INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet TIDNINGAR OCH ANDRA MEDIER

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet TIDNINGAR OCH ANDRA MEDIER"

Transkript

1 INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 39 TIDNINGAR OCH ANDRA MEDIER Karin Hellingwerf 3

2 Tidningar och andra medier Dagstidningsläsningen i Sverige ligger på en internationellt sett hög nivå. Sedan Dagpresskollegiet började mäta läsvanor i den årliga SOM-enkäten har den regelbundna morgontidningsläsningen legat på en relativt stabil nivå. Andelen läsare av en morgontidning minst fem dagar i veckan låg 1986 på 79 procent, 1991 låg andelen på 75 procent. De högsta siffrorna konstaterades i slutet på 198-talet och i början på 199-talet (81 procent) och den lägsta siffran som uppmätts är 71 procent år. Trots en generell stabilitet finns det förändringar som uppmärksammats. Tabell 1 redovisar läsvanestudiens mått på regelbundenhet i morgontidningsläsningen. Studien visar på en omfattande tidningsläsning som varit relativt stabil sedan Tidningsläsningen har dock sjunkit något sedan Bottenåret var 1986 då endast 71 procent tog del av någon morgontidning minst fem dagar i veckan. Tabell 1 Regelbundenhet i morgontidningsläsning (procent) Läsning/v < 1 d/v d/v d/v d/v d/v Totalt Minst 5 d/v Antal svar Syftet med denna PM är att redovisa hur den svenska tidningspubliken förhåller sig till konsumtion av andra medier.

3 Morgontidningsläsning och konsumtion av andra nyhetsmedier Tidigare studier har visat att läsningen är mer omfattande än så. De regelbundna tidningsläsarna tar ofta del av ytterligare en morgontidning regelbundet (jfr Mediebarometern 1). Tabell 1 redovisar andelen flertidningsläsare. Under åren 1988, - tog -22 procent av de regelbundna läsarna del av ytterligare en morgontidning minst tre gånger i veckan. Under åren och låg andelen flertidningsläsare legat på 18 procent. De senaste två åren har antytt en återhämtning av flertidningsläsningen, procent och 21 procent 1. Tabell 2 Andel år som tar del av fler än en morgontidning minst 3 ggr/v (procent) Det diskuterats ofta i vilken utsträckning konsumtion av andra massmedier påverkar människors benägenhet att regelbundet ta del av morgonpress. Undersökningar under 198- och början på 199-talet har visat att de svenska massmedierna tenderar att komplettera varandra vilket till stor del beror på en utpräglad funktionsuppdelning i det svenska massmediesystemet (jfr Weibull ). Inom etermedierna har 199-talet kännetecknats av en utveckling mot ett mångkanalssystem som finns i flera andra länder. Samtidigt har de gamla kanalernas innehållsprofiler anpassats till en bredare publik. Tabell 3 redovisar tittandet på olika nyhetskanaler i etermedierna de olika mätåren. Vid tolkningen av tabellen är det viktigt att hålla i minnet att både utbudet av kanaler och enkätfrågan har förändrats över tid. Resultatet visar att 1989 tog den svenska allmänheten i genomsnitt del av 1,2 nyhetskanaler i något etermedium minst 5 dagar per vecka och 1 har siffran ökat till 2,4 kanaler. Ökningen är framförallt ett resultat av att de som redan tar del av nyheter i etermedierna nu har möjlighet att ta del av fler nyhetskanaler. Andelen som inte tagit del av någon nyhetskanal ligger med några undantag omkring procent under åren

4 Tabell 3 Andel år som tittar på nyhetsprogram minst 5 dgr/vecka, antal kanaler (procent) Ingen nyhetskanal i etermedierna Genomsnittligt 1,2 1,8 1,8 1,9 1,9 2,2 2,2 2,2 2,3 2,6 2,5 2,8 2,4 antal kanaler En kanal Två kanaler Tre kanaler Fler än tre kanaler För att få ett grepp om frågan ifall det ökade tittandet på nyhetskanaler uppvisar samband med minskad tidningsläsning presenteras i tabell 4 andelen morgontidningsläsare i relation till hur många nyhetskanaler man sett på. Tabell 4 Andel läsare år av en morgontidning sett till tittande på nyhetskanaler, 1989,,,, 1, antal kanaler (procent) Morgontidningsläsning Ingen kanal En kanal Två eller flera kanaler Differens 1989 Minst någon g/v Minst 5 g/v Minst någon g/v Minst 5 g/v Minst någon g/v Minst 5 g/v Minst någon g/v Minst 5 g/v Minst någon g/v Minst 5 g/v Utveckling Minst någon g/v Minst 5 g/v Anm. Den nyhetskanaler som ligger till grund för beräkningarna är 1989; Lokalradionyheter, Aktuellt, Rapport, Dagens eko, Regionala TV-nyheter. ; Lokalnyheter i radion, Ekonyheterna i riksradion, Aktuellt i kanal, Rapport i TV2, Regionala nyheter i TV2, Morgon-TV i TV2, Nyheterna i TV4, Lokala nyheter i TV4, Morgon-TV i TV4 och TV3 Direkt. -1; Lokalnyheter i radions P4, Ekonyheterna i riksradion, Nyheter i privat lokalradio, Aktuellt i SVT, Rapport i SVT, Regionala nyheter i SVT, Morgon-TV i SVT, Nyheterna i TV4, Lokala nyheter i TV4, Morgon-TV i TV4 och TV3 Direkt.

5 Tabellen bekräftar i stort tidigare undersökningar som visar att medierna snarare tenderar att komplettera varandra än konkurrera med varandra (jfr Hellingwerf, Wadbring ). Det intressanta är att andelen morgontidningsläsare snarare går ned bland de som inte tar del av någon eller bara en annan nyhetskanal. Särskilt tydligt är detta mönster när det gäller tidningsläsning med minst fem nummer per vecka men även läsning med minst ett nummer per vecka har gått ned bland de som ej ser på nyhetskanaler. Under 199-talet har det svenska medielandskapet genomgått en väsentlig förändring. I en del av denna förändring märks bland annat ett ökat inslag av regionala och lokala satsningar från de marksända tv-bolagen. Om vi anpassar ovanstående diskussion till publiken i det svenska mediesystemet utifrån Weibulls () resonemang kring funktionsuppdelning mellan de svenska medierna är det klart att morgonpress är att betrakta som ett basmedium vars huvudsakliga uppgift är att förmedla lokal information. Det andra basmediet är TVn som för stora grupper av människor huvudsakligen har en underhållande funktion. Det intressanta är om förändringar i mediemiljön där TVn och radion blir mer lokal och dagstidningar blir mer underhållande kommer att få konsekvenser för hur vi förhåller oss till olika massmedier. Karaktäristiskt för nyhetsintresserade har dock alltid varit att man tar del av både tidningar, radio och tv (jfr Hellingwerf, Wadbring ). I sammanhanget är det också intressant att ställa frågan hur dagstidningar och nyhetsportaler på Internet kommer in här. Figurerna 1a- 11b redogör för hur olika medier konkurrerar och kompletterar varandra genom att studera i vilken utsträckning konsumenter av olika nyhetsmedier tar del morgontidningar. I figurerna redovisas två mått för regelbunden morgontidningsläsning. Dels läsningen minst någon gång per vecka och dels läsning minst 5 gånger per vecka. Huvudintrycket av resultaten är att andelen regelbundna morgontidningsläsare ligger på en mycket hög nivå oberoende av i hur stor utsträckning de tar del av andra medier. Ett intressant drag är dock att morgontidningsläsningen tenderar att vara lägre bland regelbundna användare av kvällspress och av ett antal programtyper som teoretiskt borde kunna konkurrera med morgonpressen sett till mediets funktion (jfr Weibull ). När det gäller kvällstidningsläsningen kan det konstateras att de mest regelbundna kvällstidningsläsarna tenderar att ta del av morgonpress i något lägre utsträckning än personer som inte är lika flitiga kvällspressläsare. Mönstret gäller för samtliga undersökningsår, vilket tyder på att det råder en viss konkurrens mellan dessa båda medier. Fr o m 1991 finns även en fråga om hur ofta man tar del av 3-minutersnyheterna i TV3 och Nyheterna i TV4. I 1992 års undersökning frågades även om morgon-tv och de lokala nyheterna i TV4. I års undersökning frågades också om morgon-tv i TV2. Sedan har det också ställts frågor om hur regelbundet man tar del av dagstidningar och nyhetsportaler på Internet. Anmärkningsvärt är att svaren på dessa frågor i stort följer samma mönster som för kvällspressen i kombination med morgonpress dvs. de som dagligen tar del av kanalen läser tidningar i något lägre utsträckning än de som inte tar del av kanalen. Detta gäller särskilt de som regelbundet ser på 3-minutersnyheterna i TV3, något som tyder på att dessa nyhetsprogram fångar upp personer som annars inte är regelbundna nyhetskonsumenter. Samtidigt är det intressant att konstatera att detta är programtyper av mer

