Hushållsprenumeration och morgontidningsläsning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hushållsprenumeration och morgontidningsläsning"

Transkript

1 Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation Dagspresskollegiet Dagspresskollegiet PM nr. 67 Hushållsprenumeration och morgontidningsläsning Lennart Weibull 2007

2 Hushållsprenumeration och morgontidningsläsning Hushållsprenumeration en svensk tradition Ett av de mest karakteristiska dragen för den svenska dagstidningsmarknaden är den höga andelen som har sin tidning genom hushållsprenumeration. Vid sidan av Sverige är det framför allt övriga nordiska länder, Nederländerna och Estland som utmärker sig i den internationella statistiken (World Press Trends 2006). Hushållsprenumeration är uppenbart en integrerad del av den starka nordeuropeiska dagstidningstraditionen (Hallin och Mancini, 2004). Däremot är det inte lika lätt att reda ut vad som är hönan och vad som är ägget: är prenumeration i hushållet förklaringen till svenskarnas flitiga tidningsläsande eller är det så att svenskarnas stora tidningsintresse skapat förutsättningar för att sälja tidningar på abonnemangsbasis? Sannolikt är det fråga om ett samspel mellan dessa faktorer, liksom det i bakgrunden också finns politiska, ekonomiska och sociala förklaringar. I Sverige har vi normalt satt likhetstecken mellan läsning och prenumeration. Att det finns en prenumererad tidning i hushållet har betraktats som uttryck för hushållets tidningsintresse. Visserligen har studier visat att den prenumererade tidningen inte alltid blir läst varje dag men det förklaras som regel av olika tillfälligheter, t ex att man av olika skäl inte hunnit eller att man varit bortrest (Weibull, 1983; Nilsson, 2005). Synar man dessa tillfälligheter visar de på ett bakomliggande mönster: det som gör att en person i ett prenumerationshushåll inte har läst sin tidning en viss dag hänger ofta samman med att man inte varit i sin bostad tillräckligt lång tid för att läsa tidningen. Annorlunda uttryckt kan det påstås att personer som i högre grad är rörliga utanför sitt hushåll i mindre utsträckning läser hushållets tidning. Det ligger i linje med de analyser som klart visar att de som är mest rörliga, särskilt yngre i ensamhushåll, i betydligt mindre utsträckning prenumererar på en morgontidning (Andersson, 2006). Det förändrade hushållet utmanar prenumerationen Vi kan utveckla frågan ytterligare ett steg och fråga oss vilken roll hushållet i sig spelar för läsningen av prenumererade morgontidningen där en sådan finns. Vår traditionella föreställning om ett hushåll är vanligen en familj där man gör saker tillsammans och kanske förenas av olika intressen. Sociologisk forskning har samtidigt visat att hemmen i stor utsträckning förändrats under de senaste decennierna. Familjen är inte i lika hög grad som tidigare en kärnfamilj, liksom inte heller medlemmarna i dagens kärnfamilj

3 gör lika mycket tillsammans som tidigare. Den ökade individualiseringen har satt sin prägel även på familjelivet (Bäck-Wiklund, 2002; Ahrne, 2007). Det minskade antalet fasta telefonabonnemang i förhållande till antalet mobiltelefoner är ett exempel på en sådan förändring. Den förändrade familjebilden kan antas ha betydelse för hur regelbundet enskilda personer i hushållet läser den prenumererade tidningen. Även om det är självklart att de som bor i hushåll med en prenumererad tidning läser morgontidningar flitigare än de som inte har någon hushållsprenumeration är den intressanta frågan om det över tid skett någon förändring i läsvanorna bland dem som faktiskt har en tidning i sitt hushåll. Frågan är särskilt intressant när det gäller de yngres läsning. I det följande skall vi belysa detta närmare på grundval av de data Dagspresskollegiet samlat in inom ramen för de nationella SOM-undersökningarna sedan De som bor i prenumerationshushåll läser tidningar mer regelbundet än andra Låt oss först peka på en självklarhet i resultaten: under hela perioden läser de personer som bor i ett hushåll med prenumererad tidning morgontidningar mycket mer regelbundet än de som inte har någon prenumeration i sitt hushåll (Figur 1). Kriteriet på regelbunden läsning är här satt till minst fem dagar per vecka. Figur 1 Läsning av morgonpress efter prenumeration i hushållet (procent) Prenumeration i hushållet Ej prenumeration i hushållet Anm: Läsning av morgonpress minst 5 d/v. Källa: De nationella SOM-undersökningarna

4 Men det resultat som visas i figuren är inte bara trivialt. Det visar på ytterligare några saker av intresse. En första iakttagelse är att även bland boende i prenumerationshåll är andelen regelbundna morgontidningsläsare sällan över procent. Det har delvis en teknisk förklaring genom att prenumeration på tre- och fyradagarstidningar per definition faller bort, men de hack som finns i kurvan, särskilt i lågkonjunkturen under 19-talets första del ger en antydan om det kan finnas andra substantiella faktorer som påverkar tidningsintresset. För det andra ser vi att de som inte har tillgång till en morgontidning i sitt hushåll är mera påverkade av yttre omständigheter. Även här är lågkonjunkturen i början av 19- talet ett belysande exempel: nedgången i andelen dagliga läsare var under den perioden betydande, särskilt i lågresursgrupper (Lithner, 2000). Ungdomarna minskar läsningen även om de bor i prenumerationshushåll Låt oss nu anknyta till tidigare antaganden och konstatera att ungdomarna är den mest rörliga gruppen, liksom att individualiseringen i vanor gått längre bland ungdomar och unga vuxna än bland äldre. Med ett sådant perspektiv skall vi förvänta oss att ungdomar i prenumerationshushåll dels läser morgontidningar mindre regelbundet än övriga i hushållet, dels har minskat regelbundenheten i sin läsning under den undersökta tidsperioden. Antagandena bekräftas av resultaten figur 2, där andelen regelbundna morgontidningsläsare bland personer mellan 15 och 29 år redovisas med hänsyn till om de bor i hushåll med prenumererad tidning eller ej. Det första vi ser är att andelen regelbundna läsare bland ungdomar i prenumerationshushåll ligger drygt tio procent under genomsnittet för boende i hushåll med tidningsprenumeration (figur 1). När vi jämför andelen regelbundna läsare bland ungdomar i prenumerationshushåll med andelen för samtliga är det tydligt att skillnaden ökar under perioden. Förklaringen är en svagt fallande kurva för ungdomarnas läsning från klart över 80 procent under slutet av 1980-talet till omkring 70 procent de senaste åren.

