INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. PM från Dagspresskollegiet nr. 49 PRIVATANNONSÖRER I DAGSPRESSEN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. PM från Dagspresskollegiet nr. 49 PRIVATANNONSÖRER I DAGSPRESSEN"

Transkript

1 INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 49 PRIVATANNONSÖRER I DAGSPRESSEN Josefine Sternvik 2003

2 Dagspressens annonsmarknad Annonserna och reklamen i tidningar syftar till att få oss intresserade av varor och tjänster och att stimulera till köp. Tidningar innehåller olika slags reklam och annonser. En grov uppdelning av dagspressens annonsmarknad kan göras genom att skilja mellan textsidesannonser och rubrikannonser. De förra är de annonser som publiceras inne i tidningen tillsammans med det redaktionella materialet. De senare är de rubricerade annonser som publiceras efter allt redaktionellt material utgjorde rubrikannonserna 48 procent av morgontidningarnas totala annonsintäkter och tog upp 44 procent av den totala annonsvolymen, vilket är en nedgång med 6,9 procent från föregående år. 1 Reklam och annonser är ovärderliga för dagspressen. De utgör en betydande del av deras intäkter. Men reklam och annonser är också viktiga för läsarna. När människor får bedöma viktigheten hos olika innehållstyper hamnar annonser av olika slag en bra bit över medelvärdet. Lokala affärsannonser värderas ur viktighetssynpunkt något högre än olika slags rubrikannonser. 2 Tidningsutgivarnas undersökning om morgontidningens rubrikannonser visar att rubrikannonser värderas högt även bland dem som allmänt uppfattas som relativt svaga morgontidningskonsumenter, det vill säga de i åldrarna 15 till 29 år. Det tyder på att de här annonserna också är viktiga för utvecklingen av de yngres tidningsläsande. 3 Reklam och annonser hamnar också strax över mitten då man ser till dess läsvärde. Olika annonstyper läses i olika utsträckning av olika grupper. 45 procent av morgontidningsläsarna uppger att de läser i stort sett alla lokala affärsannonserna eller ganska mycket av dem procent läser rubrikannonserna dagligen. Vilka rubrikannonser som läses skiljer sig emellertid mellan olika grupper. Kvinnor läser bilannonser i betydligt lägre utsträckning än män och ungdomar i åldern är mer än andra åldersgrupper benägna att läsa nöjesannonserna. 5 Privatannonsering Professionella reklam- och annonsköpare har olika kanaler att välja mellan för att sälja varor och tjänster. Det handlar om reklam i olika medier, till exempel TV, radio, Internet och tidningar. Det handlar om utomhusreklam och direktreklam i brevlådorna och så vidare. När privatpersoner vill sälja eller för den delen också efterfråga varor och/eller tjänster är reklam-/annonskanalerna färre. De flesta reklammedier är inte anpassade för privatannonsering. Som privatperson kan man till exempel sätta upp lappar i den lokala affären, man kan annonsera på Internet eller Text-TV, men det största annonsorganet för de flesta privatpersoner torde vara den lokala morgontidningen. Privatpersoner som vill annonsera i dagspressen är i stort sett hänvisade till rubrikannonserna. Detta gör att dessa annonser får en mycket strategisk betydelse. För många är beställning av privatannonser den enda personliga kontakt man har med sin tidning. De studier som gjorts visar att beställning av annonser är det överlägset vanligaste enskilda skälet till varför man tagit kontakt med sin morgontidning 6. 1 Tidningsutgivarna (2002) Morgontidningarnas rubrikannonser Rapport nr Strid, Jan (2000) Viktigt innehåll då och nu. Ur boken Tryckt. 20 kapitel om dagstidningar i början av 2000-talet. Red. Ingela Wadbing och Lennart Weibull. Institutionen för journalistik och masskommunikation, Göteborgs universitet. 3 Tidningsutgivarna (2002) Morgontidningarnas rubrikannonser Rapport nr Hadenius, Stig och Lennart Weibull (2003) Massmedier. En bok om press, radio och TV. Albert Bonniers förlag. 5 Tidningsutgivarna (2002) Morgontidningarnas rubrikannonser Rapport nr I Publicistiska Boksluts läsarundersökning 2002 ställdes frågan om man varit i kontakt med sin tidning och vilken anledning i så fall var till att man tog kontakten. Studien bygger på ett obundet slumpmässigt urval av personer som intervjuades per telefon 1

3 Vilka är det då som sätter in rubrikannonser? En del specifika företagskategorier är hänvisade hit, till exempel biografer, restauranger, mäklare och så vidare. Men det är som sagts också här som privatpersoner och småföretagare har möjlighet att sälja eller efterfråga varor och tjänster. När man talar om privatpersoners annonsering i dagspressen brukar man vanligtvis omnämna dessa som radannonser. Långt ifrån alla sätter in annonser av detta slag, men det finns en grupp som är mer benägna än andra att beställa radannonser i dagspressen. Det är denna grupp som vi är intresserade av i detta PM. 7 Vilka annonserar? Ungefär en fjärdedel av Sveriges befolkning uppger att de har satt in minst en radannons i någon dagstidning det senaste året. En mindre andel har beställt flera radannonser under denna period. Ingen gång 77% Någon gång de senaste tolv månaderna 15% Någon gång i halvåret 4% Någon gång i månaden eller oftare 2% Någon gång i kvartalet 2% Figur 1 Fördelning av hur ofta allmänheten satt in privatannonser i någon dagstidning det senaste året (%) Det är således långt ifrån alla som regelbundet sätter in radannonser i någon dagstidning. Men bland de som faktiskt gör det, kan man se att det finns vissa grupper i samhället som är mer benägna än andra att annonsera i privat syfte. Bakgrundsfaktorer Om man är man eller kvinna har betydelse för huruvida man är benägen att beställa radannonser i dagspressen. 52 procent av privatannonsörerna är män, vilket är en överrepresentation sett till allmänheten i stort. Lite drygt en fjärdedel av alla män har minst en gång under de senaste tolv månaderna satt in minst en radannons i någon tidning. Motsvarande andel för kvinnor är endast cirka en femtedel. hösten stycken tidningar ingick i studien. 7 Resultatet i följande avsnitt bygger på data från SOM-undersökningen I denna undersökning ställdes ett frågebatteri med 45 frågor om saker man gjort de senaste 12 månaderna. En av frågorna handlade om hur ofta man annonserat i någon dagstidning. Frågan, som den är formulerad, tar inte hänsyn till om man har satt in annonser i egenskap av privatperson eller i sitt arbete. Det ligger dock nära till hands att tro att de flesta uppfattat frågan som handlande i egenbruk, det vill säga satt in en radannons för egen vinning - antingen privat eller för sitt egna lilla företag. Annonseringen av detta slag är generellt sett hänvisad till rubrikannonserna. 2

