Remissyttrande över motion av Joakim Granberg (RP) Fler lärare med högskolekompetens till förskolor i invandrartäta områden i Södertälje

Transkript

1 1 (3) Tjänsteskrivelse Dnr UN 15/0065 Kontor Utbildningskontoret Handläggare Sanna Fritz, verksamhetschef förskola Utbildningsnämnden Remissyttrande över motion av Joakim Granberg (RP) Fler lärare med högskolekompetens till förskolor i invandrartäta områden i Södertälje Sammanfattning av ärendet Joakim Granberg, Realistpartiet, har den 17 maj 2015 väckt en motion i kommunfullmäktige om fler förskollärare med högskolekompetens till förskolor i invandrartäta områden i Södertälje. Motionären föreslår att i huvudverksamheten skall det svenska språket vara i fokus, att mer resurser satsas på att fortbilda personal i svenska samt en specifik värvningsinsats för att locka förskollärare till förskolorna i dessa områden. Motionären föreslår ett lönepåslag med 7000 kr. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Dnr UN 15/0065 daterad Svar från utbildningsnämndens ordförande på interpellation från Joakim Granberg (RP) med rubriken Svenska språket i förskolan som grundkrav. (bilaga 1) Ärendet Redan i dag är det svenska språket i fokus i förskolan. Det gäller för alla förskolor oavsett vilken stadsdel eller kommundel de tillhör. Därutöver har förskolan också ett uppdrag i enlighet med skollagen att stötta alla barns modersmål, oavsett vilket. Det innebär att i förskolan kommer fler språk än svenska att höras och synas i olika sammanhang. Hur den kommunala förskolan i Södertälje arbetar med språk- och kunskapsutveckling är beskrivet i nämndordförande Elof Hansjons interpellationssvar till motionären. Södertälje kommun Utbildningskontoret Tfn Bankgiro (Campusgatan 26 A) Södertälje sodertalje.kommun@sodertalje.se Org-nr Postgiro

2 2 (3) I Södertälje liksom i övriga Stockholmsregionen råder det stor brist på utbildade och examinerade förskollärare. I Hovsjös kommunala förskolor, som är det område där motionären varit i dialog med vårdnadshavare och verksamhet, är andelen förskollärare högre än genomsnittet för Södertälje som helhet. 45 % i Hovsjö i jämförelse med 33 % i Södertälje. Att rekrytera kompetens till Hovsjö är alltså inte svårare än att rekrytera till förskolan generellt. Siffrorna påvisar snarare det motsatta. Dock kan sägas att behovet av utbildade, examinerade förskollärare är fortsatt stort. Detta är inte en fråga som kan lösas av en enskild kommun utan är ett problem på nationell nivå då bristen på anställningsbara förskollärare är skriande. När det i framtiden kommer att finnas fler anställningsbara förskollärare kommer det också att behövas ett större ekonomiskt utrymme för förskolan för att kunna göra de anställningar som krävs för att nå målet på ett minimum av 50 % examinerade förskollärare i vår kommunala förskoleverksamhet. Utifrån den resursfördelningsmodell som kommunen använder har de stadsdelar som motionären hänvisar till ett högre placeringsbidrag per individ än andra stadsdelar/kommundelar. Dessutom tilldelas alla barn med annat modersmål än svenska en peng som är riktad till modersmålsstöd. Resursfördelningsmodellen möjliggör för exempelvis Hovsjös kommunala förskolor att anställa fler förskollärare än exempelvis Centrums förskolor. Detta sett ur ett rent ekonomiskt perspektiv. I enlighet med ovanstående resonemang bedömer kontoret att det inte finns ett behov av att särskilt avsätta medel för ett lönepåslag med avsikt att rekrytera förskollärare till det som motionären benämner som invandrartäta områden. Om en riktad satsning ska genomföras, vilket kontoret välkomnar, bör satsningen ske mot de förskolor som idag har låg andel förskollärare oavsett vilken stadsdel eller kommundel de tillhör. En särskild satsning på kompetensutveckling i svenska språket är inte ett generellt behov. Där individuellt behov finns sker redan kompetensutveckling initierad av ansvarig chef.

