Röster om folkbildning och demokrati

Transkript

1 F olkbildningsrådet utvärderar No Röster om folkbildning och demokrati En rapport från projektet Folkbildingen och de demokratiska utmaningarna

2 Röster om folkbildning och demokrati En rapport från projektet Folkbildningen och de demokratiska utmaningarna Röster om folkbildning och demokrati 1

3 Röster om folkbildning och demokrati En rapport från projektet Folkbildningen och de demokratiska utmaningarna Folkbildningsrådet Box Stockholm Tel: Fax: E-post: Internet: Grafisk form: Thomas Östlund Produktion AB Omslag: Gunnar Falk Tryck: Norra Skåne Offset, Hässleholm Stockholm, december 2001 ISBN: Röster om folkbildning och demokrati

4 Röster om folkbildning och demokrati En rapport från projektet Folkbildningen och de demokratiska utmaningarna F O L K B I L D N I N G S R Å D E T Röster om folkbildning och demokrati 3

5 4 Röster om folkbildning och demokrati

6 Förord Demokratin är ofta något vi tar för givet. Ändå är det faktiskt inte mer än 80 år sedan vi fick allmän och lika rösträtt i Sverige. Någon har sagt att demokratin måste erövras av varje ny generation. I studieförbund och folkhögskolor möts hundratusentals människor varje år. Folkbildningen erbjuder en miljö präglad av nyfikenhet, kunskapssökande och reflektion. Jag är övertygad om att det är i mötet mellan människor där olika erfarenheter och värderingar bryts mot varandra som demokratin kan erövras av nya generationer. Det är därför en stor utmaning för folkbildningen att ge utrymme för en levande diskussion om demokrati. Ur denna diskussion kan nya redskap och modeller för hur demokratin kan utövas utvecklas. I Röster om folkbildning och demokrati vill vi ge några glimtar från det demokratiutvecklingsarbete som pågår i studieförbund och folkhögskolor. Rapporten utgör en del av Folkbildningsrådets nationella projekt Folkbildningen och de demokratiska utmaningarna. Jag vill rikta ett stort tack till de företrädare för folkhögskolor och studieförbund som delat med sig av sina erfarenheter och åsikter och därmed gjort denna studie och rapport möjlig. Stockholm i december 2001 Britten Månsson Wallin Folkbildningsrådet Röster om folkbildning och demokrati 5

7 6 Röster om folkbildning och demokrati

8 Innehåll Inledning 9 Bakgrund 10 Om projekten 14 Demokratiprojekt på folkhögskolor 16 Nya målgrupper 16 Samverkan och IT 18 Morgondagens lärorum 19 Nya former för samverkan 20 Regional samverkan för förnyelse av folkrörelser 22 För bygdens framtid 23 Aktiva människor i lokalsamhället 25 Medborgerligt deltagande 27 Aktivt deltagande i samhällsprocessen 29 Demokrati IT och informationsvärdering 31 Viktigt att värdera information 32 Ungdomars delaktighet 33 Demokratiprojekt i studieförbund 35 Morgondagens folkbildare 35 Experimentverkstäder 36 Ungas uppfattning om studiecirklar 38 Unga tycker till 39 IT som demokrativerktyg 40 Lärcentrum 42 Ny plattform för lärande på nätet 45 Demokrati i lokalsamhället 46 Demokratiåret en nationell satsning 48 Röster om folkbildning och demokrati 7