5 Figur 2 Läsning av morgonpress bland år efter prenumeration i hushållet (procent) Prenumeration i hushållet Ej prenumeration i hushållet Anm: Läsning av morgonpress minst 5 d/v. Källa: De nationella SOM-undersökningarna Kurvan för de yngre uppvisar något större variation mellan enskilda år. Det är delvis en statistisk effekt av att gruppen är mindre och osäkerheten kring varje värde större, men också ett utryck för att de yngre i större utsträckning påverkas av faktorer i omvärlden. Inte oväntat är variationerna i läsning ännu tydligare bland dem som inte bor i hushåll med tidningsprenumeration; där går den största skillnaden i regelbunden morgontidningsläsning mellan 37 procent högkonjunkturåret 19 och 18 procent i slutet av 19-talets lågkonjunktur Också bland personer utan prenumeration i hushållet är andelen regelbundna morgontidningsläsare lägre än bland de äldre. Skillnaden är emellertid inte lika stor som bland dem som bor i hushåll med morgontidningsprenumeration. När det gäller frågan om den allmänna nedgången i läsning bland de yngre (Andersson, 2005) kan noteras att denna är något större än bland dem som har morgontidning i hushållet - 83 procent regelbundna morgontidningsläsare 1986 och 69 procent 2006 än bland dem som inte har någon hushållsprenumeration från 35 till 25 procent. En förklaring är att den senare gruppen redan på 1980-talet låg på en mycket låg nivå.

6 Slutsats: hushållsprenumeration viktig för morgontidningsläsningen men ingen garanti Den övergripande slutsatsen är entydig: en prenumererad morgontidning i hushållet bidrar till en mer regelbunden morgontidningsläsning. Det gäller både i början och slutet av undersökningsperioden och i samtliga åldersgrupper. Detta kan vi utläsa av den sammanfattande översikten i figur 3, där andelen regelbundna läsare i prenumerationshushåll (genomsnittligt 91 procent för och procent ) överst jämförs med andelen läsare bland dem som inte har någon prenumererad dagstidning (37 respektive 33 procent regelbundna läsare). Jämförelsen görs således mellan de fem första respektive fem sista åren av undersökningsperioden; motivet att välja början och slutet av perioden är att vi därigenom undviker effekter av 19-talets lågkonjunktur.

7 Figur 3 Alla Andelen regelbundna morgontidningsläsare efter hushållsprenumeration, tidsperiod och ålder (procent) Förekomst av prenumeration i hushåll nej ja Effekt av tid: Effekt av hushållsprenumeration: år Förekomst av prenumeration i hushåll nej ja Effekt av tid: Effekt av hushållsprenumeration: år Förekomst av prenumeration i hushåll nej ja Effekt av tid: Effekt av hushållsprenumeration: Förekomst av prenumeration i hushåll nej ja Effekt av tid: Effekt av hushållsprenumeration: +1 ±0 Kommentar: Procenttalen anger genomsnittlig andel morgontidningsläsare för respektive femårsperiod. För första perioden gäller att högsta ålder i urvalet var 80 år, i den andra perioden var den 85 år. Källa: De nationella SOM-undersökningarna

8 Den andra slutsatsen är att yngre i prenumerationshushåll under båda tidsperioderna är mindre regelbundna morgontidningsläsare än de äldsta. Detta gäller oavsett om man bor i ett hushåll med prenumererad dagstidning eller ej och bekräftar vad vi vet om att yngre är något mindre tidningsintresserade (Andersson, 2005). Den tredje slutsatsen är att de yngre med morgontidning i hushållet trots detta blivit mindre regelbundna tidningsläsare under den redovisade tjugoårsperioden en nedgång med drygt tio procentenheter 83 procent för och 72 procent Däremot ligger de äldre kvar på samma höga nivå 94 procent - som på 1980-talet. Gapet mellan yngre och äldre boende i prenumerationshushåll har således ökat. Detta ger stöd åt antagandet om att det skett en ökad individualisering också inom familjen. En fjärde iakttagelse är att det finns en motsvarande försvagning i den regelbundna morgontidningsläsningen även bland dem som saknar morgontidning i hushållet med samma mönster: det finns bland ungdomarna och de unga vuxna men inte bland de äldsta. För den senaste femårsperioden gäller således att det finns en klar åldersfaktor bakom hur regelbundet man läser morgontidningar och att detta gäller även bland dem som inte har någon prenumererad tidning i hushållet. * * * En sammanfattande bedömning är att hushållsprenumeration fortsatt är mycket betydelsefull faktor som bidrar till en regelbunden morgontidningsläsning. Samtidigt är det tydligt att det sker en nedgång i morgontidningsläsningen även bland yngre i prenumerationshushåll. Mycket talar för att föräldrarnas ändrade dagstidningsvanor kan vara en viktig förklaring, även om studier visar att sambandet mellan föräldrars och ungdomars läsvanor inte är entydiga (Jäckel och Wohlscheid, 2006). Det senare är ett ytterligare belägg för att familjen som kollektiv konsumtionsenhet minskar i betydelse.

