Nyheter utgör en väsentlig del av de flesta människors vardag, varje dag och

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Nyheter utgör en väsentlig del av de flesta människors vardag, varje dag och"

Transkript

1 Nyheter i lurar, på papper och skärmar NYHETER I LURAR, PÅ PAPPER OCH SKÄRMAR Om nyhetsanvändning i Göteborgsregionen ANNIKA BERGSTRÖM OCH INGELA WADBRING Nyheter utgör en väsentlig del av de flesta människors vardag, varje dag och ofta rutinmässigt. När självmordspiloter kraschar i World Trade Center eller när Olof Palme mördas eller Estonia sjunker då vill vi ha mängder av nyheter. Hela tiden. Kvantitet blir ibland viktigare än kvalitet. TVs och radios nyhetssändningar samt morgon- och kvällstidningar står i viss mån för olika slags nyheter, men för samtliga nyhetsmedier blir en händelse av katastrofkaliber något som åsidosätter all normal nyhetsrapportering. Internets roll som nyhetsförmedlare är i normala fall måttlig (Bergström 2001), men när en händelse likt kraschen i World Trade Center inträffar, då ökar mediets betydelse radikalt. I Journalisten (nr 25/2001, sidan 5) beskrivs vad som hände på aftonbladet.se efter attentatet mot World Trade Center: Enligt NETcheck hade sajten /aftonbladet.se/ drygt 1,2 miljoner besök, vilket är fler jämfört med en genomsnittlig dag. Det är det största antalet besök en svensk nyhetssajt haft under en enskild dag. Redan två minuter efter den första flashen från nyhetsbyråerna var det så många besökare på sajten att vi gick i taket på bandbredden, säger Kalle Jungkvist, chefredaktör för Aftonbladet Nya Medier. Det man som internetanvändare upptäckte i samband med WTC-katastrofen var bland annat att nätet inte består av motorvägar där vi alla kan surfa fram samtidigt. Nej, det kändes snarare som att nätet består av en mängd små grusvägar som korkar igen när alltför många försöker ta sig fram på samma gång. Mer likt motorvägar var i så fall svensk radio och television där man lyfte ut tablåer och annonser och direktsände. Många papperstidningar utkom med extra utgåvor, omdisponerade sitt material, lyfte ut annonser och ägnade mycket stor uppmärksamhet åt händelserna i New York. Papperstidningar är emellertid, sett till vägmetaforen, en väg som inte uppdateras kontinuerligt under dygnet. 1 Förhållandevis snabbt fick man på olika håll ordning på sammanbrutna servrar och den nyhetstörstande kunde åter nå information om händelsen även på nätet. Kanske är det katastrofen i New York som kommer att gå till historien som den händelse då Internet i större skala nådde ut som nyhetsförmedlare för publiken. Redan flera år tidigare har det hävdats att Internet revolutionerat nyhetsrapporteringen, men då som källa för redaktionerna (se t.ex. JMG Granskaren, 1999, nr 2). 149

2 Annika Bergström och Ingela Wadbring Men det kan naturligtvis också vara så att Internet som nyhetsförmedlare är överskattat. Att aftonbladet.se hade extremt många besök efter katastrofen i USA är förvisso odiskutabelt, och även andra nyhetsförmedlare på nätet vittnar om en betydligt större trafik än i vanliga fall. Exempelvis Göteborgs-Postens och Nerikes Allehandas respektive nätupplagor hade mer än dubbelt så många besök som tidigare (Pressens Tidning, 2001, nr 14). Men det kanske framför allt är vid extraordinära händelser som nätet spelar stor roll? Eller enbart då? Vi har redan nämnt att Internet som nyhetsbärare i normala fall spelar en marginell roll, jämfört med andra nyhetsmedier. Detta faktum ställdes på ända vid katastrofen i USA och intresset för Internet som nyhetsförmedlare kvarstår därför. Det vi ska behandla i detta kapitel är förutsättningarna för att ta del av nyheter, framför allt på Internet, men med de traditionella medierna som en relief för analysen. Nyhetsförmedlingen och dess innehåll kommer ofta i fokus när något extraordinärt inträffar. Nyhetspubliken är däremot inte lika uppmärksammad i forskningssammanhang och vårt syfte är därför att ur storstadsperspektivet belysa förutsättningar för nyhetsinhämtande genom att analysera Göteborgsregionen. Medier och nyhetskanaler: tillgång och användning En förutsättning för att ta del av nyheter är tillgång till de medier och kanaler vari nyheterna finns, även om tillgången i sig inte med nödvändighet genererar ett nyhetsintresse eller ett användande av innehållet. I de allra flesta medier finns dessutom såväl nyheter som annat innehåll möjligt att ta del av. Vi ska börja med att se på spridningen av olika medier där ett nyhetsinnehåll finns tillgängligt (figur 1). Figur 1 Innehav av olika medier i hushållen i Göteborgsregionen, (procent) TV Text-TV Morgontidningsprenumeration Internet Kommentar: Radio har inte efterfrågats i Väst-SOM-undersökningarna, och TV-innehav efterfrågades inte i 1992 års undersökning. 150

3 Nyheter i lurar, på papper och skärmar Minst en TV finns i de allra flesta göteborgshushåll, och en stor andel hushåll har idag flera apparater. Text-TV introducerades i slutet av 1970-talet i Sverige och TV-apparater som är något sånär nya har vanligen också text-tv-funktioner. Utbredningen har ökat under 1990-talet och vid millennieskiftet fanns text-tv i fyra av fem hushåll i Göteborgsregionen. Radio är ett så självklart medium att det inte ens efterfrågas i undersökningar; i princip samtliga svenskar anses ha tillgång till radioapparatur idag. Detsamma kan däremot inte sägas om Internet. År 2000 är det drygt hälften av befolkningen i Göteborgsregionen som har tillgång till Internet i sitt hem, vilket är vad som efterfrågas i undersökningen. Lägger man därtill möjligheten till Internet på skolor och arbetsplatser är tillgången dock högre än vad som visas i figur 1. Mönstret ser ungefär likadant ut i Sverige som helhet (jfr Bergström 2001). I dagligt tal är det lätt att få känslan av att Internet är tillgängligt för alla, vilket alltså inte är fallet. Men det bör inte glömmas bort att det är först 1995 som vi alls kan tala om Internet som någonting som överhuvudtaget finns tillgänglig för en bred publik. Sedan dess har spridningstakten varit mycket snabb, även om det är möjligt att se en avmattning det senaste året. Dagstidningen i form av prenumererad morgontidning är vårt allra äldsta nyhetsmedium. Trots att mediestrukturen totalt sett, och kanske alldeles särskilt i storstaden, har förändrats mycket de senaste åren, håller papperstidningen en stor del av befolkningen i sitt grepp. I Göteborgsregionen är det cirka 70 procent som prenumererar på en morgontidning hösten 2000 en siffra som har sjunkit något under 1990-talet. En stor del av de nyheter som återfinns på Internet idag, har klara beröringspunkter med den traditionella dagspressen genom att det är papperstidningsföretag numera många gånger mediehus som står för en stor andel av nyheterna också på nätet. Det är heller inte helt ovanligt att dagstidningar äger och distribuerar nyheter via lokalradiokanaler. Även TV finns knutet till flera traditionella tidningsföretag, men det är än så länge förhållandevis ovanligt. Däremot publicerar t.ex. våra rikstäckande TV-kanaler nyheter också på Internet. Vi har valt att göra den här analysen på medienivå. Papperstidningar ses som en medietyp, nyhetsprogram i radio respektive TV som en andra och tredje medietyp och nyhetssajter på Internet som en fjärde. Det är alltså i princip sättet att överföra nyheter och därmed de olika sätten att ta del av dem, som är basen i vår analys. Nyhetsvärderingen är med nödvändighet olikartad i de olika medierna, eftersom det är stor skillnad att bygga sina inslag på text, ljud eller bild. Det är naturligtvis också skillnad i att ta del av nyheter i de olika formerna. För Internet gäller dessutom att man som nyhetskonsument själv måste veta vad man ska söka efter, medan radio, tidningar och TV snarare presenterar en meny, som man mer eller mindre måste följa, medan det är möjligt att i större utsträckning själv välja i tidningarnas meny. Eftersom vi dessutom i stor utsträckning använder olika medier vid olika tid- 151