4 Kvinnor 21 Män 27 Figur 2 Andel män och kvinnor som annonserat i någon dagstidning minst en gång de senaste 12 månaderna (%) Män är inte bara mer benägna än kvinnor att sätta in radannonser, de sätter även in annonser av detta slag vid betydligt fler tillfällen. Detta är ett intressant resultat med tanke på att män generellt sett värderar annonser lägre än kvinnor samt att de dessutom läser annonser i mindre utsträckning. Åldern spelar också en viktig roll i detta sammanhang. Benägenheten att sätta in radannonser tenderar att minska efter att man fyllt 65 år. Ungdomar och pensionärer annonserar betydligt mer sällan än övriga åldersgrupper. Personer som befinner sig mitt i livet är med andra ord de flitigaste privatannonsörerna år år år år år år 70 år eller mer 9 19 Figur 3 Andel personer som annonserat i någon dagstidning minst en gång de senaste 12 månaderna, fördelat på olika åldersgrupper (%) Det är också i åldersgruppen 30 till 39 som man finner de mest frekventa privatannonsörerna. Pensionärer och ungdomar skiljer ut sig även i detta avseende. De sätter in i särklass minst antal radannonser per år. De som annonserar är oftast svenska medborgare. Hela 99 procent av de som uppgivit att de satt in minst en radannons det senaste 12 månaderna är svenska medborgare. Totalt sett har en fjärdedel av alla svenska medborgare annonserat någon gång under året som gått. Av de med annat medborgarskap än svenskt är det endast 13 procent som annonserat under samma period. Svenska medborgare är också mer benägna än icke-svenska medborgare att sätta in flera radannonser per år. Exempelvis är det endast svenska medborgare som satt in fler än två radannonser det senaste året. Det råder ingen större skillnad mellan hur benägen man är att privatannonsera beroende på var i Sverige man bor. Generellt sett är boende i mindre tätorter eller boende i ytterområden/förorter till någon storstad sämre på att privatannonsera än boende på övriga platser i Sverige. Skillnaderna är dock marginella. Däremot kan man se något tydligare skillnader mellan benägenhet att privatannonsera i dagspressen beroende på var man är uppväxt någonstans. 3

5 Övriga världen 17 Storstad 23 Stad/större tätort 26 Mindre tätort Landsbygd 21 Figur 4 Andel personer som annonserat i någon dagstidning minst en gång de senaste 12 månaderna, fördelat på uppväxtområde (%) De som är uppväxta någonstans i Sverige är mer benägna att privatannonsera än de som växt upp utomlands. Men det råder även vissa skillnader mellan boende på olika ställen i Sverige. Familjesituation Människors benägenhet att sätta in radannonser påverkas även av deras familjesituation. Generellt kan man säga att ju mer stabila familjeförhållanden desto större sannolikhet att man annonserat i någon dagstidning det senaste året. Gift Sambo 26 Ensamstående 15 Figur 5 Andel personer som annonserat i någon dagstidning minst en gång de senaste 12 månaderna, fördelat på civilstånd (%) Personer som lever i ett förhållande är starkt överrepresenterade i privatannonsörsgruppen i jämförelse med allmänheten i stort. Tittar man på förhållandet inom respektive grupp kan man snabbt konstatera att nästan en tredjedel av de gifta annonserat och så många som 16 procent av de äkta makarna har dessutom gjort det fler än en gång det senaste året. Ensamstående privatannonserar i betydligt mindre utsträckning och betydligt mer sällan. Om man har barn eller inte är också avgörande för huruvida man sätter in radannonser i dagstidningar. Chansen att man har satt in en radannons ökar markant om man har barn än om man saknar barn. Tendensen är också att chanserna för att man ska ha satt in en radannons ökar med antalet barn. Tre eller fler barn 40 Två barn Ett barn 25 Inga barn 12 Figur 6 Andel personers som annonsera i någon dagstidning minst en gång, fördelat på antal barn i hushållet (%) 4

6 Trebarnsföräldrar är de flitigaste privatannonsörerna. Antalet barn spelar inte bara roll för att man sätter in radannonser eller inte utan också för hur ofta man gör det. Tre eller fler barn innebär betydligt tätare annonseringsfrekvens. Barnens ålder är betydelsefull i detta sammanhang. Småbarnsföräldrar är mer benägna än andra att sätta in radannonser i dagspressen. Barn 20 år eller äldre 16 Barn år Barn 7-15 år Barn 4-6 år Barn 0-3 år 38 Icke barnfamilj 18 Figur 7 Andel personers som annonsera i någon dagstidning minst en gång, fördelat på barnens ålder i hushållet (%) Ju äldre barnen är desto mer avtagande tenderar föräldrarna att privatannonsera i någon dagstidning. Klasstillhörighet Vilken socialklass man anser sig tillhöra påverkar också huruvida man sätter in radannonser. Tittar man på inkomst kan man se att tendensen är att ju mer man tjänar desto mer ökar sannolikheten att man annonserar. Mer än kr/år kr/år kr/år kr/år kr/år kr/år kr/år kr/år el mindre 9 Figur 8 Andel personer som annonserat i någon dagstidning minst en gång de senaste 12 månaderna, fördelat på hushållets årsinkomst (%) I de flesta inkomstgrupperna sätter cirka 4 procent in fler än en radannons per år. Den högsta och den lägsta inkomstgruppen skiljer dock ut sig i detta avseende. De i den lägsta inkomstgruppen sätter in färre radannonser per år än övriga. Motsatt förhållande råder för de med högst årsinkomst. Höginkomsttagarna är betydligt mer benägna än övriga att sätta in flera radannonser per år. 5

7 Privatannonsörerna är generellt sett något mer högutbildade än allmänheten i övrigt. Men denna skillnad är marginell. Vilka hemförhållanden man haft under uppväxten har heller inte spelat någon nämnvärd roll för hur benägen man är att privatannonsera. Däremot är de rådande hemförhållandena en viktig bakgrundsfaktor för om man annonserar eller inte. Företagarhem Akademikerfamilj Tjänstemannahem Jordbrukarhem 21 Arbetarhem 19 Figur 9 Andel personer som annonserat i någon dagstidning de senaste 12 månaderna, fördelat på hemförhållande (%) Personer i företagarhem är de som privatannonserar mest. Företagarhemmen är vidare - tillsammans med personer från jordbrukarhem - de som publicerar radannonser mer ofta än övriga grupper. Det är rimligt att anta att detta till viss del kan förklaras med att dessa personer annonserar för sina egna småföretag. Privatannonsering i relation till tidningskonsumtion Huruvida man privatannonserar i dagspressen eller inte beror till viss del på vilken relation man har till dagspressen i allmänhet och till morgontidningen i synnerhet. Privatannonsörerna är överlag mer än andra benägna att ta del av tryckta medier över huvudtaget. De är överrepresenterade i samtliga grupper av användning av olika tryckta medier, med undantag av läsning av gratistidningar och lokala annonsblad. Den största överrepresentationen finner man dock om man ser till morgontidningsläsning. Av de som annonserat i någon dagstidning det senaste året läser över 90 procent en morgontidning minst en gång i veckan. I jämförelse med allmänheten i stort är detta en överrepresentation. Det är uppenbart att det är morgontidningen som är viktig för de som sätter in radannonser i dagstidningar. Vilket inte är så konstigt med tanke på att det är just i morgontidningarna som den övervägande delen av denna slags annonseringen sker. De regelbundna läsarna är överrepresenterade bland privatannonsörerna i jämförelse med allmänheten. Morgontidningsläsare sätter in radannonser i större utsträckning än icke-läsarna. Tendensen till privatannonsering ökar dessutom om man är en regelbunden läsare. 6

