Hushållsprenumeration och morgontidningsläsning
|
|
- Rut Bengtsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation Dagspresskollegiet Dagspresskollegiet PM nr. 67 Hushållsprenumeration och morgontidningsläsning Lennart Weibull 2007
2 Hushållsprenumeration och morgontidningsläsning Hushållsprenumeration en svensk tradition Ett av de mest karakteristiska dragen för den svenska dagstidningsmarknaden är den höga andelen som har sin tidning genom hushållsprenumeration. Vid sidan av Sverige är det framför allt övriga nordiska länder, Nederländerna och Estland som utmärker sig i den internationella statistiken (World Press Trends 2006). Hushållsprenumeration är uppenbart en integrerad del av den starka nordeuropeiska dagstidningstraditionen (Hallin och Mancini, 2004). Däremot är det inte lika lätt att reda ut vad som är hönan och vad som är ägget: är prenumeration i hushållet förklaringen till svenskarnas flitiga tidningsläsande eller är det så att svenskarnas stora tidningsintresse skapat förutsättningar för att sälja tidningar på abonnemangsbasis? Sannolikt är det fråga om ett samspel mellan dessa faktorer, liksom det i bakgrunden också finns politiska, ekonomiska och sociala förklaringar. I Sverige har vi normalt satt likhetstecken mellan läsning och prenumeration. Att det finns en prenumererad tidning i hushållet har betraktats som uttryck för hushållets tidningsintresse. Visserligen har studier visat att den prenumererade tidningen inte alltid blir läst varje dag men det förklaras som regel av olika tillfälligheter, t ex att man av olika skäl inte hunnit eller att man varit bortrest (Weibull, 1983; Nilsson, 2005). Synar man dessa tillfälligheter visar de på ett bakomliggande mönster: det som gör att en person i ett prenumerationshushåll inte har läst sin tidning en viss dag hänger ofta samman med att man inte varit i sin bostad tillräckligt lång tid för att läsa tidningen. Annorlunda uttryckt kan det påstås att personer som i högre grad är rörliga utanför sitt hushåll i mindre utsträckning läser hushållets tidning. Det ligger i linje med de analyser som klart visar att de som är mest rörliga, särskilt yngre i ensamhushåll, i betydligt mindre utsträckning prenumererar på en morgontidning (Andersson, 2006). Det förändrade hushållet utmanar prenumerationen Vi kan utveckla frågan ytterligare ett steg och fråga oss vilken roll hushållet i sig spelar för läsningen av prenumererade morgontidningen där en sådan finns. Vår traditionella föreställning om ett hushåll är vanligen en familj där man gör saker tillsammans och kanske förenas av olika intressen. Sociologisk forskning har samtidigt visat att hemmen i stor utsträckning förändrats under de senaste decennierna. Familjen är inte i lika hög grad som tidigare en kärnfamilj, liksom inte heller medlemmarna i dagens kärnfamilj
3 gör lika mycket tillsammans som tidigare. Den ökade individualiseringen har satt sin prägel även på familjelivet (Bäck-Wiklund, 2002; Ahrne, 2007). Det minskade antalet fasta telefonabonnemang i förhållande till antalet mobiltelefoner är ett exempel på en sådan förändring. Den förändrade familjebilden kan antas ha betydelse för hur regelbundet enskilda personer i hushållet läser den prenumererade tidningen. Även om det är självklart att de som bor i hushåll med en prenumererad tidning läser morgontidningar flitigare än de som inte har någon hushållsprenumeration är den intressanta frågan om det över tid skett någon förändring i läsvanorna bland dem som faktiskt har en tidning i sitt hushåll. Frågan är särskilt intressant när det gäller de yngres läsning. I det följande skall vi belysa detta närmare på grundval av de data Dagspresskollegiet samlat in inom ramen för de nationella SOM-undersökningarna sedan De som bor i prenumerationshushåll läser tidningar mer regelbundet än andra Låt oss först peka på en självklarhet i resultaten: under hela perioden läser de personer som bor i ett hushåll med prenumererad tidning morgontidningar mycket mer regelbundet än de som inte har någon prenumeration i sitt hushåll (Figur 1). Kriteriet på regelbunden läsning är här satt till minst fem dagar per vecka. Figur 1 Läsning av morgonpress efter prenumeration i hushållet (procent) Prenumeration i hushållet Ej prenumeration i hushållet Anm: Läsning av morgonpress minst 5 d/v. Källa: De nationella SOM-undersökningarna
4 Men det resultat som visas i figuren är inte bara trivialt. Det visar på ytterligare några saker av intresse. En första iakttagelse är att även bland boende i prenumerationshåll är andelen regelbundna morgontidningsläsare sällan över procent. Det har delvis en teknisk förklaring genom att prenumeration på tre- och fyradagarstidningar per definition faller bort, men de hack som finns i kurvan, särskilt i lågkonjunkturen under 19-talets första del ger en antydan om det kan finnas andra substantiella faktorer som påverkar tidningsintresset. För det andra ser vi att de som inte har tillgång till en morgontidning i sitt hushåll är mera påverkade av yttre omständigheter. Även här är lågkonjunkturen i början av 19- talet ett belysande exempel: nedgången i andelen dagliga läsare var under den perioden betydande, särskilt i lågresursgrupper (Lithner, 2000). Ungdomarna minskar läsningen även om de bor i prenumerationshushåll Låt oss nu anknyta till tidigare antaganden och konstatera att ungdomarna är den mest rörliga gruppen, liksom att individualiseringen i vanor gått längre bland ungdomar och unga vuxna än bland äldre. Med ett sådant perspektiv skall vi förvänta oss att ungdomar i prenumerationshushåll dels läser morgontidningar mindre regelbundet än övriga i hushållet, dels har minskat regelbundenheten i sin läsning under den undersökta tidsperioden. Antagandena bekräftas av resultaten figur 2, där andelen regelbundna morgontidningsläsare bland personer mellan 15 och 29 år redovisas med hänsyn till om de bor i hushåll med prenumererad tidning eller ej. Det första vi ser är att andelen regelbundna läsare bland ungdomar i prenumerationshushåll ligger drygt tio procent under genomsnittet för boende i hushåll med tidningsprenumeration (figur 1). När vi jämför andelen regelbundna läsare bland ungdomar i prenumerationshushåll med andelen för samtliga är det tydligt att skillnaden ökar under perioden. Förklaringen är en svagt fallande kurva för ungdomarnas läsning från klart över 80 procent under slutet av 1980-talet till omkring 70 procent de senaste åren.
