Piratpartistisk tidning

Transkript

1 Piratpartistisk tidning Beslutsunderlag inför Piratpartiets styrelsemöte 27 september 2015, av Anton Nordenfur Bakgrund Inför partistyrelsemötet i augusti 2015 lämnade jag in ett beslutsunderlag som sammanfattade punkten som följer: Piratpartiet, och grupper däromkring, har länge och i olika vevor diskuterat möjligheterna till att producera någon form av tidning, antingen för nätet eller i tryck. Diskussionerna har bland annat varit kring att på detta sätt lättare kunna sprida information och debatt till både medlemmar och övriga sympatisörer, samt att till någon grad kunna gå runt ekonomiskt och på det viset kunna finansiera en del av partiets viktiga debattarbete, lite i stil med en tankesmedja. Vissa har även diskuterat möjligheterna till statligt presstöd, en enorm inkomstkälla som dock även kräver en hel del arbete för att det ska bli berättigat stödet. Det senaste året har detta synts i två grupper inom partiet: en löst sammanhängande grupp främst på Facebook som börjat titta på möjligheterna att göra en tidning, och en förening inom Ung Pirat - Ung Pirat Media - som själva börjat göra en nättidning. Intresset verkar stort, och jag tror att styrelsen antingen behöver ta tag i bollen, eller så behöver den ta ett beslut på att så inte planeras så att intresserade medlemmar kan ta nästa steg. På mötet beslutade styrelsen att uppdra Anton Nordenfur att inkomma med underlag gällande möjligheten för Piratpartiet att antingen in house, eller genom gemensamma lösningar starta en piratpartistisk tidning. Underlaget ska ta upp upplägg kring presstöd. samt att partistyrelsen noterar att man ser positivt på bildandet av piratvänliga tidningar. Detta är det underlaget.

2 Möjligheterna att få presstöd Det är i min mening något av en utopi att omedelbart rikta in sig på presstöd så länge partiet är i det skick det är i idag, med begränsade aktivister. Presstöd kräver mycket arbete (i stort sett heltidsarbete utan semester) under en ettårsperiod för att över huvud taget börja betala 1 för sig. Det är i min mening fel sak att fokusera på, och jag tror att en satsning på det mest skulle leda till att partiets resurser läggs på fel saker, utan att det i slutändan leder någonvart eftersom projektet ges upp. Det är kanske en smula pessimistiskt, men så är det. Det betyder inte att vi aldrig kan få presstöd - jag tror dock att rätt väg att gå är att starta ett lite mer lätthanterligt projekt utan externa regler, som så småningom, om intresset är stort nog, kan leda till ett projekt som får presstöd. Under resterande underlag kommer jag därför att förutsätta ett projekt utan presstödsambitioner. Möjligheterna att starta en tidning Det finns tre stora saker som avgör huruvida det är möjligt (och en bra idé) att starta en tidning - huruvida det finns en marknad, huruvida det är ekonomiskt möjligt, och huruvida vi har personresurserna som krävs. Utöver dessa tre punkter behöver vi ställa oss frågan om det är rätt att vi startar tidningen, eller om vi snarare vill uppmuntra andra att göra det. 1. Finns det en marknad? Marknaden är tyvärr väldigt svår att utröna utan att göra en satsning - det jag vet är att bland de pirater jag pratat med är intresset stort, och de ytterst få som sagt sig inte vara intresserade har sagt att det är för att de föredrar att läsa nyheter på webben. Partiet har idag drygt medlemmar, och även om jag rekommenderar att vi sträcker oss bortom dem borde det ge lite av en inblick i hur stor primär målgrupp vi har. En möjlighet som hanterar frågeställning 1 och 2 samtidigt är en crowdfundingkampanj, där vi helt enkelt inte drar igång utan att först ha fått ihop tillräckligt med kunder och pengar för att klara första året. På det viset märker vi om det över huvud taget är möjligt. 1 En sammanställning av reglerna kring presstöd finns här: _web.pdf

3 2. Är det ekonomiskt möjligt? Problemet med att tänka ekonomiskt kring det hela är att kostnaderna är helt olika beroende på hur många kunder vi skulle få. Om vi räknar med att inte ha några väsentliga kringkostnader första året, inklusive att alla som arbetar med tidningen gör det ideellt, och räknar med att vi trycker en tidning i A4, 52 sidor, fyrfärgstryck alla sidor, ligger kostnaderna såhär: ex: 7 kronor styck ex: 13 kronor styck 250 ex: 36 kronor styck 100 ex: 84 kronor styck 50 ex: 140 kronor styck 10 ex: 300 kronor styck Dessa priser är hämtade från Piratshoppen, liknande eller dyrare priser råder på de flesta tryckerier. Jag skulle säga att stället där det hela blir helt ohållbart är när vi faller under runt 250 ex per nummer av tidningen. Om vi skulle göra det och gå plus minus noll skulle vi få ut tidningen för under 40 kronor per nummer, vilket jag tror är rimligt att begära för en månadstidning. Ju högre vi går i antal prenumeranter, ju billigare kan vi sälja tidningen och ju större inkomst kommer in för att täcka diverse utgifter. Om vi leker med siffror och förutsätter att vi får prenumeranter första året, med en månadstidning av de mått jag listade ovan: Inkomster: kr prenumeration (40 kronor inkl frakt per månad, totalt 480 kr per prenumerant) Utgifter: kr tryck av tidningar (inkl frakt) Utöver detta tillkommer diverse administration, som blir väldigt svår att räkna på innan vi vet i vilken form tidningen ska drivas. Pengarna som blir över kan också räcka till viss form av betalning till de som bidrar, exempelvis genom en halvtids- eller kvartsarvodering till en redaktör och till mindre ersättning till de som skriver artiklar. Så är tidningen ekonomiskt hållbar? Ja, men det kräver att vi når en viss omsättning av prenumeranter som jag inte tror vi kan lova att vi når. Som nämnt tidigare kan detta till stor del hanteras genom crowdfunding, där vi bara påbörjar projektet när vi redan fått tillräckligt med prenumeranter som gett oss förskottsbetalning - på det viset skulle vi börja verksamhetsåret med exempelvis kronor att använda under årets gång, vilket gör det lättare att planera arbetet utan att gå i konkurs.