4 Annika Bergström och Ingela Wadbring punkter på dygnet, är det en poäng att också skilja mellan morgon- respektive kvällstidningar, likväl som morgon- respektive kvälls-tv. För radionyheter och nyheter på Internet är denna uppdelning däremot inte möjligt att göra. Sammantaget innebär skilda överföringssätt och skilda tidpunkter för att ta del av medier, att dessa fyller olika funktioner för människor (se t.ex. Weibull och Wadbring 2000). Papperstidningen är den mest utbredda nyhetskällan bland befolkningen i Göteborgsregionen (figur 2). Fyra av fem läser någon morgontidning minst fyra dagar varje vecka. Kvällstidningsläsningen är däremot betydligt mindre utbredd en dryg tiondel läser regelbundet. TV-nyheter är en nästan lika vanlig nyhetskälla som morgontidningen. Nästan tre fjärdedelar tittar regelbundet på något nyhetsprogram i de marksända kanalerna på kvällen, medan en betydligt mindre andel regelbundet tittar på morgon-tv. Nyheter på Internet tar ungefär var femte internetanvändare del av. 2 Sammantaget är alltså morgontidning och svensk television våra stora informationskanaler för nyheter. Figur 2 Regelbunden användning av olika nyhetstyper i Göteborgsregionen, 2000 (procent) Nyheter i papperstidning/ morgon Nyheter i TV/morgon on on Nyheter i papperstidning/ kväll Nyheter i TV/kväll äll äll Nyheter i radio dio 39 net Nyheter på Internet Kommentar: Med regelbunden användning avses för tidningarna läsning minst fyra dagar i veckan, för radio- och TV-lyssnande/tittande minst fem dagar i veckan och för Internet minst någon gång per vecka, bland dem som regelbundet använder Internet överhuvudtaget. Radionyheter innefattar nyheter i Sveriges Radio, TV-nyheter innefattar nyheter i Sveriges Television och i TV4 och nyheter på Internet innefattar enbart tidningssajter. Åldersintervallen var mellan 1992 och till 80 år, och år 2000 är den 15 till 85 år. För papperstidningen/morgon och Internet är användningen betydligt större bland dem som prenumererar på en morgontidning respektive har tillgång till Internet i hemmet. Bland prenumeranter är det 93 procent som regelbundet läser en morgontidning, och bland de som har tillgång till Internet i hemmet är det 31 pro- 152

5 Nyheter i lurar, på papper och skärmar cent som regelbundet tar del av nyheter på nätet. För TV-mediet är motsvarande analys däremot inte meningsfull, eftersom tillgången i princip är hundraprocentig. Inte heller för kvällstidningar kan motsvarande analys göras, eftersom dessa är lösnummerförsålda. Av morgontidningarna i regionen dominerar Göteborgs-Posten stort, och det är det enskilda medium som når klart störst andel av befolkningen i regionen. Den kvällstidning som läses i störst utsträckning är den lokala kvällstidningen GT. Av enskilda nyhetsprogram i TV är det Aktuellt som lockar den största publiken på kvällstid (50 procent), även om Rapport inte kommer långt efter. På morgonen är det istället morgon-tv i TV4 som har den större publiken (12 procent) jämfört med SVTs morgonprogram. I radiohänseende har lokalradions P4-nyheter och Ekot ungefär lika stor publik (26 respektive 22 procent). Av den osannolika mängd sajter som finns på Internet, ställs frågor om några nyhetssajter i SOM-undersökningen. I Göteborgsregionen likväl som i landet som helhet är aftonbladet.se den totalt dominerande nyhetssajten bland de mest frekventa internetanvändarna. gp.se kommer som god tvåa, och sett ur ett Sverigeperspektiv har gp.se förhållandevis stor regional publik jämfört med lokala nätnyhetsplatser i andra regioner (jfr Bergström 2001). Ingen annan av de traditionella dagstidningarnas webbplatser har emellertid någon stor regelbunden publik att tala om, sett till vanliga dagar utan katastrofer. Det är naturligtvis så att användningen av olika slags medier inte är ömsesidigt uteslutande. Den som exempelvis regelbundet tittar på nyhetsprogram på TV, tenderar också att läsa morgontidningar och ta del av nyheter på Internet. Det finns en slags kumulativitet inbyggd i nyhetsanvändningen (se t.ex. Wadbring 2000). På motsatt sätt finns det vissa människor som mer eller mindre står utanför nyhetsflödet, även om det är en synnerligen liten grupp som står helt utanför. Nästa steg i analysen blir att fokusera mer på hur nyhetsanvändningen på Internet platsar i vår totala nyhetsvardag. Ett kumulativt användande Morgontidningen står stark i ett förändrat medielandskap både på riksplanet och i Göteborgsregionen, där Göteborgs-Posten, som nämnts, är klart dominerande. Intressant är att se hur papperstidningen Göteborgs-Posten står sig i konkurrensen med sig själv på nätet i gp.se. Mönstret är mycket tydligt (figur 3). Drygt hälften av internetanvändarna i Göteborgsregionen 58 procent läser papperstidningen Göteborgs-Posten regelbundet men besöker sällan eller aldrig webbplatsen gp.se. Knappt en tiondel av dem som kan karaktäriseras som regelbundna internetanvändare (som figuren baseras på) tar del av gp.se och papperstidningen GP. En liten andel av de sporadiska pappers-gp-läsarna besöker gp.se under veckan. Andelen ickeläsare på både skärm och papper är däremot större. Om figuren hade baserats på befolkningen 153

6 Annika Bergström och Ingela Wadbring som helhet och inte enbart internetanvändare, hade papperstidningens styrka blivit än tydligare. Slutsatsen är att gp.se utgör ett komplement till pappers-gp, men knappast ett tillskott. Figur 3 Läsning av Göteborgs-Posten respektive gp.se i Göteborgsregionen, 2000 (totalprocent av internetanvändarna) Minst 4 dgr/v Läsning av gp.se Mer sällan/ Minst 3 dgr/v 1-2 dgr/v aldrig Läsning av Göteborgs- 2-3 dgr/v Posten Mer sällan/ aldrig Antal svarande: 1034 personer Kommentar: Med internetanvändare avses de som använt nätet minst någon gång den senaste månaden från när de besvarade formuläret. Frågan är då hur det ser ut för övriga medier? Om vi tar papperstidningen som bas för all nyhetsanvändning, och därefter lägger till ytterligare nyhetsförmedlingar som kommer under dagen, och Internet på toppen (dock rent faktiskt i botten på figur 4) är det möjligt att se hur nyheter i olika nyhetskanaler utgör tillskott till varandra. Med morgontidningen som bas i figur 4, är det nästan 80 procent av de boende i Göteborgsregionen som kan definieras som nyhetspublik. Lägger vi därtill dem som ser på morgon-tv, ökar den totala nyhetspubliken med fyra procentenheter. Radionyhetslyssnare utökar nyhetspubliken med ytterligare fyra procentenheter medan kvällstidningar mycket marginellt ytterligare utökar nyhetspubliken. Nyhetsprogram på TV däremot, ger ett ytterligare tillskott om fem procentenheter. Dessa fem procentenheter når alltså inget av de tidigare nämnda nyhetsmedierna. Internet, slutligen, utökar nyhetspublikens storlek med ytterligare en procentenhet, till totalt sett 94 procent av befolkningen i regionen. Då ska emellertid påminnas om det låga krav som är ställt för att nyhetsinhämtning på Internet ska räknas: 1 gång/vecka. Om motsvarande krav på regelbundenhet ställts för nyheter på nätet som för övriga medier, hade nyheter på nätet inte utgjort något tillskott alls till övriga medier. 154

