INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet TIDNINGAR OCH ANDRA MEDIER
|
|
- Stefan Engström
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 39 TIDNINGAR OCH ANDRA MEDIER Karin Hellingwerf 3
2 Tidningar och andra medier Dagstidningsläsningen i Sverige ligger på en internationellt sett hög nivå. Sedan Dagpresskollegiet började mäta läsvanor i den årliga SOM-enkäten har den regelbundna morgontidningsläsningen legat på en relativt stabil nivå. Andelen läsare av en morgontidning minst fem dagar i veckan låg 1986 på 79 procent, 1991 låg andelen på 75 procent. De högsta siffrorna konstaterades i slutet på 198-talet och i början på 199-talet (81 procent) och den lägsta siffran som uppmätts är 71 procent år. Trots en generell stabilitet finns det förändringar som uppmärksammats. Tabell 1 redovisar läsvanestudiens mått på regelbundenhet i morgontidningsläsningen. Studien visar på en omfattande tidningsläsning som varit relativt stabil sedan Tidningsläsningen har dock sjunkit något sedan Bottenåret var 1986 då endast 71 procent tog del av någon morgontidning minst fem dagar i veckan. Tabell 1 Regelbundenhet i morgontidningsläsning (procent) Läsning/v < 1 d/v d/v d/v d/v d/v Totalt Minst 5 d/v Antal svar Syftet med denna PM är att redovisa hur den svenska tidningspubliken förhåller sig till konsumtion av andra medier.
3 Morgontidningsläsning och konsumtion av andra nyhetsmedier Tidigare studier har visat att läsningen är mer omfattande än så. De regelbundna tidningsläsarna tar ofta del av ytterligare en morgontidning regelbundet (jfr Mediebarometern 1). Tabell 1 redovisar andelen flertidningsläsare. Under åren 1988, - tog -22 procent av de regelbundna läsarna del av ytterligare en morgontidning minst tre gånger i veckan. Under åren och låg andelen flertidningsläsare legat på 18 procent. De senaste två åren har antytt en återhämtning av flertidningsläsningen, procent och 21 procent 1. Tabell 2 Andel år som tar del av fler än en morgontidning minst 3 ggr/v (procent) Det diskuterats ofta i vilken utsträckning konsumtion av andra massmedier påverkar människors benägenhet att regelbundet ta del av morgonpress. Undersökningar under 198- och början på 199-talet har visat att de svenska massmedierna tenderar att komplettera varandra vilket till stor del beror på en utpräglad funktionsuppdelning i det svenska massmediesystemet (jfr Weibull ). Inom etermedierna har 199-talet kännetecknats av en utveckling mot ett mångkanalssystem som finns i flera andra länder. Samtidigt har de gamla kanalernas innehållsprofiler anpassats till en bredare publik. Tabell 3 redovisar tittandet på olika nyhetskanaler i etermedierna de olika mätåren. Vid tolkningen av tabellen är det viktigt att hålla i minnet att både utbudet av kanaler och enkätfrågan har förändrats över tid. Resultatet visar att 1989 tog den svenska allmänheten i genomsnitt del av 1,2 nyhetskanaler i något etermedium minst 5 dagar per vecka och 1 har siffran ökat till 2,4 kanaler. Ökningen är framförallt ett resultat av att de som redan tar del av nyheter i etermedierna nu har möjlighet att ta del av fler nyhetskanaler. Andelen som inte tagit del av någon nyhetskanal ligger med några undantag omkring procent under åren
4 Tabell 3 Andel år som tittar på nyhetsprogram minst 5 dgr/vecka, antal kanaler (procent) Ingen nyhetskanal i etermedierna Genomsnittligt 1,2 1,8 1,8 1,9 1,9 2,2 2,2 2,2 2,3 2,6 2,5 2,8 2,4 antal kanaler En kanal Två kanaler Tre kanaler Fler än tre kanaler För att få ett grepp om frågan ifall det ökade tittandet på nyhetskanaler uppvisar samband med minskad tidningsläsning presenteras i tabell 4 andelen morgontidningsläsare i relation till hur många nyhetskanaler man sett på. Tabell 4 Andel läsare år av en morgontidning sett till tittande på nyhetskanaler, 1989,,,, 1, antal kanaler (procent) Morgontidningsläsning Ingen kanal En kanal Två eller flera kanaler Differens 1989 Minst någon g/v Minst 5 g/v Minst någon g/v Minst 5 g/v Minst någon g/v Minst 5 g/v Minst någon g/v Minst 5 g/v Minst någon g/v Minst 5 g/v Utveckling Minst någon g/v Minst 5 g/v Anm. Den nyhetskanaler som ligger till grund för beräkningarna är 1989; Lokalradionyheter, Aktuellt, Rapport, Dagens eko, Regionala TV-nyheter. ; Lokalnyheter i radion, Ekonyheterna i riksradion, Aktuellt i kanal, Rapport i TV2, Regionala nyheter i TV2, Morgon-TV i TV2, Nyheterna i TV4, Lokala nyheter i TV4, Morgon-TV i TV4 och TV3 Direkt. -1; Lokalnyheter i radions P4, Ekonyheterna i riksradion, Nyheter i privat lokalradio, Aktuellt i SVT, Rapport i SVT, Regionala nyheter i SVT, Morgon-TV i SVT, Nyheterna i TV4, Lokala nyheter i TV4, Morgon-TV i TV4 och TV3 Direkt.