5 Figur 2 Läsning av morgonpress bland år efter prenumeration i hushållet (procent) Prenumeration i hushållet Ej prenumeration i hushållet Anm: Läsning av morgonpress minst 5 d/v. Källa: De nationella SOM-undersökningarna Kurvan för de yngre uppvisar något större variation mellan enskilda år. Det är delvis en statistisk effekt av att gruppen är mindre och osäkerheten kring varje värde större, men också ett utryck för att de yngre i större utsträckning påverkas av faktorer i omvärlden. Inte oväntat är variationerna i läsning ännu tydligare bland dem som inte bor i hushåll med tidningsprenumeration; där går den största skillnaden i regelbunden morgontidningsläsning mellan 37 procent högkonjunkturåret 19 och 18 procent i slutet av 19-talets lågkonjunktur Också bland personer utan prenumeration i hushållet är andelen regelbundna morgontidningsläsare lägre än bland de äldre. Skillnaden är emellertid inte lika stor som bland dem som bor i hushåll med morgontidningsprenumeration. När det gäller frågan om den allmänna nedgången i läsning bland de yngre (Andersson, 2005) kan noteras att denna är något större än bland dem som har morgontidning i hushållet - 83 procent regelbundna morgontidningsläsare 1986 och 69 procent 2006 än bland dem som inte har någon hushållsprenumeration från 35 till 25 procent. En förklaring är att den senare gruppen redan på 1980-talet låg på en mycket låg nivå.
6 Slutsats: hushållsprenumeration viktig för morgontidningsläsningen men ingen garanti Den övergripande slutsatsen är entydig: en prenumererad morgontidning i hushållet bidrar till en mer regelbunden morgontidningsläsning. Det gäller både i början och slutet av undersökningsperioden och i samtliga åldersgrupper. Detta kan vi utläsa av den sammanfattande översikten i figur 3, där andelen regelbundna läsare i prenumerationshushåll (genomsnittligt 91 procent för och procent ) överst jämförs med andelen läsare bland dem som inte har någon prenumererad dagstidning (37 respektive 33 procent regelbundna läsare). Jämförelsen görs således mellan de fem första respektive fem sista åren av undersökningsperioden; motivet att välja början och slutet av perioden är att vi därigenom undviker effekter av 19-talets lågkonjunktur.
7 Figur 3 Alla Andelen regelbundna morgontidningsläsare efter hushållsprenumeration, tidsperiod och ålder (procent) Förekomst av prenumeration i hushåll nej ja Effekt av tid: Effekt av hushållsprenumeration: år Förekomst av prenumeration i hushåll nej ja Effekt av tid: Effekt av hushållsprenumeration: år Förekomst av prenumeration i hushåll nej ja Effekt av tid: Effekt av hushållsprenumeration: Förekomst av prenumeration i hushåll nej ja Effekt av tid: Effekt av hushållsprenumeration: +1 ±0 Kommentar: Procenttalen anger genomsnittlig andel morgontidningsläsare för respektive femårsperiod. För första perioden gäller att högsta ålder i urvalet var 80 år, i den andra perioden var den 85 år. Källa: De nationella SOM-undersökningarna
8 Den andra slutsatsen är att yngre i prenumerationshushåll under båda tidsperioderna är mindre regelbundna morgontidningsläsare än de äldsta. Detta gäller oavsett om man bor i ett hushåll med prenumererad dagstidning eller ej och bekräftar vad vi vet om att yngre är något mindre tidningsintresserade (Andersson, 2005). Den tredje slutsatsen är att de yngre med morgontidning i hushållet trots detta blivit mindre regelbundna tidningsläsare under den redovisade tjugoårsperioden en nedgång med drygt tio procentenheter 83 procent för och 72 procent Däremot ligger de äldre kvar på samma höga nivå 94 procent - som på 1980-talet. Gapet mellan yngre och äldre boende i prenumerationshushåll har således ökat. Detta ger stöd åt antagandet om att det skett en ökad individualisering också inom familjen. En fjärde iakttagelse är att det finns en motsvarande försvagning i den regelbundna morgontidningsläsningen även bland dem som saknar morgontidning i hushållet med samma mönster: det finns bland ungdomarna och de unga vuxna men inte bland de äldsta. För den senaste femårsperioden gäller således att det finns en klar åldersfaktor bakom hur regelbundet man läser morgontidningar och att detta gäller även bland dem som inte har någon prenumererad tidning i hushållet. * * * En sammanfattande bedömning är att hushållsprenumeration fortsatt är mycket betydelsefull faktor som bidrar till en regelbunden morgontidningsläsning. Samtidigt är det tydligt att det sker en nedgång i morgontidningsläsningen även bland yngre i prenumerationshushåll. Mycket talar för att föräldrarnas ändrade dagstidningsvanor kan vara en viktig förklaring, även om studier visar att sambandet mellan föräldrars och ungdomars läsvanor inte är entydiga (Jäckel och Wohlscheid, 2006). Det senare är ett ytterligare belägg för att familjen som kollektiv konsumtionsenhet minskar i betydelse.