6 underhållande och/eller av lokal karaktär än Aktuellt och Rapport i Sveriges Television och Dagens eko i riksradion. När det gäller de Aktuellt, Rapport, Dagens Eko och lokala nyheter i radio är förhållandet motsatt. Ju mer regelbundet man konsumerar nyheter i dessa kanaler, desto större är sannolikheten att man är regelbunden morgonpressläsare. Tendenserna är visserligen tämligen svaga, vilket innebär att tolkningar bör göras med största försiktighet. Något som dock bekräftar att de traditionella etermedierna fortfarande är ett komplement till dagspressen är att tendenserna är desamma under samtliga undersökningsår. Undantaget var lyssnandet på lokala nyheter som direkt efter omläggningen av radion följde samma mönster som kvällspressen och de nya kanalerna, men som efter något år kommit att följa samma mönster som Aktuellt och Rapport. I debatten om konkurrensen på mediemarknaden framförs ofta att Internet är den mediekanal som skulle kunna hota dagspressen. Några sådana tendenser märks inte här. Både de som regelbundet tar del av en dagstidning via Internet och de som inte gör det läser morgontidningar i lika stor omfattning. I jämförelse med situationen finns det dock en svag antydan om att andelen morgontidningsläsare på papper minskat bland dem som regelbundet läser en tidning på Internet.

7 Figur 1a Andel morgontidningsläsare minst en gång per vecka sett till regelbundenhet i kvällstidningsläsning (procent) Läser kvällspress 6-7 dagar/v Figur 1b Andel morgontidningsläsare minst fem gånger per vecka sett till regelbundenhet i kvällstidningsläsning 1989,,, och (procent) Läser kvällspress 6-7 dagar/v

8 Figur 2a Andel morgontidningsläsare år minst en gång per vecka sett till regelbundenhet i lyssnande på lokala radionyheter i riksradion samt i privat lokalradio -1 (procent) Lyssnar på lokala radionyheter 5-7 dagar/v Lyssnar på lokala nyheter i privat lokalradio 5-7 dagar/v Figur 2b Andel morgontidningsläsare år minst fem gånger per vecka sett till regelbundenhet i lyssnande på lokala radionyheter i riksradion 1989,,, och 1 samt i privat lokalradio - 1 (procent) Lyssnar på lokala radionyheter 5-7 dagar/v Lyssnar på lokala nyheter i privar lokalradio 5-7 dagar/v

9 Figur 3a Andel morgontidningsläsare år minst en gång per vecka sett till regelbundenhet i tittande på Aktuellt (procent) Tittar på Aktuellt 5-7 dagar/v Figur 3b Andel morgontidningsläsare år minst fem gånger per vecka sett till regelbundenhet i tittande på Aktuellt 1989,,, och 1 (procent) c Tittar på Aktuellt 5-7 dagar/v

10 Figur 4a Andel morgontidningsläsare år minst en gång per vecka sett till regelbundenhet i tittande på Rapport (procent) Tittande på Rapport 5-7 dagar/v Figur 4b Andel morgontidningsläsare år minst fem gånger per vecka sett till regelbundenhet i tittande på Rapport 1989,,, och 1 (procent) Tittande på Rapport 5-7 dagar/v

11 Figur 5a Andel morgontidningsläsare år minst en gång per vecka sett till regelbundenhet i tittande på nyheterna i TV (procent) Tittar på nyheterna i TV4 5-7 dagar/v Figur 5b Andel morgontidningsläsare år minst fem gånger per vecka sett till regelbundenhet i tittande på nyheterna i TV4,, samt 1 (procent) Tittar på nyheterna i TV4 5-7 dagar/v 1

12 Figur 6a Andel morgontidningsläsare år minst en gång per vecka sett till regelbundenhet i tittande på 3-minutersnyheterna i TV Tittar på 3- minutersnyhetrna i TV3 5-7 dagar/v Figur 6b Andel morgontidningsläsare år minst fem gånger per vecka sett till regelbundenhet i tittande på 3 minutersnyheterna i TV3,, samt Tittar på 3- minutersnyheterna i TV3 5-7 dagar/v 1

13 Figur 7a Andel morgontidningsläsare år minst en gång per vecka sett till regelbundenhet i tittande på morgontv i TV (procent) Tittar på morgontv i TV4 5-7 dagar/v Figur 7b Andel morgontidningsläsare år minst fem gånger per vecka sett till regelbundenhet i tittande på morgontv i TV4,, och 1 (procent) Tittar på morgontv i TV4 5-7 dagar/v 1

14 Figur 8a Andel morgontidningsläsare år minst en gång per vecka sett till regelbundenhet i tittande på morgontv i TV (procent) Tittar på morgontv i TV2 5-7 dagar/v 1 Figur 8b Andel morgontidningsläsare år minst fem gånger i veckan sett till regelbundenhet i tittande på morgontv i TV2,, och 1 (procent) Tittar på morgontv i TV2 5-7 dagar/v 1

15 Figur 9a Andel morgontidningsläsare år minst en gång per vecka sett till regelbundenhet i tittande på lokala nyheter i TV4-1 (procent) Tittar på lokala nyheter i TV4 5-7 dagar/v Figur 9b Andel morgontidningsläsare år minst fem gånger per vecka sett till regelbundenhet i tittande på lokala nyheter i TV4,, och 1 (procent) Tittar på lokala nyheter i TV4 1

16 Figur a Andel morgontidningsläsare år minst en gång per vecka sett till regelbundenhet i tittande på regionala nyheter i SVT (procent) Tittar på regionala nyheter i SVT2 5-7 dagar/v Figur b Andel morgontidningsläsare år minst fem gånger per vecka sett till regelbundenhet i tittande på regionala nyheter i SVT2 1989,,,, och 1 (procent) Tittar på regionala nyheter i SVT2 5-7 dagar/v

