Med publiken i blickfånget

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Med publiken i blickfånget"

Transkript

1 Med publiken i blickfånget Tidningsredaktioners arbete med publikundersökningar under tal Ulrika Andersson 1

2 Författare: Ulrika Andersson Författaren Foto: JMG, Göteborgs universitet Tryck: Vulkan Corp., Stockholm 2012 ISBN:

3 Innehåll Med fokus på publiken 5 Publikanpassning idag 5 Publikanpassning förr om åren 6 Med fokus på syftet 7 Några definitioner 9 Bokens disposition 10 Studien ramverk 13 Teoretisk utgångspunkt 13 Branschkultur och samhällskontext 15 Övergripande analysmodell 17 Empiriska utgångspunkter 19 Tidningsmaterial 19 Arkivmaterial 20 Intervju 21 Annonsörsperspektivets dominans tal 23 Samtida influenser 23 Tidig användning av läsarenkäter 25 Skepsis kontra nyfikenhet 28 Ökat intresse och försök till branschstandard 31 Kontextuella faktorer påverkar intresset 34 Publikundersökningar på redaktionen tal 39 Journalistikens professionalisering 39 Publikundersökningarnas position i branschkulturen 41 Publikanpassning runt Fokus på de unga 58 Publikstudier med fördröjning 63 Ökad efterfrågan under 1980-talet 72 Kontextuella och kulturella faktorers betydelse 79 3

4 Med publiken i blickfånget Skiftande tongångar om publikstudiers betydelse 83 Centrala förklaringsfaktorer 86 Bildförteckning 89 Referenser 91 4

5 1. Med fokus på publiken Publikanpassning idag En vacker oktoberdag, ungefär ett decennium in på det tjugoförsta århundradet, sitter jag i en stor lokal och lyssnar till föreläsare som pratar om vikten av att skaffa sig kunskap om läsarna och hur just deras tidningar har valt att använda sig av publikundersökningar i det redaktionella utvecklingsarbetet. Även om tillvägagångssätten varierar, råder den en tydlig konsensus bland branschföreträdarna som är på plats: det går inte att utveckla en tidningsprodukt som passar 2000-talets mediemarknad om man inte också bjuder in läsarna och lyssnar till de synpunkter och den efterfrågan som finns bland publiken. Alla håller naturligtvis inte med. Men även om man har en motsatt åsikt, är det idag trots allt nästan otänkbart för många redaktionsledare att inte arbeta med någon form av publikstudier. Det huvudsakliga skälet brukar oftast anses vara mediemarknadens ökade konkurrens och publikens ändrade medievanor. Det är inte längre lika självklart att en dagstidning lockar samma stora publik som tidigare. Under de senaste tjugo åren har publiken fått mer än någonsin att välja på, ett stort smörgåsbord som erbjuder digitala såväl som analoga medieformer, gratismedier såväl som betalmedier. Det innebär också att våra möjligheter att anpassa mediekonsumtionen efter personliga intressen och behov är betydligt större idag än för bara ett par decennier sedan. Denna successiva omvandling har satt sina spår hos dagspressen, inte minst i form av minskande upplagor. Även om dagspressen som helhet fortfarande lockar till sig en stor del av publiken, har omdaningen haft stor påverkan på branschen. Som en konsekvens av ökad konkurrens och minskade upplagor, har publikanpassningen blivit tydligare på många redaktioner. Publiken har förstås stått i fokus även tidigare, men under framför allt 2000-talet har det 5

6 blivit tydligt för många tidningar att det kanske inte räcker att köra på i gamla hjulspår och lita till magkänslan. De senaste åren har det pratats om att publiken sätts i centrum på ett annat sätt än tidigare, då nyhetsredaktioner väljer att utveckla den redaktionella produkten utifrån målsättningen att bli mer publikvänliga. 1 Det går överlag att skönja en större fokusering på aktiviteter som syftar till att öka interaktionen mellan redaktion och publik. Redaktionsledare uppfattar ofta dialogen med publiken som mycket viktig och de flesta redaktioner uppmuntrar publiken att delta i olika former av läsarpaneler. 2 Betydelsen av journalisters publikkännedom är en annan fråga som har lyfts fram under senare år, liksom betydelsen av att använda publikundersökningar som ett centralt verktyg i det redaktionella utvecklingsarbetet. 3 Något förenklat kan sägas att publikundersökningar under de senaste åren på allvar har tagit steget in på redaktionerna, som konsekvens av ett växande behov av att kunna utvärdera och förbättra den egna produkten och också få en ökad kunskap om läsarna. Publikstudier har därigenom vuxit fram som en branschgemensam norm, vilket fått konsekvensen att graden av publikanpassning har blivit större på redaktionerna. Publikanpassning förr om åren Åter till den vackra oktoberförmiddagen. När jag sitter där i den stora lokalen och lyssnar till olika branschföreträdares erfarenheter kring publikorienterat arbete, kan jag inte låta bli att fundera över hur det såg ut tidigare, innan omvandlingen av mediemarknaden och det stora upplagetappet tog fart. Kan det verkligen vara så att det bara är just under de allra senaste åren som det har funnits ett intresse av att veta vad publiken tycker om sin tidning, vilka nyheter man vill läsa mer eller kanske mindre om? Hur gjorde man tidigare när olika delar av tidningen skulle göras om? Satte fingret i vädret för att känna vart vinden blåste? Lyssnade på 1 Hedman 2009; Sternvik 2007; Andersson Hedman 2009; Nygren 2008; Andersson Andersson 2009,

7 magkänslan? Eller kan det ha varit så att redaktionerna även längre tillbaka ägnade sig åt publikundersökningar, om än i mindre intensiv omfattning jämfört med idag? Det är trots allt så att studier av den läsande publiken inte är någon ny företeelse i sig. Intresset för att studera vem tidningsläsaren är och vad han eller hon väljer att uppmärksamma i tidningen, tog sin början för nästan hundra år sedan. Det var då som amerikanen George Gallup under talet initierade de första obs-lässtudierna. 4 Och i början av 1930-talet var det premiär för den första svenska abonnentanalysen. 5 Den svenska tidningsbranschens nyfikenhet på studier av läsarna vaknade successivt till liv under och 1950-talen, även om skepsisen mot dessa studier länge var relativt stor. De undersökningar som gjordes tycks under lång tid dock främst ha varit förbehållna annonsörerna och annonsavdelningarna, snarare än redaktionerna. Ursprunget till det skifte som kan sägas ha skett i slutet av 1990-talet, då publikanpassning mer eller mindre antagit formen som norm på redaktionerna, har således rötter tillbaka till det tidiga 1900-talet. Men hur har vägen mot denna normalisering egentligen sett ut? Det är den övergripande fråga som den här studien fokuserar på. Med fokus på syftet Genomlysningen av frågan om publikanpassning kommer att göras med utgångspunkt i användningen av publikundersökningar på svenska tidningsredaktioner under perioden tal. Efter att själv ha studerat hur redaktioners användning av studier av den läsande publiken har utvecklats under och tidigt 2000-tal 6, väcktes mitt intresse för att se hur det har sett ut längre tillbaka i tiden. Tanken är att en tillbakablick av det här slaget ska kunna ge ytterligare relief till dagens situation och också bekräfta huruvida den ökande grad av publikanpassning som kunnat skönjas i branschen under senare år, är en unik företeelse eller om det har tagit sig 4 Oberschall Gustafsson & Weibull Andersson 2009,