3

4 1 (2) Kommunfullmäktige Svar på interpellation från Joakim Granberg (RP) med rubriken Svenska språket i förskolan som grundkrav Interpellanten har ställt följande frågor till Utbildningsnämndens ordförande: 1. Hur ser ni inom utbildningsnämnden på detta problem och finns det några planer på att göra något åt detta? 2. Skulle det inte vara en bra idé att införa någon form av 1a lärare med svenska som modersmål på förskolorna i Södertälje, samt att man enbart talar svenska på förskolan under skoltid som regel. Är det svårt att få lärare till detta så är det inte då motiverbart att ge dessa lärare erbjudande om högre lön som morot då samhällskostnaden blir mycket högre med en generation som inte behärskar språket på en acceptabel nivå, och som dessutom bygger på utanförskapet och segregationen annars? Hur ser ni på detta? För övrigt se interpellationens innehåll. Svar från Elof Hansjons, Utbildningsnämndens ordförande: Forskning visar att barn till utrikes födda gynnas av en tidig start i förskolan. Både förutsättningarna för skolmognad, social mognad och språkutveckling jämnades ut jämfört med andra barn enligt en stor tysk studie som lyfts fram av IFAU (Institutet för Arbetsmarknads- och Utbildningspolitisk Utvärdering). I Södertäljes urbana utvecklingsområden är det en relativt hög andel barn som går i förskolan. Det är bra. Det ger en tidig möjlighet att arbeta med språkutveckling, vilket kommer att förbättra förutsättningarna för goda skolresultat. Enligt den läroplan som gäller är språkutveckling är ett av förskolans prioriterade kunskapsområden. På förskolorna ska man arbeta systematiskt med att utveckla de språkliga förmågor som läroplanen stipulerar. Förmågorna är desamma och förskolans ansvar är detsamma oavsett vilka barn man har i verksamheten. Insatserna varierar dock, eftersom förskolan ska möta varje barn utifrån barnets behov och förutsättningar. På varje förskola dokumenterar man barnens utveckling inom de prioriterade kunskapsområdena däribland språkutveckling. Denna dokumentation ligger till grund för fortsatta insatser. På en förskola där man ser att barnens språkutveckling behöver stärkas ytterligare kan man till exempel stärka den språkliga kompetensen hos personalen genom kompetensutbildningsinsatser. Detta sker. Också huvudmannen kan utifrån aktuell dokumentation sätta in åtgärder på en enskild förskola. Detta sker också. Insatsen kan till exempel vara att man tillsätter förskollärare med särskilt pedagogiskt uppdrag eller att man under en period i förskolan placerar pedagogistor och ateljeristor Campusgatan 26 Tfn Bankgiro Södertälje sodertalje.kommun@sodertalje.se Org-nr Postgiro

5 2 (2) med ansvar för att utveckla förskolan metodologiskt, till exempel inom det språkutvecklande arbetet. Kort sagt; våra förskolor arbetar på ett väl förberett sätt för att stärka barns utveckling i svenska språket och det finns och ska finnas en ordning och systematik i hur detta arbete följs upp. I interpellationen föreslås en regel där endast svenska skulle talas under skoltid/förskoletid. Detta förslag strider mot skollagen. Dessutom visar den pedagogiska forskningen att det är en framgångsfaktor för kunskapsutvecklingen att använda barns modersmål parallellt med det svenska språket. Detta betonas i den nya skollagen. Det innebär att förskolan har skyldighet att arbeta med all språkutveckling, både svenska och på det enskilda barnets modersmål. Det är utifrån de förutsättningarna arbetet bedrivs i Södertäljes alla förskolor. Kodväxling är ett naturligt inslag i den tvåspråkiga förmågan, och är inte ett tecken på en svag språkutveckling. Att byta språk och växla mellan språk är en naturlig kommunikativ strategi hos flerspråkiga barn. Ju bättre barnet behärskar båda språken, desto bättre klarar de att växla mellan språken. Kodväxlingen kan gälla både ord och hela fraser. För att kunna kodväxla mellan fraser måste barnet ha en god grammatisk kompetens i båda språken, eftersom man inte bör kodväxla på ett sätt som slår sönder grammatiska strukturer och gör yttrandet obegripligt, vilket förutsätter just grammatisk kompetens. Här spelar självfallet barnets ålder in. Ett antal studier har visat att flerspråkiga barn som kodväxlar flitigt också har god förmåga i båda språken. Barn med språkstörning kodväxlar ytterst sällan. Saknar de ett ord eller en fras på svenska, tystnar de i stället. Så avslutningsvis för att sammanfatta: Språkutveckling är och kommer under överskådlig tid vara ett av förskolans prioriterade kunskapsområden och det ska bedrivas utifrån modern pedagogisk forskning. Det är ett prioriterat område för att skollag och läroplaner säger att det ska vara det, men det är också ett prioriterat område för att ett väl fungerande språkutvecklande arbetssätt i förskolan idag kommer att leda till förbättrade skolresultat imorgon. Elof Hansjons, Utbildningsnämndens ordförande

6

7

8

9