17 Figur 11a Andel morgontidningsläsare år minst någon gång vecka sett till läsning av tidningar på Internet och 1 (procent) Läser Aftonbladet på Internet 6-7 dagar/v Läser Aftonbladet på Internet Läser någon dagstidning på Internet 6-7 dagar/v Läser någon dagstidning på Internet 1 Figur 11b Andel morgontidningsläsare år minst fem gånger per vecka sett till läsning av tidningar på Internet och 1 (procent) Läser Aftonbladet på Internet 6-7 dagar/v Läser Aftonbladet på Internet Läser någon dagstidning på Internet 6-7 dagar/v Läser någon dagstidning på Internet 1

18 Referenser Eriksson, Therese (2); Vanans makt - tidningsvanor 1. I Holmberg, Sören och Weibull, Lennart (red) Det våras för politiken. Göteborg: SOM-institutet, Göteborgs universitet Björkqvist Hellingwerf, Karin () Den svenske tidningsläsaren: Läsvanor för dagspress. Pressutredningen. Arbetsrapport från expertgruppen, nr 2. Institutionen för journalistik och masskommunikation, Göteborgs universitet. Lithner, Anders (); Alla läser tidningen nästan. I Wadbring, Ingela och Weibull, Lennart (red) Tryckt. kapitel om dagstidningar i början av -talet. Göteborg: Institutionen för journalistik och masskommunikation, Göteborgs universitet Mediebarometer 1; I Medienotiser nr 1:2. Göteborg: Nordicom-Sverige, Göteborgs universitet Strid, Jan (); Viktigt innehåll då och nu. I Wadbring, Ingela och Weibull, Lennart (red) Tryckt. kapitel om dagstidningar i början av -talet. Göteborg: Institutionen för journalistik och masskommunikation, Göteborgs universitet Wadbring, Ingela () Etermediernas betydelse. I Wadbring, Ingela och Weibull, Lennart (red) Tryckt. kapitel om dagstidningar i början av -talet. Göteborg: Institutionen för journalistik och masskommunikation, Göteborgs universitet Weibull, Lennart (); Att studera dagspressen i Sverige - utgångspunkter. I Wadbring, Ingela och Weibull, Lennart (red) Tryckt. kapitel om dagstidningar i början av -talet. Göteborg: Institutionen för journalistik och masskommunikation, Göteborgs universitet.

19 Dagspresskollegiet en presentation Dagspresskollegiet är ett forskningsprogram vid Institutionen för journalistik och masskommunikation, Göteborgs universitet. Programmet startades 1979, och är huvudsakligen finansierat av Tidningsutgivarna. Syftet har ända sedan starten varit att belysa dagspressens utveckling i samhället på tre sätt, framför allt ur ett publikperspektiv: Hur dagstidningsläsningen utvecklas över tid Vilka faktorer som bestämmer användningen av och uppfattningen om dagspress Samspelet mellan dagspress och andra medier Genom årliga studier av dagstidningsläsning och andra medievanor har det efterhand byggts upp en solid kunskap kring vad som över lång tid karaktäriserat den svenska allmänhetens medieval. Dagspresskollegiets PM-serie finns sedan 2 enbart påi n- ternet Gamla rapporter kan, i de fall de inte är utgångna, beställas från Dagspresskollegiet. Se vidare där också andra publikationer finns listade. Metod De data som ligger till grund för analysen är hämtade från de nationella Riks-SOMundersökningarna som varje år sedan 1986 genomförs av SOM-institutet vid Göteborgs universitet. Varje undersökning genomförs med i det närmaste identiska förutsättningar för att resultaten från de olika åren ska vara jämförbara. Undersökningen genomförs i form av en postenkät till ett slumpmässigt urval som mellan 1992 och omfattat 28 personer, svenska och utländska medborgare, samtliga boende i Sverige i åldrarna 15-8 år. Från och med omfattar Riks-SOM-undersökningen två urval om vardera 28 personer, där förutsättningarna är identiska och där de frågor som ställts till båda urvalen kan behandlas som ett sammanhängande datamaterial. Från och med SOM-undersökningen utökades respektive urval till personer och åldersintervallet till år. Den genomsnittliga svarsfrekvensen för åren är 68 procent. Svarsfrekvensen för 1 var 67 procent. För en närmare beskrivning av frågeformulär, genomförande och utfall hänvisas till Nilsson (2). 1 1 Nilsson, Åsa (2) Den nationella SOM-undersökningen 1, i Holmberg, Sören och Weibull, Lennart (red) Det våras för politiken. Göteborg: SOM-institutet, Göteborgs universitet, rapport nr.

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet KONKURRENS ELLER KOMPLEMENT I OLIKA GRUPPER

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet KONKURRENS ELLER KOMPLEMENT I OLIKA GRUPPER INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 4 KONKURRENS ELLER KOMPLEMENT I OLIKA GRUPPER Karin Hellingwerf 23 Konkurrens eller komplement

Läs mer

SVENSKARS OCH INVANDRARES

SVENSKARS OCH INVANDRARES INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 36 SVENSKARS OCH INVANDRARES MEDIEINNEHAV OCH NYHETSKONSUMTION Ingela Wadbring 2002 De som kommit

Läs mer

Tidningsmarknaden i Göteborgsregionen har förändrats en hel del sedan slutet

Tidningsmarknaden i Göteborgsregionen har förändrats en hel del sedan slutet Tidningsläsning i Göteborgsregionen TIDNINGSLÄSNING I GÖTEBORGSREGIONEN ANNIKA BERGSTRÖM OCH LENNART WEIBULL Tidningsmarknaden i Göteborgsregionen har förändrats en hel del sedan slutet av 1990-talet.

Läs mer

JOSEFINE STERNVIK. Ungas nyhetskonsumtion i en föränderlig nyhetsvärld

JOSEFINE STERNVIK. Ungas nyhetskonsumtion i en föränderlig nyhetsvärld Ungas nyhetskonsumtion i en föränderlig nyhetsvärld UNGAS nyhetskonsumtion i en föränderlig nyhetsvärld JOSEFINE STERNVIK N yhetsvanor hos dagens unga har förändrats dramatiskt både om vi jämför med äldres

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. PM från Dagspresskollegiet nr. 49 PRIVATANNONSÖRER I DAGSPRESSEN

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. PM från Dagspresskollegiet nr. 49 PRIVATANNONSÖRER I DAGSPRESSEN INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 49 PRIVATANNONSÖRER I DAGSPRESSEN Josefine Sternvik 2003 Dagspressens annonsmarknad Annonserna

Läs mer

Dagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik, medier och kommunikation. PM nr. 78

Dagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik, medier och kommunikation. PM nr. 78 Dagspresskollegiet Göteborgs universitet Institutionen för journalistik, medier och kommunikation PM nr. 78 Morgontidningsläsning på papper och webb samt prenumerationer i hushållen en tabellrapport Ingela

Läs mer

UNGAS NYHETSKONSUMTION I EN FÖRÄNDERLIG NYHETSVÄRLD

UNGAS NYHETSKONSUMTION I EN FÖRÄNDERLIG NYHETSVÄRLD Ungas nyhetskonsumtion i en föränderlig nyhetsvärld UNGAS NYHETSKONSUMTION I EN FÖRÄNDERLIG NYHETSVÄRLD JOSEFINE STERNVIK N yhetsvanor hos dagens unga har förändrats dramatiskt både om vi jämför med äldres