8 motsvarande uttryck även under tidigare perioder. På så sätt menar jag att det är möjligt att följa publikanpassningens framväxt som branschgemensam norm. Studiens syfte är formulerat som att studera svenska morgontidningars fokus på publikanpassning under perioden , där den centrala utgångspunkten ligger i redaktioners användning av publikundersökningar. En fråga som är av särskild relevans att belysa, är hur utbrett den typen av arbete har varit inom branschen såväl som på enskilda redaktioner under den aktuella perioden. Inom ramen för denna frågeställning kommer jag också att försöka klargöra om det förekom någon form av debatt kring publikanpassningens eventuella för- och nackdelar och hur denna debatt i så fall såg ut. Ytterligare en fråga som kommer att studeras är vilka konsekvenser eventuella satsningar på publikstudier har fått för det redaktionella arbetet. Här är jag särskilt intresserad av att söka svar på huruvida redaktionerna gjorde några konkreta satsningar på eller förändringar av det redaktionella innehållet till följd av dessa publikundersökningar; med andra ord, i vilken utsträckning publikundersökningar låg till grund för redaktionellt utvecklingsarbete. För att nå ett svar på frågorna har jag valt att använda mig av primärkällor i form av arkivmaterial, tidningsartiklar och retrospektiv intervju. Detta material har sedan kompletterats med sekundärkällor i form av befintliga studier. En övergripande presentation av det empiriska materialet finns i avsnittet om studiens ramverk. Eftersom arbetet berör en tidsperiod som ligger en bit tillbaka i tiden, är möjligheten att ge en allomfattande bild av publikanpassningens utbredning något begränsad. Jag menar att studien därför bör betraktas som exemplifierande, snarare än heltäckande. Analysen av de empiriska resultaten görs utifrån de rådande ideal och den samtida kontext som dessa härrör från. Tanke är att på så sätt få förståelse för varför situationen såg ut som den gjorde och också förstå de eventuella förändringar som skett under perioden. En beskrivning av den övergripande teoretiska utgångspunkt som ligger till grund för analysen, återfinns i avsnittet om studiens ramverk. 8

9 Några definitioner I den historiska tillbakablick som görs i studien, förekommer en rad begrepp som är förknippade med fokus på och olika former av undersökningar av publiken. För att underlätta läsningen vill jag därför ge en kort beskrivning av dessa begrepp och också klargöra vad jag avser med två av de samlingsbegrepp som jag har valt att använda i analysen. Ett av studiens centrala begrepp är publikanpassning. Publikanpassning som sådan kan tänkas innefatta en mängd olika företeelser. Om vi tittar på dagens situation, skulle begreppet kunna beskrivas som ett sätt att genom ökade kontaktytor, publikstudier, kunskapsutveckling och anpassning av innehållet, försöka närma sig publikens behov och intressen. Så som begreppet används i den här studien, handlar det dock huvudsakligen om huruvida redaktionerna har arbetat med någon form av publikundersökningar och om dessa i så fall har använts i det redaktionella arbetet. Det finns naturligtvis fler sätt som publikanpassning skulle kunna ta sig uttryck på under den undersökta tidsperioden, men givet mitt intresseområde fokus på publikundersökningar så har jag valt att göra en snävare avgränsning av begreppets omfattning. Ytterligare några begrepp som är värda att nämnas, är de tre som har med studier av den läsande publiken att göra och som förekommer i avsnittet Annonsörsperspektivets dominans tal. Dessa begrepp är allmänt vedertagna inom publikforskningen och ingår här som en del i bakgrundsbeskrivningen kring hur intresset för och arbetet med publikundersökningar har vuxit fram under 1900-talet. De tre begreppen handlar om: abonnentanalyser, som enbart riktar in sig på de faktiska prenumeranterna; läsekretsanalyser, som kan beskrivas som ett slags gallupundersökningar, baserade på ett representativt urval av allmänheten, men fortfarande med fokus på en specifik tidning; samt läsarundersökningar, som fokuserade på den allmänna läsningen av tidningar bland befolkningen. 7 För egen del har jag valt att använda samlingsbegreppet publikundersökningar när jag i texten beskriver det arbete som pågått på tidningarna. Skälet till att jag har valt att inte urskilja de olika 7 Gustafsson & Weibull

10 undersökningsformerna mer än i den historiska beskrivningen är att det inte är undersökningsformen som sådan som är det väsentliga här, utan huruvida man alls har använt fenomenet i sig på redaktionen samt i vilken utsträckning det har påverkat innehållet. Därför ser jag det som mer väsentligt att använda det övergripande begreppet publikundersökningar i analysen. Det bör dock tilläggas att jag ibland, i syfte att variera språkbruket, också använder begreppet publikstudier. Dessa båda begrepp ska alltså ses som synonyma med varandra. Bokens disposition Bokens innehåll är fördelat på fem kapitel, där de två första kan beskrivas som studiens yttre ram. I detta det första kapitlet har studiens övergripande utgångspunkter ritats ut, för att på så sätt placera studiens syfte i ett vidare sammanhang. Därefter följer ett avsnitt om arbetets teoretiska och empiriska utgångspunkter, där studiens generella analysmodell och dess parametrar presenteras, liksom de empiriska utgångspunkter som ligger till grund för undersökningen. I anslutning till denna del förs även en diskussion kring valet av metod och material. Bokens båda resultatkapitel är uppdelade på en första del som omfattar åren runt tal och en andra del som omfattar perioden tal. Båda kapitlen inleds med en kortare sammanfattning av den samtida kontexten, huvudsakligen i form av medielandskapets utformning samt synen på journalistik och det journalistiska uppdraget. Avsnittet som fokuserar på talet handlar därefter främst om hur intresset för läsarna och olika former av publikundersökningar började spira under den aktuella perioden, medan avsnittet med utgångspunkt i talet främst fokuserar på ett antal tidningsredaktioners arbete med publikundersökningar samt vilka konsekvenser detta arbete fick för tidningens redaktionella utvecklingsarbete och innehåll. I det avslutande kapitlet görs så en sammanfattande analys av de resultat som kommit fram under arbetets gång. Förhoppningen är att därigenom kunna ge en bild av hur intresset för publikstudier och publikanpassning har sett ut under den studerade tidsperioden. 10