9 Om medborgarskap och medborgarbildning 50 Tillhörighet och delaktighet ingen självklarhet 53 Aktiva medborgare med självkänsla 54 Medborgaren som delaktig i lokalsamhällets utveckling 56 Om möten, mötesplatser och arenor 58 Traditionella arenor 60 Externa arenor 61 Virtuella möten 62 Nygamla former 63 Om den inre demokratin 66 Former för inre demokrati 68 Att leva som man lär 72 Medlemsorganisationer 75 Nära lokalsamhället 76 Samverkan 76 Om framtiden och folkbildningens demokratiska utmaningar 80 Lokalt demokratiarbete 82 Från ord till handling 82 Nya former och nytt innehåll? 83 Folkbildningens målgrupper 84 Nationellt demokratiarbete 88 Möten, mötesplatser och samtal 88 Vardagskunskap, erfarenhet och helheter 90 Bildning utbildning 91 Folkbildning i medborgarnas tjänst 92 Makt och maktstrukturer 95 Folkbildningens särart 95 Mer om projekten 98 Folkbildningsrådet 99 Utvärderingar från Folkbildningsrådet 99 8 Röster om folkbildning och demokrati

10 Inledning Under perioden pågår inom Folkbildningsrådet det nationella projektet Folkbildningen och de demokratiska utmaningarna. Projektet innefattar flera olika delar, där en del innebär att inventera projekt inom demokratiområdet som pågår i folkhögskolor och studieförbund. I denna rapport presenteras en rad exempel på sådana projekt. Rapporten inleds med en kort bakgrund och en översikt av de olika delarna i projektet Folkbildningen och de demokratiska utmaningarna. I kapitel ett presenteras ett antal demokratiprojekt i folkhögskolor och studieförbund. De fyra kapitlen därefter bygger på intervjuer med personer som arbetar med projekten. Här förmedlar de tankar och erfarenheter utifrån fyra olika teman: Om medborgarskapet och medborgarbildningen Om mötesplatser och arenor Om den inre demokratin Om folkbildningen, framtiden och de demokratiska utmaningarna Ambitionen med denna rapport är inte att utförligt beskriva projekten. Syftet är i stället att ge några glimtar från det arbete med demokratiutveckling som just nu pågår inom folkbildningen och förmedla några erfarenheter från detta arbete. Uppgifterna om projekten baseras i huvudsak på projektbeskrivningar från folkhögskolor och studieförbund, kompletterat med projektledarnas utsagor om de egna projekten. Det bör påpekas att det är fråga om ett antal lägesrapporter och framför allt personliga reflektioner från personer som befinner sig mitt uppe i en process. Röster om folkbildning och demokrati 9

11 Bakgrund Begreppet demokrati växlar innebörd och karaktär från tid till annan. Kraven på människor från stat och samhälle har också skiftat och olika intressenter har haft inflytande på hur dessa krav utformas. Begreppet medborgarskap är centralt när demokratifrågor diskuteras, och kan sägas beskriva människors relation till staten det offentliga. Svensk folkbildning har alltid medverkat till och är djupt förknippad med medborgarbildningen. Såväl form som innehåll har emellertid varierat. Den mångfald av verksamheter som vi idag kan se inom folkbildningen är delvis ett resultat av en lång historisk tradition men också en följd av att nya krafter trätt in på arenan och att vår omvärld förändras. Demokratin har som främsta mål jämlikhet och frihet. För såväl den enskilde som för samhället gäller det att finna en fungerande balans mellan dessa. Medborgarskapet kan ses som ett uttryck för hur denna balans hanteras. I modern demokratiteori fästs stor vikt vid att det finns fungerande medborgerliga offentligheter, det vill säga platser där medborgare kan mötas och fritt utbyta erfarenheter, bilda åsikter och förbereda sig för kollektiv handling. I offentligheterna inte bara utövas medborgaskapet utan det formas och vidareutvecklas också. Projektet Folkbildningen och de demokratiska utmaningarna avser att belysa folkbildningens relation till demokratin, särskilt de folkbildande verksamheternas bidrag till medborgarskapet, nu och i framtiden. Projektet ska även diskutera och föreslå strategier för folkbildningens eventuella kompensatoriska och utvecklande roll när det gäller demokratins framtid. Av särskilt intresse är folkbildning som medborgerlig mötesplats, dess karaktär av offentlighet. Folkbildningens förhållande till ungdomars livsstil, ny informationsteknologi och nya folkliga rörelser uppmärksammas speciellt. 10 Röster om folkbildning och demokrati