9 Referenser Andersson, Ulrika (2006) Nya vanor påverkar dagspressens spridning. I Holmberg, S, Weibull, L (red) Du stora nya värld. Göteborg: SOM-institutet vid Göteborgs universitet. Ahrne, Göran, Roman, Christine, Franzén, Mats (2003) Det sociala landskapet: en sociologisk beskrivning av Sverige från 1950-talet till början av 2000-talet. Göteborg: Korpen. Bäck-Wiklund. Margareta (2002) The Family and the Welfare State: A Route to Defamilialization. I Linjeström, R, Özdalga, E (red) Autonomy and Dependence in the Family. Instanbul: The Swedish Institute in Istanbul. Hallin, Daniel, Mancini, Paolo (2004) Comparing Media Systems: Three Models of Media and Politics. Cambridge: Cambridge University Press. Jäckel, Michael, Wollscheid, Sabine (2006) Mediennutzung von Kindern und Jugendlichen im familialen Kontext. I Media Perspektiven Nr 11, Lithner, Anders (2000) Alla läser tidningen. Nästan. I Wadbring, Ingela, Weibull, L (red) Tryckt. Göteborg: Institutionen för journalistik och masskommunikation. Nilsson, Åsa (2005) Medieanvändning i vardagen. I Bergström, A, Wadbring, I, Weibull, L (red) Nypressat. Ett kvartssekel med svenska dagstidningsläsare. Göteborg: Institutionen för journalistik och masskommunikation. Weibull, Lennart (1983) Tidningsläsning i Sverige. Stockholm: Publica World Press Trends Paris: Zenith Press.
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet KONKURRENS ELLER KOMPLEMENT I OLIKA GRUPPER
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 4 KONKURRENS ELLER KOMPLEMENT I OLIKA GRUPPER Karin Hellingwerf 23 Konkurrens eller komplement
Läs merTidningsmarknaden i Göteborgsregionen har förändrats en hel del sedan slutet
Tidningsläsning i Göteborgsregionen TIDNINGSLÄSNING I GÖTEBORGSREGIONEN ANNIKA BERGSTRÖM OCH LENNART WEIBULL Tidningsmarknaden i Göteborgsregionen har förändrats en hel del sedan slutet av 1990-talet.
Läs merBarnfamiljerna och tidningsprenumerationen en relation på väg att försvagas?
Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation Dagspresskollegiet Dagspresskollegiet PM nr. 66 Barnfamiljerna och tidningsprenumerationen en relation på väg att försvagas? Ingela
Läs merTidningsprenumeration bland invandrare
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION (JMG) Göteborgs universitet Dagspresskollegiet PM nr. 58 Tidningsprenumeration bland invandrare Ulrika Andersson 2005 Tidningsprenumeration bland invandrare
Läs merINSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Tidningsläsning bland arbetslösa
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 44 Tidningsläsning bland arbetslösa Ulrika Andersson 3 Tidningsläsning bland arbetslösa 199-talet
Läs merDagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik, medier och kommunikation. PM nr. 78
Dagspresskollegiet Göteborgs universitet Institutionen för journalistik, medier och kommunikation PM nr. 78 Morgontidningsläsning på papper och webb samt prenumerationer i hushållen en tabellrapport Ingela
Läs merDagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik, medier och kommunikation. PM nr. 80
Dagspresskollegiet Göteborgs universitet Institutionen för journalistik, medier och kommunikation PM nr. 80 Läsvanestudien 1986 2010 Ulrika Hedman 2011 Introduktion Denna tabellrapport är en beskrivning
Läs merDe som tror på dagspressens snabba död verkar få alltmer stöd. Uppgifter om
Morgontidningen kostar för mycket Morgontidningen kostar för mycket ULRIKA HEDMAN De som tror på dagspressens snabba död verkar få alltmer stöd. Uppgifter om det senaste årets utveckling på den amerikanska
Läs merINSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet TIDNINGAR OCH ANDRA MEDIER
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 39 TIDNINGAR OCH ANDRA MEDIER Karin Hellingwerf 3 Tidningar och andra medier Dagstidningsläsningen
Läs merINSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 46 TILL VILKET PRIS SOM HELST? - prenumeranter i förhållande till prenumerationspris Ulrika Andersson
Läs merDAGSPRESSKOLLEGIET, GÖTEBORGS UNIVERSITET LÄSVANESTUDIEN FRÅN DAGSPRESSKOLLEGIET
LÄSVANESTUDIEN FRÅN DAGSPRESSKOLLEGIET VÅREN 15 DAGSPRESSKOLLEGIET Startade 1979 Huvudfinansiär 13-17: Carl-Olov och Jenz Hamrins stiftelse i Jönköping. Tidigare finansiär 1979-12: Tidningsutgivarna (TU).
Läs merPapper och webb två sidor av samma mynt?