9 Referenser Andersson, Ulrika (2006) Nya vanor påverkar dagspressens spridning. I Holmberg, S, Weibull, L (red) Du stora nya värld. Göteborg: SOM-institutet vid Göteborgs universitet. Ahrne, Göran, Roman, Christine, Franzén, Mats (2003) Det sociala landskapet: en sociologisk beskrivning av Sverige från 1950-talet till början av 2000-talet. Göteborg: Korpen. Bäck-Wiklund. Margareta (2002) The Family and the Welfare State: A Route to Defamilialization. I Linjeström, R, Özdalga, E (red) Autonomy and Dependence in the Family. Instanbul: The Swedish Institute in Istanbul. Hallin, Daniel, Mancini, Paolo (2004) Comparing Media Systems: Three Models of Media and Politics. Cambridge: Cambridge University Press. Jäckel, Michael, Wollscheid, Sabine (2006) Mediennutzung von Kindern und Jugendlichen im familialen Kontext. I Media Perspektiven Nr 11, Lithner, Anders (2000) Alla läser tidningen. Nästan. I Wadbring, Ingela, Weibull, L (red) Tryckt. Göteborg: Institutionen för journalistik och masskommunikation. Nilsson, Åsa (2005) Medieanvändning i vardagen. I Bergström, A, Wadbring, I, Weibull, L (red) Nypressat. Ett kvartssekel med svenska dagstidningsläsare. Göteborg: Institutionen för journalistik och masskommunikation. Weibull, Lennart (1983) Tidningsläsning i Sverige. Stockholm: Publica World Press Trends Paris: Zenith Press.

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet KONKURRENS ELLER KOMPLEMENT I OLIKA GRUPPER

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet KONKURRENS ELLER KOMPLEMENT I OLIKA GRUPPER INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 4 KONKURRENS ELLER KOMPLEMENT I OLIKA GRUPPER Karin Hellingwerf 23 Konkurrens eller komplement

Läs mer

Tidningsmarknaden i Göteborgsregionen har förändrats en hel del sedan slutet

Tidningsmarknaden i Göteborgsregionen har förändrats en hel del sedan slutet Tidningsläsning i Göteborgsregionen TIDNINGSLÄSNING I GÖTEBORGSREGIONEN ANNIKA BERGSTRÖM OCH LENNART WEIBULL Tidningsmarknaden i Göteborgsregionen har förändrats en hel del sedan slutet av 1990-talet.

Läs mer

Barnfamiljerna och tidningsprenumerationen en relation på väg att försvagas?

Barnfamiljerna och tidningsprenumerationen en relation på väg att försvagas? Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation Dagspresskollegiet Dagspresskollegiet PM nr. 66 Barnfamiljerna och tidningsprenumerationen en relation på väg att försvagas? Ingela

Läs mer

Tidningsprenumeration bland invandrare

Tidningsprenumeration bland invandrare INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION (JMG) Göteborgs universitet Dagspresskollegiet PM nr. 58 Tidningsprenumeration bland invandrare Ulrika Andersson 2005 Tidningsprenumeration bland invandrare

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Tidningsläsning bland arbetslösa

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Tidningsläsning bland arbetslösa INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 44 Tidningsläsning bland arbetslösa Ulrika Andersson 3 Tidningsläsning bland arbetslösa 199-talet

Läs mer

Dagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik, medier och kommunikation. PM nr. 78

Dagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik, medier och kommunikation. PM nr. 78 Dagspresskollegiet Göteborgs universitet Institutionen för journalistik, medier och kommunikation PM nr. 78 Morgontidningsläsning på papper och webb samt prenumerationer i hushållen en tabellrapport Ingela

Läs mer

Dagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik, medier och kommunikation. PM nr. 80

Dagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik, medier och kommunikation. PM nr. 80 Dagspresskollegiet Göteborgs universitet Institutionen för journalistik, medier och kommunikation PM nr. 80 Läsvanestudien 1986 2010 Ulrika Hedman 2011 Introduktion Denna tabellrapport är en beskrivning

Läs mer

De som tror på dagspressens snabba död verkar få alltmer stöd. Uppgifter om

De som tror på dagspressens snabba död verkar få alltmer stöd. Uppgifter om Morgontidningen kostar för mycket Morgontidningen kostar för mycket ULRIKA HEDMAN De som tror på dagspressens snabba död verkar få alltmer stöd. Uppgifter om det senaste årets utveckling på den amerikanska

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet TIDNINGAR OCH ANDRA MEDIER

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet TIDNINGAR OCH ANDRA MEDIER INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 39 TIDNINGAR OCH ANDRA MEDIER Karin Hellingwerf 3 Tidningar och andra medier Dagstidningsläsningen

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 46 TILL VILKET PRIS SOM HELST? - prenumeranter i förhållande till prenumerationspris Ulrika Andersson

Läs mer

DAGSPRESSKOLLEGIET, GÖTEBORGS UNIVERSITET LÄSVANESTUDIEN FRÅN DAGSPRESSKOLLEGIET

DAGSPRESSKOLLEGIET, GÖTEBORGS UNIVERSITET LÄSVANESTUDIEN FRÅN DAGSPRESSKOLLEGIET LÄSVANESTUDIEN FRÅN DAGSPRESSKOLLEGIET VÅREN 15 DAGSPRESSKOLLEGIET Startade 1979 Huvudfinansiär 13-17: Carl-Olov och Jenz Hamrins stiftelse i Jönköping. Tidigare finansiär 1979-12: Tidningsutgivarna (TU).

Läs mer

Papper och webb två sidor av samma mynt?