5 Tabellen bekräftar i stort tidigare undersökningar som visar att medierna snarare tenderar att komplettera varandra än konkurrera med varandra (jfr Hellingwerf, Wadbring ). Det intressanta är att andelen morgontidningsläsare snarare går ned bland de som inte tar del av någon eller bara en annan nyhetskanal. Särskilt tydligt är detta mönster när det gäller tidningsläsning med minst fem nummer per vecka men även läsning med minst ett nummer per vecka har gått ned bland de som ej ser på nyhetskanaler. Under 199-talet har det svenska medielandskapet genomgått en väsentlig förändring. I en del av denna förändring märks bland annat ett ökat inslag av regionala och lokala satsningar från de marksända tv-bolagen. Om vi anpassar ovanstående diskussion till publiken i det svenska mediesystemet utifrån Weibulls () resonemang kring funktionsuppdelning mellan de svenska medierna är det klart att morgonpress är att betrakta som ett basmedium vars huvudsakliga uppgift är att förmedla lokal information. Det andra basmediet är TVn som för stora grupper av människor huvudsakligen har en underhållande funktion. Det intressanta är om förändringar i mediemiljön där TVn och radion blir mer lokal och dagstidningar blir mer underhållande kommer att få konsekvenser för hur vi förhåller oss till olika massmedier. Karaktäristiskt för nyhetsintresserade har dock alltid varit att man tar del av både tidningar, radio och tv (jfr Hellingwerf, Wadbring ). I sammanhanget är det också intressant att ställa frågan hur dagstidningar och nyhetsportaler på Internet kommer in här. Figurerna 1a- 11b redogör för hur olika medier konkurrerar och kompletterar varandra genom att studera i vilken utsträckning konsumenter av olika nyhetsmedier tar del morgontidningar. I figurerna redovisas två mått för regelbunden morgontidningsläsning. Dels läsningen minst någon gång per vecka och dels läsning minst 5 gånger per vecka. Huvudintrycket av resultaten är att andelen regelbundna morgontidningsläsare ligger på en mycket hög nivå oberoende av i hur stor utsträckning de tar del av andra medier. Ett intressant drag är dock att morgontidningsläsningen tenderar att vara lägre bland regelbundna användare av kvällspress och av ett antal programtyper som teoretiskt borde kunna konkurrera med morgonpressen sett till mediets funktion (jfr Weibull ). När det gäller kvällstidningsläsningen kan det konstateras att de mest regelbundna kvällstidningsläsarna tenderar att ta del av morgonpress i något lägre utsträckning än personer som inte är lika flitiga kvällspressläsare. Mönstret gäller för samtliga undersökningsår, vilket tyder på att det råder en viss konkurrens mellan dessa båda medier. Fr o m 1991 finns även en fråga om hur ofta man tar del av 3-minutersnyheterna i TV3 och Nyheterna i TV4. I 1992 års undersökning frågades även om morgon-tv och de lokala nyheterna i TV4. I års undersökning frågades också om morgon-tv i TV2. Sedan har det också ställts frågor om hur regelbundet man tar del av dagstidningar och nyhetsportaler på Internet. Anmärkningsvärt är att svaren på dessa frågor i stort följer samma mönster som för kvällspressen i kombination med morgonpress dvs. de som dagligen tar del av kanalen läser tidningar i något lägre utsträckning än de som inte tar del av kanalen. Detta gäller särskilt de som regelbundet ser på 3-minutersnyheterna i TV3, något som tyder på att dessa nyhetsprogram fångar upp personer som annars inte är regelbundna nyhetskonsumenter. Samtidigt är det intressant att konstatera att detta är programtyper av mer
6 underhållande och/eller av lokal karaktär än Aktuellt och Rapport i Sveriges Television och Dagens eko i riksradion. När det gäller de Aktuellt, Rapport, Dagens Eko och lokala nyheter i radio är förhållandet motsatt. Ju mer regelbundet man konsumerar nyheter i dessa kanaler, desto större är sannolikheten att man är regelbunden morgonpressläsare. Tendenserna är visserligen tämligen svaga, vilket innebär att tolkningar bör göras med största försiktighet. Något som dock bekräftar att de traditionella etermedierna fortfarande är ett komplement till dagspressen är att tendenserna är desamma under samtliga undersökningsår. Undantaget var lyssnandet på lokala nyheter som direkt efter omläggningen av radion följde samma mönster som kvällspressen och de nya kanalerna, men som efter något år kommit att följa samma mönster som Aktuellt och Rapport. I debatten om konkurrensen på mediemarknaden framförs ofta att Internet är den mediekanal som skulle kunna hota dagspressen. Några sådana tendenser märks inte här. Både de som regelbundet tar del av en dagstidning via Internet och de som inte gör det läser morgontidningar i lika stor omfattning. I jämförelse med situationen finns det dock en svag antydan om att andelen morgontidningsläsare på papper minskat bland dem som regelbundet läser en tidning på Internet.
7 Figur 1a Andel morgontidningsläsare minst en gång per vecka sett till regelbundenhet i kvällstidningsläsning (procent) Läser kvällspress 6-7 dagar/v Figur 1b Andel morgontidningsläsare minst fem gånger per vecka sett till regelbundenhet i kvällstidningsläsning 1989,,, och (procent) Läser kvällspress 6-7 dagar/v
8 Figur 2a Andel morgontidningsläsare år minst en gång per vecka sett till regelbundenhet i lyssnande på lokala radionyheter i riksradion samt i privat lokalradio -1 (procent) Lyssnar på lokala radionyheter 5-7 dagar/v Lyssnar på lokala nyheter i privat lokalradio 5-7 dagar/v Figur 2b Andel morgontidningsläsare år minst fem gånger per vecka sett till regelbundenhet i lyssnande på lokala radionyheter i riksradion 1989,,, och 1 samt i privat lokalradio - 1 (procent) Lyssnar på lokala radionyheter 5-7 dagar/v Lyssnar på lokala nyheter i privar lokalradio 5-7 dagar/v
9 Figur 3a Andel morgontidningsläsare år minst en gång per vecka sett till regelbundenhet i tittande på Aktuellt (procent) Tittar på Aktuellt 5-7 dagar/v Figur 3b Andel morgontidningsläsare år minst fem gånger per vecka sett till regelbundenhet i tittande på Aktuellt 1989,,, och 1 (procent) c Tittar på Aktuellt 5-7 dagar/v
10 Figur 4a Andel morgontidningsläsare år minst en gång per vecka sett till regelbundenhet i tittande på Rapport (procent) Tittande på Rapport 5-7 dagar/v Figur 4b Andel morgontidningsläsare år minst fem gånger per vecka sett till regelbundenhet i tittande på Rapport 1989,,, och 1 (procent) Tittande på Rapport 5-7 dagar/v