8 Läser minst två morgontidningar regelbundet Läser morgontidning 5-7 dag/veckan 25 Läser morgontidning 1-4 dag/veckan 20 Läser ej någon morgontidning 17 Figur 10 Andel personer som annonserat i någon dagstidning de senaste 12 månaderna, fördelat på morgontidningsläsning (%) Det är till stor del människor som har för vana att läsa en morgontidning som privatannonserar. Läser man ytterligare en eller två tidningar ökar benägenheten att sätta in radannonser ytterligare. Det är ofta de som prenumererar på en morgontidning som sätter in radannonser. Mer än en fjärdedel av de som har en prenumeration i sitt hushåll har någon gång annonserat i någon dagstidning det senaste året. Av de som inte har en prenumeration på någon morgontidning är det jämförelsevis 18 procent som har privatannonserat i någon dagstidning. De som privatannonserar i dagspressen har överlag större förtroende för sin morgontidning än vad folk i allmänhet har. Omvänt förhållande gäller däremot för privatannonsörernas syn på kvällspressen Annonsörer lokal morgontidning kvällspressen Figur 11 Människor förtroende för morgon- respektive kvällspressen fördelat på privatannonsörer och allmänheten (balansmått 8 ) Privatannonsörerna har generellt sett något större förtroende än allmänheten för de medier som allmänt sett har högt förtroende som till exempel den lokala morgontidningen, Sveriges television, TV4 och Sveriges Radio. På samma sätt har privatannonsörerna mindre förtroende för de medier som allmänt sett har lågt förtroende exempelvis kvällspressen, privata TVkanaler och lokalradio. De som privatannonserar i sin lokala morgontidning har också en mycket positiv syn på morgontidningens reklam och annonser, till och med något mer positiv än allmänheten i övrigt har. I jämförelse med reklam i andra medier, så som kvällspressen, TV, Internet och 8 Balansmåttet bygger på differensen mellan de som angivit att de har mycket eller ganska stort förtroende för respektive medier och de som angivit att de har mycket eller ganska lite förtroende för respektive medier. 7

9 direktreklam betraktas morgontidningens annonser som de mest intressanta, de mest tillförlitliga, de mest informativa, de minst störande och till och med de som man har mest nytta av vid inköp 9. Privatannonsörer i dagspressen Vissa människor tenderar mer än andra att regelbundet läsa en morgontidning. Vanligen brukar man säga att läsningen är som mest regelbunden bland människor som har förhållandevis stabila vanor. Människor med stabila vanor har ofta ett stabilt liv i övrigt, det vill säga de lever i ett fast förhållande, har ett fast arbete med trygg inkomst och så vidare. Den dagliga läsningen ingår i den regelbundna livsrytmen. Precis som livssituationen är avgörande för tidningsläsning har den också avgörande betydelse för annonseringsbenägenheten. Människor som befinner sig i en specifik livssituation tenderar mer än andra att privatannonsera. Stabiliteten i tillvaron kan tyckas viktig även ur annonseringssynpunkt. Gifta eller sambos, svenska medborgare, barnfamiljer, egna företagare med bra lön och så vidare sätter mer än andra in radannonser. Men till skillnad från tidningsläsningen handlar det inte i första hand om någon vana utan troligtvis mer om behov. Människor som befinner sig i en viss livssituation tenderar mer än andra att ha behov av att sätta in privatannonser. De som har barn, och då gärna små barn, befinner sig exempelvis i en sådan situation då behov att privatannonsera föreligger. För det första sätter många in födelseannonser i den lokala morgontidningen och för det andra är andrahandsmarknaden för barnartiklar stor. Överhuvudtaget finns det i Sverige en tradition att annonsera vid speciella tillfällen så som förlovning och bröllop, födelsedagar och begravningar och så vidare. Det finns också varor som har stort andrahandsvärde. Det förekommer mest troligen även att en del annonserar i egenskap av småföretagare. Frågan om annonseringen tar inte hänsyn till i vilket syfte man annonserar. Även om man kan anta att de flesta är privata, så ligger det nära till hands att tro att överrepresentationen av företagare beträffande benägenheten att sätta in radannonser står att finna i detta metodproblem. Men det finns människor med stort annonseringsbehov som ändå inte annonserar. I de flesta fallen tycks detta ha att göra med deras relation till morgontidningen. Människor som läser en dagstidning regelbundet tenderar nämligen mer än andra att sätta in privatannonser. Människor relationen till morgontidningen är således också viktig dock inte ensamt avgörande. Befinner man sig inte i en situation i livet då man har behov av att sätta in privatannonser av en eller annan anledning så spelar det i princip ingen roll hur ofta eller hur mycket man läser sin morgontidning. Morgontidningsläsningen är således endast intressant i relation till människors livssituation om man är intresserad av graden av annonseringsbenägenhet. 9 För mer information om människors syn på reklam och annonser i olika medier se Sternvik, Josefine (2003) Attityder till reklam ocb annonser i olika medier, PM nr. 50 från Dagspresskollegiet. 8

10 Dagspresskollegiet en presentation Dagspresskollegiet är ett forskningsprogram vid Institutionen för journalistik och masskommunikation, Göteborgs universitet. Programmet startades 1979, och är huvudsakligen finansierat av Tidningsutgivarna. Syftet har ända sedan starten varit att belysa dagspressens utveckling i samhället på tre sätt, framför allt ur ett publikperspektiv: Hur dagstidningsläsningen utvecklas över tid Vilka faktorer som bestämmer användningen av och uppfattningen om dagspress Samspelet mellan dagspress och andra medier Genom årliga studier av dagstidningsläsning och andra medievanor har det efterhand byggts upp en solid kunskap kring vad som över lång tid karaktäriserat den svenska allmänhetens medieval. Dagspresskollegiets PM-serie finns sedan 2002 enbart på Internet Gamla rapporter kan, i de fall de inte är utgångna, beställas från Dagspresskollegiet. Se vidare där också andra publikationer finns listade. 9

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Direktreklam: utveckling, användning, värdering

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Direktreklam: utveckling, användning, värdering INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 51 Direktreklam: utveckling, användning, värdering Ingela Wadbring 2003 Inledning Under det senaste

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet ATTITYDER TILL REKLAM OCH ANNONSER I OLIKA MEDIER

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet ATTITYDER TILL REKLAM OCH ANNONSER I OLIKA MEDIER INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 50 ATTITYDER TILL REKLAM OCH ANNONSER I OLIKA MEDIER Josefine Sternvik 2003 Allmänheten och reklamen

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet KONKURRENS ELLER KOMPLEMENT I OLIKA GRUPPER

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet KONKURRENS ELLER KOMPLEMENT I OLIKA GRUPPER INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 4 KONKURRENS ELLER KOMPLEMENT I OLIKA GRUPPER Karin Hellingwerf 23 Konkurrens eller komplement

Läs mer

Att kurvan för dagspressens samlade upplaga har varit nedåtgående de senaste

Att kurvan för dagspressens samlade upplaga har varit nedåtgående de senaste Mot nya läsvanor? MOT NYA LÄSVANOR? ULRIKA ANDERSSON Att kurvan för dagspressens samlade upplaga har varit nedåtgående de senaste femton åren är ingen nyhet inom mediebranschen. En och annan chefredaktör

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet TIDNINGAR OCH ANDRA MEDIER

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet TIDNINGAR OCH ANDRA MEDIER INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 39 TIDNINGAR OCH ANDRA MEDIER Karin Hellingwerf 3 Tidningar och andra medier Dagstidningsläsningen

Läs mer

Tidningar i brevlådor, på bussar och i ställ

Tidningar i brevlådor, på bussar och i ställ Ingela Wadbring Texten är hämtad ur: Sören Holmberg och Lennart Weibull (red) Lyckan kommer, lyckan går SOM-institutet, Göteborgs universitet, rapport nr 36 Hela rapporten kan beställas via www.som.gu.se,