11 Slutligen vill jag även rikta ett stort tack till Ridderstads stiftelse för historisk och grafisk forskning, som genom generöst bidrag har möjliggjort den här studien. Det huvudsakliga arbetet med undersökningen är gjort under åren

Förarbete, planering och förankring

Förarbete, planering och förankring Förarbete, planering och förankring Förarbete, planering och förankring Att arbeta med vilka etiska värden och normer som ska känneteckna den äldreomsorgsverksamhet vi arbetar i och hur vi konkret ska

Läs mer

JOSEFINE STERNVIK. Ungas nyhetskonsumtion i en föränderlig nyhetsvärld

JOSEFINE STERNVIK. Ungas nyhetskonsumtion i en föränderlig nyhetsvärld Ungas nyhetskonsumtion i en föränderlig nyhetsvärld UNGAS nyhetskonsumtion i en föränderlig nyhetsvärld JOSEFINE STERNVIK N yhetsvanor hos dagens unga har förändrats dramatiskt både om vi jämför med äldres

Läs mer

Förord. ra och Ackordspel (Reuter&Reuter), men andra böcker kan naturligtvis också användas (se

Förord. ra och Ackordspel (Reuter&Reuter), men andra böcker kan naturligtvis också användas (se Förord Lär av Mästarna har vuxit fram under min tid som lärare i ämnet satslära med arrangering vid Musikhögskolan i Malmö. Materialet har under ett decennium provats både i grupp- och individuell undervisning

Läs mer

Efter regn kommer sol

Efter regn kommer sol Efter regn kommer sol Kan deliberativ demokrati påverka kommuner att nå hållbar utveckling? Axel, 6 år, Sweden. På Cypern är en solfångare på hustaket en lika vanlig bild som den av det svenska huset med

Läs mer

Kapitel 7. Utbildningsnivå. Avsnittet är baserat på olika upplagor av Education at a glance.

Kapitel 7. Utbildningsnivå. Avsnittet är baserat på olika upplagor av Education at a glance. Kapitel 7 Utbildningsnivå Avsnittet är baserat på olika upplagor av Education at a glance. Utbildning har stor betydelse för såväl individen som samhället. Det är väl känt att en god utbildning ger den

Läs mer

Svenska 8B v.11-13. Syfte:

Svenska 8B v.11-13. Syfte: Svenska 8B v.11-13 Syfte: att formulera sig och kommunicera i tal och skrift att läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften att anpassa språket efter olika syften, mottagare och

Läs mer

Bedömning för lärande. Sundsvall 2012-11-15

Bedömning för lärande. Sundsvall 2012-11-15 Bedömning för lärande Sundsvall 2012-11-15 Tema: Att vara nyckelperson - att leda det gemensamma lärandet omkring bedömning för lärande Program 2012-11-15 13.00 Inledning; att vara nyckelperson 13.30 Walking

Läs mer

Tidningar i brevlådor, på bussar och i ställ

Tidningar i brevlådor, på bussar och i ställ Ingela Wadbring Texten är hämtad ur: Sören Holmberg och Lennart Weibull (red) Lyckan kommer, lyckan går SOM-institutet, Göteborgs universitet, rapport nr 36 Hela rapporten kan beställas via www.som.gu.se,

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. PM från Dagspresskollegiet nr. 49 PRIVATANNONSÖRER I DAGSPRESSEN

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. PM från Dagspresskollegiet nr. 49 PRIVATANNONSÖRER I DAGSPRESSEN INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 49 PRIVATANNONSÖRER I DAGSPRESSEN Josefine Sternvik 2003 Dagspressens annonsmarknad Annonserna

Läs mer

UTVECKLA SÅ UTVECKLAR NI ER FÖRENING!

UTVECKLA SÅ UTVECKLAR NI ER FÖRENING! UTVECKLA SÅ UTVECKLAR NI ER FÖRENING! HEJ! Föreningen eller klubben är en av de viktigaste grundstenarna i Socialdemokraterna. Det är den verksamhet som de flesta av våra medlemmar möter i sitt vardagsengagemang.

Läs mer

Redaktionell publicitet Del 1: Artiklar

Redaktionell publicitet Del 1: Artiklar Ramverk för: Redaktionell publicitet Del 1: Artiklar Datum: Företag: Produktgrupp: Kontaktperson: Uppgjord av: Copyright 2013. Pyramid Communication AB Utnyttja pressens slagkraft Modern marknadsföring

Läs mer

Hur skriver jag ett pressmeddelande? Vad bör jag tänka på för att få media att intresseras sig för vad jag har att säga?

Hur skriver jag ett pressmeddelande? Vad bör jag tänka på för att få media att intresseras sig för vad jag har att säga? Hur skriver jag ett pressmeddelande? Vad bör jag tänka på för att få media att intresseras sig för vad jag har att säga? 1. Vem, vad, när, hur, var och varför? Besvara de vanliga journalistiska frågorna

Läs mer

Tabloidformatets inverkan på innehållet i dagstidningar. leder formatövergången till en innehållslig tabloidisering?

Tabloidformatets inverkan på innehållet i dagstidningar. leder formatövergången till en innehållslig tabloidisering? Paper till Statsvetenskapliga institutionens Allmänna forskarseminarium i Vasa och Åbo 30.10.2013 Respondent: Ari Nykvist Tabloidformatets inverkan på innehållet i dagstidningar leder formatövergången

Läs mer

Lärarhandledning: Den stora utvandringen. Författad av Jenny Karlsson

Lärarhandledning: Den stora utvandringen. Författad av Jenny Karlsson Lärarhandledning: Den stora utvandringen Författad av Jenny Karlsson Artikelnummer: T42215 Ämnen: Historia, Samhällskunskap, Religionskunskap Målgrupp: Grundskola 4-6, Grundskola 7-9, Gymnasium Speltid:

Läs mer

Piratpartistisk tidning

Piratpartistisk tidning Piratpartistisk tidning Beslutsunderlag inför Piratpartiets styrelsemöte 27 september 2015, av Anton Nordenfur Bakgrund Inför partistyrelsemötet i augusti 2015 lämnade jag in ett beslutsunderlag som sammanfattade