11 Figur 5a Andel morgontidningsläsare år minst en gång per vecka sett till regelbundenhet i tittande på nyheterna i TV (procent) Tittar på nyheterna i TV4 5-7 dagar/v Figur 5b Andel morgontidningsläsare år minst fem gånger per vecka sett till regelbundenhet i tittande på nyheterna i TV4,, samt 1 (procent) Tittar på nyheterna i TV4 5-7 dagar/v 1
12 Figur 6a Andel morgontidningsläsare år minst en gång per vecka sett till regelbundenhet i tittande på 3-minutersnyheterna i TV Tittar på 3- minutersnyhetrna i TV3 5-7 dagar/v Figur 6b Andel morgontidningsläsare år minst fem gånger per vecka sett till regelbundenhet i tittande på 3 minutersnyheterna i TV3,, samt Tittar på 3- minutersnyheterna i TV3 5-7 dagar/v 1
13 Figur 7a Andel morgontidningsläsare år minst en gång per vecka sett till regelbundenhet i tittande på morgontv i TV (procent) Tittar på morgontv i TV4 5-7 dagar/v Figur 7b Andel morgontidningsläsare år minst fem gånger per vecka sett till regelbundenhet i tittande på morgontv i TV4,, och 1 (procent) Tittar på morgontv i TV4 5-7 dagar/v 1
14 Figur 8a Andel morgontidningsläsare år minst en gång per vecka sett till regelbundenhet i tittande på morgontv i TV (procent) Tittar på morgontv i TV2 5-7 dagar/v 1 Figur 8b Andel morgontidningsläsare år minst fem gånger i veckan sett till regelbundenhet i tittande på morgontv i TV2,, och 1 (procent) Tittar på morgontv i TV2 5-7 dagar/v 1
15 Figur 9a Andel morgontidningsläsare år minst en gång per vecka sett till regelbundenhet i tittande på lokala nyheter i TV4-1 (procent) Tittar på lokala nyheter i TV4 5-7 dagar/v Figur 9b Andel morgontidningsläsare år minst fem gånger per vecka sett till regelbundenhet i tittande på lokala nyheter i TV4,, och 1 (procent) Tittar på lokala nyheter i TV4 1
16 Figur a Andel morgontidningsläsare år minst en gång per vecka sett till regelbundenhet i tittande på regionala nyheter i SVT (procent) Tittar på regionala nyheter i SVT2 5-7 dagar/v Figur b Andel morgontidningsläsare år minst fem gånger per vecka sett till regelbundenhet i tittande på regionala nyheter i SVT2 1989,,,, och 1 (procent) Tittar på regionala nyheter i SVT2 5-7 dagar/v
17 Figur 11a Andel morgontidningsläsare år minst någon gång vecka sett till läsning av tidningar på Internet och 1 (procent) Läser Aftonbladet på Internet 6-7 dagar/v Läser Aftonbladet på Internet Läser någon dagstidning på Internet 6-7 dagar/v Läser någon dagstidning på Internet 1 Figur 11b Andel morgontidningsläsare år minst fem gånger per vecka sett till läsning av tidningar på Internet och 1 (procent) Läser Aftonbladet på Internet 6-7 dagar/v Läser Aftonbladet på Internet Läser någon dagstidning på Internet 6-7 dagar/v Läser någon dagstidning på Internet 1
18 Referenser Eriksson, Therese (2); Vanans makt - tidningsvanor 1. I Holmberg, Sören och Weibull, Lennart (red) Det våras för politiken. Göteborg: SOM-institutet, Göteborgs universitet Björkqvist Hellingwerf, Karin () Den svenske tidningsläsaren: Läsvanor för dagspress. Pressutredningen. Arbetsrapport från expertgruppen, nr 2. Institutionen för journalistik och masskommunikation, Göteborgs universitet. Lithner, Anders (); Alla läser tidningen nästan. I Wadbring, Ingela och Weibull, Lennart (red) Tryckt. kapitel om dagstidningar i början av -talet. Göteborg: Institutionen för journalistik och masskommunikation, Göteborgs universitet Mediebarometer 1; I Medienotiser nr 1:2. Göteborg: Nordicom-Sverige, Göteborgs universitet Strid, Jan (); Viktigt innehåll då och nu. I Wadbring, Ingela och Weibull, Lennart (red) Tryckt. kapitel om dagstidningar i början av -talet. Göteborg: Institutionen för journalistik och masskommunikation, Göteborgs universitet Wadbring, Ingela () Etermediernas betydelse. I Wadbring, Ingela och Weibull, Lennart (red) Tryckt. kapitel om dagstidningar i början av -talet. Göteborg: Institutionen för journalistik och masskommunikation, Göteborgs universitet Weibull, Lennart (); Att studera dagspressen i Sverige - utgångspunkter. I Wadbring, Ingela och Weibull, Lennart (red) Tryckt. kapitel om dagstidningar i början av -talet. Göteborg: Institutionen för journalistik och masskommunikation, Göteborgs universitet.
19 Dagspresskollegiet en presentation Dagspresskollegiet är ett forskningsprogram vid Institutionen för journalistik och masskommunikation, Göteborgs universitet. Programmet startades 1979, och är huvudsakligen finansierat av Tidningsutgivarna. Syftet har ända sedan starten varit att belysa dagspressens utveckling i samhället på tre sätt, framför allt ur ett publikperspektiv: Hur dagstidningsläsningen utvecklas över tid Vilka faktorer som bestämmer användningen av och uppfattningen om dagspress Samspelet mellan dagspress och andra medier Genom årliga studier av dagstidningsläsning och andra medievanor har det efterhand byggts upp en solid kunskap kring vad som över lång tid karaktäriserat den svenska allmänhetens medieval. Dagspresskollegiets PM-serie finns sedan 2 enbart påi n- ternet Gamla rapporter kan, i de fall de inte är utgångna, beställas från Dagspresskollegiet. Se vidare där också andra publikationer finns listade. Metod De data som ligger till grund för analysen är hämtade från de nationella Riks-SOMundersökningarna som varje år sedan 1986 genomförs av SOM-institutet vid Göteborgs universitet. Varje undersökning genomförs med i det närmaste identiska förutsättningar för att resultaten från de olika åren ska vara jämförbara. Undersökningen genomförs i form av en postenkät till ett slumpmässigt urval som mellan 1992 och omfattat 28 personer, svenska och utländska medborgare, samtliga boende i Sverige i åldrarna 15-8 år. Från och med omfattar Riks-SOM-undersökningen två urval om vardera 28 personer, där förutsättningarna är identiska och där de frågor som ställts till båda urvalen kan behandlas som ett sammanhängande datamaterial. Från och med SOM-undersökningen utökades respektive urval till personer och åldersintervallet till år. Den genomsnittliga svarsfrekvensen för åren är 68 procent. Svarsfrekvensen för 1 var 67 procent. För en närmare beskrivning av frågeformulär, genomförande och utfall hänvisas till Nilsson (2). 1 1 Nilsson, Åsa (2) Den nationella SOM-undersökningen 1, i Holmberg, Sören och Weibull, Lennart (red) Det våras för politiken. Göteborg: SOM-institutet, Göteborgs universitet, rapport nr.