Papper och webb två sidor av samma mynt? Papper och webb två sidor av samma mynt? Annika Bergström och Lennart Weibull Under ett drygt decennium har vi nu sett de traditionella morgontidningarna i en delvis
Läs merLäsvanestudien En presentation från Dagspresskollegiet
Läsvanestudien 1986-9 En presentation från Dagspresskollegiet Dagstidningen bland andra medier Mediekonsumtion en genomsnittlig dag 9 (procent) TV Dagstidning Radio Internet Tidskrift Bok CD-skiva Text-TV
Läs merINSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet INTERNETTILLGÅNG OCH -ANVÄNDNING BLAND UNGA OCH GAMLA
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 35 INTERNETTILLGÅNG OCH -ANVÄNDNING BLAND UNGA OCH GAMLA 1995-2001 Annika Bergström 2002 Internets
Läs merINSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Framtidens tidningsläsare
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 43 Framtidens tidningsläsare Ulrika Andersson 2003 Framtidens tidningsläsare Vilka är framtidens
Läs merINSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet ATT UPPHÖRA MED MORGONTIDNINGSPRENUMERATIONEN
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 34 ATT UPPHÖRA MED MORGONTIDNINGSPRENUMERATIONEN Om prenumeranters funderingar på att upphöra med
Läs merINSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 45 DET FÖRÄNDERLIGA SAMHÄLLET - ålderssammansättning, flyttning och hushållsstruktur i relation
Läs merTidningsläsningen har blivit allt mer differentiera i det svenska samhället. Skillnaden
Nya vanor påverkar dagspressens spridning Nya vanor påverkar dagspressens spridning ULRIKA ANDERSSON Tidningsläsningen har blivit allt mer differentiera i det svenska samhället. Skillnaden mellan yngre
Läs merVARFÖR TAPPAR MORGONPRESSEN PRENUMERANTER?
Varför tappar morgonpressen prenumeranter? VARFÖR TAPPAR MORGONPRESSEN PRENUMERANTER? Lennart Weibull E n amerikansk marknadsanalys som har vägt samman branschinterna, tekniska och sociala faktorer förutser
Läs merBytt är bytt och kommer inte tillbaka?
Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation Dagspresskollegiet PM nr. 64 Bytt är bytt och kommer inte tillbaka? Unga och papperstidningar av olika slag. Exemplet Stockholm
Läs merDagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation. PM nr. 76
Dagspresskollegiet Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation PM nr. 76 Vad är prisvärt? En jämförelse mellan allt från pappersmedier till balettföreställningar Ingela Wadbring
Läs merPrisnivå och tidsbrist skäl till prenumerationstvekan
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION (JMG) Göteborgs universitet Dagspresskollegiet PM nr. 63 Prisnivå och tidsbrist skäl till prenumerationstvekan Ulrika Andersson 2006 H öjningar av prenumerationspriset,
Läs merDagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation. PM nr. 69
Dagspresskollegiet Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation PM nr. 69 Svenskarnas upplevelse av lokala nyhetsmediers funktioner Oscar Westlund 2008 Sammanfattning Studiens
Läs merMedieinnehav i hushållen hösten 2004
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION (JMG) Göteborgs universitet Dagspresskollegiet PM nr. 56 Medieinnehav i hushållen hösten 2004 Anna Olsén Antoni 2005 Medieinnehav i hushållen hösten
Läs merINSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet MEDBORGARNAS SAMHÄLLSFÖRTROENDE
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 37 MEDBORGARNAS SAMHÄLLSFÖRTROENDE Lennart Weibull 22 Medborgarnas samhällsförtroende Varje samhällsbildning
Läs merKVÄLLSTIDNINGSLÄSNING PÅ PAPPER OCH DIGITALT
Kvällstidningsläsning på papper och digitalt KVÄLLSTIDNINGSLÄSNING PÅ PAPPER OCH DIGITALT MATHIAS A. FÄRDIGH OCH OSCAR WESTLUND F rågan om digitala mediers inverkan på traditionella medier är en angelägen
Läs merSVENSKARS OCH INVANDRARES
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 36 SVENSKARS OCH INVANDRARES MEDIEINNEHAV OCH NYHETSKONSUMTION Ingela Wadbring 2002 De som kommit
Läs merTidningar i brevlådor, på bussar och i ställ
Ingela Wadbring Texten är hämtad ur: Sören Holmberg och Lennart Weibull (red) Lyckan kommer, lyckan går SOM-institutet, Göteborgs universitet, rapport nr 36 Hela rapporten kan beställas via www.som.gu.se,
Läs merMorgonpressens innehåll vad är läst och vad är viktigt 2007?
Morgonpressens innehåll vad är läst och vad är viktigt 2007? Morgonpressens innehåll vad är läst och vad är viktigt 2007? Jan Strid M ånga hävdar att vi lever i en tid av snabba förändringar. Det kanske
Läs merMot nya läsvanor? Ulrika Andersson. Texten är hämtad ur:
Mot nya läsvanor? Ulrika Andersson Texten är hämtad ur: Sören Holmberg och Lennart Weibull (red) Lyckan kommer, lyckan går SOM-institutet, Göteborgs universitet, rapport nr 36 Hela rapporten kan beställas
Läs merINSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. PM från Dagspresskollegiet nr. 49 PRIVATANNONSÖRER I DAGSPRESSEN
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 49 PRIVATANNONSÖRER I DAGSPRESSEN Josefine Sternvik 2003 Dagspressens annonsmarknad Annonserna
Läs merDen samlade dagspressens upplaga minskar. Detta är i sig ingen nyhet. Det har
Press på dagspressen PRESS PÅ DAGSPRESSEN RUDOLF ANTONI Den samlade dagspressens upplaga minskar. Detta är i sig ingen nyhet. Det har den gjort de senaste tretton åren med undantag för år 2000 då upplagan
Läs merLOKALA MEDIER I GÖTEBORGSREGIONEN: ANVÄNDNING OCH SYN PÅ TILLFÖRLITLIGHET
Lokala medier i Göteborgsregionen: Användning och syn på tillförlitlighet LOKALA MEDIER I GÖTEBORGSREGIONEN: ANVÄNDNING OCH SYN PÅ TILLFÖRLITLIGHET INGELA WADBRING D et torde knappast råda någon tvekan
Läs merSkiftande mediepreferenser för annonser
Skiftande mediepreferenser för annonser Skiftande mediepreferenser för annonser Björn Danielsson och MARIE GRUSELL I Sverige var dagspressen under en lång period den dominerande kanalen för annonsering.