7 Nyheter i lurar, på papper och skärmar Figur 4 Kumulativ nyhetsinhämtning för olika medier i Göteborgsregionen, 2000 (procent) Tillskott morgontidningg + morgon-tv-nyheterr + radionyheterr + kvällstidningg + kvälls-tv-nyheterr + internetnyheterr Kommentar: För definitioner på användning, se kommentar under figur 2. Figuren ska läsas så att morgontidning ses som basen, 79 procent regelbundna nyhetsläsare, och om även de som ser morgon-tv läggs därtill vare sig dessa läser morgontidning eller inte ökar den totala nyhetspubliken med 4 procentenheter, till 83 procent av befolkningen. Osv. Om kravet för att användning av nyhetssajter på Internet å ena sidan är lågt ställda för att räknas det räcker att personen ifråga tagit del av en nyhetssajt en gång i veckan är å andra sidan kraven också högt ställda genom att Internet läggs på toppen av nyhetspyramiden. Hade vi placerat Internet i mitten istället, hade nätet kunnat sägas bidra till en vidgad nyhetspublik i något större utsträckning än vad som här är fallet. Skillnaden hade dock inte varit särskilt stor. Förutsättningar för nyhetsinhämtning Skillnader i användning som beror på tillgång kan vi se för Internet och också för morgontidningen. Men enbart tillgång till medier räcker inte för att bestämma användningen av dem. Nyhetsbehovet finns hos de flesta; andelen nyhetsinhämtare totalt och för olika nyhetsmedier är stor. Totalt sett är det ett fåtal av de boende i Göteborgsregionen som står utanför nyhetsvärlden. Morgon-TV och kvällstidningar är i publiksammanhang inte så stora medier, medan nyheter i TV på kvällstid och morgontidningar är det. Regiondominerande Göteborgs-Posten ger oss dessutom möjlighet att se hur publiken väljer mellan pappers- och nättidning. Valet faller på papper med Internet som ett mycket litet komplement. Betydligt fler låter bli båda, än tar del av bara gp.se. Då ska också betänkas att gp.se är förhållandevis stor i regionen. I detta och också i ett större perspektiv utgör Internet snarast ett komplement i göteborgarnas nyhetsvardag. Den här vardags- och rutinfunktionen förändras med all säkerhet en dag som den 11 september När terrorattackerna i USA 155

8 Annika Bergström och Ingela Wadbring ägt rum sökte många efter snabb bekräftelse och information på nätet. Dock ska inte radions och TVns roll som motorvägar i detta sammanhang glömmas bort. Det är dessutom radio och TV som de allra, allra flesta har tillgång till. Riktigt så ser det inte ut för Internet ännu. Och samtidigt kvarstår betydelsen av att kunna få fördjupad kunskap, förståelse och inte minst möjligheten att delta i någon slags kollektiv sorg i de gamla vanliga nyhetsmedierna, där vi alla tar del av samma nyheter, vilket inte är fallet på Internet. Att få se experter analysera i TV, att få olika aspekter av händelsen dokumenterad i morgontidningen ska inte underskattas i en tid när det också finns krav på extrem snabbhet. Det oväntade sätter i viss mån vardagens medierutiner ur spel, men samtidigt är rutinerna så fast förankrade i vardagslivet att vi snabbt återgår till dem. Och i göteborgarnas vardag dominerar tidningen och nyheterna i TV på kvällen som nyhetsmedium medan Internet för en mer tillbakadragen tillvaro. Noter 1 För en översikt över hur arbetet fungerade på svenska medier efter WTCkatastrofen, se exempelvis Journalisten, nr 25/2001 eller Pressens Tidning, nr 14/ Enkäten är konstruerad med ett filter för internetfrågorna, så att endast de som använder Internet minst någon gång i månaden får besvara vidare frågor om sin internetanvändning. Referenser Bergström, Annika (2001) Internet från revolution till vardagsanvändning. I Holmberg, Sören och Weibull, Lennart (red) Land, Du välsignade? Göteborg: SOM-institutet, Göteborgs universitet. Internetbarometern (2000) Göteborg: Nordicom-Sverige, Göteborgs universitet. JMG-Granskaren (1999, nr 2). Journalisten (2001, nr 25). Pressens Tidning (2001, nr 14). Wadbring, Ingela (2000) Etermediernas betydelse. I Wadbring, Ingela och Weibull, Lennart (red) Tryckt. 20 kapitel om dagstidningar i början av 2000-talet. Göteborg: JMG, Göteborgs universitet. Wadbring, Ingela och Lennart Weibull (2001) Dagspressen står pall. I Holmberg, Sören och Weibull, Lennart (red) Land, du välsignade? Göteborg: SOMinstitutet, Göteborgs universitet. Weibull, Lennart och Ingela Wadbring (2000) Att studera dagspressen i Sverige. I Wadbring, Ingela och Weibull, Lennart (red) Tryckt. 20 kapitel om dagstidningar i början av 2000-talet. Göteborg: JMG, Göteborgs universitet. 156

JOSEFINE STERNVIK. Ungas nyhetskonsumtion i en föränderlig nyhetsvärld

JOSEFINE STERNVIK. Ungas nyhetskonsumtion i en föränderlig nyhetsvärld Ungas nyhetskonsumtion i en föränderlig nyhetsvärld UNGAS nyhetskonsumtion i en föränderlig nyhetsvärld JOSEFINE STERNVIK N yhetsvanor hos dagens unga har förändrats dramatiskt både om vi jämför med äldres

Läs mer

Tidningar i brevlådor, på bussar och i ställ

Tidningar i brevlådor, på bussar och i ställ Ingela Wadbring Texten är hämtad ur: Sören Holmberg och Lennart Weibull (red) Lyckan kommer, lyckan går SOM-institutet, Göteborgs universitet, rapport nr 36 Hela rapporten kan beställas via www.som.gu.se,

Läs mer

Radio kanaler, plattformar och förtroende

Radio kanaler, plattformar och förtroende Radio kanaler, plattformar och förtroende Radio kanaler, plattformar och förtroende Annika Bergström M assmediesystemet växer in i den digitala kommunikationsteknologin med allt vad det innebär av interaktivitet,

Läs mer

Nyhetsförmedling handlar om att ge människor den information de behöver och

Nyhetsförmedling handlar om att ge människor den information de behöver och Val av nyhetskanal när kriser inträffar VAL AV NYHETSKANAL NÄR KRISER INTRÄFFAR MARINA GHERSETTI Nyhetsförmedling handlar om att ge människor den information de behöver och den information de vill ha.