Läs mer

JOSEFINE STERNVIK. Ungas nyhetskonsumtion i en föränderlig nyhetsvärld

JOSEFINE STERNVIK. Ungas nyhetskonsumtion i en föränderlig nyhetsvärld Ungas nyhetskonsumtion i en föränderlig nyhetsvärld UNGAS nyhetskonsumtion i en föränderlig nyhetsvärld JOSEFINE STERNVIK N yhetsvanor hos dagens unga har förändrats dramatiskt både om vi jämför med äldres

Läs mer

Dagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik, medier och kommunikation. PM nr. 78

Dagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik, medier och kommunikation. PM nr. 78 Dagspresskollegiet Göteborgs universitet Institutionen för journalistik, medier och kommunikation PM nr. 78 Morgontidningsläsning på papper och webb samt prenumerationer i hushållen en tabellrapport Ingela

Läs mer

FÖRTROENDET FÖR MASSMEDIER

FÖRTROENDET FÖR MASSMEDIER Förtroendet för massmedier FÖRTROENDET FÖR MASSMEDIER LENNART WEIBULL E n grundtanke i all opinionsbildning är att det inte bara är budskapet som är det viktiga: det handlar även om vem som framför det.

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 45 DET FÖRÄNDERLIGA SAMHÄLLET - ålderssammansättning, flyttning och hushållsstruktur i relation

Läs mer

Nyheter utgör en väsentlig del av de flesta människors vardag, varje dag och

Nyheter utgör en väsentlig del av de flesta människors vardag, varje dag och Nyheter i lurar, på papper och skärmar NYHETER I LURAR, PÅ PAPPER OCH SKÄRMAR Om nyhetsanvändning i Göteborgsregionen ANNIKA BERGSTRÖM OCH INGELA WADBRING Nyheter utgör en väsentlig del av de flesta människors

Läs mer

Tidningsprenumeration bland invandrare

Tidningsprenumeration bland invandrare INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION (JMG) Göteborgs universitet Dagspresskollegiet PM nr. 58 Tidningsprenumeration bland invandrare Ulrika Andersson 2005 Tidningsprenumeration bland invandrare

Läs mer

Förmåga att tillvarata sina rättigheter

Förmåga att tillvarata sina rättigheter Kapitel 8 Förmåga att tillvarata sina rättigheter Inledning I SCB:s undersökningar av levnadsförhållanden (ULF) finns också ett avsnitt som behandlar samhällsservice. Detta avsnitt inleds med frågan: Tycker

Läs mer

SVENSKARS OCH INVANDRARES

SVENSKARS OCH INVANDRARES INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 36 SVENSKARS OCH INVANDRARES MEDIEINNEHAV OCH NYHETSKONSUMTION Ingela Wadbring 2002 De som kommit

Läs mer

Skiftande mediepreferenser för annonser

Skiftande mediepreferenser för annonser Skiftande mediepreferenser för annonser Skiftande mediepreferenser för annonser Björn Danielsson och MARIE GRUSELL I Sverige var dagspressen under en lång period den dominerande kanalen för annonsering.

Läs mer

NYHETER BLAND UNGA VUXNA I GÖTEBORG

NYHETER BLAND UNGA VUXNA I GÖTEBORG Nyheter bland unga vuxna i Göteborg NYHETER BLAND UNGA VUXNA I GÖTEBORG Oscar Westlund N yheter utgör en betydelsefull del av det medieinnehåll som svensken kan ta del av i olika medier såsom TV, press,

Läs mer

Medieinnehav i hushållen hösten 2004

Medieinnehav i hushållen hösten 2004 INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION (JMG) Göteborgs universitet Dagspresskollegiet PM nr. 56 Medieinnehav i hushållen hösten 2004 Anna Olsén Antoni 2005 Medieinnehav i hushållen hösten

Läs mer

DAGSPRESSKOLLEGIET, GÖTEBORGS UNIVERSITET LÄSVANESTUDIEN FRÅN DAGSPRESSKOLLEGIET

DAGSPRESSKOLLEGIET, GÖTEBORGS UNIVERSITET LÄSVANESTUDIEN FRÅN DAGSPRESSKOLLEGIET LÄSVANESTUDIEN FRÅN DAGSPRESSKOLLEGIET VÅREN 15 DAGSPRESSKOLLEGIET Startade 1979 Huvudfinansiär 13-17: Carl-Olov och Jenz Hamrins stiftelse i Jönköping. Tidigare finansiär 1979-12: Tidningsutgivarna (TU).

Läs mer

Slöjd och hantverk. Vanor och värderingar. Frida Vernersdotter [SOM-rapport nr 2013:11]

Slöjd och hantverk. Vanor och värderingar. Frida Vernersdotter [SOM-rapport nr 2013:11] Slöjd och hantverk Vanor och värderingar Frida Vernersdotter [SOM-rapport nr 2013:11] Tabellförteckning Tabell 1. Gått på hemslöjdsmarknad/-utställning efter kön, ålder, utbildning, bostadsort, region

Läs mer

Sänkt reklamskatt för vissa periodiska publikationer

Sänkt reklamskatt för vissa periodiska publikationer Promemoria Sänkt reklamskatt för vissa periodiska publikationer Promemorians huvudsakliga innehåll I promemorian föreslås att samtliga periodiska publikationer, även gratisutdelade, som har karaktär av

Läs mer

Är det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk?

Är det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk? Är det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk? En undersökning om attityder till sjukskrivning bland 2.000 anställda och arbetsgivare inom privat och offentlig sektor Arne Modig Kristina Boberg T22785

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Tidningsläsning bland arbetslösa

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Tidningsläsning bland arbetslösa INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 44 Tidningsläsning bland arbetslösa Ulrika Andersson 3 Tidningsläsning bland arbetslösa 199-talet

Läs mer

Barnfamiljerna och tidningsprenumerationen en relation på väg att försvagas?

Barnfamiljerna och tidningsprenumerationen en relation på väg att försvagas? Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation Dagspresskollegiet Dagspresskollegiet PM nr. 66 Barnfamiljerna och tidningsprenumerationen en relation på väg att försvagas? Ingela

Läs mer

Sverigedemokraterna i Skåne

Sverigedemokraterna i Skåne Sverigedemokraterna i Skåne Sverigedemokraterna i Skåne Anders Sannerstedt Sverigedemokraterna gick starkt framåt i valet 2006. I riksdagsvalet fördubblade de sin röstandel jämfört med 2002, och i kommunalvalet

Läs mer

nyheter, bloggar och offentliga sajter.

nyheter, bloggar och offentliga sajter. Nyheter, bloggar och offentliga sajter nyheter, bloggar och offentliga sajter Annika Bergström Internet får allt större betydelse i vårt samhälle, inte minst genom att utgöra arena för handel och informationsyttringar.

