förbättra samhället 3 Vad är upphandling med sociala hänsyn? 4 Varför

Läs mer

Sammanställning för åtgärdsområde 22. Mölndalsån

Sammanställning för åtgärdsområde 22. Mölndalsån Sammanställning för åtgärdsområde 22. Mölndalsån Denna sammanställning baseras på allmän information om åtgärdsområdet som varje länsstyrelse har tagit fram samt information som fanns i VISS i september

Läs mer

12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik

12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik 12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik maj 2009 www.centerpartiet.se Inledning EU:s gemensamma jordbrukspolitik är grunden till en fungerande inre marknad och begränsar riskerna för ojämlika

Läs mer