Läs mer

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Utvecklingspaket 2012-06-14 Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Läroplanen för gymnasieskolan lyfter fram vikten av att eleverna ska kunna välja studie- och yrkesinriktning

Läs mer

STAFFANSTORPS KOMMUN. Sveriges bästa livskvalitet för seniorer

STAFFANSTORPS KOMMUN. Sveriges bästa livskvalitet för seniorer STAFFANSTORPS KOMMUN Sveriges bästa livskvalitet för seniorer Socialnämndens plattform för arbetet med kommunens seniora medborgare 2011-2015 2 Framtidens äldreomsorg Dokumentet du håller i din hand har

Läs mer

Svenska som andraspråk

Svenska som andraspråk Lpp för Svenska som andraspråk år 6 9 Hofors kommun, Petreskolan År6 Ht studieteknik 1 Vt sagor År 7 Ht Studieteknik 2 Vt Boken om mig själv År 8 Ht Studieteknik 3 Vt År 9 Ht Vt Deckare Studieteknik 4,

Läs mer

Hjälp andra att prata OM Er En minikurs i marknadsföring EKFA 2012

Hjälp andra att prata OM Er En minikurs i marknadsföring EKFA 2012 Hjälp andra att PRATA OM ER En minikurs i marknadsföring EKFA 2012 VAD VILL DU UPPNÅ MED DIN KOMMUNIKATION? PÅVERKANSTRAPPAN: Kunskap Intresse Beslut Handling ( Komma tillbaka) Vad vill du ska hända? Människor

Läs mer

MODERSMÅL FINSKA 1. Syfte

MODERSMÅL FINSKA 1. Syfte MODERSMÅL FINSKA 1 Sverigefinnar, judar, tornedalingar och romer är nationella minoriteter med flerhundraåriga anor i Sverige. Deras språk finska, jiddisch, meänkieli och romani chib är officiella nationella

Läs mer

Mentorguide. Handledning för mentorer i mentorprogram på Chalmers

Mentorguide. Handledning för mentorer i mentorprogram på Chalmers Mentorguide Handledning för mentorer i mentorprogram på Chalmers 1 Innehåll 2 Så här används guiden... 4 3 Översikt över mentorprogrammet... 5 3.1 Syfte och mål med mentorprogrammet... 5 3.2 Mentorprogrammets

Läs mer

5 vanliga misstag som chefer gör

5 vanliga misstag som chefer gör 5 vanliga misstag som chefer gör och vad du kan göra för att undvika misstagen! www.helenastrom.se Telefon: +46(0)704 32 83 08 Inledning Först tänkte jag ge mina fem bästa tips till ledare. Men jag kom

Läs mer

Arbeta med media i klubben

Arbeta med media i klubben Arbeta med media i klubben Offensiv orientering Vägval till glädje och framgång mediaarbete i klubben. v2.indd 1 2009-02-19 12:47:43 Arbeta med media i klubben Syns du inte, finns du inte. Det är ett talesätt

Läs mer

PEDAGOGISK PLANERING SVENSKA

PEDAGOGISK PLANERING SVENSKA PEDAGOGISK PLANERING SVENSKA Syfte Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i och om svenska språket. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla

Läs mer

Röster om folkbildning och demokrati

Röster om folkbildning och demokrati F olkbildningsrådet utvärderar No 3 2001 Röster om folkbildning och demokrati En rapport från projektet Folkbildingen och de demokratiska utmaningarna Röster om folkbildning och demokrati En rapport från

Läs mer

Utveckling av studie- och yrkesvägledningen på grundskolans

Utveckling av studie- och yrkesvägledningen på grundskolans Utveckling av studie- och yrkesvägledningen på grundskolans senare år Kristofer Fagerström Dnr BUN 2015/182 Oktober 2015 2015-09-28 1 (12) Innehåll SAMMANFATTNING... 2 1. INLEDNING... 2 2. SYFTE... 3 3.

Läs mer

Sammanfattning. Kapitel 4: Fritidsaktiviteter i översikt. Sammanfattning 7

Sammanfattning. Kapitel 4: Fritidsaktiviteter i översikt. Sammanfattning 7 Sammanfattning 7 Sammanfattning Genom Statistiska centralbyråns Undersökningar av levnadsförhållanden (ULF) kartläggs och analyseras välfärdens utveckling fortlöpande. Undersökningarna har genomförts årligen

Läs mer

Statens skolverks författningssamling

Statens skolverks författningssamling Statens skolverks författningssamling ISSN 1102-1950 Förordning om ämnesplaner för de gymnasiegemensamma ämnena; Utkom från trycket den 1 mars 2011 utfärdad den 2 december 2010. Regeringen föreskriver

Läs mer

Studiehandledning till Nyckeln till arbete

Studiehandledning till Nyckeln till arbete Studiehandledning till Nyckeln till arbete STUDIECIRKEL OM NYCKELN TILL ARBETE 2014 gav Handikappförbunden ut skriften Nyckeln till arbete. Den vänder sig till arbetssökande med olika funktionsnedsättningar

Läs mer

Rapport om läget i Stockholms skolor

Rapport om läget i Stockholms skolor Rapport om läget i Stockholms skolor Enkätstudie om skolans utveckling och lärarnas situation Socialdemokraterna i Stockholms stad 2013:1 Ge lärare förutsättning att vara lärare De senaste åren har svensk

Läs mer

Sex goda skäl att styra trycket med gråbalansfält

Sex goda skäl att styra trycket med gråbalansfält Sex goda skäl att styra trycket med gråbalansfält Tryckarna behöver ett neutralt hjälpmedel för att styra trycket rätt. Provtryck som förlagor är ofta bristfälliga och kommer troligen att försvinna på

Läs mer

Jämställt bemötande i Mölndals stad

Jämställt bemötande i Mölndals stad Mölndal 2010-12-14 Slutrapport Program för Hållbar Jämställdhet Jämställt bemötande i Mölndals stad Presentation av projektet Mölndals stad har sedan 2010 en bemötandeplan med följande målbild: Bemötande

Läs mer

Förhandling - praktiska tips och råd

Förhandling - praktiska tips och råd Förhandling - praktiska tips och råd Tänk på att informationen i detta material inte har uppdaterats sedan januari 2014. Aktuella lagar (inklusive beloppsgränser) har förändrats sedan dess och praxis på

Läs mer

Utvecklingssamtalet och den skriftliga individuella utvecklingsplanen

Utvecklingssamtalet och den skriftliga individuella utvecklingsplanen SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD Utvecklingssamtalet och den skriftliga individuella utvecklingsplanen för grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan Beställningsuppgifter: Fritzes kundservice 106