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet ATTITYDER TILL REKLAM OCH ANNONSER I OLIKA MEDIER

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet ATTITYDER TILL REKLAM OCH ANNONSER I OLIKA MEDIER INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 50 ATTITYDER TILL REKLAM OCH ANNONSER I OLIKA MEDIER Josefine Sternvik 2003 Allmänheten och reklamen

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 45 DET FÖRÄNDERLIGA SAMHÄLLET - ålderssammansättning, flyttning och hushållsstruktur i relation

Läs mer

Nyheter utgör en väsentlig del av de flesta människors vardag, varje dag och

Nyheter utgör en väsentlig del av de flesta människors vardag, varje dag och Nyheter i lurar, på papper och skärmar NYHETER I LURAR, PÅ PAPPER OCH SKÄRMAR Om nyhetsanvändning i Göteborgsregionen ANNIKA BERGSTRÖM OCH INGELA WADBRING Nyheter utgör en väsentlig del av de flesta människors

Läs mer

DAGSPRESSKOLLEGIET, GÖTEBORGS UNIVERSITET LÄSVANESTUDIEN FRÅN DAGSPRESSKOLLEGIET

DAGSPRESSKOLLEGIET, GÖTEBORGS UNIVERSITET LÄSVANESTUDIEN FRÅN DAGSPRESSKOLLEGIET LÄSVANESTUDIEN FRÅN DAGSPRESSKOLLEGIET VÅREN 15 DAGSPRESSKOLLEGIET Startade 1979 Huvudfinansiär 13-17: Carl-Olov och Jenz Hamrins stiftelse i Jönköping. Tidigare finansiär 1979-12: Tidningsutgivarna (TU).

Läs mer

Människors nyhetskonsumtion består inte bara av nyheter från en kanal utan

Människors nyhetskonsumtion består inte bara av nyheter från en kanal utan Svenska folkets nyhetsvanor Svenska folkets nyhetsvanor MATHIAS A. FÄRDIGH OCH JOSEFINE STERNVIK Människors nyhetskonsumtion består inte bara av nyheter från en kanal utan av flera. Före 1990-talet fanns

Läs mer

Hushållsprenumeration och morgontidningsläsning

Hushållsprenumeration och morgontidningsläsning Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation Dagspresskollegiet Dagspresskollegiet PM nr. 67 Hushållsprenumeration och morgontidningsläsning 1986-2006 Lennart Weibull 2007

Läs mer

EN FÖRLORAD NYHETSGENERATION? (Eller: vill inte unga vuxna längre ha koll på läget?)

EN FÖRLORAD NYHETSGENERATION? (Eller: vill inte unga vuxna längre ha koll på läget?) EN FÖRLORAD NYHETSGENERATION? (Eller: vill inte unga vuxna längre ha koll på läget?) Jonas Ohlsson SOM-institutet Vetenskapsfestivalen 2013 100 Tidningsläsning bland unga vuxna, 1986 2012 (procent minst

Läs mer

FÖRTROENDET FÖR MASSMEDIER

FÖRTROENDET FÖR MASSMEDIER Förtroendet för massmedier FÖRTROENDET FÖR MASSMEDIER LENNART WEIBULL E n grundtanke i all opinionsbildning är att det inte bara är budskapet som är det viktiga: det handlar även om vem som framför det.

Läs mer

De som tror på dagspressens snabba död verkar få alltmer stöd. Uppgifter om

De som tror på dagspressens snabba död verkar få alltmer stöd. Uppgifter om Morgontidningen kostar för mycket Morgontidningen kostar för mycket ULRIKA HEDMAN De som tror på dagspressens snabba död verkar få alltmer stöd. Uppgifter om det senaste årets utveckling på den amerikanska

Läs mer

Att kurvan för dagspressens samlade upplaga har varit nedåtgående de senaste

Att kurvan för dagspressens samlade upplaga har varit nedåtgående de senaste Mot nya läsvanor? MOT NYA LÄSVANOR? ULRIKA ANDERSSON Att kurvan för dagspressens samlade upplaga har varit nedåtgående de senaste femton åren är ingen nyhet inom mediebranschen. En och annan chefredaktör

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Internetanvändning med och utan bredband

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Internetanvändning med och utan bredband INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 65 Internetanvändning med och utan bredband Annika Bergström 2007 1 Internetanvändning med och

Läs mer

Dagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation. PM nr. 76

Dagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation. PM nr. 76 Dagspresskollegiet Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation PM nr. 76 Vad är prisvärt? En jämförelse mellan allt från pappersmedier till balettföreställningar Ingela Wadbring

Läs mer

SOM. Förtroende för facket 1986-2006. Sören Holmberg

SOM. Förtroende för facket 1986-2006. Sören Holmberg SOM Förtroende för facket - 26 Sören Holmberg s a m h ä l l e o p i n i o n m a s s m e d i a Information om Riks-SOM SOM-institutet vid Göteborgs universitet genomför varje höst sedan en nationell frågeundersökning

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Vanor och bruk

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Vanor och bruk INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 33 Vanor och bruk En jämförelse mellan den vanemässiga användningen av press radio och TV och användningen

Läs mer

Barnfamiljerna och tidningsprenumerationen en relation på väg att försvagas?

Barnfamiljerna och tidningsprenumerationen en relation på väg att försvagas? Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation Dagspresskollegiet Dagspresskollegiet PM nr. 66 Barnfamiljerna och tidningsprenumerationen en relation på väg att försvagas? Ingela

Läs mer

Dagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation. PM nr. 71

Dagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation. PM nr. 71 Dagspresskollegiet Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation PM nr. 71 Flerkanalspubliceringens konsekvenser: ett trendbrott i användning av kvällspress Oscar Westlund

Läs mer

LOKALA MEDIER I GÖTEBORGSREGIONEN: ANVÄNDNING OCH SYN PÅ TILLFÖRLITLIGHET

LOKALA MEDIER I GÖTEBORGSREGIONEN: ANVÄNDNING OCH SYN PÅ TILLFÖRLITLIGHET Lokala medier i Göteborgsregionen: Användning och syn på tillförlitlighet LOKALA MEDIER I GÖTEBORGSREGIONEN: ANVÄNDNING OCH SYN PÅ TILLFÖRLITLIGHET INGELA WADBRING D et torde knappast råda någon tvekan

Läs mer

Arbetsrapport nr 7. Läsvanestudien. En tabellrapport. Rudolf Antoni och Therese Eriksson JMG. Institutionen för Journalistik och Masskommunikation

Arbetsrapport nr 7. Läsvanestudien. En tabellrapport. Rudolf Antoni och Therese Eriksson JMG. Institutionen för Journalistik och Masskommunikation JMG Institutionen för Journalistik och Masskommunikation Arbetsrapport nr 7 Läsvanestudien En tabellrapport Rudolf Antoni och Therese Eriksson Arbetsrapport nr. 7 Läsvanestudien En tabellrapport Rudolf

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Tidningsläsning bland arbetslösa

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Tidningsläsning bland arbetslösa INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 44 Tidningsläsning bland arbetslösa Ulrika Andersson 3 Tidningsläsning bland arbetslösa 199-talet

Läs mer

NYHETER BLAND UNGA VUXNA I GÖTEBORG

NYHETER BLAND UNGA VUXNA I GÖTEBORG Nyheter bland unga vuxna i Göteborg NYHETER BLAND UNGA VUXNA I GÖTEBORG Oscar Westlund N yheter utgör en betydelsefull del av det medieinnehåll som svensken kan ta del av i olika medier såsom TV, press,

Läs mer

Nyhetsförmedling handlar om att ge människor den information de behöver och

Nyhetsförmedling handlar om att ge människor den information de behöver och Val av nyhetskanal när kriser inträffar VAL AV NYHETSKANAL NÄR KRISER INTRÄFFAR MARINA GHERSETTI Nyhetsförmedling handlar om att ge människor den information de behöver och den information de vill ha.