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet KONKURRENS ELLER KOMPLEMENT I OLIKA GRUPPER
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 4 KONKURRENS ELLER KOMPLEMENT I OLIKA GRUPPER Karin Hellingwerf 23 Konkurrens eller komplement
Läs merINSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet ATT UPPHÖRA MED MORGONTIDNINGSPRENUMERATIONEN
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 34 ATT UPPHÖRA MED MORGONTIDNINGSPRENUMERATIONEN Om prenumeranters funderingar på att upphöra med
Läs merINSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet INTERNETTILLGÅNG OCH -ANVÄNDNING BLAND UNGA OCH GAMLA
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 35 INTERNETTILLGÅNG OCH -ANVÄNDNING BLAND UNGA OCH GAMLA 1995-2001 Annika Bergström 2002 Internets
Läs merSVENSKARS OCH INVANDRARES
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 36 SVENSKARS OCH INVANDRARES MEDIEINNEHAV OCH NYHETSKONSUMTION Ingela Wadbring 2002 De som kommit
Läs merINSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet FÖRTROENDE FÖR MEDIER
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 38 FÖRTROENDE FÖR MEDIER Lennart Weibull 2002 FÖRTROENDE FÖR MEDIER Att medierna dominerar som
Läs merTidningsmarknaden i Göteborgsregionen har förändrats en hel del sedan slutet
Tidningsläsning i Göteborgsregionen TIDNINGSLÄSNING I GÖTEBORGSREGIONEN ANNIKA BERGSTRÖM OCH LENNART WEIBULL Tidningsmarknaden i Göteborgsregionen har förändrats en hel del sedan slutet av 1990-talet.
Läs merINSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. PM från Dagspresskollegiet nr. 49 PRIVATANNONSÖRER I DAGSPRESSEN
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 49 PRIVATANNONSÖRER I DAGSPRESSEN Josefine Sternvik 2003 Dagspressens annonsmarknad Annonserna
Läs merLäsvanestudien En presentation från Dagspresskollegiet
Läsvanestudien 1986-9 En presentation från Dagspresskollegiet Dagstidningen bland andra medier Mediekonsumtion en genomsnittlig dag 9 (procent) TV Dagstidning Radio Internet Tidskrift Bok CD-skiva Text-TV
Läs merHushållens nyhetskonsumtion hösten 2004
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION (JMG) Göteborgs universitet Dagspresskollegiet PM nr. 57 Hushållens nyhetskonsumtion hösten 2004 Anna Olsén Antoni 2005 Hushållens nyhetskonsumtion
Läs merJOSEFINE STERNVIK. Ungas nyhetskonsumtion i en föränderlig nyhetsvärld
Ungas nyhetskonsumtion i en föränderlig nyhetsvärld UNGAS nyhetskonsumtion i en föränderlig nyhetsvärld JOSEFINE STERNVIK N yhetsvanor hos dagens unga har förändrats dramatiskt både om vi jämför med äldres
Läs merINSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet MEDBORGARNAS SAMHÄLLSFÖRTROENDE
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 37 MEDBORGARNAS SAMHÄLLSFÖRTROENDE Lennart Weibull 22 Medborgarnas samhällsförtroende Varje samhällsbildning
Läs merHushållens nyhetskonsumtion hösten 2005
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION (JMG) Göteborgs universitet Dagspresskollegiet PM nr. 62 Hushållens nyhetskonsumtion hösten 2005 Anna Olsén Antoni 2006 Hushållens nyhetskonsumtion
Läs merDagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik, medier och kommunikation. PM nr. 78
Dagspresskollegiet Göteborgs universitet Institutionen för journalistik, medier och kommunikation PM nr. 78 Morgontidningsläsning på papper och webb samt prenumerationer i hushållen en tabellrapport Ingela
Läs merUNGAS NYHETSKONSUMTION I EN FÖRÄNDERLIG NYHETSVÄRLD
Ungas nyhetskonsumtion i en föränderlig nyhetsvärld UNGAS NYHETSKONSUMTION I EN FÖRÄNDERLIG NYHETSVÄRLD JOSEFINE STERNVIK N yhetsvanor hos dagens unga har förändrats dramatiskt både om vi jämför med äldres
Läs merINSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet ATTITYDER TILL REKLAM OCH ANNONSER I OLIKA MEDIER
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 50 ATTITYDER TILL REKLAM OCH ANNONSER I OLIKA MEDIER Josefine Sternvik 2003 Allmänheten och reklamen
Läs merDagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik, medier och kommunikation. PM nr. 80
Dagspresskollegiet Göteborgs universitet Institutionen för journalistik, medier och kommunikation PM nr. 80 Läsvanestudien 1986 2010 Ulrika Hedman 2011 Introduktion Denna tabellrapport är en beskrivning
Läs merNyheter utgör en väsentlig del av de flesta människors vardag, varje dag och
Nyheter i lurar, på papper och skärmar NYHETER I LURAR, PÅ PAPPER OCH SKÄRMAR Om nyhetsanvändning i Göteborgsregionen ANNIKA BERGSTRÖM OCH INGELA WADBRING Nyheter utgör en väsentlig del av de flesta människors
Läs merINSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 45 DET FÖRÄNDERLIGA SAMHÄLLET - ålderssammansättning, flyttning och hushållsstruktur i relation
Läs merDAGSPRESSKOLLEGIET, GÖTEBORGS UNIVERSITET LÄSVANESTUDIEN FRÅN DAGSPRESSKOLLEGIET
LÄSVANESTUDIEN FRÅN DAGSPRESSKOLLEGIET VÅREN 15 DAGSPRESSKOLLEGIET Startade 1979 Huvudfinansiär 13-17: Carl-Olov och Jenz Hamrins stiftelse i Jönköping. Tidigare finansiär 1979-12: Tidningsutgivarna (TU).
Läs merMänniskors nyhetskonsumtion består inte bara av nyheter från en kanal utan
Svenska folkets nyhetsvanor Svenska folkets nyhetsvanor MATHIAS A. FÄRDIGH OCH JOSEFINE STERNVIK Människors nyhetskonsumtion består inte bara av nyheter från en kanal utan av flera. Före 1990-talet fanns
Läs merEN FÖRLORAD NYHETSGENERATION? (Eller: vill inte unga vuxna längre ha koll på läget?)