Läs mer

UNGAS NYHETSKONSUMTION I EN FÖRÄNDERLIG NYHETSVÄRLD

UNGAS NYHETSKONSUMTION I EN FÖRÄNDERLIG NYHETSVÄRLD Ungas nyhetskonsumtion i en föränderlig nyhetsvärld UNGAS NYHETSKONSUMTION I EN FÖRÄNDERLIG NYHETSVÄRLD JOSEFINE STERNVIK N yhetsvanor hos dagens unga har förändrats dramatiskt både om vi jämför med äldres

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet TIDNINGAR OCH ANDRA MEDIER

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet TIDNINGAR OCH ANDRA MEDIER INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 39 TIDNINGAR OCH ANDRA MEDIER Karin Hellingwerf 3 Tidningar och andra medier Dagstidningsläsningen

Läs mer

nyheter, bloggar och offentliga sajter.

nyheter, bloggar och offentliga sajter. Nyheter, bloggar och offentliga sajter nyheter, bloggar och offentliga sajter Annika Bergström Internet får allt större betydelse i vårt samhälle, inte minst genom att utgöra arena för handel och informationsyttringar.

Läs mer

FÖRTROENDET FÖR MASSMEDIER

FÖRTROENDET FÖR MASSMEDIER Förtroendet för massmedier FÖRTROENDET FÖR MASSMEDIER LENNART WEIBULL E n grundtanke i all opinionsbildning är att det inte bara är budskapet som är det viktiga: det handlar även om vem som framför det.

Läs mer

NYHETER BLAND UNGA VUXNA I GÖTEBORG

NYHETER BLAND UNGA VUXNA I GÖTEBORG Nyheter bland unga vuxna i Göteborg NYHETER BLAND UNGA VUXNA I GÖTEBORG Oscar Westlund N yheter utgör en betydelsefull del av det medieinnehåll som svensken kan ta del av i olika medier såsom TV, press,

Läs mer

LOKALA MEDIER I GÖTEBORGSREGIONEN: ANVÄNDNING OCH SYN PÅ TILLFÖRLITLIGHET

LOKALA MEDIER I GÖTEBORGSREGIONEN: ANVÄNDNING OCH SYN PÅ TILLFÖRLITLIGHET Lokala medier i Göteborgsregionen: Användning och syn på tillförlitlighet LOKALA MEDIER I GÖTEBORGSREGIONEN: ANVÄNDNING OCH SYN PÅ TILLFÖRLITLIGHET INGELA WADBRING D et torde knappast råda någon tvekan

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet KONKURRENS ELLER KOMPLEMENT I OLIKA GRUPPER

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet KONKURRENS ELLER KOMPLEMENT I OLIKA GRUPPER INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 4 KONKURRENS ELLER KOMPLEMENT I OLIKA GRUPPER Karin Hellingwerf 23 Konkurrens eller komplement

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. PM från Dagspresskollegiet nr. 49 PRIVATANNONSÖRER I DAGSPRESSEN

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. PM från Dagspresskollegiet nr. 49 PRIVATANNONSÖRER I DAGSPRESSEN INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 49 PRIVATANNONSÖRER I DAGSPRESSEN Josefine Sternvik 2003 Dagspressens annonsmarknad Annonserna

Läs mer

Tidningsmarknaden i Göteborgsregionen har förändrats en hel del sedan slutet

Tidningsmarknaden i Göteborgsregionen har förändrats en hel del sedan slutet Tidningsläsning i Göteborgsregionen TIDNINGSLÄSNING I GÖTEBORGSREGIONEN ANNIKA BERGSTRÖM OCH LENNART WEIBULL Tidningsmarknaden i Göteborgsregionen har förändrats en hel del sedan slutet av 1990-talet.

Läs mer

Sedan några år har svenskarna tagit sig över internettröskeln så till vida att de

Sedan några år har svenskarna tagit sig över internettröskeln så till vida att de Internetanvändningens fas II INTERNETANVÄNDNINGENS FAS II ANNIKA BERGSTRÖM Sedan några år har svenskarna tagit sig över internettröskeln så till vida att de flesta vet vad internet är och vad det i grova

Läs mer

JMG. Fokus på unga vuxna. Sociala förändringar och växande medieutbud skapar nya medievanor bland unga. Arbetsrapport nr. 46.

JMG. Fokus på unga vuxna. Sociala förändringar och växande medieutbud skapar nya medievanor bland unga. Arbetsrapport nr. 46. JMG Institutionen för Journalistik och Masskommunikation Arbetsrapport nr. 46 Fokus på unga vuxna Sociala förändringar och växande medieutbud skapar nya medievanor bland unga Ulrika Andersson Arbetsrapport

Läs mer

VAD GÖR MAN NÄR DEN DAGLIGA KAMRATEN VID FRUKOSTBORDET FÖRSVINNER?

VAD GÖR MAN NÄR DEN DAGLIGA KAMRATEN VID FRUKOSTBORDET FÖRSVINNER? Vad gör man när den dagliga kamraten vid frukostbordet försvinner? VAD GÖR MAN NÄR DEN DAGLIGA KAMRATEN VID FRUKOSTBORDET FÖRSVINNER? Ingela Wadbring När en tidning läggs ned och därmed försvinner ur människors

Läs mer

DAGSPRESSKOLLEGIET, GÖTEBORGS UNIVERSITET LÄSVANESTUDIEN FRÅN DAGSPRESSKOLLEGIET

DAGSPRESSKOLLEGIET, GÖTEBORGS UNIVERSITET LÄSVANESTUDIEN FRÅN DAGSPRESSKOLLEGIET LÄSVANESTUDIEN FRÅN DAGSPRESSKOLLEGIET VÅREN 15 DAGSPRESSKOLLEGIET Startade 1979 Huvudfinansiär 13-17: Carl-Olov och Jenz Hamrins stiftelse i Jönköping. Tidigare finansiär 1979-12: Tidningsutgivarna (TU).

Läs mer

När dagspressens upplagesiffror för år 2000 presenterades den 1 mars 2001

När dagspressens upplagesiffror för år 2000 presenterades den 1 mars 2001 Dagspressen står pall DAGSPRESSEN STÅR PALL INGELA WADBRING OCH LENNART WEIBULL När dagspressens upplagesiffror för år 2000 presenterades den 1 mars 2001 var det första gången på lång tid som det kunde

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 53 EN TIDNING FÖR ALLA? Om invandrares användning av och attityder till medier i allmänhet och

Läs mer

Medias inflytande. Hur påverkas samhället av media, och hur påverkar media samhället?

Medias inflytande. Hur påverkas samhället av media, och hur påverkar media samhället? Samhällskunskap årskurs 8 Arbetsområde: Media År: XT 201X Medias inflytande Hur påverkas samhället av media, och hur påverkar media samhället? Förmågor i fokus Reflektera över hur individer och samhällen

Läs mer

Vad föredrar svenska folket helst att se på TV? Stämmer tittarnas önskemål överens

Vad föredrar svenska folket helst att se på TV? Stämmer tittarnas önskemål överens TV-tittarnas programpreferenser och den 11 september TV-TITTARNAS PROGRAMPREFERENSER OCH DEN 11 SEPTEMBER KENT ASP Vad föredrar svenska folket helst att se på TV? Stämmer tittarnas önskemål överens med

Läs mer

Att kurvan för dagspressens samlade upplaga har varit nedåtgående de senaste

Att kurvan för dagspressens samlade upplaga har varit nedåtgående de senaste Mot nya läsvanor? MOT NYA LÄSVANOR? ULRIKA ANDERSSON Att kurvan för dagspressens samlade upplaga har varit nedåtgående de senaste femton åren är ingen nyhet inom mediebranschen. En och annan chefredaktör

Läs mer

Papper och webb två sidor av samma mynt?