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 46 TILL VILKET PRIS SOM HELST? - prenumeranter i förhållande till prenumerationspris Ulrika Andersson

Läs mer

9. Norrlänningarna och hälso- och sjukvården

9. Norrlänningarna och hälso- och sjukvården 9. Norrlänningarna och hälso- och sjukvården Sofia Reinholdt, Institutionen för industriell ekonomi och samhällsvetenskap, Luleå tekniska universitet Under de senaste 15 åren har många länder genomfört

Läs mer

Radio kanaler, plattformar och förtroende

Radio kanaler, plattformar och förtroende Radio kanaler, plattformar och förtroende Radio kanaler, plattformar och förtroende Annika Bergström M assmediesystemet växer in i den digitala kommunikationsteknologin med allt vad det innebär av interaktivitet,

Läs mer

KULTURVANOR OCH LIVSSTIL I SVERIGE 2008 En rapport framtagen för Kulturrådet av SOM-institutet vid Göteborgs universitet

KULTURVANOR OCH LIVSSTIL I SVERIGE 2008 En rapport framtagen för Kulturrådet av SOM-institutet vid Göteborgs universitet KULTURVANOR OCH LIVSSTIL I SVERIGE 2008 En rapport framtagen för Kulturrådet av SOM-institutet vid Göteborgs universitet Kontaktpersoner: SOM-institutet, Åsa Nilsson: asa.nilsson@som.gu.se Kulturrådet,

Läs mer

Bytt är bytt och kommer inte tillbaka?

Bytt är bytt och kommer inte tillbaka? Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation Dagspresskollegiet PM nr. 64 Bytt är bytt och kommer inte tillbaka? Unga och papperstidningar av olika slag. Exemplet Stockholm

Läs mer

En stad tre verkligheter

En stad tre verkligheter Uppsats i Historia1, Delkurs 1 Högskolan Dalarna, VT 2010 En stad tre verkligheter En uppsats om Sundsvallspressens bevakning av den stora strejken 1909 Rickard Björling Innehåll 1. Inledning. s. 2 1.1

Läs mer

EN FÖRLORAD NYHETSGENERATION? (Eller: vill inte unga vuxna längre ha koll på läget?)

EN FÖRLORAD NYHETSGENERATION? (Eller: vill inte unga vuxna längre ha koll på läget?) EN FÖRLORAD NYHETSGENERATION? (Eller: vill inte unga vuxna längre ha koll på läget?) Jonas Ohlsson SOM-institutet Vetenskapsfestivalen 2013 100 Tidningsläsning bland unga vuxna, 1986 2012 (procent minst

Läs mer

Dagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation. PM nr. 76

Dagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation. PM nr. 76 Dagspresskollegiet Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation PM nr. 76 Vad är prisvärt? En jämförelse mellan allt från pappersmedier till balettföreställningar Ingela Wadbring

Läs mer

Hushållsbarometern våren 2007

Hushållsbarometern våren 2007 Hushållsbarometern våren 2007 Erika Pahne Institutet för Privatekonomi maj 2007 Sammanfattning Hushållsindex har sjunkit något från 50,8 hösten 2006 till 50,5. Trots en försumbar tillbakagång ligger index

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 53 EN TIDNING FÖR ALLA? Om invandrares användning av och attityder till medier i allmänhet och

Läs mer

Nyhetsförmedling handlar om att ge människor den information de behöver och

Nyhetsförmedling handlar om att ge människor den information de behöver och Val av nyhetskanal när kriser inträffar VAL AV NYHETSKANAL NÄR KRISER INTRÄFFAR MARINA GHERSETTI Nyhetsförmedling handlar om att ge människor den information de behöver och den information de vill ha.

Läs mer

Arbetsrapport nr 5. Gratistidningsmarknaden i Sverige 2001. Therese Eriksson JMG. Institutionen för Journalistik och Masskommunikation

Arbetsrapport nr 5. Gratistidningsmarknaden i Sverige 2001. Therese Eriksson JMG. Institutionen för Journalistik och Masskommunikation JMG Institutionen för Journalistik och Masskommunikation Arbetsrapport nr 5 Gratistidningsmarknaden i Sverige 2001 Therese Eriksson Arbetsrapport nr. 5 Gratistidningsmarknaden i Sverige 2001 Therese Eriksson

Läs mer

Med publiken i blickfånget

Med publiken i blickfånget Med publiken i blickfånget Tidningsredaktioners arbete med publikundersökningar under 1930-1980-tal Ulrika Andersson 1 Författare: Ulrika Andersson Författaren Foto: JMG, Göteborgs universitet Tryck: Vulkan

Läs mer

JMG. Fokus på unga vuxna. Sociala förändringar och växande medieutbud skapar nya medievanor bland unga. Arbetsrapport nr. 46.

JMG. Fokus på unga vuxna. Sociala förändringar och växande medieutbud skapar nya medievanor bland unga. Arbetsrapport nr. 46. JMG Institutionen för Journalistik och Masskommunikation Arbetsrapport nr. 46 Fokus på unga vuxna Sociala förändringar och växande medieutbud skapar nya medievanor bland unga Ulrika Andersson Arbetsrapport

Läs mer

VAD GÖR MAN NÄR DEN DAGLIGA KAMRATEN VID FRUKOSTBORDET FÖRSVINNER?

VAD GÖR MAN NÄR DEN DAGLIGA KAMRATEN VID FRUKOSTBORDET FÖRSVINNER? Vad gör man när den dagliga kamraten vid frukostbordet försvinner? VAD GÖR MAN NÄR DEN DAGLIGA KAMRATEN VID FRUKOSTBORDET FÖRSVINNER? Ingela Wadbring När en tidning läggs ned och därmed försvinner ur människors

Läs mer

Vad föredrar svenska folket helst att se på TV? Stämmer tittarnas önskemål överens

Vad föredrar svenska folket helst att se på TV? Stämmer tittarnas önskemål överens TV-tittarnas programpreferenser och den 11 september TV-TITTARNAS PROGRAMPREFERENSER OCH DEN 11 SEPTEMBER KENT ASP Vad föredrar svenska folket helst att se på TV? Stämmer tittarnas önskemål överens med

Läs mer

från radioprat till musikskval

från radioprat till musikskval Från radioprat till musikskval från radioprat till musikskval Jan Strid Radiolyssnandet i Sverige har varit tämligen stabilt ända sedan tillkomsten av de privata lokalradiokanalerna 1993. Tiden som vi

Läs mer

Tidningsmarknaden i Göteborgsregionen har förändrats en hel del sedan slutet

Tidningsmarknaden i Göteborgsregionen har förändrats en hel del sedan slutet Tidningsläsning i Göteborgsregionen TIDNINGSLÄSNING I GÖTEBORGSREGIONEN ANNIKA BERGSTRÖM OCH LENNART WEIBULL Tidningsmarknaden i Göteborgsregionen har förändrats en hel del sedan slutet av 1990-talet.

Läs mer

När det talas eller skrivs om ungdomar och medier handlar det i första hand om

När det talas eller skrivs om ungdomar och medier handlar det i första hand om De unga och radion DE UNGA OCH RADION JAN STRID När det talas eller skrivs om ungdomar och medier handlar det i första hand om ny medieteknologi: data, mp-3-spelare och plasmatv. Men någonstans skall de

Läs mer

Motion till riksdagen 2013/14:C344 lh av Johan Linander och Per-Ingvar Johnsson (C) Presstöd till hög- och medelfrekventa dagstidningar

Motion till riksdagen 2013/14:C344 lh av Johan Linander och Per-Ingvar Johnsson (C) Presstöd till hög- och medelfrekventa dagstidningar NUMMER DELAD [ ] Enskild motion Motion till riksdagen 2013/14:C344 lh av Johan Linander och Per-Ingvar Johnsson (C) Presstöd till hög- och medelfrekventa dagstidningar Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen

Läs mer

Projekt Västlänken 2015 Projektnummer: TRV 2013/45076 Markör

Projekt Västlänken 2015 Projektnummer: TRV 2013/45076 Markör Projekt Västlänken 2015 Projektnummer: TRV 2013/45076 Markör Innehåll Bakgrund Syfte Metod och urval Resultat Kännedom Attityder till projektet Kontakter med Trafikverket Information Om Trafikverket Bakgrundsdata