Läs mer

RADIOVANOR EN FRÅGA OM ÅLDER

RADIOVANOR EN FRÅGA OM ÅLDER RADIOVANOR EN FRÅGA OM ÅLDER JAN STRID Radiolyssnandet bland allmänheten i Sverige omfattar drygt två och en halv timmar. Det är ungefär detsamma som för tio år sedan. En genomsnittlig dag lyssnar ungefär

Läs mer

AlliansSverige. Politik Media Kultur Livsstil. Tidsserier och resultat från den senaste SOM-undersökningen 2006

AlliansSverige. Politik Media Kultur Livsstil. Tidsserier och resultat från den senaste SOM-undersökningen 2006 AlliansSverige Politik Media Kultur Livsstil Tidsserier och resultat från den senaste SOM-undersökningen 2006 Ny bok från SOM-institutet kommer i juni Det nya Sverige Beställ den redan nu på order@som.gu.se

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Direktreklam: utveckling, användning, värdering

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Direktreklam: utveckling, användning, värdering INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 51 Direktreklam: utveckling, användning, värdering Ingela Wadbring 2003 Inledning Under det senaste

Läs mer

Radio kanaler, plattformar och förtroende

Radio kanaler, plattformar och förtroende Radio kanaler, plattformar och förtroende Radio kanaler, plattformar och förtroende Annika Bergström M assmediesystemet växer in i den digitala kommunikationsteknologin med allt vad det innebär av interaktivitet,

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 46 TILL VILKET PRIS SOM HELST? - prenumeranter i förhållande till prenumerationspris Ulrika Andersson

Läs mer

Papper och webb två sidor av samma mynt?

Papper och webb två sidor av samma mynt? Papper och webb två sidor av samma mynt? Papper och webb två sidor av samma mynt? Annika Bergström och Lennart Weibull Under ett drygt decennium har vi nu sett de traditionella morgontidningarna i en delvis

Läs mer

Göteborgarnas förhållande till Svenska kyrkan har undersökts via SOM-institutet

Göteborgarnas förhållande till Svenska kyrkan har undersökts via SOM-institutet Göteborgarnas relation till kyrka och religion Göteborgarnas relation till kyrka och religion Jan Strid Göteborgarnas förhållande till Svenska kyrkan har undersökts via SOM-institutet sedan 1990-talets

Läs mer

Medieinnehav i hushållen hösten 2004

Medieinnehav i hushållen hösten 2004 INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION (JMG) Göteborgs universitet Dagspresskollegiet PM nr. 56 Medieinnehav i hushållen hösten 2004 Anna Olsén Antoni 2005 Medieinnehav i hushållen hösten

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Framtidens tidningsläsare

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Framtidens tidningsläsare INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 43 Framtidens tidningsläsare Ulrika Andersson 2003 Framtidens tidningsläsare Vilka är framtidens

Läs mer

Tidningsprenumeration bland invandrare

Tidningsprenumeration bland invandrare INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION (JMG) Göteborgs universitet Dagspresskollegiet PM nr. 58 Tidningsprenumeration bland invandrare Ulrika Andersson 2005 Tidningsprenumeration bland invandrare

Läs mer

Nyhetslandskapet i Göteborgsregionen genomgår ständigt förändringar. Från att

Nyhetslandskapet i Göteborgsregionen genomgår ständigt förändringar. Från att NYHETSVANOR MED LOKAL ANKNYTNING ANNIKA BERGSTRÖM Nyhetslandskapet i Göteborgsregionen genomgår ständigt förändringar. Från att under många år haft ett stabilt antal aktörer Göteborgs-Posten och Arbetet

Läs mer

KVÄLLSTIDNINGSLÄSNING PÅ PAPPER OCH DIGITALT

KVÄLLSTIDNINGSLÄSNING PÅ PAPPER OCH DIGITALT Kvällstidningsläsning på papper och digitalt KVÄLLSTIDNINGSLÄSNING PÅ PAPPER OCH DIGITALT MATHIAS A. FÄRDIGH OCH OSCAR WESTLUND F rågan om digitala mediers inverkan på traditionella medier är en angelägen

Läs mer

Mot nya läsvanor? Ulrika Andersson. Texten är hämtad ur:

Mot nya läsvanor? Ulrika Andersson. Texten är hämtad ur: Mot nya läsvanor? Ulrika Andersson Texten är hämtad ur: Sören Holmberg och Lennart Weibull (red) Lyckan kommer, lyckan går SOM-institutet, Göteborgs universitet, rapport nr 36 Hela rapporten kan beställas

Läs mer

JMG. Fokus på unga vuxna. Sociala förändringar och växande medieutbud skapar nya medievanor bland unga. Arbetsrapport nr. 46.

JMG. Fokus på unga vuxna. Sociala förändringar och växande medieutbud skapar nya medievanor bland unga. Arbetsrapport nr. 46. JMG Institutionen för Journalistik och Masskommunikation Arbetsrapport nr. 46 Fokus på unga vuxna Sociala förändringar och växande medieutbud skapar nya medievanor bland unga Ulrika Andersson Arbetsrapport

Läs mer

När det talas eller skrivs om ungdomar och medier handlar det i första hand om

När det talas eller skrivs om ungdomar och medier handlar det i första hand om De unga och radion DE UNGA OCH RADION JAN STRID När det talas eller skrivs om ungdomar och medier handlar det i första hand om ny medieteknologi: data, mp-3-spelare och plasmatv. Men någonstans skall de

Läs mer

Bytt är bytt och kommer inte tillbaka?