Papper och webb två sidor av samma mynt? Papper och webb två sidor av samma mynt? Papper och webb två sidor av samma mynt? Annika Bergström och Lennart Weibull Under ett drygt decennium har vi nu sett de traditionella morgontidningarna i en delvis

Läs mer

ZA4729. Flash Eurobarometer 199 (Audio Visual Policy) Country Specific Questionnaire Sweden

ZA4729. Flash Eurobarometer 199 (Audio Visual Policy) Country Specific Questionnaire Sweden ZA4729 Flash Eurobarometer 199 (Audio Visual Policy) Country Specific Questionnaire Sweden FL-199 Audio Visual Policy D2. Hur gammal är du? [_][_] år [00] [AVBÖJANDE/INGET SVAR] [END INTERVIEW] D1. Kön

Läs mer

Sverigedemokraterna i Skåne

Sverigedemokraterna i Skåne Sverigedemokraterna i Skåne Sverigedemokraterna i Skåne Anders Sannerstedt Sverigedemokraterna gick starkt framåt i valet 2006. I riksdagsvalet fördubblade de sin röstandel jämfört med 2002, och i kommunalvalet

Läs mer

De första resultaten från. Nordicom-Sveriges Mediebarometer 2015. April 2016

De första resultaten från. Nordicom-Sveriges Mediebarometer 2015. April 2016 De första resultaten från Nordicom-Sveriges Mediebarometer 2015 April 2016 Medieanvändning en vanlig dag 81 % använder internet 80 % tittar på tv på någon plattform 22 % tittar på webb-tv 65 % läser en

Läs mer

Dagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik, medier och kommunikation. PM nr. 78

Dagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik, medier och kommunikation. PM nr. 78 Dagspresskollegiet Göteborgs universitet Institutionen för journalistik, medier och kommunikation PM nr. 78 Morgontidningsläsning på papper och webb samt prenumerationer i hushållen en tabellrapport Ingela

Läs mer

Tidningarna i ett föränderligt medielandskap

Tidningarna i ett föränderligt medielandskap Tidningarna i ett föränderligt medielandskap Lennart Weibull Tidningsläsning i Göteborgsregionen Dagspresskollegiet Göteborgs universitet Regelbunden läsning av morgontidningar i Göteborgsregionen, 1998-9

Läs mer

Nyhetslandskapet i Göteborgsregionen genomgår ständigt förändringar. Från att

Nyhetslandskapet i Göteborgsregionen genomgår ständigt förändringar. Från att NYHETSVANOR MED LOKAL ANKNYTNING ANNIKA BERGSTRÖM Nyhetslandskapet i Göteborgsregionen genomgår ständigt förändringar. Från att under många år haft ett stabilt antal aktörer Göteborgs-Posten och Arbetet

Läs mer

Sören Holmberg och Lennart Weibull

Sören Holmberg och Lennart Weibull Den förändrade alkoholopinionen Den förändrade alkoholopinionen Sören Holmberg och Lennart Weibull En av de stora frågorna i den svenska EU-debatten under -talets första år gällde alkoholpolitik. När Sveriges

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Direktreklam: utveckling, användning, värdering

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Direktreklam: utveckling, användning, värdering INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 51 Direktreklam: utveckling, användning, värdering Ingela Wadbring 2003 Inledning Under det senaste

Läs mer

Bytt är bytt och kommer inte tillbaka?

Bytt är bytt och kommer inte tillbaka? Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation Dagspresskollegiet PM nr. 64 Bytt är bytt och kommer inte tillbaka? Unga och papperstidningar av olika slag. Exemplet Stockholm

Läs mer

Från kvällspress till kvällsmedia

Från kvällspress till kvällsmedia Från kvällspress till kvällsmedia Från kvällspress till kvällsmedia Mathias A Färdigh och Oscar Westlund S edan mitten av 9-talet har Aftonbladet och Expressen försett svenska allmänheten med nyhetsuppdateringar,

Läs mer

EN FÖRLORAD NYHETSGENERATION? (Eller: vill inte unga vuxna längre ha koll på läget?)

EN FÖRLORAD NYHETSGENERATION? (Eller: vill inte unga vuxna längre ha koll på läget?) EN FÖRLORAD NYHETSGENERATION? (Eller: vill inte unga vuxna längre ha koll på läget?) Jonas Ohlsson SOM-institutet Vetenskapsfestivalen 2013 100 Tidningsläsning bland unga vuxna, 1986 2012 (procent minst

Läs mer

Med publiken i blickfånget

Med publiken i blickfånget Med publiken i blickfånget Tidningsredaktioners arbete med publikundersökningar under 1930-1980-tal Ulrika Andersson 1 Författare: Ulrika Andersson Författaren Foto: JMG, Göteborgs universitet Tryck: Vulkan

Läs mer

Dagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation. PM nr. 71

Dagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation. PM nr. 71 Dagspresskollegiet Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation PM nr. 71 Flerkanalspubliceringens konsekvenser: ett trendbrott i användning av kvällspress Oscar Westlund

Läs mer

SVENSKA FOLKET TYCKER OM SOL OCH VIND

SVENSKA FOLKET TYCKER OM SOL OCH VIND Svenska folket tycker om sol och vind SVENSKA FOLKET TYCKER OM SOL OCH VIND PER HEDBERG E nergifrågor ligger i botten på listan över vilka frågor människor i Sverige anser vara viktiga. Listan toppas av

Läs mer

MEDIERS VÄRDE FÖR OLIKA GENERATIONER

MEDIERS VÄRDE FÖR OLIKA GENERATIONER Mediers värde för olika generationer MEDIERS VÄRDE FÖR OLIKA GENERATIONER Ingela Wadbring och Annika Bergström Att ha ett medium i sitt hushåll innebär i princip alltid en kostnad. En morgontidning medför

Läs mer

Sören Holmberg och Lennart Weibull

Sören Holmberg och Lennart Weibull Det är skillnad på sprit, vin och starköl Det är skillnad på sprit, vin och starköl Sören Holmberg och Lennart Weibull slutet av april 9 sände Sveriges Radios redaktion Kaliber ett program om I alkohol

Läs mer

Dagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation. PM nr. 76

Dagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation. PM nr. 76 Dagspresskollegiet Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation PM nr. 76 Vad är prisvärt? En jämförelse mellan allt från pappersmedier till balettföreställningar Ingela Wadbring

Läs mer

Ingela Wadbring. Mätta morgontidningar

Ingela Wadbring. Mätta morgontidningar Mätta morgontidningar Mätta morgontidningar Ingela Wadbring D et finns en stark norm som säger att det är viktigt att människor tar del av nyheter. Det är genom att hålla oss informerade om allmänna samhällsangelägenheter

Läs mer

Personliga penningutlägg Nya, sammanlagda eller omdöpta kategorier: Sportutrustning Böcker (ej pocket) Pocketböcker Elektronik till hemmet Öl

Personliga penningutlägg Nya, sammanlagda eller omdöpta kategorier: Sportutrustning Böcker (ej pocket) Pocketböcker Elektronik till hemmet Öl Nyheter i SESAME -databasen ORVESTO Konsument 2005:1 ORVESTO Konsument-formuläret för våren 2005, ledande till databasen 2005:1, innehöll i stora drag samma frågor som i föregående mätningar. Det finns

Läs mer

Människors nyhetskonsumtion består inte bara av nyheter från en kanal utan

Människors nyhetskonsumtion består inte bara av nyheter från en kanal utan Svenska folkets nyhetsvanor Svenska folkets nyhetsvanor MATHIAS A. FÄRDIGH OCH JOSEFINE STERNVIK Människors nyhetskonsumtion består inte bara av nyheter från en kanal utan av flera. Före 1990-talet fanns

Läs mer

Medieanvändning är en ganska utbredd sysselsättning bland ungdomar. Genom

Medieanvändning är en ganska utbredd sysselsättning bland ungdomar. Genom Ungas nyhetsvanor UNGAS NYHETSVANOR ANNIKA BERGSTRÖM Medieanvändning är en ganska utbredd sysselsättning bland ungdomar. Genom olika massmedier kan man få idéer, inspiration och förebilder som på olika