Papper och webb två sidor av samma mynt? Papper och webb två sidor av samma mynt? Papper och webb två sidor av samma mynt? Annika Bergström och Lennart Weibull Under ett drygt decennium har vi nu sett de traditionella morgontidningarna i en delvis

Läs mer

Läsvanestudien En presentation från Dagspresskollegiet

Läsvanestudien En presentation från Dagspresskollegiet Läsvanestudien 1986-9 En presentation från Dagspresskollegiet Dagstidningen bland andra medier Mediekonsumtion en genomsnittlig dag 9 (procent) TV Dagstidning Radio Internet Tidskrift Bok CD-skiva Text-TV

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet INTERNETTILLGÅNG OCH -ANVÄNDNING BLAND UNGA OCH GAMLA

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet INTERNETTILLGÅNG OCH -ANVÄNDNING BLAND UNGA OCH GAMLA INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 35 INTERNETTILLGÅNG OCH -ANVÄNDNING BLAND UNGA OCH GAMLA 1995-2001 Annika Bergström 2002 Internets

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Framtidens tidningsläsare

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Framtidens tidningsläsare INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 43 Framtidens tidningsläsare Ulrika Andersson 2003 Framtidens tidningsläsare Vilka är framtidens

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet ATT UPPHÖRA MED MORGONTIDNINGSPRENUMERATIONEN

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet ATT UPPHÖRA MED MORGONTIDNINGSPRENUMERATIONEN INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 34 ATT UPPHÖRA MED MORGONTIDNINGSPRENUMERATIONEN Om prenumeranters funderingar på att upphöra med

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 45 DET FÖRÄNDERLIGA SAMHÄLLET - ålderssammansättning, flyttning och hushållsstruktur i relation

Läs mer

Tidningsläsningen har blivit allt mer differentiera i det svenska samhället. Skillnaden

Tidningsläsningen har blivit allt mer differentiera i det svenska samhället. Skillnaden Nya vanor påverkar dagspressens spridning Nya vanor påverkar dagspressens spridning ULRIKA ANDERSSON Tidningsläsningen har blivit allt mer differentiera i det svenska samhället. Skillnaden mellan yngre

Läs mer

VARFÖR TAPPAR MORGONPRESSEN PRENUMERANTER?

VARFÖR TAPPAR MORGONPRESSEN PRENUMERANTER? Varför tappar morgonpressen prenumeranter? VARFÖR TAPPAR MORGONPRESSEN PRENUMERANTER? Lennart Weibull E n amerikansk marknadsanalys som har vägt samman branschinterna, tekniska och sociala faktorer förutser

Läs mer

Bytt är bytt och kommer inte tillbaka?

Bytt är bytt och kommer inte tillbaka? Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation Dagspresskollegiet PM nr. 64 Bytt är bytt och kommer inte tillbaka? Unga och papperstidningar av olika slag. Exemplet Stockholm

Läs mer

Dagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation. PM nr. 76

Dagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation. PM nr. 76 Dagspresskollegiet Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation PM nr. 76 Vad är prisvärt? En jämförelse mellan allt från pappersmedier till balettföreställningar Ingela Wadbring

Läs mer

Prisnivå och tidsbrist skäl till prenumerationstvekan

Prisnivå och tidsbrist skäl till prenumerationstvekan INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION (JMG) Göteborgs universitet Dagspresskollegiet PM nr. 63 Prisnivå och tidsbrist skäl till prenumerationstvekan Ulrika Andersson 2006 H öjningar av prenumerationspriset,

Läs mer

Dagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation. PM nr. 69

Dagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation. PM nr. 69 Dagspresskollegiet Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation PM nr. 69 Svenskarnas upplevelse av lokala nyhetsmediers funktioner Oscar Westlund 2008 Sammanfattning Studiens

Läs mer

Medieinnehav i hushållen hösten 2004

Medieinnehav i hushållen hösten 2004 INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION (JMG) Göteborgs universitet Dagspresskollegiet PM nr. 56 Medieinnehav i hushållen hösten 2004 Anna Olsén Antoni 2005 Medieinnehav i hushållen hösten

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet MEDBORGARNAS SAMHÄLLSFÖRTROENDE

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet MEDBORGARNAS SAMHÄLLSFÖRTROENDE INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 37 MEDBORGARNAS SAMHÄLLSFÖRTROENDE Lennart Weibull 22 Medborgarnas samhällsförtroende Varje samhällsbildning

Läs mer

KVÄLLSTIDNINGSLÄSNING PÅ PAPPER OCH DIGITALT

KVÄLLSTIDNINGSLÄSNING PÅ PAPPER OCH DIGITALT Kvällstidningsläsning på papper och digitalt KVÄLLSTIDNINGSLÄSNING PÅ PAPPER OCH DIGITALT MATHIAS A. FÄRDIGH OCH OSCAR WESTLUND F rågan om digitala mediers inverkan på traditionella medier är en angelägen

Läs mer

SVENSKARS OCH INVANDRARES

SVENSKARS OCH INVANDRARES INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 36 SVENSKARS OCH INVANDRARES MEDIEINNEHAV OCH NYHETSKONSUMTION Ingela Wadbring 2002 De som kommit

Läs mer

Tidningar i brevlådor, på bussar och i ställ

Tidningar i brevlådor, på bussar och i ställ Ingela Wadbring Texten är hämtad ur: Sören Holmberg och Lennart Weibull (red) Lyckan kommer, lyckan går SOM-institutet, Göteborgs universitet, rapport nr 36 Hela rapporten kan beställas via www.som.gu.se,

Läs mer

Morgonpressens innehåll vad är läst och vad är viktigt 2007?

Morgonpressens innehåll vad är läst och vad är viktigt 2007? Morgonpressens innehåll vad är läst och vad är viktigt 2007? Morgonpressens innehåll vad är läst och vad är viktigt 2007? Jan Strid M ånga hävdar att vi lever i en tid av snabba förändringar. Det kanske

Läs mer

Mot nya läsvanor? Ulrika Andersson. Texten är hämtad ur:

Mot nya läsvanor? Ulrika Andersson. Texten är hämtad ur: Mot nya läsvanor? Ulrika Andersson Texten är hämtad ur: Sören Holmberg och Lennart Weibull (red) Lyckan kommer, lyckan går SOM-institutet, Göteborgs universitet, rapport nr 36 Hela rapporten kan beställas

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. PM från Dagspresskollegiet nr. 49 PRIVATANNONSÖRER I DAGSPRESSEN