Bytt är bytt och kommer inte tillbaka? Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation Dagspresskollegiet PM nr. 64 Bytt är bytt och kommer inte tillbaka? Unga och papperstidningar av olika slag. Exemplet Stockholm

Läs mer

EN VANLIG DAG: OM VARDAGSAKTIVITET OCH MEDIEEXPONERING

EN VANLIG DAG: OM VARDAGSAKTIVITET OCH MEDIEEXPONERING En vanlig dag: om vardagsaktivitet och medieexponering EN VANLIG DAG: OM VARDAGSAKTIVITET OCH MEDIEEXPONERING LENNART WEIBULL D en som är intresserad av att med kvantitativa metoder undersöka mänskligt

Läs mer

VIKTIGA EGENSKAPER HOS MORGONPRESSEN

VIKTIGA EGENSKAPER HOS MORGONPRESSEN VIKTIGA EGENSKAPER HOS MORGONPRESSEN KARIN HELLINGWERF Det utmärkande draget för svensk morgonpress utanför Stockholm har varit att den når i stort sett alla kategorier av människor. Den lokala morgontidningen

Läs mer

Människors vanor att läsa lokala morgontidningar har hållit sig på en förhållandevis

Människors vanor att läsa lokala morgontidningar har hållit sig på en förhållandevis Lokala nyheter morgontidningarnas starka kort Lokala nyheter morgontidningarnas starka kort Ulrika Andersson Människors vanor att läsa lokala morgontidningar har hållit sig på en förhållandevis stabil

Läs mer

MEDIERS VÄRDE FÖR OLIKA GENERATIONER

MEDIERS VÄRDE FÖR OLIKA GENERATIONER Mediers värde för olika generationer MEDIERS VÄRDE FÖR OLIKA GENERATIONER Ingela Wadbring och Annika Bergström Att ha ett medium i sitt hushåll innebär i princip alltid en kostnad. En morgontidning medför

Läs mer

ÖKAD POLARISERING I MORGONTIDNINGSLÄSNINGEN

ÖKAD POLARISERING I MORGONTIDNINGSLÄSNINGEN Ökad polarisering i morgontidningsläsningen ÖKAD POLARISERING I MORGONTIDNINGSLÄSNINGEN INGELA WADBRING OCH ULRIKA HEDMAN A tt göra framtidsscenarier är svårt. Mycket svårt. Ofta görs förutsägelser inför

Läs mer

NYHETSKONSUMTION OCH REDAKTIONELL NÄRVARO HUR VIKTIGT ÄR DET? 250 möjligheter, Jönköping, 12 september 2017 ORSA KEKEZI & ULRIKA ANDERSSON

NYHETSKONSUMTION OCH REDAKTIONELL NÄRVARO HUR VIKTIGT ÄR DET? 250 möjligheter, Jönköping, 12 september 2017 ORSA KEKEZI & ULRIKA ANDERSSON NYHETSKONSUMTION OCH REDAKTIONELL NÄRVARO HUR VIKTIGT ÄR DET? 250 möjligheter, Jönköping, 12 september 2017 ORSA KEKEZI & ULRIKA ANDERSSON Forskare Orsa Kekezi Doktorand i nationalekonomi, Jönköping University

Läs mer

Nyhetslyssnande i Sveriges Radio Hannes Jacobsson och Åsa Nilsson [ SOM-rapport nr 2010:01 ]

Nyhetslyssnande i Sveriges Radio Hannes Jacobsson och Åsa Nilsson [ SOM-rapport nr 2010:01 ] Nyhetslyssnande i Sveriges Radio 1986-2008 Hannes Jacobsson och Åsa Nilsson [ SOM-rapport nr 2010:01 ] Information om den nationella SOMundersökningen SOM-institutet vid Göteborgs universitet genomför

Läs mer

Tidningar i brevlådor, på bussar och i ställ

Tidningar i brevlådor, på bussar och i ställ Ingela Wadbring Texten är hämtad ur: Sören Holmberg och Lennart Weibull (red) Lyckan kommer, lyckan går SOM-institutet, Göteborgs universitet, rapport nr 36 Hela rapporten kan beställas via www.som.gu.se,

Läs mer

Skiftande mediepreferenser för annonser

Skiftande mediepreferenser för annonser Skiftande mediepreferenser för annonser Skiftande mediepreferenser för annonser Björn Danielsson och MARIE GRUSELL I Sverige var dagspressen under en lång period den dominerande kanalen för annonsering.

Läs mer

Medieanvändning är en ganska utbredd sysselsättning bland ungdomar. Genom

Medieanvändning är en ganska utbredd sysselsättning bland ungdomar. Genom Ungas nyhetsvanor UNGAS NYHETSVANOR ANNIKA BERGSTRÖM Medieanvändning är en ganska utbredd sysselsättning bland ungdomar. Genom olika massmedier kan man få idéer, inspiration och förebilder som på olika

Läs mer

från radioprat till musikskval

från radioprat till musikskval Från radioprat till musikskval från radioprat till musikskval Jan Strid Radiolyssnandet i Sverige har varit tämligen stabilt ända sedan tillkomsten av de privata lokalradiokanalerna 1993. Tiden som vi

Läs mer

Radiolyssnande via olika apparater i befolkningen 9 79 år en genomsnittlig dag 2013 (procent)

Radiolyssnande via olika apparater i befolkningen 9 79 år en genomsnittlig dag 2013 (procent) December 2014: Radio Med anledning av SOU 2014:77 "Från analog till digital marksänd radio" passar vi på att lyfta fram hur befolkningen lyssnar på radio. Av ljudmedierna har radion den största andelen

Läs mer

Västra Götaland har nu funnits som administrativ region ett par år. Regionen

Västra Götaland har nu funnits som administrativ region ett par år. Regionen Nyheter i gamla och nya former NYHETER I GAMLA OCH NYA FORMER ANNIKA BERGSTRÖM Västra Götaland har nu funnits som administrativ region ett par år. Regionen saknar dock ännu en mental förankring hos medborgarna.

Läs mer

Det fanns en tid då nya medier i Sverige fick sitt första genomslag i Skåne. Idag

Det fanns en tid då nya medier i Sverige fick sitt första genomslag i Skåne. Idag Gamla och nya medier i Skåne GAMLA OCH NYA MEDIER I SKÅNE Lennart Weibull Det fanns en tid då nya medier i Sverige fick sitt första genomslag i Skåne. Idag är det nästan glömt, eftersom medieinnovationer

Läs mer

Morgonpressens innehåll vad är läst och vad är viktigt 2007?

Morgonpressens innehåll vad är läst och vad är viktigt 2007? Morgonpressens innehåll vad är läst och vad är viktigt 2007? Morgonpressens innehåll vad är läst och vad är viktigt 2007? Jan Strid M ånga hävdar att vi lever i en tid av snabba förändringar. Det kanske

Läs mer

Svenskarna och internet

Svenskarna och internet Svenskarna och internet 21 oktober 28 Ulrika Facht Forskningsinformatör NORDICOM-Sverige Göteborgs universitet URL: www.nordicom.gu.se/mediesverige E-post: ulrika.facht@nordicom.gu.se Nordicom-Sveriges

Läs mer

VAD MENAS MED NEGATIVA NYHETER?

VAD MENAS MED NEGATIVA NYHETER? VAD MENAS MED NEGATIVA NYHETER? LENNART WEIBULL Människors dagstidningsläsning bygger på vanor. Vi etablerar våra läsrutiner oavsett om det är vid frukostbordet, på pendeltåget eller i lunchrummet på arbetsplatsen.