4 3. Har vi personresurserna som krävs? För att avgöra hur vi ska tänka kring personresurser är det också viktigt att tänka på om vi vill satsa på någon som helst slags arvodering. Om det går som i beräkningen ovan har vi över första året (efter diverse mindre utgifter kanske ), vilket skulle räcka till en halvtidsarvoderad redaktör (bruttolön / månad, 50% av ) eller, vad som i min mening är bättre, pengar som räcker till ett system där vi kan möjliggöra mindre betalning till de som bidrar - betalning till dels redaktör och andra som ansvarar för admin och redigering, dels till de som bidrar med texter och bilder. Om det skulle fördelas jämnt skulle man kunna räkna med att sex personers arbete en månad ger dem runt brutto vardera. Frågeställningen som uppstår är förstås varför dessa ska få någon form av lön, när detsamma inte gäller övriga i partiet - förtroendevalda, aktivister, insändarskribenter, ekonomiansvariga, och så vidare. Rent krasst handlar det om att det är ett jobb vi väntar oss att folk åstadkommer, där tidningen snabbt faller i bitar om det inte hanteras konsekvent och på en jämn nivå, vilket gör att vi måste kunna förvänta oss en output på ett helt annat sätt än vi kan i partiet. Det är också en verksamhet som (optimalt) drar in egna pengar, snarare än förlitar sig på donationer. Drömmen är förstås att dessa resurser, både ekonomiska och personliga, skulle kunna användas för att stödja partiets direkta verksamhet. Och om vi inte kan eller inte vill betala de som arbetar med tidningen? Då tror jag att problemet med personresurser är mycket större. Jag tror att det skulle resultera i att vi skulle ha mycket ojämn kvalitet, att vi inte skulle hålla löften till förbetalande prenumeranter, och jag tror att risken är stor att enskilda individer bränns ut totalt när de kämpar på trots att andra överger dem - någonting som förekommer alldeles för ofta i det här partiet.

5 Mina sammanfattande åsikter Jag lutar allt mer åt att antingen skapa eller låta skapa en separat förening eller företag, som hanterar hela tidningen och har mer eller mindre total kontroll över den, både redaktionellt och administrativt. Jag lutar åt att det optimala är ett företag som ägs antingen helt av Piratpartiet, eller ägs av både Piratpartiet och Ung Pirat, förutsatt att de vore intresserade. Fördelen med att göra det med Ung Pirat är att det minskar en smula på våra utgifter (de skulle ta halva aktiekapitalet) samt att de redan äger ett bolag, Sharing is Caring AB, vilket gör att vi skulle kunna använda det och därigenom slippa de höga kostnader som ingår i 2 bolagsbildning. På det viset hanteras flera problem samtidigt: 1. Tidningens redaktion är mer fristående, och kan därför lättare kritisera partiet och skriva mer kontroversiella saker som uppmuntrar en bred åsiktskorridor. Partiet behåller dock grundläggande möjligheter att påverka genom att det, som ägare, utser styrelse och fastslår ägardirektiv. 2. Tidningens ekonomi är fristående, vilket gör att om den failar totalt och går i konkurs förlorar partiet inga pengar annat än aktiekapitalet (från kr). Partiet hålls inte ansvariga för eventuella skulder. Samtidigt kan partiet plocka ut pengar i form av utdelning till aktieägare. 3. Bokföringen är betydligt enklare att hantera! :P 4. Det är lättare att argumentera för olika utgifter såsom arvoderingar, eftersom vi lätt kan påvisa att bolaget är vinstdrivande och går plus. Vi slipper alltså till stor del det problem som nämns om personresurser ovan. Alternativet är att partiet släpper det hela, och uppmuntrar medlemmar och aktivister att satsa själva. Jag lutar allt mer åt att initiativet ska drivas av partiet på något vis, men i så fall inte direkt i partiet utan genom ett bolag som ägs helt eller delvis av partiet. Anton Nordenfur Linköping 16 september För full disclosure är jag styrelsesuppleant i Sharing is Caring AB. Jag är inte arvoderad och får inga andra monetära fördelar av det, ej heller har jag någonsin fått det.