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. PM från Dagspresskollegiet nr. 49 PRIVATANNONSÖRER I DAGSPRESSEN INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 49 PRIVATANNONSÖRER I DAGSPRESSEN Josefine Sternvik 2003 Dagspressens annonsmarknad Annonserna

Läs mer

Den samlade dagspressens upplaga minskar. Detta är i sig ingen nyhet. Det har

Den samlade dagspressens upplaga minskar. Detta är i sig ingen nyhet. Det har Press på dagspressen PRESS PÅ DAGSPRESSEN RUDOLF ANTONI Den samlade dagspressens upplaga minskar. Detta är i sig ingen nyhet. Det har den gjort de senaste tretton åren med undantag för år 2000 då upplagan

Läs mer

LOKALA MEDIER I GÖTEBORGSREGIONEN: ANVÄNDNING OCH SYN PÅ TILLFÖRLITLIGHET

LOKALA MEDIER I GÖTEBORGSREGIONEN: ANVÄNDNING OCH SYN PÅ TILLFÖRLITLIGHET Lokala medier i Göteborgsregionen: Användning och syn på tillförlitlighet LOKALA MEDIER I GÖTEBORGSREGIONEN: ANVÄNDNING OCH SYN PÅ TILLFÖRLITLIGHET INGELA WADBRING D et torde knappast råda någon tvekan

Läs mer

Skiftande mediepreferenser för annonser

Skiftande mediepreferenser för annonser Skiftande mediepreferenser för annonser Skiftande mediepreferenser för annonser Björn Danielsson och MARIE GRUSELL I Sverige var dagspressen under en lång period den dominerande kanalen för annonsering.

Läs mer

MEDIERS VÄRDE FÖR OLIKA GENERATIONER

MEDIERS VÄRDE FÖR OLIKA GENERATIONER Mediers värde för olika generationer MEDIERS VÄRDE FÖR OLIKA GENERATIONER Ingela Wadbring och Annika Bergström Att ha ett medium i sitt hushåll innebär i princip alltid en kostnad. En morgontidning medför

Läs mer

Morgonpressen tappar läsare. En minskande andel av svenskarna prenumererar

Morgonpressen tappar läsare. En minskande andel av svenskarna prenumererar Den lokala morgontidningen igår, idag och imorgon DEN LOKALA MORGONTIDNINGEN IGÅR, IDAG OCH IMORGON Lennart Weibull Morgonpressen tappar läsare. En minskande andel av svenskarna prenumererar på en morgontidning.

Läs mer

EN FÖRLORAD NYHETSGENERATION? (Eller: vill inte unga vuxna längre ha koll på läget?)

EN FÖRLORAD NYHETSGENERATION? (Eller: vill inte unga vuxna längre ha koll på läget?) EN FÖRLORAD NYHETSGENERATION? (Eller: vill inte unga vuxna längre ha koll på läget?) Jonas Ohlsson SOM-institutet Vetenskapsfestivalen 2013 100 Tidningsläsning bland unga vuxna, 1986 2012 (procent minst

Läs mer

Marknaden för nyheter vidgas kontinuerligt med utveckling av befintliga kanaler

Marknaden för nyheter vidgas kontinuerligt med utveckling av befintliga kanaler Morgontidningar på den västsvenska nyhetsmarknaden MORGONTIDNINGAR PÅ den västsvenska nyhetsmarknaden ANNIKA BERGSTRÖM OCH JOSEFINE STERNVIK Marknaden för nyheter vidgas kontinuerligt med utveckling av

Läs mer

Arbetsrapport nr 7. Läsvanestudien. En tabellrapport. Rudolf Antoni och Therese Eriksson JMG. Institutionen för Journalistik och Masskommunikation

Arbetsrapport nr 7. Läsvanestudien. En tabellrapport. Rudolf Antoni och Therese Eriksson JMG. Institutionen för Journalistik och Masskommunikation JMG Institutionen för Journalistik och Masskommunikation Arbetsrapport nr 7 Läsvanestudien En tabellrapport Rudolf Antoni och Therese Eriksson Arbetsrapport nr. 7 Läsvanestudien En tabellrapport Rudolf

Läs mer

SVÅRBEDÖMDA LÄSVANOR

SVÅRBEDÖMDA LÄSVANOR Svårbedömda läsvanor SVÅRBEDÖMDA LÄSVANOR JOSEFINE STERNVIK 1990-talet satte dagstidningsbranschen i gungning och de största svallvågorna har ännu inte helt ebbat ut. Tidningsupplagan började falla och

Läs mer

ÖKAD POLARISERING I MORGONTIDNINGSLÄSNINGEN

ÖKAD POLARISERING I MORGONTIDNINGSLÄSNINGEN Ökad polarisering i morgontidningsläsningen ÖKAD POLARISERING I MORGONTIDNINGSLÄSNINGEN INGELA WADBRING OCH ULRIKA HEDMAN A tt göra framtidsscenarier är svårt. Mycket svårt. Ofta görs förutsägelser inför

Läs mer

pressande tider för den prenumererade

pressande tider för den prenumererade Pressande tider för den prenumererade morgontidningen pressande tider för den prenumererade MORGONTIDNINGen ÅSA NILSSON, JONAS OHLSSON och JOSEFINE STERNVIK Det svenska pressystemet är uppbyggt på hushållsprenumeration

Läs mer

VAD MENAS MED NEGATIVA NYHETER?

VAD MENAS MED NEGATIVA NYHETER? VAD MENAS MED NEGATIVA NYHETER? LENNART WEIBULL Människors dagstidningsläsning bygger på vanor. Vi etablerar våra läsrutiner oavsett om det är vid frukostbordet, på pendeltåget eller i lunchrummet på arbetsplatsen.

Läs mer

Att kurvan för dagspressens samlade upplaga har varit nedåtgående de senaste

Att kurvan för dagspressens samlade upplaga har varit nedåtgående de senaste Mot nya läsvanor? MOT NYA LÄSVANOR? ULRIKA ANDERSSON Att kurvan för dagspressens samlade upplaga har varit nedåtgående de senaste femton åren är ingen nyhet inom mediebranschen. En och annan chefredaktör

Läs mer

Vad händer med de tryckta dagstidningarna?