Läs mer

SIDAN 1. Lgr 11 Centralt innehåll och förmågor som tränas:

SIDAN 1. Lgr 11 Centralt innehåll och förmågor som tränas: SIDAN 1 Författare: Jørn Jensen Vad handlar boken om? Boken handlar om Rasmus och hans pappa Sören. Rasmus mamma har blivit dödad i en bilbomb. Det var ett mc-gäng, som Rasmus pappa har varit med i, som

Läs mer

Mynta och den mystiske rånaren

Mynta och den mystiske rånaren SIDAN 1 Lärarmaterial Klicka HÄR för att skriva ut arbetsmaterialet. VAD HANDLAR BOKEN OM? När Mynta är i Sofias godisbutik kommer plötsligt en rånare in. Rånaren lämnar ett hotbrev. Sofia vågar inte gå

Läs mer

Förslag på lektionsupplägg: Dag 1- en lektionstimme

Förslag på lektionsupplägg: Dag 1- en lektionstimme MiniKonsulter Fångar upp elevernas naturliga kreativitet och nyfikenhet genom problemlösning i arbetslivet samt ökar elevernas naturliga intresse för problemlösning och innovationer. Skapar och bibehåller

Läs mer

Idrottens föreningslära GRUND

Idrottens föreningslära GRUND 1 Lärgruppsplan Idrottens föreningslära GRUND Att lära är att ge sig ut på en upptäcktsresa. Med denna lärgruppsplan som guide vill vi underlätta för dig och dina kollegor att upptäcka innehållet Idrottens

Läs mer

Glöd och dynamik när Ingrepp stod i centrum

Glöd och dynamik när Ingrepp stod i centrum Glöd och dynamik när Ingrepp stod i centrum The Politics of Magma. Så heter skriften där forskar- och konstnärsgruppen Ingrepp har formulerat sitt program. Och lite som magma blev det när Ingrepp presenterade

Läs mer

Ung och utlandsadopterad

Ung och utlandsadopterad Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier ISV LiU Norrköping Ung och utlandsadopterad En intervjustudie om problembilden kring utlandsadopterade ungdomar Maria Persson Uppsats på grundläggande nivå

Läs mer

LPP 7P2 i svenska och svenska som andra språk

LPP 7P2 i svenska och svenska som andra språk LPP 7P2 i svenska och svenska som andra språk Centralt innehåll: Läsa och skriva Att urskilja texters budskap, tema och motiv samt deras syften, avsändare och sammanhang. Olika sätt att bearbeta egna texter

Läs mer

Prövning i Moderna språk 2

Prövning i Moderna språk 2 Prövning i Moderna språk 2 Prövningsansvarig lärare: Franska: Christoffer Gehrmann, email: Christoffer.Gehrmann@vellinge.se Spanska: Antonio Vazquez, email: Antonio.S.Vazquez@vellinge.se Tyska: Jeanette

Läs mer

Analys av Plattformens funktion

Analys av Plattformens funktion Analys av Plattformens funktion Bilaga 3: Plattform för hållbar stadsutveckling årsrapport för 2015 Författarna ansvarar för innehållet i rapporten. Plattformen har inte tagit ställning till de rekommendationer

Läs mer

Detta dokument är ett förslag till projektplan för arbete med verksamhetsplan och varumärke för Svenska Cykelförbundet perioden 2009-2010.

Detta dokument är ett förslag till projektplan för arbete med verksamhetsplan och varumärke för Svenska Cykelförbundet perioden 2009-2010. Projekt Svensk Cykel Förslag till projektplan 2009-2010 Projekt Svensk Cykel Projekt Svensk Cykel syftar till att nå långsiktiga framgångar såväl för elit som för bredd, för Svenska Cykelförbundet. Ett

Läs mer

Umeå. Media. Grundskola 6 LGR11 Hkk Sh Bl Sv

Umeå. Media. Grundskola 6 LGR11 Hkk Sh Bl Sv Media Grundskola 6 LGR11 Hkk Sh Bl Sv När vi jobbar med media kommer du att få lära dig om reklamens syfte och påverkan. Du får lära dig hur en tidning är uppbyggd samt hur hur de olika delarna, som tex

Läs mer

Så kan ni arbeta med digitala informationsskärmar. Tips och råd för digital signage inom offentlig sektor

Så kan ni arbeta med digitala informationsskärmar. Tips och råd för digital signage inom offentlig sektor Så kan ni arbeta med digitala informationsskärmar Tips och råd för digital signage inom offentlig sektor Digitala informationsskärmar är en mycket bra kanal för att snabbt och effektivt sprida information.

Läs mer

Problemlösning som metod

Problemlösning som metod Problemlösning som metod - för att lära matematik Fuengirola november 2014 eva.taflin@gu.se evat@du.se Problemlösningsmodulens övergripande syfte Att initiera utveckling av lärares egen undervisning utifrån

Läs mer

STÖD BARN MED ADHD I KLASSRUMMET

STÖD BARN MED ADHD I KLASSRUMMET STÖD BARN MED ADHD I KLASSRUMMET Det här kapitlet ger råd om bra sätt att stödja barn med ADHD i klassrummet. Här finns även förslag på metoder som kan användas för att hjälpa till att skapa en bra stödstruktur.

Läs mer

Brottsoffer i fokus. En genomlysning av verksamheter med fokus på stöd till brottsoffer i Huddinge kommun. Stiftelsen Tryggare Sverige

Brottsoffer i fokus. En genomlysning av verksamheter med fokus på stöd till brottsoffer i Huddinge kommun. Stiftelsen Tryggare Sverige Brottsoffer i fokus En genomlysning av verksamheter med fokus på stöd till brottsoffer i Huddinge kommun Stiftelsen Tryggare Sverige Adress: Stiftelsen Tryggare Sverige Crafoords väg 14 Box 45407 104 31

Läs mer

Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 7

Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 7 140326 Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 7 Sammafattning I den sjunde träffen sammanfattade de lokala lärande nätverken vad det gett dem at delta i det lärande

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 Blåklintens förskola N o N FÖRSKOLA: Blåklinten förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger - Medarbetarenkät - Utvärdering

Läs mer

Är det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk?