Läs merMEDIERS VÄRDE FÖR OLIKA GENERATIONER
Mediers värde för olika generationer MEDIERS VÄRDE FÖR OLIKA GENERATIONER Ingela Wadbring och Annika Bergström Att ha ett medium i sitt hushåll innebär i princip alltid en kostnad. En morgontidning medför
Läs merMorgonpressen tappar läsare. En minskande andel av svenskarna prenumererar
Den lokala morgontidningen igår, idag och imorgon DEN LOKALA MORGONTIDNINGEN IGÅR, IDAG OCH IMORGON Lennart Weibull Morgonpressen tappar läsare. En minskande andel av svenskarna prenumererar på en morgontidning.
Läs merEN FÖRLORAD NYHETSGENERATION? (Eller: vill inte unga vuxna längre ha koll på läget?)
EN FÖRLORAD NYHETSGENERATION? (Eller: vill inte unga vuxna längre ha koll på läget?) Jonas Ohlsson SOM-institutet Vetenskapsfestivalen 2013 100 Tidningsläsning bland unga vuxna, 1986 2012 (procent minst
Läs merMarknaden för nyheter vidgas kontinuerligt med utveckling av befintliga kanaler
Morgontidningar på den västsvenska nyhetsmarknaden MORGONTIDNINGAR PÅ den västsvenska nyhetsmarknaden ANNIKA BERGSTRÖM OCH JOSEFINE STERNVIK Marknaden för nyheter vidgas kontinuerligt med utveckling av
Läs merArbetsrapport nr 7. Läsvanestudien. En tabellrapport. Rudolf Antoni och Therese Eriksson JMG. Institutionen för Journalistik och Masskommunikation
JMG Institutionen för Journalistik och Masskommunikation Arbetsrapport nr 7 Läsvanestudien En tabellrapport Rudolf Antoni och Therese Eriksson Arbetsrapport nr. 7 Läsvanestudien En tabellrapport Rudolf
Läs merSVÅRBEDÖMDA LÄSVANOR
Svårbedömda läsvanor SVÅRBEDÖMDA LÄSVANOR JOSEFINE STERNVIK 1990-talet satte dagstidningsbranschen i gungning och de största svallvågorna har ännu inte helt ebbat ut. Tidningsupplagan började falla och
Läs merÖKAD POLARISERING I MORGONTIDNINGSLÄSNINGEN
Ökad polarisering i morgontidningsläsningen ÖKAD POLARISERING I MORGONTIDNINGSLÄSNINGEN INGELA WADBRING OCH ULRIKA HEDMAN A tt göra framtidsscenarier är svårt. Mycket svårt. Ofta görs förutsägelser inför
Läs merpressande tider för den prenumererade
Pressande tider för den prenumererade morgontidningen pressande tider för den prenumererade MORGONTIDNINGen ÅSA NILSSON, JONAS OHLSSON och JOSEFINE STERNVIK Det svenska pressystemet är uppbyggt på hushållsprenumeration
Läs merVAD MENAS MED NEGATIVA NYHETER?
VAD MENAS MED NEGATIVA NYHETER? LENNART WEIBULL Människors dagstidningsläsning bygger på vanor. Vi etablerar våra läsrutiner oavsett om det är vid frukostbordet, på pendeltåget eller i lunchrummet på arbetsplatsen.
Läs merAtt kurvan för dagspressens samlade upplaga har varit nedåtgående de senaste
Mot nya läsvanor? MOT NYA LÄSVANOR? ULRIKA ANDERSSON Att kurvan för dagspressens samlade upplaga har varit nedåtgående de senaste femton åren är ingen nyhet inom mediebranschen. En och annan chefredaktör
Läs merVad händer med de tryckta dagstidningarna?
Vad händer med de tryckta dagstidningarna? Vad händer med de tryckta dagstidningarna? Lennart Weibull F ör helåret 2011 redovisade Göteborgs-Postens moderbolag Stampen en intäktsökning på 7,8 procent till
Läs merSören Holmberg och Lennart Weibull
Den förändrade alkoholopinionen Den förändrade alkoholopinionen Sören Holmberg och Lennart Weibull En av de stora frågorna i den svenska EU-debatten under -talets första år gällde alkoholpolitik. När Sveriges
Läs merVANANS MAKT TIDNINGSVANOR 2001
Vanans makt tidningsvanor 2001 VANANS MAKT TIDNINGSVANOR 2001 THERESE ERIKSSON U pplagesiffrorna för dagspressen år 2000 var de första på elva år som kunde presentera en ökning jämfört med året innan.
Läs merINSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet FÖRTROENDE FÖR MEDIER
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 38 FÖRTROENDE FÖR MEDIER Lennart Weibull 2002 FÖRTROENDE FÖR MEDIER Att medierna dominerar som
Läs merFINNS DET FORTFARANDE EN PARTIPRESS?