Vad händer med de tryckta dagstidningarna? Vad händer med de tryckta dagstidningarna? Vad händer med de tryckta dagstidningarna? Lennart Weibull F ör helåret 2011 redovisade Göteborgs-Postens moderbolag Stampen en intäktsökning på 7,8 procent till

Läs mer

Sören Holmberg och Lennart Weibull

Sören Holmberg och Lennart Weibull Den förändrade alkoholopinionen Den förändrade alkoholopinionen Sören Holmberg och Lennart Weibull En av de stora frågorna i den svenska EU-debatten under -talets första år gällde alkoholpolitik. När Sveriges

Läs mer

VANANS MAKT TIDNINGSVANOR 2001

VANANS MAKT TIDNINGSVANOR 2001 Vanans makt tidningsvanor 2001 VANANS MAKT TIDNINGSVANOR 2001 THERESE ERIKSSON U pplagesiffrorna för dagspressen år 2000 var de första på elva år som kunde presentera en ökning jämfört med året innan.

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet FÖRTROENDE FÖR MEDIER

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet FÖRTROENDE FÖR MEDIER INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 38 FÖRTROENDE FÖR MEDIER Lennart Weibull 2002 FÖRTROENDE FÖR MEDIER Att medierna dominerar som

Läs mer

FINNS DET FORTFARANDE EN PARTIPRESS?

FINNS DET FORTFARANDE EN PARTIPRESS? Finns det fortfarande en partipress? FINNS DET FORTFARANDE EN PARTIPRESS? Lennart Weibull S verige har en stark partipolitisk tradition inom dagspressen. Mycket tidigt fanns det en nära anknytning mellan

Läs mer

Medieförtroendets villkor

Medieförtroendets villkor Medieförtroendets villkor Medieförtroendets villkor Lennart Weibull Vad innebär det egentligen att ha förtroende för en dagstidning eller för en tv-kanal? Är det verkligen möjligt att lita på allt som

Läs mer

Tidningarna i ett föränderligt medielandskap

Tidningarna i ett föränderligt medielandskap Tidningarna i ett föränderligt medielandskap Lennart Weibull Tidningsläsning i Göteborgsregionen Dagspresskollegiet Göteborgs universitet Regelbunden läsning av morgontidningar i Göteborgsregionen, 1998-9

Läs mer

Ju mer vi är tillsammans

Ju mer vi är tillsammans Ju mer vi är tillsammans Tjugosju kapitel om politik, medier och samhälle SOM-undersökningen 2003 SOM-rapport nr 34 Sören Holmberg och Lennart Weibull (red) Redaktörer: Sören Holmberg och Lennart Weibull

Läs mer

Medieförtroende och medieanvändning. Lennart Weibull

Medieförtroende och medieanvändning. Lennart Weibull Medieförtroende och medieanvändning Medieförtroende och medieanvändning Lennart Weibull G år det verkligen att lita på medierna? Frågan återkommer med ökande regelbundenhet. Oftast är det kvällstidningarnas

Läs mer

Hushållens nyhetskonsumtion hösten 2005

Hushållens nyhetskonsumtion hösten 2005 INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION (JMG) Göteborgs universitet Dagspresskollegiet PM nr. 62 Hushållens nyhetskonsumtion hösten 2005 Anna Olsén Antoni 2006 Hushållens nyhetskonsumtion

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet ATTITYDER TILL REKLAM OCH ANNONSER I OLIKA MEDIER

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet ATTITYDER TILL REKLAM OCH ANNONSER I OLIKA MEDIER INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 50 ATTITYDER TILL REKLAM OCH ANNONSER I OLIKA MEDIER Josefine Sternvik 2003 Allmänheten och reklamen

Läs mer

När det talas eller skrivs om ungdomar och medier handlar det i första hand om

När det talas eller skrivs om ungdomar och medier handlar det i första hand om De unga och radion DE UNGA OCH RADION JAN STRID När det talas eller skrivs om ungdomar och medier handlar det i första hand om ny medieteknologi: data, mp-3-spelare och plasmatv. Men någonstans skall de

Läs mer

NYHETER BLAND UNGA VUXNA I GÖTEBORG

NYHETER BLAND UNGA VUXNA I GÖTEBORG Nyheter bland unga vuxna i Göteborg NYHETER BLAND UNGA VUXNA I GÖTEBORG Oscar Westlund N yheter utgör en betydelsefull del av det medieinnehåll som svensken kan ta del av i olika medier såsom TV, press,

Läs mer

ÅTERVÄNDANDE TIDNINGSLÄSARE I NY, BROKIG KOSTYM

ÅTERVÄNDANDE TIDNINGSLÄSARE I NY, BROKIG KOSTYM ÅTERVÄNDANDE TIDNINGSLÄSARE I NY, BROKIG KOSTYM ANDERS LITHNER I mitten av 1990-talet gick ett litet skalv genom den svenska tidningsvärlden. Allting tycktes hända samtidigt. Internetpenetrationen exploderade,

Läs mer

TIO ÅRS RADIOLYSSNANDE: EN ÖVERSIKT

TIO ÅRS RADIOLYSSNANDE: EN ÖVERSIKT Tio års radiolyssnande: en översikt TIO ÅRS RADIOLYSSNANDE: EN ÖVERSIKT JAN STRID SOM-institutets årliga mätningar har sedan 1994 ställts frågor om radiolyssnande. Bakgrunden var intresse att följa radiopublikens

Läs mer

Göteborgarnas förhållande till Svenska kyrkan har undersökts via SOM-institutet

Göteborgarnas förhållande till Svenska kyrkan har undersökts via SOM-institutet Göteborgarnas relation till kyrka och religion Göteborgarnas relation till kyrka och religion Jan Strid Göteborgarnas förhållande till Svenska kyrkan har undersökts via SOM-institutet sedan 1990-talets