EN FÖRLORAD NYHETSGENERATION? (Eller: vill inte unga vuxna längre ha koll på läget?) Jonas Ohlsson SOM-institutet Vetenskapsfestivalen 2013 100 Tidningsläsning bland unga vuxna, 1986 2012 (procent minst
Läs merHushållsprenumeration och morgontidningsläsning
Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation Dagspresskollegiet Dagspresskollegiet PM nr. 67 Hushållsprenumeration och morgontidningsläsning 1986-2006 Lennart Weibull 2007
Läs merDagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation. PM nr. 69
Dagspresskollegiet Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation PM nr. 69 Svenskarnas upplevelse av lokala nyhetsmediers funktioner Oscar Westlund 2008 Sammanfattning Studiens
Läs merRADIOLYSSNANDE I VÄRMLAND 2014
Radiolyssnande i Värmland 2014 RADIOLYSSNANDE I VÄRMLAND 2014 JAN STRID F örsta gången SOM-institutet analyserade värmlandspublikens radiolyssnande var 2010. Föreliggande undersökning gäller 2014. Mellan
Läs merFÖRTROENDET FÖR MASSMEDIER
Förtroendet för massmedier FÖRTROENDET FÖR MASSMEDIER LENNART WEIBULL E n grundtanke i all opinionsbildning är att det inte bara är budskapet som är det viktiga: det handlar även om vem som framför det.
Läs merDe som tror på dagspressens snabba död verkar få alltmer stöd. Uppgifter om
Morgontidningen kostar för mycket Morgontidningen kostar för mycket ULRIKA HEDMAN De som tror på dagspressens snabba död verkar få alltmer stöd. Uppgifter om det senaste årets utveckling på den amerikanska
Läs merAtt kurvan för dagspressens samlade upplaga har varit nedåtgående de senaste
Mot nya läsvanor? MOT NYA LÄSVANOR? ULRIKA ANDERSSON Att kurvan för dagspressens samlade upplaga har varit nedåtgående de senaste femton åren är ingen nyhet inom mediebranschen. En och annan chefredaktör
Läs merINSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Internetanvändning med och utan bredband
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 65 Internetanvändning med och utan bredband Annika Bergström 2007 1 Internetanvändning med och
Läs merDagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation. PM nr. 76
Dagspresskollegiet Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation PM nr. 76 Vad är prisvärt? En jämförelse mellan allt från pappersmedier till balettföreställningar Ingela Wadbring
Läs merBarnfamiljerna och tidningsprenumerationen en relation på väg att försvagas?
Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation Dagspresskollegiet Dagspresskollegiet PM nr. 66 Barnfamiljerna och tidningsprenumerationen en relation på väg att försvagas? Ingela
Läs merINSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Tidningsläsning bland arbetslösa
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 44 Tidningsläsning bland arbetslösa Ulrika Andersson 3 Tidningsläsning bland arbetslösa 199-talet
Läs merINSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Vanor och bruk
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 33 Vanor och bruk En jämförelse mellan den vanemässiga användningen av press radio och TV och användningen
Läs merLOKALA MEDIER I GÖTEBORGSREGIONEN: ANVÄNDNING OCH SYN PÅ TILLFÖRLITLIGHET
Lokala medier i Göteborgsregionen: Användning och syn på tillförlitlighet LOKALA MEDIER I GÖTEBORGSREGIONEN: ANVÄNDNING OCH SYN PÅ TILLFÖRLITLIGHET INGELA WADBRING D et torde knappast råda någon tvekan
Läs merSOM. Förtroende för facket 1986-2006. Sören Holmberg
SOM Förtroende för facket - 26 Sören Holmberg s a m h ä l l e o p i n i o n m a s s m e d i a Information om Riks-SOM SOM-institutet vid Göteborgs universitet genomför varje höst sedan en nationell frågeundersökning
Läs merArbetsrapport nr 7. Läsvanestudien. En tabellrapport. Rudolf Antoni och Therese Eriksson JMG. Institutionen för Journalistik och Masskommunikation
JMG Institutionen för Journalistik och Masskommunikation Arbetsrapport nr 7 Läsvanestudien En tabellrapport Rudolf Antoni och Therese Eriksson Arbetsrapport nr. 7 Läsvanestudien En tabellrapport Rudolf
Läs merNYHETER BLAND UNGA VUXNA I GÖTEBORG
Nyheter bland unga vuxna i Göteborg NYHETER BLAND UNGA VUXNA I GÖTEBORG Oscar Westlund N yheter utgör en betydelsefull del av det medieinnehåll som svensken kan ta del av i olika medier såsom TV, press,
Läs merNyhetsförmedling handlar om att ge människor den information de behöver och
Val av nyhetskanal när kriser inträffar VAL AV NYHETSKANAL NÄR KRISER INTRÄFFAR MARINA GHERSETTI Nyhetsförmedling handlar om att ge människor den information de behöver och den information de vill ha.
Läs merAlliansSverige. Politik Media Kultur Livsstil. Tidsserier och resultat från den senaste SOM-undersökningen 2006
AlliansSverige Politik Media Kultur Livsstil Tidsserier och resultat från den senaste SOM-undersökningen 2006 Ny bok från SOM-institutet kommer i juni Det nya Sverige Beställ den redan nu på order@som.gu.se
Läs merPrisnivå och tidsbrist skäl till prenumerationstvekan
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION (JMG) Göteborgs universitet Dagspresskollegiet PM nr. 63 Prisnivå och tidsbrist skäl till prenumerationstvekan Ulrika Andersson 2006 H öjningar av prenumerationspriset,
Läs merDagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation. PM nr. 71
Dagspresskollegiet Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation PM nr. 71 Flerkanalspubliceringens konsekvenser: ett trendbrott i användning av kvällspress Oscar Westlund
Läs merRADIOVANOR EN FRÅGA OM ÅLDER
RADIOVANOR EN FRÅGA OM ÅLDER JAN STRID Radiolyssnandet bland allmänheten i Sverige omfattar drygt två och en halv timmar. Det är ungefär detsamma som för tio år sedan. En genomsnittlig dag lyssnar ungefär
Läs merMedieinnehav i hushållen hösten 2004
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION (JMG) Göteborgs universitet Dagspresskollegiet PM nr. 56 Medieinnehav i hushållen hösten 2004 Anna Olsén Antoni 2005 Medieinnehav i hushållen hösten
Läs merVANANS MAKT TIDNINGSVANOR 2001
Vanans makt tidningsvanor 2001 VANANS MAKT TIDNINGSVANOR 2001 THERESE ERIKSSON U pplagesiffrorna för dagspressen år 2000 var de första på elva år som kunde presentera en ökning jämfört med året innan.