Läs mer

Folkbiblioteken är både en stabil institution grundad i början av 1900-talet och

Folkbiblioteken är både en stabil institution grundad i början av 1900-talet och Bibliotek, sociala medier och digital delaktighet Bibliotek, sociala medier och digital delaktighet LARS HÖGLUND Folkbiblioteken är både en stabil institution grundad i början av 1900-talet och en verksamhet

Läs mer

Attitydundersökning invånare Dubbelspår Göteborg-Borås 2014. Projektnummer: TRV 2013/45076

Attitydundersökning invånare Dubbelspår Göteborg-Borås 2014. Projektnummer: TRV 2013/45076 Attitydundersökning invånare Dubbelspår Göteborg-Borås Projektnummer: TRV / Bakgrund Trafikverket planerar att bygga dubbelspårig järnväg mellan Göteborg och Borås. Sträckan Göteborg-Borås är ett av Sveriges

Läs mer

Tidskriften ett levande läromedel

Tidskriften ett levande läromedel Tidskriften ett levande läromedel Nyhetsförmedlaren. Kunskapskällan. Opinionsbildaren. Läromedlet. 2 Visste du att du som lärare, inom vissa ramar, får kopiera ur tidskrifter för dina elevers räkning?

Läs mer

FINNS DET FORTFARANDE EN PARTIPRESS?

FINNS DET FORTFARANDE EN PARTIPRESS? Finns det fortfarande en partipress? FINNS DET FORTFARANDE EN PARTIPRESS? Lennart Weibull S verige har en stark partipolitisk tradition inom dagspressen. Mycket tidigt fanns det en nära anknytning mellan

Läs mer

TNS SIFO 2016-04-07 P-1533413 COM HEM-KOLLEN JUNI 2016

TNS SIFO 2016-04-07 P-1533413 COM HEM-KOLLEN JUNI 2016 1 COM HEM-KOLLEN JUNI 2016 3 VÄLKOMMEN TILL COM HEM-KOLLEN Över 40 procent av de svenska hushållen är idag anslutna till vårt nät, vilket gör att Com Hem i allra högsta grad bidrar till digitaliseringen

Läs mer

Mindre törst efter nyheter än förr?

Mindre törst efter nyheter än förr? Mindre törst efter nyheter än förr? Ingela Wadbring Vi vet att den tryckta dagspressen har problem 1. Vilka ytterligare nyhetsförmedlare har problem att nå sin publik? 2. Är det ett lokalt eller ett tryckt

Läs mer

Tidningen NSD och papperstidningens framtid

Tidningen NSD och papperstidningens framtid Stephanie Marklund, Maja Kuoppala och Graça Barata 13 januari 2016 Tidningen NSD och papperstidningens framtid Tidningen NSD håller till i Mediahuset tillsammans med bland annat Kuriren och 24 Norrbotten.

Läs mer

Projekt Västlänken 2015 Projektnummer: TRV 2013/45076 Markör

Projekt Västlänken 2015 Projektnummer: TRV 2013/45076 Markör Projekt Västlänken 2015 Projektnummer: TRV 2013/45076 Markör Innehåll Bakgrund Syfte Metod och urval Resultat Kännedom Attityder till projektet Kontakter med Trafikverket Information Om Trafikverket Bakgrundsdata

Läs mer

Novus undersökning Terrordåden i Paris och medierna

Novus undersökning Terrordåden i Paris och medierna Novus undersökning Terrordåden i Paris och medierna Fältarbete genomfört av Novus Sammanställt av SVT Publik- och Utbudsanalys Metod / Om undersökningen Fältperiod: 18-19/11 2015 Antal genomförda intervjuer:

Läs mer

Mediedjungeln (sas) mediekunskap för barn

Mediedjungeln (sas) mediekunskap för barn Lärarhandledning för Svenska som andraspråk Av-nummer: 21222tv1-5 av Carolina Ahnhem De fem första programmen i serien Mediedjungeln handlar om hur man gör TV, radio, nyhetsprogram, såpor och hur man skriver

Läs mer

Inslagen i Rapport kl. 8.00 och 9.00 I inslagen sade nyhetspresentatören följande samtidigt som bland annat bilder från matchen visades.

Inslagen i Rapport kl. 8.00 och 9.00 I inslagen sade nyhetspresentatören följande samtidigt som bland annat bilder från matchen visades. 1/5 BESLUT 2013-09-30 Dnr: 13/01489 SAKEN Rapport, SVT1 och SVT2, 2013-06-15, kl. 8.00, 9.00, 10.00, 11.00, 12.10, 16.10 och 19.30, Sportnytt, SVT1, 2013-06-15, kl. 17.55 och 19.45, inslag om en boxningsmatch;

Läs mer

Unga i media Vi pratar om dem men sällan med dem

Unga i media Vi pratar om dem men sällan med dem 1 Unga i media Vi pratar om dem men sällan med dem Unga får sällan komma till tals i mediernas dagliga rapportering. Och ofta talar vuxna om unga, men de får sällan själva uttala sig. Det visar en ny undersökning

Läs mer

Nedläggningen. Synen på orsaker till och konsekvenser av Arbetets nedläggning Annika Bergström och Lennart Weibull

Nedläggningen. Synen på orsaker till och konsekvenser av Arbetets nedläggning Annika Bergström och Lennart Weibull Nedläggningen Synen på orsaker till och konsekvenser av Arbetets nedläggning Annika Bergström och Lennart Weibull Arbetet, läsarna och politiken Karin Hellingwerf och Jan Strid Arbetets prenumeranter efter

Läs mer

Trafiksäkerhet för förskolebarn. - en konsumentenkät till föräldrar och personal

Trafiksäkerhet för förskolebarn. - en konsumentenkät till föräldrar och personal Trafiksäkerhet för förskolebarn - en konsumentenkät till föräldrar och personal NTF Skåne 25 Sammanfattning Det totala antalet föräldrar som besvarat enkäten var 945, 8% mammor och 2% pappor. Bland barnen

Läs mer

Medieinnehav i hushållen hösten 2004

Medieinnehav i hushållen hösten 2004 INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION (JMG) Göteborgs universitet Dagspresskollegiet PM nr. 56 Medieinnehav i hushållen hösten 2004 Anna Olsén Antoni 2005 Medieinnehav i hushållen hösten

Läs mer

Den 9 april 2014 meddelade TV4 att man lägger ner sina lokala nyhetsredaktioner.