Är det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk? Är det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk? En undersökning om attityder till sjukskrivning bland 2.000 anställda och arbetsgivare inom privat och offentlig sektor Arne Modig Kristina Boberg T22785

Läs mer

Revisionsrapport / 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna December 2011. Eskilstuna kommun. Granskning av anhörigstöd

Revisionsrapport / 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna December 2011. Eskilstuna kommun. Granskning av anhörigstöd Revisionsrapport / 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna December 2011 Eskilstuna kommun Granskning av anhörigstöd Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund... 3 2.2. Syfte och

Läs mer

Moderna språk. Ämnets syfte

Moderna språk. Ämnets syfte Moderna språk MOD Moderna språk Moderna språk är ett ämne som kan innefatta en stor mängd språk. Dessa kan sinsemellan vara mycket olika vad gäller allt från skriftsystem och uttal till utbredning och

Läs mer

Svensson, P. (2008) Språkutbildning i en digital värld. Nordstedts akademiska förlag.

Svensson, P. (2008) Språkutbildning i en digital värld. Nordstedts akademiska förlag. LUNDS UNIVERSITET Språk- och litteraturcentrum Forskarskolan i främmande språkens didaktik (FRAM) IKT undervisning och lärande i språk Jonas.Granfeldt@rom.lu.se Svensson, P. (2008) Språkutbildning i en

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013 Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan,

Läs mer

Nulägesanalys. Nolhagaskolan grundskola 13/14. Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik

Nulägesanalys. Nolhagaskolan grundskola 13/14. Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik 140917 Nulägesanalys Nolhagaskolan grundskola 13/14 Denna nulägesanalys har ringat in att utvecklingsområde läsåret 14/15 är: Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik Uppföljning

Läs mer

Mellan dig och mig Mårten Melin

Mellan dig och mig Mårten Melin Lärarmaterial SIDAN 1 Vad handlar boken om? Boken handlar om Max, som är tillsammans med Hanna. Max vet inte riktigt om han är riktigt kär i Hanna. Är det ok att röra vid Hannas snippa, och att hon rör

Läs mer

Utvecklings- och fältforskningsenheten Umeå socialtjänst

Utvecklings- och fältforskningsenheten Umeå socialtjänst Utvecklings- och fältforskningsenheten Umeå socialtjänst Innehållsförteckning Familjehemscentrum... 2 Enkätstudien... 4 Varför och för vem görs studien?... 4 Vad ska studeras?... 4 Av vem görs studien?...

Läs mer

Utbildningsplanen är fastställd av Nämnden för konstnärligt utvecklingsarbete (KUnämnden) 2013-02-13.

Utbildningsplanen är fastställd av Nämnden för konstnärligt utvecklingsarbete (KUnämnden) 2013-02-13. UTBILDNINGSPLAN Utbildningsplan för Kandidatprogrammet i Industridesign, 180 högskolepoäng (hp) Beslut Utbildningsplanen är fastställd av Nämnden för konstnärligt utvecklingsarbete (KUnämnden) 2013-02-13.

Läs mer

Dödsstraff. Överensstämmande med de mänskliga rättigheterna? Sara Bjurestam Darin Shnino Jannike Tjällman

Dödsstraff. Överensstämmande med de mänskliga rättigheterna? Sara Bjurestam Darin Shnino Jannike Tjällman Dödsstraff Överensstämmande med de mänskliga rättigheterna? Lärarhandledning för Grundskolan Sara Bjurestam Darin Shnino Jannike Tjällman Lärarhandledning Syftet med denna lärarhandledning är inte att

Läs mer

TRYGGHETSARBETET 2 : 1 TRYGGHETSARBETET

TRYGGHETSARBETET 2 : 1 TRYGGHETSARBETET 2 : 1 Alla förskolor och skolor har ett uppdrag att skapa en god arbetsmiljö för barnen och eleverna, då det gagnar deras välbefinnande under den tid de finns i förskola och skola. Förskolan och skolan

Läs mer

Remissvar avseende Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) SBU saknar resonemang och förslag som är inriktade på preventiva insatser.

Remissvar avseende Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) SBU saknar resonemang och förslag som är inriktade på preventiva insatser. Remissvar 1 (9) Datum Vår beteckning 2015-08-13 STY2015/21 Socialdepartementet Er beteckning S2015/1554/SF Remissvar avseende Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) Sammanfattning SBU anser att

Läs mer

Skräddarsydda utbildningsmaterial

Skräddarsydda utbildningsmaterial Skräddarsydda utbildningsmaterial Var är ni? Vart ska ni? Hur ska ni komma dit? En presentation hämtad från www.verksamutveckling.se 1 Skräddarsydda program för kompetensutveckling Varje organisation har

Läs mer

Kunsten å formidle et budskap

Kunsten å formidle et budskap Kunsten å formidle et budskap Kan vi få folk til å endre atferd? Hvordan kan vi kommunisere sikkerhet? Peter Modin Department of Philosophy modin@kth.se Konsten att förmedla ett budskap Kan vi få folk

Läs mer

Storyline Familjen Bilgren

Storyline Familjen Bilgren Storyline Familjen Bilgren Du har valt att jobba med trafik med hjälp av Storyline. Denna Storyline vänder sig till årskurs 4 6 Eleverna får till en början möta familjen Bilgren som bor i Ringstorp. Familjen

Läs mer

Tillväxt och klimatmål - ett räkneexempel

Tillväxt och klimatmål - ett räkneexempel Tillväxt och klimatmål - ett räkneexempel 2012-02-07 Detta dokument är ett räkneexempel som har tagits fram som stöd i argumentationen för en motion till Naturskyddsföreningens riksstämma år 2012. Motionen

Läs mer

Reklamkoncept & Annonser. Johanna Ellström Berghs HT13 Art Directing

Reklamkoncept & Annonser. Johanna Ellström Berghs HT13 Art Directing Reklamkoncept & Annonser Johanna Ellström Berghs HT13 Art Directing Reklamkoncept Hur jag gick tillväga Jag satte mig ner och skrev upp vilka olika vinklar jag har sett att andra företag som bygger på

Läs mer

Det naturliga åldrandet

Det naturliga åldrandet Barbro Wadensten Det naturliga åldrandet om vägen till gerotranscendens Vårdförlaget Det naturliga åldrandet 4.indd 3 2010-03-10 14.06 2010 Barbro Wadensten och Vårdförlaget ISBN 978-91-976511-6-5 Layout

Läs mer

DONATORBARN I SKOLAN. Inspiration till föräldrar. StorkKlinik och European Sperm Bank

DONATORBARN I SKOLAN. Inspiration till föräldrar. StorkKlinik och European Sperm Bank DONATORBARN I SKOLAN Inspiration till föräldrar KÄRA FÖRÄLDRAR Med detta material vill vi ge inspiration till dig som har ett donatorbarn som börjar skolan. Det finns lika stor variation bland familjer

Läs mer

Svenska Basketbollförbundet tar sikte på 2020. Vi vill växa för att kunna utvecklas ännu mer!