Läs mer

utskrift från nordicom.gu.se Nordicom-Sveriges Internet barometer 2005 2006-06-21

utskrift från nordicom.gu.se Nordicom-Sveriges Internet barometer 2005 2006-06-21 utskrift från nordicom.gu.se Nordicom-Sveriges Internet barometer 2005 2006-06-21 MedieNotiser Nordicom-Sverige Göteborgs universitet Nr 2, 2006 INNEHÅLL Användning av och tillgång till massmedier Figur

Läs mer

Sedan några år har svenskarna tagit sig över internettröskeln så till vida att de

Sedan några år har svenskarna tagit sig över internettröskeln så till vida att de Internetanvändningens fas II INTERNETANVÄNDNINGENS FAS II ANNIKA BERGSTRÖM Sedan några år har svenskarna tagit sig över internettröskeln så till vida att de flesta vet vad internet är och vad det i grova

Läs mer

RADIOVANOR EN FRÅGA OM ÅLDER

RADIOVANOR EN FRÅGA OM ÅLDER RADIOVANOR EN FRÅGA OM ÅLDER JAN STRID Radiolyssnandet bland allmänheten i Sverige omfattar drygt två och en halv timmar. Det är ungefär detsamma som för tio år sedan. En genomsnittlig dag lyssnar ungefär

Läs mer

Trött på att jobba? REDOVISAR 2000:10

Trött på att jobba? REDOVISAR 2000:10 REDOVISAR 2000:10 Trött på att jobba? Utredningsenheten 2000-12-01 Upplysningar: Lizbeth Valck tel 08-786 93 82 Peter Skogman Thoursie tel 08-16 23 07 Sammanfattning Idag finner man allt färre människor

Läs mer

Hushållsprenumeration och morgontidningsläsning

Hushållsprenumeration och morgontidningsläsning Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation Dagspresskollegiet Dagspresskollegiet PM nr. 67 Hushållsprenumeration och morgontidningsläsning 1986-2006 Lennart Weibull 2007

Läs mer

Assistansersättning. Bakgrund. Aktuellt

Assistansersättning. Bakgrund. Aktuellt Assistansersättning Bakgrund Assistansersättning är en ersättning för att bekosta personlig assistans för den som, på grund av stort och varaktigt funktionshinder, behöver hjälp med de grundläggande behoven

Läs mer

De som tror på dagspressens snabba död verkar få alltmer stöd. Uppgifter om

De som tror på dagspressens snabba död verkar få alltmer stöd. Uppgifter om Morgontidningen kostar för mycket Morgontidningen kostar för mycket ULRIKA HEDMAN De som tror på dagspressens snabba död verkar få alltmer stöd. Uppgifter om det senaste årets utveckling på den amerikanska

Läs mer

När dagspressens upplagesiffror för år 2000 presenterades den 1 mars 2001

När dagspressens upplagesiffror för år 2000 presenterades den 1 mars 2001 Dagspressen står pall DAGSPRESSEN STÅR PALL INGELA WADBRING OCH LENNART WEIBULL När dagspressens upplagesiffror för år 2000 presenterades den 1 mars 2001 var det första gången på lång tid som det kunde

Läs mer

Attityd- och kunskapsundersökning gällande Stadsbiblioteket i Göteborg, 2008

Attityd- och kunskapsundersökning gällande Stadsbiblioteket i Göteborg, 2008 Attityd- och kunskapsundersökning gällande Stadsbiblioteket i Göteborg, 2008 Genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Stadsbiblioteket i Göteborg Innehåll Kapitel 1 Inledning 3 Kapitel 2 Metod 6

Läs mer

Eftervalsundersökning för Stockholms läns landsting 2014 RAPPORT 2014:5

Eftervalsundersökning för Stockholms läns landsting 2014 RAPPORT 2014:5 Eftervalsundersökning för Stockholms läns landsting 2014 RAPPORT 2014:5 Eftervalsundersökning för Stockholms läns landsting 2014 rapport 2014:05 TMR, Stockholms läns landsting Box 22550, 104 22 Stockholm

Läs mer

Föräldrar & medier 2012/13

Föräldrar & medier 2012/13 Föräldrar & medier / Innehåll Förord Inledning, bakgrund, metod och läsanvisning Sammanfattning Resultatredovisning. Är barnet en pojke eller flicka?. Hur mycket fyller barnet i år?. Har barnet syskon?.

Läs mer

Inställningen till olika energikällor i Sveriges län

Inställningen till olika energikällor i Sveriges län Inställningen till olika energikällor i Sveriges län 1999 2004 respektive 2005 2010 Per Hedberg [SOM-rapport nr 2011:25] Information om den nationella SOM-undersökningen SOM-institutet vid Göteborgs universitet

Läs mer

LOKALA MEDIER I GÖTEBORGSREGIONEN: ANVÄNDNING OCH SYN PÅ TILLFÖRLITLIGHET

LOKALA MEDIER I GÖTEBORGSREGIONEN: ANVÄNDNING OCH SYN PÅ TILLFÖRLITLIGHET Lokala medier i Göteborgsregionen: Användning och syn på tillförlitlighet LOKALA MEDIER I GÖTEBORGSREGIONEN: ANVÄNDNING OCH SYN PÅ TILLFÖRLITLIGHET INGELA WADBRING D et torde knappast råda någon tvekan

Läs mer

SOM. Scenkonstens publik 1989 2007

SOM. Scenkonstens publik 1989 2007 SOM Scenkonstens publik 1989 7 Rudolf Antoni 8 s a m h ä l l e o p i n i o n m a s s m e d i a Information om Riks-SOM 7 SOM-institutet vid Göteborgs universitet genomför varje höst sedan 1986 en nationell

Läs mer

Allmänheten om politisk TV-reklam

Allmänheten om politisk TV-reklam Novus Allmänheten om politisk TV-reklam 9 april, 2010 För: Sveriges Annonsörer Kontakt: Anna Lindström Kontakt på Novus: Annelie Åström Gun Pettersson Om undersökningen Syftet med undersökningen är att

Läs mer

Tidskriften ett levande läromedel

Tidskriften ett levande läromedel Tidskriften ett levande läromedel Nyhetsförmedlaren. Kunskapskällan. Opinionsbildaren. Läromedlet. 2 Visste du att du som lärare, inom vissa ramar, får kopiera ur tidskrifter för dina elevers räkning?

Läs mer

Trivsel på jobbet en åldersfråga? Jobbhälsobarometern, Delrapport 2012:2, Sveriges Företagshälsor 2013-02-27

Trivsel på jobbet en åldersfråga? Jobbhälsobarometern, Delrapport 2012:2, Sveriges Företagshälsor 2013-02-27 Trivsel på jobbet en åldersfråga? 2 Om Jobbhälsobarometern Jobbhälsobarometern bygger på telefonintervjuer med ett representativt urval av svenskar i åldern 20 65 år som arbetar minst halvtid. Jobbhälsobarometern

Läs mer

Medias inflytande. Hur påverkas samhället av media, och hur påverkar media samhället?