Finns det fortfarande en partipress? FINNS DET FORTFARANDE EN PARTIPRESS? Lennart Weibull S verige har en stark partipolitisk tradition inom dagspressen. Mycket tidigt fanns det en nära anknytning mellan
Läs merMedieförtroendets villkor
Medieförtroendets villkor Medieförtroendets villkor Lennart Weibull Vad innebär det egentligen att ha förtroende för en dagstidning eller för en tv-kanal? Är det verkligen möjligt att lita på allt som
Läs merTidningarna i ett föränderligt medielandskap
Tidningarna i ett föränderligt medielandskap Lennart Weibull Tidningsläsning i Göteborgsregionen Dagspresskollegiet Göteborgs universitet Regelbunden läsning av morgontidningar i Göteborgsregionen, 1998-9
Läs merJu mer vi är tillsammans
Ju mer vi är tillsammans Tjugosju kapitel om politik, medier och samhälle SOM-undersökningen 2003 SOM-rapport nr 34 Sören Holmberg och Lennart Weibull (red) Redaktörer: Sören Holmberg och Lennart Weibull
Läs merMedieförtroende och medieanvändning. Lennart Weibull
Medieförtroende och medieanvändning Medieförtroende och medieanvändning Lennart Weibull G år det verkligen att lita på medierna? Frågan återkommer med ökande regelbundenhet. Oftast är det kvällstidningarnas
Läs merHushållens nyhetskonsumtion hösten 2005
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION (JMG) Göteborgs universitet Dagspresskollegiet PM nr. 62 Hushållens nyhetskonsumtion hösten 2005 Anna Olsén Antoni 2006 Hushållens nyhetskonsumtion
Läs merINSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet ATTITYDER TILL REKLAM OCH ANNONSER I OLIKA MEDIER
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 50 ATTITYDER TILL REKLAM OCH ANNONSER I OLIKA MEDIER Josefine Sternvik 2003 Allmänheten och reklamen
Läs merNär det talas eller skrivs om ungdomar och medier handlar det i första hand om
De unga och radion DE UNGA OCH RADION JAN STRID När det talas eller skrivs om ungdomar och medier handlar det i första hand om ny medieteknologi: data, mp-3-spelare och plasmatv. Men någonstans skall de
Läs merNYHETER BLAND UNGA VUXNA I GÖTEBORG
Nyheter bland unga vuxna i Göteborg NYHETER BLAND UNGA VUXNA I GÖTEBORG Oscar Westlund N yheter utgör en betydelsefull del av det medieinnehåll som svensken kan ta del av i olika medier såsom TV, press,
Läs merÅTERVÄNDANDE TIDNINGSLÄSARE I NY, BROKIG KOSTYM
ÅTERVÄNDANDE TIDNINGSLÄSARE I NY, BROKIG KOSTYM ANDERS LITHNER I mitten av 1990-talet gick ett litet skalv genom den svenska tidningsvärlden. Allting tycktes hända samtidigt. Internetpenetrationen exploderade,
Läs merTIO ÅRS RADIOLYSSNANDE: EN ÖVERSIKT
Tio års radiolyssnande: en översikt TIO ÅRS RADIOLYSSNANDE: EN ÖVERSIKT JAN STRID SOM-institutets årliga mätningar har sedan 1994 ställts frågor om radiolyssnande. Bakgrunden var intresse att följa radiopublikens
Läs merGöteborgarnas förhållande till Svenska kyrkan har undersökts via SOM-institutet
Göteborgarnas relation till kyrka och religion Göteborgarnas relation till kyrka och religion Jan Strid Göteborgarnas förhållande till Svenska kyrkan har undersökts via SOM-institutet sedan 1990-talets
Läs merNyhetslandskapet i Göteborgsregionen genomgår ständigt förändringar. Från att
NYHETSVANOR MED LOKAL ANKNYTNING ANNIKA BERGSTRÖM Nyhetslandskapet i Göteborgsregionen genomgår ständigt förändringar. Från att under många år haft ett stabilt antal aktörer Göteborgs-Posten och Arbetet
Läs merMänniskors nyhetskonsumtion består inte bara av nyheter från en kanal utan
Svenska folkets nyhetsvanor Svenska folkets nyhetsvanor MATHIAS A. FÄRDIGH OCH JOSEFINE STERNVIK Människors nyhetskonsumtion består inte bara av nyheter från en kanal utan av flera. Före 1990-talet fanns
Läs merKYRKSAMHETEN I GÖTEBORG OCH VÄSTRA GÖTALAND
KYRKSAMHETEN I GÖTEBORG OCH VÄSTRA GÖTALAND JAN STRID tidigare SOM-undersökningar där frågor gällande Svenska kyrkan ingått har vi I mest varit intresserade av kyrkovalen. Men i samband med dessa val har
Läs merDET PRASSLAR INTE LIKA MYCKET OM TIDNINGSLÄSNINGEN SOM FÖRR
Det prasslar inte lika mycket om tidningsläsningen som förr DET PRASSLAR INTE LIKA MYCKET OM TIDNINGSLÄSNINGEN SOM FÖRR ULRIKA ANDERSSON Sammanfattning Det fanns en tid när begreppet morgontidning var
Läs merDagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation. PM nr. 71
Dagspresskollegiet Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation PM nr. 71 Flerkanalspubliceringens konsekvenser: ett trendbrott i användning av kvällspress Oscar Westlund
Läs merMänniskors vanor att läsa lokala morgontidningar har hållit sig på en förhållandevis
Lokala nyheter morgontidningarnas starka kort Lokala nyheter morgontidningarnas starka kort Ulrika Andersson Människors vanor att läsa lokala morgontidningar har hållit sig på en förhållandevis stabil
Läs merJOSEFINE STERNVIK. Ungas nyhetskonsumtion i en föränderlig nyhetsvärld
Ungas nyhetskonsumtion i en föränderlig nyhetsvärld UNGAS nyhetskonsumtion i en föränderlig nyhetsvärld JOSEFINE STERNVIK N yhetsvanor hos dagens unga har förändrats dramatiskt både om vi jämför med äldres
Läs merVIKTIGA EGENSKAPER HOS MORGONPRESSEN
VIKTIGA EGENSKAPER HOS MORGONPRESSEN KARIN HELLINGWERF Det utmärkande draget för svensk morgonpress utanför Stockholm har varit att den når i stort sett alla kategorier av människor. Den lokala morgontidningen
Läs merINSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Internetanvändning med och utan bredband
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 65 Internetanvändning med och utan bredband Annika Bergström 2007 1 Internetanvändning med och
Läs merHushållens nyhetskonsumtion hösten 2004
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION (JMG) Göteborgs universitet Dagspresskollegiet PM nr. 57 Hushållens nyhetskonsumtion hösten 2004 Anna Olsén Antoni 2005 Hushållens nyhetskonsumtion
Läs merBOKEN VAR STÅR DEN IDAG?