Svenska Basketbollförbundet tar sikte på 2020. Vi vill växa för att kunna utvecklas ännu mer! Svenska Basketbollförbundet tar sikte på 2020 Vi vill växa för att kunna utvecklas ännu mer! Foto: Niklas Larsson Svensk basket tar sikte på 2020 Nu sätter vi upp nya mål. Och siktar framåt. På Svenska

Läs mer

om demokrati och föreningskunskap

om demokrati och föreningskunskap Lärgruppsplan Vår förening om demokrati och föreningskunskap Att lära är att ge sig ut på en upptäcktsresa. Med denna lärgruppsplan som guide vill vi underlätta för dig och dina kollegor att upptäcka innehållet

Läs mer

HANDLEDNING. livet. Tillsammans för MISSION OCH EVANGELISATION I EN VÄRLD I FÖRÄNDRING

HANDLEDNING. livet. Tillsammans för MISSION OCH EVANGELISATION I EN VÄRLD I FÖRÄNDRING HANDLEDNING livet Tillsammans för MISSION OCH EVANGELISATION I EN VÄRLD I FÖRÄNDRING Kyrkan finns till genom mission liksom elden finns till genom att brinna. Om hon inte engagerar sig i mission upphör

Läs mer

FÖRTROENDET FÖR MASSMEDIER

FÖRTROENDET FÖR MASSMEDIER Förtroendet för massmedier FÖRTROENDET FÖR MASSMEDIER LENNART WEIBULL E n grundtanke i all opinionsbildning är att det inte bara är budskapet som är det viktiga: det handlar även om vem som framför det.

Läs mer

Verksamhetsplan 2013/14

Verksamhetsplan 2013/14 BARN OCH UTBILDNING 2013-09-23 Verksamhetsplan 2013/14 Sundsvalls kommunala grundskolor Högom skola Anna-Carin Olsson 1. Värdegrund Kommunens och barn- och utbildningsförvaltningens vision: - Vi gör det

Läs mer

Barns brukarmedverkan i den sociala barnavården - de professionellas roll för barns delaktighet

Barns brukarmedverkan i den sociala barnavården - de professionellas roll för barns delaktighet Barns brukarmedverkan i den sociala barnavården - de professionellas roll för barns delaktighet Västernorrlands modell för att göra barns röster hörda En definition av begreppet delaktighet Delaktighet

Läs mer

De nya scouterna. Vår verksamhet bygger på den värdegrund som du hittar i scoutlagen, scoutlöftet och scoutmetoden. Scouterna gör unga redo för livet.

De nya scouterna. Vår verksamhet bygger på den värdegrund som du hittar i scoutlagen, scoutlöftet och scoutmetoden. Scouterna gör unga redo för livet. De nya scouterna 2006 enades våra fem scoutförbund om en gemensam strategi. Anledningen var en insikt om att scoutrörelsen i Sverige behövde ta gemensamma krafttag för att utvecklas positivt. Tillsammans

Läs mer

Remissyttrande angående vägledningsmaterial om förorenade områden (åtgärdsmål, riskbedömning, åtgärdsutredning, riskvärdering m.m.

Remissyttrande angående vägledningsmaterial om förorenade områden (åtgärdsmål, riskbedömning, åtgärdsutredning, riskvärdering m.m. 1(9) Remissyttrande angående vägledningsmaterial om förorenade områden (åtgärdsmål, riskbedömning, åtgärdsutredning, riskvärdering m.m.) Dokument: Att välja efterbehandlingsåtgärd. En vägledning från övergripande

Läs mer

Har du funderat något på ditt möte...

Har du funderat något på ditt möte... Har du funderat något på ditt möte... med mig? Så vill jag bli bemött som patient inom psykiatrin. projektet Bättre psykosvård Har du sett rubriker som de här? troligen inte. De här rubrikerna är ovanligt

Läs mer

LOGGBOKEN LOGGBOKEN. Serviceloggboken ger dig konkreta verktyg för att bemöta kunder och utveckla din kompetens som servicegivare.

LOGGBOKEN LOGGBOKEN. Serviceloggboken ger dig konkreta verktyg för att bemöta kunder och utveckla din kompetens som servicegivare. LOGGBOKEN Serviceloggboken är för dig som arbetar i ett serviceyrke eller som ska börja jobba med service. Låt den bli din egen speciella loggbok. Serviceloggboken ger dig konkreta verktyg för att bemöta

Läs mer

SVENSKA 3.17 SVENSKA

SVENSKA 3.17 SVENSKA ENSKA 3.17 ENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och

Läs mer

Kunskap äger. VAs ungdomsstudie i korthet. VA-rapport 2007:8

Kunskap äger. VAs ungdomsstudie i korthet. VA-rapport 2007:8 Kunskap äger VAs ungdomsstudie i korthet VA-rapport 2007:8 Kortfakta om VAs ungdomsstudie Studiens övergripande syfte är att öka kunskapen om ungas syn på vetenskap och kunskap, samt om hur de utvecklar

Läs mer

Läsårsplanering i Svenska som andraspråk årskurs 7 Ärentunaskolan

Läsårsplanering i Svenska som andraspråk årskurs 7 Ärentunaskolan På arbetar vi tematiskt med läromedlet Svenska Direkt 7. I årskurs 7 arbetar vi med arbetsområdena Konsten att påverka, Konsten att berätta, Konsten att söka och förmedla information, Praktisk svenska

Läs mer

Finns det en skillnad mellan vad barn tror sig om att klara jämfört med vad de faktiskt klarar?

Finns det en skillnad mellan vad barn tror sig om att klara jämfört med vad de faktiskt klarar? Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa Rapport nr. 3: 2006 Finns det en skillnad mellan vad barn tror sig om att klara jämfört med vad de faktiskt klarar? En studie kring barns självvärderingar

Läs mer

Del ur Läroplanen för specialskolan 2011: kursplan i teckenspråk för döva och hörselskadade

Del ur Läroplanen för specialskolan 2011: kursplan i teckenspråk för döva och hörselskadade Del ur Läroplanen för specialskolan 2011: kursplan i teckenspråk för döva och hörselskadade 3.5 TECKENSPRÅK FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och

Läs mer

Generic System. Innehåll. 2014-03-07 GS14-4-1046 Sida 1 (6) [Kommentarer till remissutgåva av PTS Spektrumstrategi 2014-02-14]

Generic System. Innehåll. 2014-03-07 GS14-4-1046 Sida 1 (6) [Kommentarer till remissutgåva av PTS Spektrumstrategi 2014-02-14] 2014-03-07 Sida 1 (6) [Kommentarer till remissutgåva av PTS Spektrumstrategi 2014-02-14] Generic System Innehåll 1. Introduktion... 2 2. Allmänt... 2 3. Synpunkter... 2 3.1 Vision... 2 3.2 Principer...