Läs mer

Vem i hela världen kan man lita på? Mikael Wiehe och Hola Bandoola Band

Vem i hela världen kan man lita på? Mikael Wiehe och Hola Bandoola Band Tilltro till medier och politik TILLTRO TILL MEDIER OCH POLITIK LENNART WEIBULL OCH ÅSA NILSSON Vem i hela världen kan man lita på? Mikael Wiehe och Hola Bandoola Band ställde sjungande frågan 1972. Frågan

Läs mer

SOM-rapport nr 2008:11 SOM. Energiopinionen. Sören Holmberg

SOM-rapport nr 2008:11 SOM. Energiopinionen. Sören Holmberg SOM-rapport nr 08:11 SOM Energiopinionen Sören Holmberg s a m h ä l l e o p i n i o n m a s s m e d i a Information om Riks-SOM SOM-institutet vid Göteborgs universitet genomför varje höst sedan 1986

Läs mer

När dagspressens upplagesiffror för år 2000 presenterades den 1 mars 2001

När dagspressens upplagesiffror för år 2000 presenterades den 1 mars 2001 Dagspressen står pall DAGSPRESSEN STÅR PALL INGELA WADBRING OCH LENNART WEIBULL När dagspressens upplagesiffror för år 2000 presenterades den 1 mars 2001 var det första gången på lång tid som det kunde

Läs mer

Christer Clerwall. Nyhetskonsumtion i Värmland

Christer Clerwall. Nyhetskonsumtion i Värmland Nyhetskonsumtion i Värmland Nyhetskonsumtion i Värmland Christer Clerwall A tt titta på, att lyssna på, att ta del av, nyheter är en viktigt för många människor. Nyheterna, som en del i medieutbudet, har

Läs mer

Medieförtroende och medieanvändning. Lennart Weibull

Medieförtroende och medieanvändning. Lennart Weibull Medieförtroende och medieanvändning Medieförtroende och medieanvändning Lennart Weibull G år det verkligen att lita på medierna? Frågan återkommer med ökande regelbundenhet. Oftast är det kvällstidningarnas

Läs mer

BOKEN VAR STÅR DEN IDAG?

BOKEN VAR STÅR DEN IDAG? Boken var står den idag? BOKEN VAR STÅR DEN IDAG? Lennart Weibull och Åsa Nilsson Att tala om bokens framtid innehåller alltid ett visst mått av spänning. Böcker är så förknippade med den västerländska

Läs mer

Nyhetsintresset i Skåne: regionalt, nationellt eller internationellt?

Nyhetsintresset i Skåne: regionalt, nationellt eller internationellt? Nyhetsintresset i Skåne: regionalt, nationellt eller internationellt? Nyhetsintresset i Skåne: regionalt, nationellt eller internationellt? Lennart Weibull m du tycker att svenska dagstidningar är för

Läs mer

SOM Förtroendet för Arbetsförmedlingen

SOM Förtroendet för Arbetsförmedlingen SOM-rapport nr 2009:9 SOM Förtroendet för Arbetsförmedlingen 1997 2008 Johan Martinsson Åsa Nilsson s a m h ä l l e o p i n i o n m a s s m e d i a Information om den nationella SOMundersökningen SOM-institutet

Läs mer

TIDNINGSLÄSARE I STORSTADSOMRÅDENA

TIDNINGSLÄSARE I STORSTADSOMRÅDENA Tidningsläsare i storstadsområdena TIDNINGSLÄSARE I STORSTADSOMRÅDENA INGELA WADBRING D e tidningar som ges ut i Stockholm, Göteborg och Malmö brukar benämnas storstadsmorgontidningar (Hadenius och Weibull,

Läs mer

Ingela Wadbring. Mätta morgontidningar

Ingela Wadbring. Mätta morgontidningar Mätta morgontidningar Mätta morgontidningar Ingela Wadbring D et finns en stark norm som säger att det är viktigt att människor tar del av nyheter. Det är genom att hålla oss informerade om allmänna samhällsangelägenheter

Läs mer

Ju mer vi är tillsammans

Ju mer vi är tillsammans Ju mer vi är tillsammans Tjugosju kapitel om politik, medier och samhälle SOM-undersökningen 2003 SOM-rapport nr 34 Sören Holmberg och Lennart Weibull (red) Redaktörer: Sören Holmberg och Lennart Weibull

Läs mer

Morgonpressen tappar läsare. En minskande andel av svenskarna prenumererar

Morgonpressen tappar läsare. En minskande andel av svenskarna prenumererar Den lokala morgontidningen igår, idag och imorgon DEN LOKALA MORGONTIDNINGEN IGÅR, IDAG OCH IMORGON Lennart Weibull Morgonpressen tappar läsare. En minskande andel av svenskarna prenumererar på en morgontidning.

Läs mer

FÖRTROENDE- BAROMETER 2002

FÖRTROENDE- BAROMETER 2002 FÖRTROENDE- BAROMETER 2 MEDIEAKADEMIN FÖRTROENDE FÖR SAMHÄLLS- INSTITUTIONER, MASSMEDIER OCH FÖRETAG Resultat presenterade vid MedieAkademins seminarium den 19 november 2. För undersökningen ansvarar professorerna

Läs mer

Vad betyder Radio? Jan Strid

Vad betyder Radio? Jan Strid Vad betyder Radio? Vad betyder Radio? Jan Strid R adio är kanske det medium som förändrats mest under de senaste 30 åren. I slutet av 1970-talet fick vi närradio som gav möjligheter för vissa sammanslutningar,

Läs mer

SOM Ungdomars uppfattningar om och förtroende för forskning. Sanna Johansson

SOM Ungdomars uppfattningar om och förtroende för forskning. Sanna Johansson SOM Ungdomars uppfattningar om och förtroende för forskning 2007 Sanna Johansson s a m h ä l l e o p i n i o n m a s s m e d i a Information om Riks-SOM 2006 SOM-institutet vid Göteborgs universitet genomför

Läs mer

Medieförtroendets villkor

Medieförtroendets villkor Medieförtroendets villkor Medieförtroendets villkor Lennart Weibull Vad innebär det egentligen att ha förtroende för en dagstidning eller för en tv-kanal? Är det verkligen möjligt att lita på allt som

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 53 EN TIDNING FÖR ALLA? Om invandrares användning av och attityder till medier i allmänhet och

Läs mer

Förtroendet för Arbetsförmedlingen

Förtroendet för Arbetsförmedlingen Förtroendet för Arbetsförmedlingen 1997 2009 Johan Martinsson & Åsa Nilsson [ SOM-rapport nr 20:05 ] Information om den nationella SOM-undersökningen SOM-institutet vid Göteborgs universitet genomför

Läs mer

SOM-rapport nr 2009:23 SOM. Olika kulturvanor i olika befolkningsgrupper Åsa Nilsson

SOM-rapport nr 2009:23 SOM. Olika kulturvanor i olika befolkningsgrupper Åsa Nilsson SOM-rapport nr 9:23 SOM Olika kulturvanor i olika befolkningsgrupper 1987 8 Åsa Nilsson s a m h ä l l e o p i n i o n m a s s m e d i a Innehåll Diagram s. 3 27 Information om den nationella SOM-undersökningen

Läs mer

nyheter, bloggar och offentliga sajter.

nyheter, bloggar och offentliga sajter. Nyheter, bloggar och offentliga sajter nyheter, bloggar och offentliga sajter Annika Bergström Internet får allt större betydelse i vårt samhälle, inte minst genom att utgöra arena för handel och informationsyttringar.

Läs mer

FÖRTROENDET FÖR MEDIERNAS INNEHÅLL

FÖRTROENDET FÖR MEDIERNAS INNEHÅLL Förtroendet för mediernas innehåll FÖRTROENDET FÖR MEDIERNAS INNEHÅLL LENNART WEIBULL E tt utmärkande drag för det svenska mediesystemet är en pågående fragmentering. Sedan början av 1990-talet har det

Läs mer

För den som är intresserad av nyheter och samhällsfrågor ur ett lokalt perspektiv

För den som är intresserad av nyheter och samhällsfrågor ur ett lokalt perspektiv Den alternativa läsningen: Intresset för Faktum och Göteborgs Fria Tidning Den alternativa läsningen: Intresset för Faktum och Göteborgs Fria Tidning Ulrika Andersson För den som är intresserad av nyheter

Läs mer

PÅVERKAS BUDBÄRAREN AV BUDSKAPET? 1

PÅVERKAS BUDBÄRAREN AV BUDSKAPET? 1 Påverkas budbäraren av budskapet? PÅVERKAS BUDBÄRAREN AV BUDSKAPET? 1 LENNART WEIBULL O rdet medium betyder förmedlare eller kanal. I den elementära kommunikationsmodellen skiljer man på budskap och kanal.