Boken var står den idag? BOKEN VAR STÅR DEN IDAG? Lennart Weibull och Åsa Nilsson Att tala om bokens framtid innehåller alltid ett visst mått av spänning. Böcker är så förknippade med den västerländska
Läs merInnehållsförteckning. Kapitel 1 EN STUDIE OM FORMATFÖRÄNDRING. Kapitel 2 UNDERSÖKNINGSMETODER OCH DESS KONSEKVENSER 17
Innehållsförteckning Kapitel 1 EN STUDIE OM FORMATFÖRÄNDRING OCH DESS KONSEKVENSER 17 Tabloid bland andra tidningsformat... 19 Tabloid som historiskt begrepp 20 Tidningsformat en definition 21 Formatförändring
Läs merNyheter utgör en väsentlig del av de flesta människors vardag, varje dag och
Nyheter i lurar, på papper och skärmar NYHETER I LURAR, PÅ PAPPER OCH SKÄRMAR Om nyhetsanvändning i Göteborgsregionen ANNIKA BERGSTRÖM OCH INGELA WADBRING Nyheter utgör en väsentlig del av de flesta människors
Läs merULRIKA ANDERSSON STABILISERADE DIGITALA NYHETSVANOR
ULRIKA ANDERSSON STABILISERADE DIGITALA NYHETSVANOR från följande..? Nyhetsanvändning minst 3 dagar/vecka, 1998 18 (procent) 89 84 77 75 Riksnyheter i radio/tv 63 Lokalnyheter i radio/tv 26 44 Kvällspress
Läs merNär den gratisdistribuerade dagstidningen Metro såg dagens ljus i Stockholm i
En ny dagstidning för nya läsare? EN NY DAGSTIDNING FÖR NYA LÄSARE? INGELA WADBRING När den gratisdistribuerade dagstidningen Metro såg dagens ljus i Stockholm i februari 1995 var det starten på något
Läs merNär dagspressens upplagesiffror för år 2000 presenterades den 1 mars 2001
Dagspressen står pall DAGSPRESSEN STÅR PALL INGELA WADBRING OCH LENNART WEIBULL När dagspressens upplagesiffror för år 2000 presenterades den 1 mars 2001 var det första gången på lång tid som det kunde
Läs merVAD GÖR MAN NÄR DEN DAGLIGA KAMRATEN VID FRUKOSTBORDET FÖRSVINNER?
Vad gör man när den dagliga kamraten vid frukostbordet försvinner? VAD GÖR MAN NÄR DEN DAGLIGA KAMRATEN VID FRUKOSTBORDET FÖRSVINNER? Ingela Wadbring När en tidning läggs ned och därmed försvinner ur människors
Läs merfrån radioprat till musikskval
Från radioprat till musikskval från radioprat till musikskval Jan Strid Radiolyssnandet i Sverige har varit tämligen stabilt ända sedan tillkomsten av de privata lokalradiokanalerna 1993. Tiden som vi
Läs merRADIOVANOR EN FRÅGA OM ÅLDER
RADIOVANOR EN FRÅGA OM ÅLDER JAN STRID Radiolyssnandet bland allmänheten i Sverige omfattar drygt två och en halv timmar. Det är ungefär detsamma som för tio år sedan. En genomsnittlig dag lyssnar ungefär
Läs merNya svenskar och svenska medier Ulrika Andersson
Arbetsrapport nr 34 Nya svenskar och svenska medier Ulrika Andersson 1 Innehållsförteckning Förord 2 1. Inledning 3 Invandrare eller inte en definitionsfråga Studiens uppläggning 2. Från arbetskraftsinvandring
Läs merMediebarometern Välkommen!
Den fyrtionde undersökningen av befolkningens medieanvändning 1979 2018 Välkommen! 24 maj 2019 NORDICOM, Göteborgs universitet Medielandskapet 1979 Medieutvecklingen 1979 2018 Medielandskapet 2018 Om Medieanvändning
Läs merFÖRTROENDET FÖR MASSMEDIER
Förtroendet för massmedier FÖRTROENDET FÖR MASSMEDIER LENNART WEIBULL E n grundtanke i all opinionsbildning är att det inte bara är budskapet som är det viktiga: det handlar även om vem som framför det.
Läs merMORGONTIDNINGENS STÄLLNING BLAND UNGA HÖGUTBILDADE
Morgontidningens ställning bland unga högutbildade MORGONTIDNINGENS STÄLLNING BLAND UNGA HÖGUTBILDADE Jonas Ohlsson H ur ska det egentligen gå för den svenska dagspressen? Allt sedan de första nyhetssajterna
Läs merMEDIEVANOR & MEDIEFÖRTROENDE
MEDIEVANOR & MEDIEFÖRTROENDE DET PÅGÅENDE SKIFTET FRÅN PAPPER OCH TABLÅ TILL DIGITALA MEDIER Presentation för Utrikesdepartementets kommunikationsavdelning 5 december 2018 ULRIKA ANDERSSON, DOCENT OCH
Läs merPM Konsumtionsmönster under 2000-talet Bakgrund
PM Konsumtionsmönster under 2000-talet Bakgrund AMF utgav en rapport för några år sedan som analyserade pensionärernas konsumtionsmönster och hur dessa skilde sig åt jämfört med den genomsnittliga befolkningen.