Medias inflytande. Hur påverkas samhället av media, och hur påverkar media samhället? Samhällskunskap årskurs 8 Arbetsområde: Media År: XT 201X Medias inflytande Hur påverkas samhället av media, och hur påverkar media samhället? Förmågor i fokus Reflektera över hur individer och samhällen

Läs mer

KOMMUNIKATIONSMÖNSTER HOS BEFOLKNINGEN

KOMMUNIKATIONSMÖNSTER HOS BEFOLKNINGEN KOMMUNIKATIONSMÖNSTER HOS BEFOLKNINGEN Resultat från :s kommunikationsundersökningar KOMMUNIKATIONSMÖNSTER HOS BEFOLKNINGEN Resultat från :s kommunikationsundersökningar 3 Förord Enligt regleringsbrevet

Läs mer

Filmvanor och -attityder 2013. Nora Oleskog Tryggvason, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [ SOM-rapport nr 2014:19 ]

Filmvanor och -attityder 2013. Nora Oleskog Tryggvason, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [ SOM-rapport nr 2014:19 ] Filmvanor och -attityder 2013 Nora Oleskog Tryggvason, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [ SOM-rapport nr 2014:19 ] Innehållsförteckning Information om den nationella SOM-undersökningen... 2 Undersökningens

Läs mer

Den äldre, digitala resenären

Den äldre, digitala resenären Den äldre, digitala resenären Resebranschen är en av de mest växande branscherna i världen. Digitaliseringen har dock gjort att branschen förändrats mycket under de senaste åren. Många resenärer agerar

Läs mer

Årsrapport för år 2007

Årsrapport för år 2007 Årsrapport för år 7 Vårdbarometern är en undersökning av befolkningens erfarenheter av, kunskaper om och attityder till svensk hälso- och sjukvård. Denna rapport är en sammanfattning av 7-års intervjuer.

Läs mer

Tolvan öppenvård förändring i försörjning och andra faktorer efter behandling, 2007 april 2009

Tolvan öppenvård förändring i försörjning och andra faktorer efter behandling, 2007 april 2009 Karl Martin Sjöstrand 2009-06-14 Tolvan öppenvård förändring i försörjning och andra faktorer efter behandling, 2007 april 2009 Målgruppen för Tolvan öppenvård är personer som fyllt 20 år med beroende/missbruksproblem

Läs mer

De första resultaten från. Nordicom-Sveriges Mediebarometer 2015. April 2016

De första resultaten från. Nordicom-Sveriges Mediebarometer 2015. April 2016 De första resultaten från Nordicom-Sveriges Mediebarometer 2015 April 2016 Medieanvändning en vanlig dag 81 % använder internet 80 % tittar på tv på någon plattform 22 % tittar på webb-tv 65 % läser en

Läs mer

IT i skolan. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN

IT i skolan. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN 2004 IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN IT i skolan Attityder, tillgång och användning IT i skolan 1 Förord 4 Bakgrund 5 2 Undersökningens resultat... 5 Presentation

Läs mer

Kvinnor är våra favoriter

Kvinnor är våra favoriter Kvinnor är våra favoriter För oss på Bonnier Tidskrifter är skönhet ett av de viktigaste segmenten både innehållsmässigt i våra varumärken och gentemot våra annonsörer, läsare och besökare. Med våra varumärken

Läs mer

UNGAS NYHETSKONSUMTION I EN FÖRÄNDERLIG NYHETSVÄRLD

UNGAS NYHETSKONSUMTION I EN FÖRÄNDERLIG NYHETSVÄRLD Ungas nyhetskonsumtion i en föränderlig nyhetsvärld UNGAS NYHETSKONSUMTION I EN FÖRÄNDERLIG NYHETSVÄRLD JOSEFINE STERNVIK N yhetsvanor hos dagens unga har förändrats dramatiskt både om vi jämför med äldres

Läs mer

AlliansSverige. Politik Media Kultur Livsstil. Tidsserier och resultat från den senaste SOM-undersökningen 2006

AlliansSverige. Politik Media Kultur Livsstil. Tidsserier och resultat från den senaste SOM-undersökningen 2006 AlliansSverige Politik Media Kultur Livsstil Tidsserier och resultat från den senaste SOM-undersökningen 2006 Ny bok från SOM-institutet kommer i juni Det nya Sverige Beställ den redan nu på order@som.gu.se

Läs mer

SCB:s Demokratidatabas 1998 2008. Beskrivning av Demokratidatabasens innehåll och utveckling 1998 2008

SCB:s Demokratidatabas 1998 2008. Beskrivning av Demokratidatabasens innehåll och utveckling 1998 2008 SCB:s Demokratidatabas 1998 2008 Beskrivning av Demokratidatabasens innehåll och utveckling 1998 2008 Innehåll 1. Inledning... 4 Bakgrund... 4 Information om demokratidatabasen... 5 Variabler...5 Källor

Läs mer

Morgonpressens innehåll vad är läst och vad är viktigt 2007?

Morgonpressens innehåll vad är läst och vad är viktigt 2007? Morgonpressens innehåll vad är läst och vad är viktigt 2007? Morgonpressens innehåll vad är läst och vad är viktigt 2007? Jan Strid M ånga hävdar att vi lever i en tid av snabba förändringar. Det kanske

Läs mer

Granskningsnämnden för radio och tv

Granskningsnämnden för radio och tv Granskningsnämnden för radio och tv Så funkar det missar du inte vill göra Maria Edström 8 dec 2012 termin 1 JMG Idag Vad är granskningsnämnden? Historik, organisation, regler, arbetsgång Fallstudier Genomslagskraft,

Läs mer

2010-09-13 Resultatnivåns beroende av ålder och kön analys av svensk veteranfriidrott med fokus på löpgrenar

2010-09-13 Resultatnivåns beroende av ålder och kön analys av svensk veteranfriidrott med fokus på löpgrenar 1 2010-09-13 Resultatnivåns beroende av ålder och kön analys av svensk veteranfriidrott med fokus på löpgrenar av Sven Gärderud, Carl-Erik Särndal och Ivar Söderlind Sammanfattning I denna rapport använder

Läs mer

MEDIERS VÄRDE FÖR OLIKA GENERATIONER

MEDIERS VÄRDE FÖR OLIKA GENERATIONER Mediers värde för olika generationer MEDIERS VÄRDE FÖR OLIKA GENERATIONER Ingela Wadbring och Annika Bergström Att ha ett medium i sitt hushåll innebär i princip alltid en kostnad. En morgontidning medför

Läs mer

HUSHÅLLENS SPARANDE Maria Ahrengart Madelén Falkenhäll Swedbank Privatekonomi November 2014

HUSHÅLLENS SPARANDE Maria Ahrengart Madelén Falkenhäll Swedbank Privatekonomi November 2014 HUSHÅLLENS SPARANDE Maria Ahrengart Madelén Falkenhäll Swedbank Privatekonomi November 2014 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 3 SAMMANFATTNING 4 RESULTAT 5 Hur stort sparande har du? 6 Varför sparar du? 7

Läs mer

Distanshandeln idag 2009. En rapport om svenska folkets vanor och attityder till distanshandel

Distanshandeln idag 2009. En rapport om svenska folkets vanor och attityder till distanshandel Distanshandeln idag 2009 En rapport om svenska folkets vanor och attityder till distanshandel Posten AB - Distanshandeln idag 2009 3 Förord För många är det idag en självklarhet att köpa varor på distans.