Läs merTidningsprenumeration bland invandrare
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION (JMG) Göteborgs universitet Dagspresskollegiet PM nr. 58 Tidningsprenumeration bland invandrare Ulrika Andersson 2005 Tidningsprenumeration bland invandrare
Läs merMEDIEVANOR & MEDIEFÖRTROENDE
MEDIEVANOR & MEDIEFÖRTROENDE DET PÅGÅENDE SKIFTET FRÅN PAPPER OCH TABLÅ TILL DIGITALA MEDIER Presentation för Utrikesdepartementets kommunikationsavdelning 5 december 2018 ULRIKA ANDERSSON, DOCENT OCH
Läs merRadio kanaler, plattformar och förtroende
Radio kanaler, plattformar och förtroende Radio kanaler, plattformar och förtroende Annika Bergström M assmediesystemet växer in i den digitala kommunikationsteknologin med allt vad det innebär av interaktivitet,
Läs merGöteborgarnas förhållande till Svenska kyrkan har undersökts via SOM-institutet
Göteborgarnas relation till kyrka och religion Göteborgarnas relation till kyrka och religion Jan Strid Göteborgarnas förhållande till Svenska kyrkan har undersökts via SOM-institutet sedan 1990-talets
Läs merINSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Direktreklam: utveckling, användning, värdering
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 51 Direktreklam: utveckling, användning, värdering Ingela Wadbring 2003 Inledning Under det senaste
Läs merNär det talas eller skrivs om ungdomar och medier handlar det i första hand om
De unga och radion DE UNGA OCH RADION JAN STRID När det talas eller skrivs om ungdomar och medier handlar det i första hand om ny medieteknologi: data, mp-3-spelare och plasmatv. Men någonstans skall de
Läs merPapper och webb två sidor av samma mynt?
Papper och webb två sidor av samma mynt? Papper och webb två sidor av samma mynt? Annika Bergström och Lennart Weibull Under ett drygt decennium har vi nu sett de traditionella morgontidningarna i en delvis
Läs merINSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 46 TILL VILKET PRIS SOM HELST? - prenumeranter i förhållande till prenumerationspris Ulrika Andersson
Läs merULRIKA ANDERSSON STABILISERADE DIGITALA NYHETSVANOR
ULRIKA ANDERSSON STABILISERADE DIGITALA NYHETSVANOR från följande..? Nyhetsanvändning minst 3 dagar/vecka, 1998 18 (procent) 89 84 77 75 Riksnyheter i radio/tv 63 Lokalnyheter i radio/tv 26 44 Kvällspress
Läs merINSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Framtidens tidningsläsare
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 43 Framtidens tidningsläsare Ulrika Andersson 2003 Framtidens tidningsläsare Vilka är framtidens
Läs merNyhetslandskapet i Göteborgsregionen genomgår ständigt förändringar. Från att
NYHETSVANOR MED LOKAL ANKNYTNING ANNIKA BERGSTRÖM Nyhetslandskapet i Göteborgsregionen genomgår ständigt förändringar. Från att under många år haft ett stabilt antal aktörer Göteborgs-Posten och Arbetet
Läs merKVÄLLSTIDNINGSLÄSNING PÅ PAPPER OCH DIGITALT
Kvällstidningsläsning på papper och digitalt KVÄLLSTIDNINGSLÄSNING PÅ PAPPER OCH DIGITALT MATHIAS A. FÄRDIGH OCH OSCAR WESTLUND F rågan om digitala mediers inverkan på traditionella medier är en angelägen
Läs merMänniskors vanor att läsa lokala morgontidningar har hållit sig på en förhållandevis
Lokala nyheter morgontidningarnas starka kort Lokala nyheter morgontidningarnas starka kort Ulrika Andersson Människors vanor att läsa lokala morgontidningar har hållit sig på en förhållandevis stabil
Läs merVIKTIGA EGENSKAPER HOS MORGONPRESSEN
VIKTIGA EGENSKAPER HOS MORGONPRESSEN KARIN HELLINGWERF Det utmärkande draget för svensk morgonpress utanför Stockholm har varit att den når i stort sett alla kategorier av människor. Den lokala morgontidningen
Läs merJMG. Fokus på unga vuxna. Sociala förändringar och växande medieutbud skapar nya medievanor bland unga. Arbetsrapport nr. 46.
JMG Institutionen för Journalistik och Masskommunikation Arbetsrapport nr. 46 Fokus på unga vuxna Sociala förändringar och växande medieutbud skapar nya medievanor bland unga Ulrika Andersson Arbetsrapport
Läs merMot nya läsvanor? Ulrika Andersson. Texten är hämtad ur:
Mot nya läsvanor? Ulrika Andersson Texten är hämtad ur: Sören Holmberg och Lennart Weibull (red) Lyckan kommer, lyckan går SOM-institutet, Göteborgs universitet, rapport nr 36 Hela rapporten kan beställas
Läs merRadiolyssnandet bland allmänheten i Sverige omfattar ungefär två timmar och
OCH RADION BARA STÅR PÅ OM RADIOVANORNA 1999 JAN STRID Radiolyssnandet bland allmänheten i Sverige omfattar ungefär två timmar och tre kvart. Det är något mer jämfört med för tio år sedan. En genomsnittlig
Läs merBytt är bytt och kommer inte tillbaka?
Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation Dagspresskollegiet PM nr. 64 Bytt är bytt och kommer inte tillbaka? Unga och papperstidningar av olika slag. Exemplet Stockholm
Läs merEN VANLIG DAG: OM VARDAGSAKTIVITET OCH MEDIEEXPONERING
En vanlig dag: om vardagsaktivitet och medieexponering EN VANLIG DAG: OM VARDAGSAKTIVITET OCH MEDIEEXPONERING LENNART WEIBULL D en som är intresserad av att med kvantitativa metoder undersöka mänskligt
Läs merSOM-rapport nr 2009:26 SOM. Förtroende för Riksdagen Martin Brothén Sören Holmberg
SOM-rapport nr 29:26 SOM Förtroende för Riksdagen -28 Martin Brothén Sören Holmberg s a m h ä l l e o p i n i o n m a s s m e d i a Information om den nationella SOM-undersökningen SOM-institutet vid
Läs merMarknaden för nyheter vidgas kontinuerligt med utveckling av befintliga kanaler
Morgontidningar på den västsvenska nyhetsmarknaden MORGONTIDNINGAR PÅ den västsvenska nyhetsmarknaden ANNIKA BERGSTRÖM OCH JOSEFINE STERNVIK Marknaden för nyheter vidgas kontinuerligt med utveckling av
Läs merFÖRTROENDE FÖR MEDIER I SVERIGE
FÖRTROENDE FÖR MEDIER I SVERIGE ULRIKA ANDERSSON & ANNIKA BERGSTRÖM (S)amhälle (O)pinion (M)edier SOM-institutet genomför årligen återkommande undersökningar av befolkningens medievanor, fritidsvanor,
Läs merTidningsläsningen har blivit allt mer differentiera i det svenska samhället. Skillnaden
Nya vanor påverkar dagspressens spridning Nya vanor påverkar dagspressens spridning ULRIKA ANDERSSON Tidningsläsningen har blivit allt mer differentiera i det svenska samhället. Skillnaden mellan yngre
Läs merNYHETSKONSUMTION OCH REDAKTIONELL NÄRVARO HUR VIKTIGT ÄR DET? 250 möjligheter, Jönköping, 12 september 2017 ORSA KEKEZI & ULRIKA ANDERSSON
NYHETSKONSUMTION OCH REDAKTIONELL NÄRVARO HUR VIKTIGT ÄR DET? 250 möjligheter, Jönköping, 12 september 2017 ORSA KEKEZI & ULRIKA ANDERSSON Forskare Orsa Kekezi Doktorand i nationalekonomi, Jönköping University
Läs merMEDIERS VÄRDE FÖR OLIKA GENERATIONER
Mediers värde för olika generationer MEDIERS VÄRDE FÖR OLIKA GENERATIONER Ingela Wadbring och Annika Bergström Att ha ett medium i sitt hushåll innebär i princip alltid en kostnad. En morgontidning medför
Läs merÖKAD POLARISERING I MORGONTIDNINGSLÄSNINGEN
Ökad polarisering i morgontidningsläsningen ÖKAD POLARISERING I MORGONTIDNINGSLÄSNINGEN INGELA WADBRING OCH ULRIKA HEDMAN A tt göra framtidsscenarier är svårt. Mycket svårt. Ofta görs förutsägelser inför
Läs merArbete och industri [Rudolf Antoni]
Arbete och industri 2003 [Rudolf Antoni] INNEHÅLL Förord 3 Arbete och Industri 5 Synen på industrin 9 Krav på det goda arbetet 31 Framtidssamhällen 35 Åsikter om det egna arbetet 49 1 2 Förord SOM-institutet
Läs merNyhetslyssnande i Sveriges Radio Hannes Jacobsson och Åsa Nilsson [ SOM-rapport nr 2010:01 ]
Nyhetslyssnande i Sveriges Radio 1986-2008 Hannes Jacobsson och Åsa Nilsson [ SOM-rapport nr 2010:01 ] Information om den nationella SOMundersökningen SOM-institutet vid Göteborgs universitet genomför
Läs merNordicom-Sveriges Mediebarometer 2017
Nordicom-Sveriges Mediebarometer 2017 Mediebarometern Om undersökningen 1979-2017 Huvudresultaten (mediedagen och trender) Lite mer om digitala medier Lite om barn/ungdomar och medieanvändning Lite om
Läs merSkiftande mediepreferenser för annonser
Skiftande mediepreferenser för annonser Skiftande mediepreferenser för annonser Björn Danielsson och MARIE GRUSELL I Sverige var dagspressen under en lång period den dominerande kanalen för annonsering.
Läs merDet fanns en tid då nya medier i Sverige fick sitt första genomslag i Skåne. Idag
Gamla och nya medier i Skåne GAMLA OCH NYA MEDIER I SKÅNE Lennart Weibull Det fanns en tid då nya medier i Sverige fick sitt första genomslag i Skåne. Idag är det nästan glömt, eftersom medieinnovationer
Läs merTidningar i brevlådor, på bussar och i ställ
Ingela Wadbring Texten är hämtad ur: Sören Holmberg och Lennart Weibull (red) Lyckan kommer, lyckan går SOM-institutet, Göteborgs universitet, rapport nr 36 Hela rapporten kan beställas via www.som.gu.se,
Läs merSOM. Förtroendet för AMS. Sören Holmberg Åsa Nilsson
SOM Förtroendet för AMS 2006 Sören Holmberg Åsa Nilsson s a m h ä l l e o p i n i o n m a s s m e d i a Information om Riks-SOM 2006 SOM-institutet vid Göteborgs universitet genomför varje höst sedan
Läs merSOM. Förtroendet för Riksbanken. Sören Holmberg Åsa Nilsson
SOM Förtroendet för Riksbanken 2006 Sören Holmberg Åsa Nilsson s a m h ä l l e o p i n i o n m a s s m e d i a Information om Riks-SOM 2006 SOM-institutet vid Göteborgs universitet genomför varje höst
Läs merRadiolyssnande via olika apparater i befolkningen 9 79 år en genomsnittlig dag 2013 (procent)
December 2014: Radio Med anledning av SOU 2014:77 "Från analog till digital marksänd radio" passar vi på att lyfta fram hur befolkningen lyssnar på radio. Av ljudmedierna har radion den största andelen
Läs merVem i hela världen kan man lita på? Mikael Wiehe och Hola Bandoola Band
Tilltro till medier och politik TILLTRO TILL MEDIER OCH POLITIK LENNART WEIBULL OCH ÅSA NILSSON Vem i hela världen kan man lita på? Mikael Wiehe och Hola Bandoola Band ställde sjungande frågan 1972. Frågan
Läs merfrån radioprat till musikskval
Från radioprat till musikskval från radioprat till musikskval Jan Strid Radiolyssnandet i Sverige har varit tämligen stabilt ända sedan tillkomsten av de privata lokalradiokanalerna 1993. Tiden som vi
Läs merVästra Götaland har nu funnits som administrativ region ett par år. Regionen
Nyheter i gamla och nya former NYHETER I GAMLA OCH NYA FORMER ANNIKA BERGSTRÖM Västra Götaland har nu funnits som administrativ region ett par år. Regionen saknar dock ännu en mental förankring hos medborgarna.