Läs merINSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Vanor och bruk
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 33 Vanor och bruk En jämförelse mellan den vanemässiga användningen av press radio och TV och användningen
Läs merRADIOLYSSNANDE I VÄRMLAND 2014
Radiolyssnande i Värmland 2014 RADIOLYSSNANDE I VÄRMLAND 2014 JAN STRID F örsta gången SOM-institutet analyserade värmlandspublikens radiolyssnande var 2010. Föreliggande undersökning gäller 2014. Mellan
Läs merSamtidigt som internet har blivit något av en självklarhet i stora delar av samhället,
Nya medietekniker NYA MEDIETEKNIKER ANNIKA BERGSTRÖM Samtidigt som internet har blivit något av en självklarhet i stora delar av samhället, och diskussioner i termer av nätet som något nytt har avklingat,
Läs merNYHETSKONSUMTION OCH REDAKTIONELL NÄRVARO HUR VIKTIGT ÄR DET? 250 möjligheter, Jönköping, 12 september 2017 ORSA KEKEZI & ULRIKA ANDERSSON
NYHETSKONSUMTION OCH REDAKTIONELL NÄRVARO HUR VIKTIGT ÄR DET? 250 möjligheter, Jönköping, 12 september 2017 ORSA KEKEZI & ULRIKA ANDERSSON Forskare Orsa Kekezi Doktorand i nationalekonomi, Jönköping University
Läs merMathias A. Färdigh och Oscar Westlund
Kvällspress två punkt noll? Kvällspress två punkt noll? Mathias A. Färdigh och Oscar Westlund V ad gör du just nu? Det är en fråga flera miljoner människor svarar på dagligen genom sina statusuppdateringar
Läs merUNGAS NYHETSKONSUMTION I EN FÖRÄNDERLIG NYHETSVÄRLD
Ungas nyhetskonsumtion i en föränderlig nyhetsvärld UNGAS NYHETSKONSUMTION I EN FÖRÄNDERLIG NYHETSVÄRLD JOSEFINE STERNVIK N yhetsvanor hos dagens unga har förändrats dramatiskt både om vi jämför med äldres
Läs merEN VANLIG DAG: OM VARDAGSAKTIVITET OCH MEDIEEXPONERING
En vanlig dag: om vardagsaktivitet och medieexponering EN VANLIG DAG: OM VARDAGSAKTIVITET OCH MEDIEEXPONERING LENNART WEIBULL D en som är intresserad av att med kvantitativa metoder undersöka mänskligt
Läs merSysselsättningens och arbetskraftsdeltagandets utveckling i Europa. Development of employment and labour force participation in Europe
AM 110 SM 1303 Sysselsättningens och arbetskraftsdeltagandets utveckling i Europa Development of employment and labour force participation in Europe I korta drag Temarapporten för andra kvartalet 2013
Läs merDet fanns en tid då nya medier i Sverige fick sitt första genomslag i Skåne. Idag
Gamla och nya medier i Skåne GAMLA OCH NYA MEDIER I SKÅNE Lennart Weibull Det fanns en tid då nya medier i Sverige fick sitt första genomslag i Skåne. Idag är det nästan glömt, eftersom medieinnovationer
Läs merLäsande av böcker, klass och kön
Läsande av böcker, klass och kön Ett faktamaterial om välfärdsutvecklingen Nummer 65 Löne- och välfärdsenheten, LO Sven Nelander och Ingela Goding Sammanfattning LO har tidigare i olika rapporter redovisat
Läs merKVÄLLSPRESS TVÅ PUNKT NOLL?
Kvällspress två punkt noll? KVÄLLSPRESS TVÅ PUNKT NOLL? MATHIAS A. FÄRDIGH OCH OSCAR WESTLUND V ad gör du just nu? Det är en fråga flera miljoner människor svarar på dagligen genom sina statusuppdateringar
Läs merRadiolyssnandet bland allmänheten i Sverige omfattar ungefär två timmar och
OCH RADION BARA STÅR PÅ OM RADIOVANORNA 1999 JAN STRID Radiolyssnandet bland allmänheten i Sverige omfattar ungefär två timmar och tre kvart. Det är något mer jämfört med för tio år sedan. En genomsnittlig
Läs merFÖRÄNDRAD MORGONTIDNINGSLÄSNING
Förändrad morgontidningsläsning FÖRÄNDRAD MORGONTIDNINGSLÄSNING LENNART WEIBULL Å r 1989 var den svenska dagspressens rekordår. Aldrig förr eller senare har det sålts så många tidningsexemplar i Sverige.
Läs merINSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Direktreklam: utveckling, användning, värdering
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 51 Direktreklam: utveckling, användning, värdering Ingela Wadbring 2003 Inledning Under det senaste
Läs merPOLARISERAT FÖRTROENDE FÖR NYHETER OM BROTTSLIGHET OCH INVANDRING
POLARISERAT FÖRTROENDE FÖR NYHETER OM BROTTSLIGHET OCH INVANDRING Frukostseminarium Institutet för mediestudier 3 maj 18 ULRIKA ANDERSSON, DOCENT OCH FORSKARE VID SOM-INSTITUTET Förtroendet för nyhetsbevakningen
Läs mer