Läs mer

STs jobbsökarguide. tips och råd på vägen mot drömjobbet

STs jobbsökarguide. tips och råd på vägen mot drömjobbet STs jobbsökarguide tips och råd på vägen mot drömjobbet 1 ST, 2015. Produktion: STs kommunikationsenhet. Tryck: Vitt Grafiska, juni 2015. Upplaga 2 000 ex. Beställ fler exemplar på www.st.org. Artikelnr

Läs mer

Att söka arbete med svensk arbetslöshetsersättning i andra EU/EES-länder andra kvartalet 2004

Att söka arbete med svensk arbetslöshetsersättning i andra EU/EES-länder andra kvartalet 2004 Att söka arbete med svensk arbetslöshetsersättning i andra EU/EES-länder andra kvartalet 2004 = 2005 02 11 + % I denna rapport redovisas en undersökning bland de arbetssökande som sökte arbete i ett annat

Läs mer

Sören Holmberg och Lennart Weibull

Sören Holmberg och Lennart Weibull Den förändrade alkoholopinionen Den förändrade alkoholopinionen Sören Holmberg och Lennart Weibull En av de stora frågorna i den svenska EU-debatten under -talets första år gällde alkoholpolitik. När Sveriges

Läs mer

30-49-åringars syn på det kommande året. Konsumentklimatet juni 2011 1522031 Karna Larsson-Toll

30-49-åringars syn på det kommande året. Konsumentklimatet juni 2011 1522031 Karna Larsson-Toll TNS SIFO 114 78 Stockholm Sweden Visiting address Vasagatan 11 tel +46 (0)8 507 420 00 fax +46 (0)8 507 420 01 www.tns-sifo.se 30-49-åringars syn på det kommande året Konsumentklimatet juni 2011 1522031

Läs mer

Reklam Nej tack!? Inledning. Sammanfattning

Reklam Nej tack!? Inledning. Sammanfattning En attitydundersökning gjord av QuickWise på uppdrag av Annonsörföreningen April 2005 1 Reklam Nej tack!? QuickWise har på uppdrag av Annonsörföreningen genomfört en attitydundersökning med syfte att ge

Läs mer

Åsikter om energi och kärnkraft

Åsikter om energi och kärnkraft Åsikter om energi och kärnkraft Forskningsprojektet Energiopinionen i Sverige Per Hedberg och Sören Holmberg [SOM-rapport nr 2012:2] Samhälle Opinion Medier (SOM) är en frågeundersökning som sedan 1986

Läs mer

Analys av kompetensutvecklingen

Analys av kompetensutvecklingen Analys av kompetensutvecklingen inom landsbygdsprogrammet - Fördjupning av rapport 1:3 Efter rådgivning menar cirka procent att de har förändrat sitt arbetssätt oberoende av om det var en konsult eller

Läs mer

VIKTIGA EGENSKAPER HOS MORGONPRESSEN

VIKTIGA EGENSKAPER HOS MORGONPRESSEN VIKTIGA EGENSKAPER HOS MORGONPRESSEN KARIN HELLINGWERF Det utmärkande draget för svensk morgonpress utanför Stockholm har varit att den når i stort sett alla kategorier av människor. Den lokala morgontidningen

Läs mer

Bilden av Lidingö. Rapport från attitydundersökning, november 2004

Bilden av Lidingö. Rapport från attitydundersökning, november 2004 Bilden av Lidingö Rapport från attitydundersökning, november 24 Innehållsförteckning 1. Allmänt 3 2. Syfte 3 3. Metod och urval 4 4. Vem har svarat 5 5. Resultat 6 6. Slutsatser 16 För frågor angående

Läs mer

Lika olika, SVT2, 2011-12-21, program med inslag om handikappersättning för döva; fråga om opartiskhet och saklighet

Lika olika, SVT2, 2011-12-21, program med inslag om handikappersättning för döva; fråga om opartiskhet och saklighet 1/6 BESLUT 2012-09-03 Dnr: 11/03869 SAKEN Lika olika, SVT2, 2011-12-21, program med inslag om handikappersättning för döva; fråga om opartiskhet och saklighet BESLUT Programmet kritiseras men frias. Granskningsnämnden

Läs mer

Opinionsundersökning om slutförvaring av använt kärnbränsle

Opinionsundersökning om slutförvaring av använt kärnbränsle Opinionsundersökning om slutförvaring av använt kärnbränsle Telefonintervjuer i Uppsala län, Gävle kommun och Norrtälje kommun under november- av SKOP -research ab December 12 SKOP har på uppdrag av och

Läs mer

Scenkonst i Västsverige 2014. Lukas Nordin, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2015:15]

Scenkonst i Västsverige 2014. Lukas Nordin, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2015:15] Scenkonst i Västsverige 2014 Lukas Nordin, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2015:15] Innehållsförteckning Information om den västsvenska SOM-undersökningen... 3 Tabell 1 Tabell 2a Tabell

Läs mer

Dnr: 2008-311-76. Statliga pensioner trender och tendenser

Dnr: 2008-311-76. Statliga pensioner trender och tendenser Dnr: 2008-311-76 Statliga pensioner trender och tendenser Framtida pensionsavgångar 2008-2017 Innehållsförteckning Förord 2 Sammanfattning av trender & tendenser 3 1. Pensionsavgångar inom statsförvaltningen

Läs mer

Arbetslöshet bland unga ökar på våren

Arbetslöshet bland unga ökar på våren Arbetslöshet bland unga ökar på våren I stiger ungdomsarbetslösheten inför sommaren. Den påverkas i hög grad av hur vanligt det är att de som studerar har arbete eller söker arbete, antingen för att de

Läs mer

Sören Holmberg och Lennart Weibull

Sören Holmberg och Lennart Weibull Det är skillnad på sprit, vin och starköl Det är skillnad på sprit, vin och starköl Sören Holmberg och Lennart Weibull slutet av april 9 sände Sveriges Radios redaktion Kaliber ett program om I alkohol

Läs mer

Från renodlat annonsblad till Dalarnas största gratistidning SIFO Orvesto Helår 2014. ORVESTO Konsument 2014 Helår Ålder 16-80 år

Från renodlat annonsblad till Dalarnas största gratistidning SIFO Orvesto Helår 2014. ORVESTO Konsument 2014 Helår Ålder 16-80 år Från renodlat annonsblad till Dalarnas största gratistidning SIFO Orvesto Helår 2014 Fakta om Orvesto Postal undersökning som genomförs tre gånger per år bland svenskar 16-80 år. Resultatet i presentationen

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Framtidens tidningsläsare

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Framtidens tidningsläsare INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 43 Framtidens tidningsläsare Ulrika Andersson 2003 Framtidens tidningsläsare Vilka är framtidens

Läs mer

Kyrkomötet beslutar att motion 2015:66 är besvarad med vad utskottet anfört. Motion 2015:66 av Anna-Karin Westerlund m.fl., Eget produktionsbolag

Kyrkomötet beslutar att motion 2015:66 är besvarad med vad utskottet anfört. Motion 2015:66 av Anna-Karin Westerlund m.fl., Eget produktionsbolag Kyrkomötet Kyrkomötet Kyrkolivsutskottets betänkande 2015:15 Eget produktionsbolag Sammanfattning I detta betänkande behandlas motion 2015:66 Eget produktionsbolag. Motionärerna vill ge kyrkostyrelsen

Läs mer

Sammanfattning. Kapitel 4: Fritidsaktiviteter i översikt. Sammanfattning 7

Sammanfattning. Kapitel 4: Fritidsaktiviteter i översikt. Sammanfattning 7 Sammanfattning 7 Sammanfattning Genom Statistiska centralbyråns Undersökningar av levnadsförhållanden (ULF) kartläggs och analyseras välfärdens utveckling fortlöpande. Undersökningarna har genomförts årligen

Läs mer