12 Projektet har inventerat forskning och utvecklingsarbete som belyser folkbildningens förhållande till demokratin. Projektet speglar även folkbildningens roll och vilja att anta de demokratiska utmaningarna i samhället. En central förhoppning är att projektet ska gagna folkbildningen genom att förmedla effekter och resultat från enskilda utvecklingsprojekt inom demokratiområdet som pågår i folkbildningen. Inom projektet fokuseras fyra centrala frågeställningar: a. Individen och medborgarskapet Individens förhållande till andra människor, till fria associationer, till kommuner och till staten avgörs till stor del av hur denne själv ser på sin roll som samhällsvarelse. För folkbildningens del finns anledning att mer specifikt ta reda på vilka uttryck för demokrati som dagens medborgare har och relatera dessa till folkbildningen. b. Folkbildningen och medborgarskapet Folkbildningens verksamheter och former har ansetts vara ett naturligt sätt att inlemmas i och lära sig ett demokratiskt arbetssätt genom den pedagogik som tillämpas i studiecirklar och i folkhögskolans kurser. I ljuset av hur människor formulerar sin syn på sig själva som samhällsvarelser, hur framstår då de folkbildande organisationernas mål och organisation? Hur ser i praktiken folkbildningens verksamheter, metoder och arbetssätt ut i folkhögskolor och studieförbund? Finns det en dold läroplan i folkbildningen? c. Folkbildningen och offentligheterna Folkbildningen har varit och är en naturlig arena för att utveckla och tillämpa kunskaper som kan komma till uttryck när man utövar sitt medborgarskap. Vilken karaktär har de folkbildande verksamheterna som medborgerliga offentligheter och vilka uttrycksformer använder sig folkbildningen av för att gestalta det offentliga samtalet? d. Folkbildningen och de demokratiska utmaningarna Ett sammanfattande frågeområde som också ska föreslå åtgärder för hur folkbildningen kan bidra till demokratins utveckling. Röster om folkbildning och demokrati 11

13 För att undersöka ovanstående frågeställningar tillämpas olika metoder. Här innefattas en inventering av pågående och tidigare genomförda forsknings- och utvecklingsprojekt på demokratiområdet inom folkbildningen. Gunnar Sundgrens bok Bildning och demokrati är ett led i denna inventering. Inom folkbildningen finns många aktörer som söker former för att utveckla demokratin och medborgarskapet. En viktig del av projektet är att samordna de utvecklingsprojekt som pågår i studieförbund och folkhögskolor. Kärnan i projektet är den forskningsstudie, Medborgarbildning i lokalsamhället (Mil) som startade i januari 2000 och genomförs vid Mälardalens högskola. De centrala frågeställningarna i projektet ligger här till grund för en fallstudie i en kommun Eskilstuna. Studien innefattar fyra led: 1. Kartläggning av den lokala samhället, särskilt med avseende på dess offentliga arenor. 2. Ett riktat urval av kommuninvånare intervjuas med avseende på deras förhållande och attityd till demokratin. Samtidigt kartläggs deras allmänna behov, intressen och livsmål men också deras kunskap om, erfarenheter av och syn på de lokala folkbildande verksamheterna. I urvalet ska tillses att yngre, de med annan kulturbakgrund och kvinnor, vilka traditionellt haft svårigheter att göra sig hörda inom demokratin, finns med i gruppen som intervjuas. 3. Här studeras folkbildande verksamheter närmare med avseende på både form och innehåll, i synnerhet hur de bidrar till medborgarskapets formering. 4. Här ges en sammanfattande bild av hur lokalsamhälle, folkbildande verksamhet och individer tillsammans förhåller sig till demokratins grundläggande värden och vilket bidrag de ger till medborgarskapet. Studien beräknas vara avslutad år 2002 och resultatet kommer att publiceras i en rapport från Folkbildningsrådet. 12 Röster om folkbildning och demokrati

14 Röster om folkbildning och demokrati 13