Läs merSvenskarna och internet
Svenskarna och internet 21 oktober 28 Ulrika Facht Forskningsinformatör NORDICOM-Sverige Göteborgs universitet URL: www.nordicom.gu.se/mediesverige E-post: ulrika.facht@nordicom.gu.se Nordicom-Sveriges
Läs merFörtroendet för regeringen Sören Holmberg [SOM-rapport nr 2011:17]
Förtroendet för regeringen 1986 Sören Holmberg [SOM-rapport nr 11:17] Information om den nationella SOM-undersökningen SOM-institutet vid Göteborgs universitet genomför varje höst sedan 1986 en nationell
Läs merTIO ÅRS RADIOLYSSNANDE: EN ÖVERSIKT
Tio års radiolyssnande: en översikt TIO ÅRS RADIOLYSSNANDE: EN ÖVERSIKT JAN STRID SOM-institutets årliga mätningar har sedan 1994 ställts frågor om radiolyssnande. Bakgrunden var intresse att följa radiopublikens
Läs merMedieanvändning är en ganska utbredd sysselsättning bland ungdomar. Genom
Ungas nyhetsvanor UNGAS NYHETSVANOR ANNIKA BERGSTRÖM Medieanvändning är en ganska utbredd sysselsättning bland ungdomar. Genom olika massmedier kan man få idéer, inspiration och förebilder som på olika
Läs merMorgonpressens innehåll vad är läst och vad är viktigt 2007?
Morgonpressens innehåll vad är läst och vad är viktigt 2007? Morgonpressens innehåll vad är läst och vad är viktigt 2007? Jan Strid M ånga hävdar att vi lever i en tid av snabba förändringar. Det kanske
Läs merMedieförtroende och medieanvändning. Lennart Weibull
Medieförtroende och medieanvändning Medieförtroende och medieanvändning Lennart Weibull G år det verkligen att lita på medierna? Frågan återkommer med ökande regelbundenhet. Oftast är det kvällstidningarnas
Läs merSOM-rapport nr 2008:11 SOM. Energiopinionen. Sören Holmberg
SOM-rapport nr 08:11 SOM Energiopinionen Sören Holmberg s a m h ä l l e o p i n i o n m a s s m e d i a Information om Riks-SOM SOM-institutet vid Göteborgs universitet genomför varje höst sedan 1986
Läs merAtt medierna dominerar som informationskällor i det moderna samhället är det
Medieförtroende 1999 2002 MEDIEFÖRTROENDE 1999-2002 LENNART WEIBULL Att medierna dominerar som informationskällor i det moderna samhället är det knappast någon som ifrågasätter. I fråga om de flesta händelser
Läs merVAD MENAS MED NEGATIVA NYHETER?
VAD MENAS MED NEGATIVA NYHETER? LENNART WEIBULL Människors dagstidningsläsning bygger på vanor. Vi etablerar våra läsrutiner oavsett om det är vid frukostbordet, på pendeltåget eller i lunchrummet på arbetsplatsen.
Läs merNär dagspressens upplagesiffror för år 2000 presenterades den 1 mars 2001
Dagspressen står pall DAGSPRESSEN STÅR PALL INGELA WADBRING OCH LENNART WEIBULL När dagspressens upplagesiffror för år 2000 presenterades den 1 mars 2001 var det första gången på lång tid som det kunde
Läs merChrister Clerwall. Nyhetskonsumtion i Värmland
Nyhetskonsumtion i Värmland Nyhetskonsumtion i Värmland Christer Clerwall A tt titta på, att lyssna på, att ta del av, nyheter är en viktigt för många människor. Nyheterna, som en del i medieutbudet, har
Läs merSOM-rapport nr 2008:5 SOM. Förtroendet för AMS. Johan Martinsson
SOM-rapport nr 2008:5 SOM Förtroendet för AMS 1997 2007 Johan Martinsson s a m h ä l l e o p i n i o n m a s s m e d i a Information om Riks-SOM 2007 SOM-institutet vid Göteborgs universitet genomför
Läs merÅTERVÄNDANDE TIDNINGSLÄSARE I NY, BROKIG KOSTYM
ÅTERVÄNDANDE TIDNINGSLÄSARE I NY, BROKIG KOSTYM ANDERS LITHNER I mitten av 1990-talet gick ett litet skalv genom den svenska tidningsvärlden. Allting tycktes hända samtidigt. Internetpenetrationen exploderade,
Läs merSOM-rapport nr 2008:15 SOM. Förtroendet för SÄPO. Gabriella Sandstig Sören Holmberg Lennart Weibull
SOM-rapport nr 2008:15 SOM Förtroendet för SÄPO 2002 2007 Gabriella Sandstig Sören Holmberg Lennart Weibull s a m h ä l l e o p i n i o n m a s s m e d i a Information om Riks-SOM 2007 SOM-institutet
Läs merMedieförtroendets villkor
Medieförtroendets villkor Medieförtroendets villkor Lennart Weibull Vad innebär det egentligen att ha förtroende för en dagstidning eller för en tv-kanal? Är det verkligen möjligt att lita på allt som
Läs merSOM-rapport nr 2008:4 SOM. Förtroendet för Riksbanken. Sören Holmberg
SOM-rapport nr 2008:4 SOM Förtroendet för Riksbanken 2005 2007 Sören Holmberg s a m h ä l l e o p i n i o n m a s s m e d i a Information om Riks-SOM 2007 SOM-institutet vid Göteborgs universitet genomför
Läs merSOM. Förtroendet för SÄPO. Sören Holmberg Åsa Nilsson
SOM Förtroendet för SÄPO 2006 Sören Holmberg Åsa Nilsson s a m h ä l l e o p i n i o n m a s s m e d i a Information om Riks-SOM 2006 SOM-institutet vid Göteborgs universitet genomför varje höst sedan
Läs merJu mer vi är tillsammans
Ju mer vi är tillsammans Tjugosju kapitel om politik, medier och samhälle SOM-undersökningen 2003 SOM-rapport nr 34 Sören Holmberg och Lennart Weibull (red) Redaktörer: Sören Holmberg och Lennart Weibull
Läs merNyhetsintresset i Skåne: regionalt, nationellt eller internationellt?
Nyhetsintresset i Skåne: regionalt, nationellt eller internationellt? Nyhetsintresset i Skåne: regionalt, nationellt eller internationellt? Lennart Weibull m du tycker att svenska dagstidningar är för
Läs mer