Läs mer

Massmedier. Press, radio och tv i den digitala tidsåldern. Tionde uppdaterade upplagan. Stig Hadenius Lennart Weibull Ingela Wadbring

Massmedier. Press, radio och tv i den digitala tidsåldern. Tionde uppdaterade upplagan. Stig Hadenius Lennart Weibull Ingela Wadbring Massmedier Press, radio och tv i den digitala tidsåldern Tionde uppdaterade upplagan Stig Hadenius Lennart Weibull Ingela Wadbring UNivnrsrrATc-B'.^'.c ' Innehåll Förord 11 DEL I INTRODUKTION 1. Massmedierna

Läs mer

KYRKSAMHETEN I GÖTEBORG OCH VÄSTRA GÖTALAND

KYRKSAMHETEN I GÖTEBORG OCH VÄSTRA GÖTALAND KYRKSAMHETEN I GÖTEBORG OCH VÄSTRA GÖTALAND JAN STRID tidigare SOM-undersökningar där frågor gällande Svenska kyrkan ingått har vi I mest varit intresserade av kyrkovalen. Men i samband med dessa val har

Läs mer

Tidningarna i ett föränderligt medielandskap

Tidningarna i ett föränderligt medielandskap Tidningarna i ett föränderligt medielandskap Lennart Weibull Tidningsläsning i Göteborgsregionen Dagspresskollegiet Göteborgs universitet Regelbunden läsning av morgontidningar i Göteborgsregionen, 1998-9

Läs mer

VAD GÖR MAN NÄR DEN DAGLIGA KAMRATEN VID FRUKOSTBORDET FÖRSVINNER?

VAD GÖR MAN NÄR DEN DAGLIGA KAMRATEN VID FRUKOSTBORDET FÖRSVINNER? Vad gör man när den dagliga kamraten vid frukostbordet försvinner? VAD GÖR MAN NÄR DEN DAGLIGA KAMRATEN VID FRUKOSTBORDET FÖRSVINNER? Ingela Wadbring När en tidning läggs ned och därmed försvinner ur människors

Läs mer

Citaten ger en bild av den omvälvning som just nu äger rum inom nyhetsmedier

Citaten ger en bild av den omvälvning som just nu äger rum inom nyhetsmedier Medieobundna nyhetsvanor? MEDIEOBUNDNA NYHETSVANOR? JOSEFINE STERNVIK Tidigare utformades journalistiken utifrån vilka frågor redaktörerna ansåg viktiga och vilka källor tidningarna bedömde som trovärdiga.

Läs mer

Radion Jan Strid

Radion Jan Strid Radion 2006 Radion 2006 Jan Strid I undersökningar av medieutveckling kallas radion ofta för det glömda mediet. Den finns sällan med i mediedebatten och hamnar vanligen i skuggan av televisionen när det

Läs mer

LITAR VI PÅ MASSMEDIERNAS INNEHÅLL?

LITAR VI PÅ MASSMEDIERNAS INNEHÅLL? Litar vi på massmediernas innehåll? LITAR VI PÅ MASSMEDIERNAS INNEHÅLL? LENNART WEIBULL A tt massmedier dominerar som informationskällor i det moderna samhället är det knappast någon som ifrågasätter.

Läs mer

Sedan flera år har vi kunnat konstatera att radiolyssnandet har minskat i Sverige.

Sedan flera år har vi kunnat konstatera att radiolyssnandet har minskat i Sverige. Radiolyssnandet 2008 i Göteborg Radiolyssnandet 2008 i Göteborg Jan Strid Sedan flera år har vi kunnat konstatera att radiolyssnandet har minskat i Sverige. Trots att vi fått fler kanaler att lyssna till

Läs mer

MEDIER. Karin Fahlquist

MEDIER. Karin Fahlquist MEDIER Karin Fahlquist Medier KANAL som används för förmedling av Kommunikation Underhållning Teknologier som kommunicerar något till en publik Massmedia En kanal som når många människor (ungefär) samtidigt

Läs mer

Den 9 april 2014 meddelade TV4 att man lägger ner sina lokala nyhetsredaktioner.

Den 9 april 2014 meddelade TV4 att man lägger ner sina lokala nyhetsredaktioner. Medieförtroende i nytt medielandskap MEDIEFÖRTROENDE I NYTT MEDIELANDSKAP Lennart Weibull Den 9 april 2014 meddelade TV4 att man lägger ner sina lokala nyhetsredaktioner. Beslutet medför att 24 lokala

Läs mer

Radiolyssnande både stabilitet och förändring

Radiolyssnande både stabilitet och förändring Radiolyssnande både stabilitet och förändring Radiolyssnande både stabilitet och förändring Jan Strid V i säger ofta att vi lever i förändringen tidevarv. Det har man säkert alltid gjort men vi tycker

Läs mer

Allmänhetens åsikter om yttrandefrihet

Allmänhetens åsikter om yttrandefrihet Allmänhetens åsikter om yttrandefrihet Bakgrundstabeller till Demokratirådets rapport 2007 Huvudresultaten återges i figur 3.1 på sidan 19 i: Olof Petersson, Anker Brink Lund, Eivind Smith och Lennart

Läs mer

De första resultaten från Nordicom-Sveriges Mediebarometer mars 2014

De första resultaten från Nordicom-Sveriges Mediebarometer mars 2014 De första resultaten från Nordicom-Sveriges Mediebarometer 203 6 mars 204 Huvudrapporten kan förbeställas via info@nordicom.gu.se Pris 275 kr + moms och porto NORDICOM-Sverige Göteborgs universitet Mediedagen

Läs mer

Medievanor. Kulturproduktionens villkor Karlstad 28 oktober 2015

Medievanor. Kulturproduktionens villkor Karlstad 28 oktober 2015 Medievanor Kulturproduktionens villkor Karlstad 28 oktober 2015 Stora möjligheter och ökande klyftor Allt fler medier. Allt större tillgång till medier. Allt lättare att etablera medier. Koncentration

Läs mer

Formuleringen är Mats Ekdahls, en av tidningen Arbetets två sista chefredaktörer

Formuleringen är Mats Ekdahls, en av tidningen Arbetets två sista chefredaktörer En tidning dör aldrig i tysthet EN TIDNING DÖR ALDRIG I TYSTHET INGELA WADBRING och LENNART WEIBULL en tidning dör aldrig i tysthet. Vad vi kan hoppas av Arbetet är att den kommer att leva även efter sin

Läs mer

Uppgift 6 Mediernas villkor

Uppgift 6 Mediernas villkor Uppgift 6 Mediernas villkor Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap A, nät HT11 nr 6 Kursledare: Piotr Urniaz Institutionen för kultur- och medievetenskaper Umeå Universitet November 2011 Av Margareta

Läs mer