Läs mer

RFSU Guide: Polyrelationer POLY SÅ FUNKAR DET

RFSU Guide: Polyrelationer POLY SÅ FUNKAR DET POLY SÅ FUNKAR DET 1 2 Poly kärlek till fler än en Att vara polyamorös innebär att ha förmågan att känna romantisk kärlek till mer än en person åt gången. För att vara polyamorös krävs alltså inte en praktik,

Läs mer

Visstidsjobben förenklar inträdet på arbetsmarknaden

Visstidsjobben förenklar inträdet på arbetsmarknaden www.svensktnaringsliv.se DECEMBER 2014 Storgatan 19, 114 82 Stockholm Telefon 08-553 430 00 Arkitektkopia AB, Bromma, 2014 Visstidsjobben förenklar inträdet på arbetsmarknaden Innehåll Sammanfattande slutsatser....

Läs mer

Vad händer sen? en lärarhandledning

Vad händer sen? en lärarhandledning Vad händer sen? en lärarhandledning Syfte och avsändare Den här lärarhandledningen är ett komplement till häftet Vad händer sen?, ett häfte från Returpack som sammanfattar hur återvinningen av burkar och

Läs mer

Smakprov för bloggen lärare karin i januari 2016 Inledningen och kapitel 1 4.

Smakprov för bloggen lärare karin i januari 2016 Inledningen och kapitel 1 4. Smakprov för bloggen lärare karin i januari 2016 Inledningen och kapitel 1 4. Gun Hägerfelth, Språkarbete i alla ämnen En kort- kort studiehandledning för lärare på Östra Real Karin Rehman, december 2015

Läs mer

Förord... 2. Inledning... 3. Ungas politiska engagemang... 4. Politiskt kontra partipolitiskt engagemang... 4. Vill unga engagera sig politiskt?...

Förord... 2. Inledning... 3. Ungas politiska engagemang... 4. Politiskt kontra partipolitiskt engagemang... 4. Vill unga engagera sig politiskt?... Innehållsförteckning Förord... 2 Inledning... 3 Ungas politiska engagemang... 4 Politiskt kontra partipolitiskt engagemang... 4 Vill unga engagera sig politiskt?... 4 Hur ser unga på de politiska ungdomsförbunden?...

Läs mer

Gertrud Sandqvist EN KONSTHÖGSKOLAS TVÅ HUVUDUPPGIFTER

Gertrud Sandqvist EN KONSTHÖGSKOLAS TVÅ HUVUDUPPGIFTER Gertrud Sandqvist EN KONSTHÖGSKOLAS TVÅ HUVUDUPPGIFTER Alla texter i essäserien Dialogen har global paginering, vilket innebär att sidnumren är unika för var essä och desamma som i kommande tryckta upplaga.

Läs mer

BEHÖVS DET BÖCKER PÅ ÄLDREBOENDET. Seminarium på Mötesplats äldreomsorg 11-12 mars 2003. Presentation

BEHÖVS DET BÖCKER PÅ ÄLDREBOENDET. Seminarium på Mötesplats äldreomsorg 11-12 mars 2003. Presentation BEHÖVS DET BÖCKER PÅ ÄLDREBOENDET Seminarium på Mötesplats äldreomsorg 11-12 mars 2003 Presentation Jag heter Lena Frändberg och är här för att prata om en studie som jag håller på med. Jag är utbildad

Läs mer

Skönlitteraturen och elevernas skrivande borde ta större plats och ingå i ett tematiskt och ämnesintegrerat kunskapsinhämtande.

Skönlitteraturen och elevernas skrivande borde ta större plats och ingå i ett tematiskt och ämnesintegrerat kunskapsinhämtande. Spår av förändring Karin Jönsson och Jan Nilsson, Malmö Högskola Som framgår av reportaget Språkutvecklande arbete i grupp har Louise Svarvell varit läsoch skrivutvecklare i Hörby kommun sedan 2007. I

Läs mer

i N S P I R A T I O N e N

i N S P I R A T I O N e N i N S P I R A T I O N e N Nytt projekt stimulerar unga blivande journalister att vilja lära sig mer. HJÄRUP Eleverna på Hjärupslundsskolan har startat ett nytt projekt. Under ett par veckor kommer de att

Läs mer

Företagsamheten 2014 Östergötlands län

Företagsamheten 2014 Östergötlands län Företagsamheten 2014 Östergötlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Östergötlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Östergötlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma

Läs mer

Med fokus på ungdomars röst och 365 andra saker

Med fokus på ungdomars röst och 365 andra saker Med fokus på ungdomars röst och 365 andra saker Det är helt knäppt att vårt samhälle är så segregerat. Blanda mer! Den åsikten uttryckte nästan alla de drygt 130 ungdomar som intervjuades i projektet RÖST.

Läs mer

Folkbildning och folkbibliotek till ömsesidig nytta

Folkbildning och folkbibliotek till ömsesidig nytta Peter Alsbjer Länsbiblioteket i Örebro län peter.alsbjer@regionorebro.se 2010 Folkbildning och folkbibliotek till ömsesidig nytta Sedan 2008 bedriver folkbiblioteken och folkbildningen i Örebro län och

Läs mer

Öppna ditt hem för någon som behöver det. Bli familjehem, kontaktfamilj, stödfamilj eller kontaktperson.

Öppna ditt hem för någon som behöver det. Bli familjehem, kontaktfamilj, stödfamilj eller kontaktperson. Öppna ditt hem för någon som behöver det. Bli familjehem, kontaktfamilj, stödfamilj eller kontaktperson. Öppna ditt hem för någon som behöver det. Vi behöver dig som kan finnas där när det blir jobbigt,

Läs mer

Mentorsprojektet. Rapport 1 2003-08-16. Extern utvärdering, Tvärkulturell konsult. Brännkyrkag 49 Valhallavägen 157 118 22 Stockholm 115 57 Stockholm

Mentorsprojektet. Rapport 1 2003-08-16. Extern utvärdering, Tvärkulturell konsult. Brännkyrkag 49 Valhallavägen 157 118 22 Stockholm 115 57 Stockholm Mentorsprojektet Rapport 1 2003-08-16 Extern utvärdering, Tvärkulturell konsult Önver Cetrez Niklas Karlsson Brännkyrkag 49 Valhallavägen 157 118 22 Stockholm 115 57 Stockholm Tel: 08-641 05 35 0739-39

Läs mer