Läs mer

Nyhetslandskapet i Göteborgsregionen genomgår ständigt förändringar. Från att

Nyhetslandskapet i Göteborgsregionen genomgår ständigt förändringar. Från att NYHETSVANOR MED LOKAL ANKNYTNING ANNIKA BERGSTRÖM Nyhetslandskapet i Göteborgsregionen genomgår ständigt förändringar. Från att under många år haft ett stabilt antal aktörer Göteborgs-Posten och Arbetet

Läs mer

Människors nyhetskonsumtion består inte bara av nyheter från en kanal utan

Människors nyhetskonsumtion består inte bara av nyheter från en kanal utan Svenska folkets nyhetsvanor Svenska folkets nyhetsvanor MATHIAS A. FÄRDIGH OCH JOSEFINE STERNVIK Människors nyhetskonsumtion består inte bara av nyheter från en kanal utan av flera. Före 1990-talet fanns

Läs mer

KYRKSAMHETEN I GÖTEBORG OCH VÄSTRA GÖTALAND

KYRKSAMHETEN I GÖTEBORG OCH VÄSTRA GÖTALAND KYRKSAMHETEN I GÖTEBORG OCH VÄSTRA GÖTALAND JAN STRID tidigare SOM-undersökningar där frågor gällande Svenska kyrkan ingått har vi I mest varit intresserade av kyrkovalen. Men i samband med dessa val har

Läs mer

DET PRASSLAR INTE LIKA MYCKET OM TIDNINGSLÄSNINGEN SOM FÖRR

DET PRASSLAR INTE LIKA MYCKET OM TIDNINGSLÄSNINGEN SOM FÖRR Det prasslar inte lika mycket om tidningsläsningen som förr DET PRASSLAR INTE LIKA MYCKET OM TIDNINGSLÄSNINGEN SOM FÖRR ULRIKA ANDERSSON Sammanfattning Det fanns en tid när begreppet morgontidning var

Läs mer

Dagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation. PM nr. 71

Dagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation. PM nr. 71 Dagspresskollegiet Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation PM nr. 71 Flerkanalspubliceringens konsekvenser: ett trendbrott i användning av kvällspress Oscar Westlund

Läs mer

Människors vanor att läsa lokala morgontidningar har hållit sig på en förhållandevis

Människors vanor att läsa lokala morgontidningar har hållit sig på en förhållandevis Lokala nyheter morgontidningarnas starka kort Lokala nyheter morgontidningarnas starka kort Ulrika Andersson Människors vanor att läsa lokala morgontidningar har hållit sig på en förhållandevis stabil

Läs mer

JOSEFINE STERNVIK. Ungas nyhetskonsumtion i en föränderlig nyhetsvärld

JOSEFINE STERNVIK. Ungas nyhetskonsumtion i en föränderlig nyhetsvärld Ungas nyhetskonsumtion i en föränderlig nyhetsvärld UNGAS nyhetskonsumtion i en föränderlig nyhetsvärld JOSEFINE STERNVIK N yhetsvanor hos dagens unga har förändrats dramatiskt både om vi jämför med äldres

Läs mer

VIKTIGA EGENSKAPER HOS MORGONPRESSEN

VIKTIGA EGENSKAPER HOS MORGONPRESSEN VIKTIGA EGENSKAPER HOS MORGONPRESSEN KARIN HELLINGWERF Det utmärkande draget för svensk morgonpress utanför Stockholm har varit att den når i stort sett alla kategorier av människor. Den lokala morgontidningen

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Internetanvändning med och utan bredband

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Internetanvändning med och utan bredband INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 65 Internetanvändning med och utan bredband Annika Bergström 2007 1 Internetanvändning med och

Läs mer

Hushållens nyhetskonsumtion hösten 2004

Hushållens nyhetskonsumtion hösten 2004 INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION (JMG) Göteborgs universitet Dagspresskollegiet PM nr. 57 Hushållens nyhetskonsumtion hösten 2004 Anna Olsén Antoni 2005 Hushållens nyhetskonsumtion

Läs mer

BOKEN VAR STÅR DEN IDAG?

BOKEN VAR STÅR DEN IDAG? Boken var står den idag? BOKEN VAR STÅR DEN IDAG? Lennart Weibull och Åsa Nilsson Att tala om bokens framtid innehåller alltid ett visst mått av spänning. Böcker är så förknippade med den västerländska

Läs mer

Innehållsförteckning. Kapitel 1 EN STUDIE OM FORMATFÖRÄNDRING. Kapitel 2 UNDERSÖKNINGSMETODER OCH DESS KONSEKVENSER 17

Innehållsförteckning. Kapitel 1 EN STUDIE OM FORMATFÖRÄNDRING. Kapitel 2 UNDERSÖKNINGSMETODER OCH DESS KONSEKVENSER 17 Innehållsförteckning Kapitel 1 EN STUDIE OM FORMATFÖRÄNDRING OCH DESS KONSEKVENSER 17 Tabloid bland andra tidningsformat... 19 Tabloid som historiskt begrepp 20 Tidningsformat en definition 21 Formatförändring

Läs mer

Nyheter utgör en väsentlig del av de flesta människors vardag, varje dag och

Nyheter utgör en väsentlig del av de flesta människors vardag, varje dag och Nyheter i lurar, på papper och skärmar NYHETER I LURAR, PÅ PAPPER OCH SKÄRMAR Om nyhetsanvändning i Göteborgsregionen ANNIKA BERGSTRÖM OCH INGELA WADBRING Nyheter utgör en väsentlig del av de flesta människors

Läs mer

ULRIKA ANDERSSON STABILISERADE DIGITALA NYHETSVANOR

ULRIKA ANDERSSON STABILISERADE DIGITALA NYHETSVANOR ULRIKA ANDERSSON STABILISERADE DIGITALA NYHETSVANOR från följande..? Nyhetsanvändning minst 3 dagar/vecka, 1998 18 (procent) 89 84 77 75 Riksnyheter i radio/tv 63 Lokalnyheter i radio/tv 26 44 Kvällspress