Den 9 april 2014 meddelade TV4 att man lägger ner sina lokala nyhetsredaktioner. Medieförtroende i nytt medielandskap MEDIEFÖRTROENDE I NYTT MEDIELANDSKAP Lennart Weibull Den 9 april 2014 meddelade TV4 att man lägger ner sina lokala nyhetsredaktioner. Beslutet medför att 24 lokala

Läs mer

Mittuniversitetet Institutionen informationsteknologi och medier

Mittuniversitetet Institutionen informationsteknologi och medier Mittuniversitetet Institutionen informationsteknologi och medier RAPPORT 08-05-16 Civilingenjörsprogrammet, teknisk design, 180 p Kommunikation i tal och skrift, 4 p Examinator: Kenneth Berg Platta tv-skärmar

Läs mer

Sammanfattning. Kapitel 4: Fritidsaktiviteter i översikt. Sammanfattning 7

Sammanfattning. Kapitel 4: Fritidsaktiviteter i översikt. Sammanfattning 7 Sammanfattning 7 Sammanfattning Genom Statistiska centralbyråns Undersökningar av levnadsförhållanden (ULF) kartläggs och analyseras välfärdens utveckling fortlöpande. Undersökningarna har genomförts årligen

Läs mer

De som tror på dagspressens snabba död verkar få alltmer stöd. Uppgifter om

De som tror på dagspressens snabba död verkar få alltmer stöd. Uppgifter om Morgontidningen kostar för mycket Morgontidningen kostar för mycket ULRIKA HEDMAN De som tror på dagspressens snabba död verkar få alltmer stöd. Uppgifter om det senaste årets utveckling på den amerikanska

Läs mer

Arbetsrapport nr 7. Läsvanestudien. En tabellrapport. Rudolf Antoni och Therese Eriksson JMG. Institutionen för Journalistik och Masskommunikation

Arbetsrapport nr 7. Läsvanestudien. En tabellrapport. Rudolf Antoni och Therese Eriksson JMG. Institutionen för Journalistik och Masskommunikation JMG Institutionen för Journalistik och Masskommunikation Arbetsrapport nr 7 Läsvanestudien En tabellrapport Rudolf Antoni och Therese Eriksson Arbetsrapport nr. 7 Läsvanestudien En tabellrapport Rudolf

Läs mer

Jag kommer att gå närmare in på var och en. I korthet skulle jag beskriva dem såhär:

Jag kommer att gå närmare in på var och en. I korthet skulle jag beskriva dem såhär: Den slovenske filosofen Slavoj Zizek brukar säga att de flesta konspirationsteorier är sanna sånär som på det där med konspirationen. Få fenomen omfattas av så många konspirationsteorier som media. Det

Läs mer

Barnfamiljerna och tidningsprenumerationen en relation på väg att försvagas?

Barnfamiljerna och tidningsprenumerationen en relation på väg att försvagas? Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation Dagspresskollegiet Dagspresskollegiet PM nr. 66 Barnfamiljerna och tidningsprenumerationen en relation på väg att försvagas? Ingela

Läs mer

Vad måste jag göra som idag har avtal med bredbandsbolaget? Bredband Vi har 500/50 bredband, vad är priserna för

Vad måste jag göra som idag har avtal med bredbandsbolaget? Bredband Vi har 500/50 bredband, vad är priserna för Kommentar eller fråga Svar Bredband Betalar idag mer än 100 Nu blir det ännu billigare. Bredband Bredband Om möjligt, önskvärt att det analoga finns kvar så kan man själv välja om man kopplar in det digitala

Läs mer

Vi får allt mer tekniktäta hem, det skvallrar inte minst reklambergen om som

Vi får allt mer tekniktäta hem, det skvallrar inte minst reklambergen om som Den fjärde vågen DEN FJÄRDE VÅGEN ANNIKA BERGSTRÖM Vi får allt mer tekniktäta hem, det skvallrar inte minst reklambergen om som dyker ner i brevlådan var och varannan dag. Vi föreslås köpa stora, platta

Läs mer

NYA TIDNINGSFORMER KONKURRENTER ELLER KOMPLEMENT?

NYA TIDNINGSFORMER KONKURRENTER ELLER KOMPLEMENT? Nya tidningsformer konkurrenter eller komplement? NYA TIDNINGSFORMER KONKURRENTER ELLER KOMPLEMENT? Annika Bergström OCH Ingela Wadbring N yhetsutbudet har aldrig varit så stort och mångfacetterat som

Läs mer

Radiolyssnande via olika apparater i befolkningen 9 79 år en genomsnittlig dag 2013 (procent)

Radiolyssnande via olika apparater i befolkningen 9 79 år en genomsnittlig dag 2013 (procent) December 2014: Radio Med anledning av SOU 2014:77 "Från analog till digital marksänd radio" passar vi på att lyfta fram hur befolkningen lyssnar på radio. Av ljudmedierna har radion den största andelen

Läs mer

Svenskarna och internet

Svenskarna och internet Svenskarna och internet 21 oktober 28 Ulrika Facht Forskningsinformatör NORDICOM-Sverige Göteborgs universitet URL: www.nordicom.gu.se/mediesverige E-post: ulrika.facht@nordicom.gu.se Nordicom-Sveriges

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Internetanvändning med och utan bredband

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Internetanvändning med och utan bredband INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 65 Internetanvändning med och utan bredband Annika Bergström 2007 1 Internetanvändning med och

Läs mer

Den upplevda otryggheten

Den upplevda otryggheten TRYGGARE STÄDER Inledning I mätning efter mätning är trygghet den faktor som är viktigast för att hyresgäster ska trivas i sina bostadsområden. Trygghet är ett komplicerat begrepp som omfattar våra erfarenheter

Läs mer

Det fanns en tid då nya medier i Sverige fick sitt första genomslag i Skåne. Idag

Det fanns en tid då nya medier i Sverige fick sitt första genomslag i Skåne. Idag Gamla och nya medier i Skåne GAMLA OCH NYA MEDIER I SKÅNE Lennart Weibull Det fanns en tid då nya medier i Sverige fick sitt första genomslag i Skåne. Idag är det nästan glömt, eftersom medieinnovationer

Läs mer

Fakta om undersökningen Mediebarometern

Fakta om undersökningen Mediebarometern Fakta om undersökningen Mediebarometern Mediebarometerns huvudsakliga syfte har sedan starten 1979 varit att belysa mediers räckvidd en genomsnittlig dag. Ett slumpmässigt urval av Sveriges befolkning

Läs mer

Kyrkomötet beslutar att motion 2015:66 är besvarad med vad utskottet anfört. Motion 2015:66 av Anna-Karin Westerlund m.fl., Eget produktionsbolag

Kyrkomötet beslutar att motion 2015:66 är besvarad med vad utskottet anfört. Motion 2015:66 av Anna-Karin Westerlund m.fl., Eget produktionsbolag Kyrkomötet Kyrkomötet Kyrkolivsutskottets betänkande 2015:15 Eget produktionsbolag Sammanfattning I detta betänkande behandlas motion 2015:66 Eget produktionsbolag. Motionärerna vill ge kyrkostyrelsen

Läs mer

BRUCE SPRINGSTEEN STOCKHOLMS STADION JUNI 2009

BRUCE SPRINGSTEEN STOCKHOLMS STADION JUNI 2009 1 BRUCE SPRINGSTEEN STOCKHOLMS STADION JUNI 009 INNEHÅLL sid Om undersökningen Några definitioner 4 Publikens ålder och kön 5 Besökarnas hemvist 6 Första informationskällan 7 Samtliga informationskällor

Läs mer

Motion till riksdagen 2013/14:C344 lh av Johan Linander och Per-Ingvar Johnsson (C) Presstöd till hög- och medelfrekventa dagstidningar

Motion till riksdagen 2013/14:C344 lh av Johan Linander och Per-Ingvar Johnsson (C) Presstöd till hög- och medelfrekventa dagstidningar NUMMER DELAD [ ] Enskild motion Motion till riksdagen 2013/14:C344 lh av Johan Linander och Per-Ingvar Johnsson (C) Presstöd till hög- och medelfrekventa dagstidningar Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen

Läs mer

utskrift från nordicom.gu.se Nordicom-Sveriges Internet barometer 2005 2006-06-21

utskrift från nordicom.gu.se Nordicom-Sveriges Internet barometer 2005 2006-06-21 utskrift från nordicom.gu.se Nordicom-Sveriges Internet barometer 2005 2006-06-21 MedieNotiser Nordicom-Sverige Göteborgs universitet Nr 2, 2006 INNEHÅLL Användning av och tillgång till massmedier Figur

Läs mer

Tidningsprenumeration bland invandrare

Tidningsprenumeration bland invandrare INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION (JMG) Göteborgs universitet Dagspresskollegiet PM nr. 58 Tidningsprenumeration bland invandrare Ulrika Andersson 2005 Tidningsprenumeration bland invandrare

Läs mer

SVERIGES SCHACKFÖRBUND

SVERIGES SCHACKFÖRBUND SVERIGES SCHACKFÖRBUND Styrelsen 2007-02-03 Plan för MARKNADSFÖRING av svenskt schack - synas.. - säljas.. - stimuleras... - styras.. Inledning Schack har i breda kretsar blivit en symbol för taktik och

Läs mer

ÖKAD POLARISERING I MORGONTIDNINGSLÄSNINGEN

ÖKAD POLARISERING I MORGONTIDNINGSLÄSNINGEN Ökad polarisering i morgontidningsläsningen ÖKAD POLARISERING I MORGONTIDNINGSLÄSNINGEN INGELA WADBRING OCH ULRIKA HEDMAN A tt göra framtidsscenarier är svårt. Mycket svårt. Ofta görs förutsägelser inför

Läs mer

För den som är intresserad av nyheter och samhällsfrågor ur ett lokalt perspektiv

För den som är intresserad av nyheter och samhällsfrågor ur ett lokalt perspektiv Den alternativa läsningen: Intresset för Faktum och Göteborgs Fria Tidning Den alternativa läsningen: Intresset för Faktum och Göteborgs Fria Tidning Ulrika Andersson För den som är intresserad av nyheter

Läs mer

Utvärdering av försöket med frivilliga drogtester i Landskrona kommun

Utvärdering av försöket med frivilliga drogtester i Landskrona kommun Utvärderare: Jens Sjölander, Malmö högskola E-post: jens.sjolander@mah.se Tel. 040/665 75 38, 073/261 35 49 Utvärdering av försöket med frivilliga drogtester i Landskrona kommun Bakgrund Under 2008 införs

Läs mer

AlliansSverige. Politik Media Kultur Livsstil. Tidsserier och resultat från den senaste SOM-undersökningen 2006

AlliansSverige. Politik Media Kultur Livsstil. Tidsserier och resultat från den senaste SOM-undersökningen 2006 AlliansSverige Politik Media Kultur Livsstil Tidsserier och resultat från den senaste SOM-undersökningen 2006 Ny bok från SOM-institutet kommer i juni Det nya Sverige Beställ den redan nu på order@som.gu.se

Läs mer

KVÄLLSTIDNINGSLÄSNING PÅ PAPPER OCH DIGITALT

KVÄLLSTIDNINGSLÄSNING PÅ PAPPER OCH DIGITALT Kvällstidningsläsning på papper och digitalt KVÄLLSTIDNINGSLÄSNING PÅ PAPPER OCH DIGITALT MATHIAS A. FÄRDIGH OCH OSCAR WESTLUND F rågan om digitala mediers inverkan på traditionella medier är en angelägen

Läs mer

Citaten ger en bild av den omvälvning som just nu äger rum inom nyhetsmedier

Citaten ger en bild av den omvälvning som just nu äger rum inom nyhetsmedier Medieobundna nyhetsvanor? MEDIEOBUNDNA NYHETSVANOR? JOSEFINE STERNVIK Tidigare utformades journalistiken utifrån vilka frågor redaktörerna ansåg viktiga och vilka källor tidningarna bedömde som trovärdiga.

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet ATTITYDER TILL REKLAM OCH ANNONSER I OLIKA MEDIER

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet ATTITYDER TILL REKLAM OCH ANNONSER I OLIKA MEDIER INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 50 ATTITYDER TILL REKLAM OCH ANNONSER I OLIKA MEDIER Josefine Sternvik 2003 Allmänheten och reklamen

Läs mer

Dina surfvanor kartläggs och lämnas ut

Dina surfvanor kartläggs och lämnas ut Dina surfvanor kartläggs och lämnas ut måndag 28 mars 2016 Utländska bolag kartlägger besökare på svenska sjukhus och myndigheters webbplatser. När du läser om till exempel sexuell läggning rapporteras

Läs mer

Distanshandeln idag 2009. En rapport om svenska folkets vanor och attityder till distanshandel

Distanshandeln idag 2009. En rapport om svenska folkets vanor och attityder till distanshandel Distanshandeln idag 2009 En rapport om svenska folkets vanor och attityder till distanshandel Posten AB - Distanshandeln idag 2009 3 Förord För många är det idag en självklarhet att köpa varor på distans.

Läs mer

MMS statusrapport om PVR - hårddiskapparater för tv-tittande i Sverige

MMS statusrapport om PVR - hårddiskapparater för tv-tittande i Sverige Stockholm 13 mars 2006 MMS statusrapport om PVR - hårddiskapparater för tv-tittande i Sverige Sammanfattning MMS bevakar PVR-fenomenet, men mäter idag enbart live-tittande Time-shiftat tittande kan innebära

Läs mer

Svenska Fotbollförbundet

Svenska Fotbollförbundet Med intresse och engagemang för din verksamhet Svenska Fotbollförbundet MarkCheck Mars 00 Innehållsförteckning Sammanfattning och slutsatser... Syfte... Metod... Vilka är det som har svarat på undersökningen?...

Läs mer

Bilden av Lidingö. Rapport från attitydundersökning, november 2004

Bilden av Lidingö. Rapport från attitydundersökning, november 2004 Bilden av Lidingö Rapport från attitydundersökning, november 24 Innehållsförteckning 1. Allmänt 3 2. Syfte 3 3. Metod och urval 4 4. Vem har svarat 5 5. Resultat 6 6. Slutsatser 16 För frågor angående

Läs mer

Det fattas stora medicinska grävjobb

Det fattas stora medicinska grävjobb Det fattas stora medicinska grävjobb Ragnar Levi, författare, medicinjournalist med läkarexamen och informationschef på Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) Tycker du att kvaliteten på medicinjournalistiken

Läs mer

7. Socialt kapital i norra Sverige

7. Socialt kapital i norra Sverige 7. Socialt kapital i norra Sverige Anders Lidström, Statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet Det magiska sociala kapitalet När man talar om kapital tänker man kanske i första hand på ekonomiskt

Läs mer

Vad betyder Radio? Jan Strid

Vad betyder Radio? Jan Strid Vad betyder Radio? Vad betyder Radio? Jan Strid R adio är kanske det medium som förändrats mest under de senaste 30 åren. I slutet av 1970-talet fick vi närradio som gav möjligheter för vissa sammanslutningar,

Läs mer

KOMMUNIKATIONSMINISTERNS ALIBI

KOMMUNIKATIONSMINISTERNS ALIBI KOMMUNIKATIONSMINISTERNS ALIBI 221 Av sekreterare JAN GILLBERG Radioutredningens betänkanden har nyligen offentliggjorts. "Man behöver inte vara speciellt visionärt begåvad för att våga förutse, att utredningens

Läs mer

Tips och råd VID MEDIEKONTAKTER

Tips och råd VID MEDIEKONTAKTER Tips och råd VID MEDIEKONTAKTER Därför ska vi synas i medierna 4 Ta initiativ till mediakontakter 5 Vad är en nyhet? 6 När journalister besöker Uppsala universitet 8 Journalistens arbetsvillkor 9 Att tänka

Läs mer

Internetbarometer 2012

Internetbarometer 2012 Nordicom-Sveriges Internetbarometer 22 En bearbetning av Mediebarometern 22 September 2 2 4 5 6 7 8 9 Television (totalt) Internet (totalt) Dagstidning (totalt) Radio (totalt) Bok (totalt) Tidskrift (totalt)

Läs mer