Läs mer

När den gratisdistribuerade dagstidningen Metro såg dagens ljus i Stockholm i

När den gratisdistribuerade dagstidningen Metro såg dagens ljus i Stockholm i En ny dagstidning för nya läsare? EN NY DAGSTIDNING FÖR NYA LÄSARE? INGELA WADBRING När den gratisdistribuerade dagstidningen Metro såg dagens ljus i Stockholm i februari 1995 var det starten på något

Läs mer

När dagspressens upplagesiffror för år 2000 presenterades den 1 mars 2001

När dagspressens upplagesiffror för år 2000 presenterades den 1 mars 2001 Dagspressen står pall DAGSPRESSEN STÅR PALL INGELA WADBRING OCH LENNART WEIBULL När dagspressens upplagesiffror för år 2000 presenterades den 1 mars 2001 var det första gången på lång tid som det kunde

Läs mer

VAD GÖR MAN NÄR DEN DAGLIGA KAMRATEN VID FRUKOSTBORDET FÖRSVINNER?

VAD GÖR MAN NÄR DEN DAGLIGA KAMRATEN VID FRUKOSTBORDET FÖRSVINNER? Vad gör man när den dagliga kamraten vid frukostbordet försvinner? VAD GÖR MAN NÄR DEN DAGLIGA KAMRATEN VID FRUKOSTBORDET FÖRSVINNER? Ingela Wadbring När en tidning läggs ned och därmed försvinner ur människors

Läs mer

från radioprat till musikskval

från radioprat till musikskval Från radioprat till musikskval från radioprat till musikskval Jan Strid Radiolyssnandet i Sverige har varit tämligen stabilt ända sedan tillkomsten av de privata lokalradiokanalerna 1993. Tiden som vi

Läs mer

RADIOVANOR EN FRÅGA OM ÅLDER

RADIOVANOR EN FRÅGA OM ÅLDER RADIOVANOR EN FRÅGA OM ÅLDER JAN STRID Radiolyssnandet bland allmänheten i Sverige omfattar drygt två och en halv timmar. Det är ungefär detsamma som för tio år sedan. En genomsnittlig dag lyssnar ungefär

Läs mer

Nya svenskar och svenska medier Ulrika Andersson

Nya svenskar och svenska medier Ulrika Andersson Arbetsrapport nr 34 Nya svenskar och svenska medier Ulrika Andersson 1 Innehållsförteckning Förord 2 1. Inledning 3 Invandrare eller inte en definitionsfråga Studiens uppläggning 2. Från arbetskraftsinvandring

Läs mer

Mediebarometern Välkommen!

Mediebarometern Välkommen! Den fyrtionde undersökningen av befolkningens medieanvändning 1979 2018 Välkommen! 24 maj 2019 NORDICOM, Göteborgs universitet Medielandskapet 1979 Medieutvecklingen 1979 2018 Medielandskapet 2018 Om Medieanvändning

Läs mer

FÖRTROENDET FÖR MASSMEDIER

FÖRTROENDET FÖR MASSMEDIER Förtroendet för massmedier FÖRTROENDET FÖR MASSMEDIER LENNART WEIBULL E n grundtanke i all opinionsbildning är att det inte bara är budskapet som är det viktiga: det handlar även om vem som framför det.

Läs mer

MORGONTIDNINGENS STÄLLNING BLAND UNGA HÖGUTBILDADE

MORGONTIDNINGENS STÄLLNING BLAND UNGA HÖGUTBILDADE Morgontidningens ställning bland unga högutbildade MORGONTIDNINGENS STÄLLNING BLAND UNGA HÖGUTBILDADE Jonas Ohlsson H ur ska det egentligen gå för den svenska dagspressen? Allt sedan de första nyhetssajterna

Läs mer

MEDIEVANOR & MEDIEFÖRTROENDE

MEDIEVANOR & MEDIEFÖRTROENDE MEDIEVANOR & MEDIEFÖRTROENDE DET PÅGÅENDE SKIFTET FRÅN PAPPER OCH TABLÅ TILL DIGITALA MEDIER Presentation för Utrikesdepartementets kommunikationsavdelning 5 december 2018 ULRIKA ANDERSSON, DOCENT OCH

Läs mer

PM Konsumtionsmönster under 2000-talet Bakgrund

PM Konsumtionsmönster under 2000-talet Bakgrund PM Konsumtionsmönster under 2000-talet Bakgrund AMF utgav en rapport för några år sedan som analyserade pensionärernas konsumtionsmönster och hur dessa skilde sig åt jämfört med den genomsnittliga befolkningen.

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Vanor och bruk

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Vanor och bruk INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 33 Vanor och bruk En jämförelse mellan den vanemässiga användningen av press radio och TV och användningen

Läs mer

RADIOLYSSNANDE I VÄRMLAND 2014

RADIOLYSSNANDE I VÄRMLAND 2014 Radiolyssnande i Värmland 2014 RADIOLYSSNANDE I VÄRMLAND 2014 JAN STRID F örsta gången SOM-institutet analyserade värmlandspublikens radiolyssnande var 2010. Föreliggande undersökning gäller 2014. Mellan

Läs mer

Samtidigt som internet har blivit något av en självklarhet i stora delar av samhället,

Samtidigt som internet har blivit något av en självklarhet i stora delar av samhället, Nya medietekniker NYA MEDIETEKNIKER ANNIKA BERGSTRÖM Samtidigt som internet har blivit något av en självklarhet i stora delar av samhället, och diskussioner i termer av nätet som något nytt har avklingat,

Läs mer

NYHETSKONSUMTION OCH REDAKTIONELL NÄRVARO HUR VIKTIGT ÄR DET? 250 möjligheter, Jönköping, 12 september 2017 ORSA KEKEZI & ULRIKA ANDERSSON

NYHETSKONSUMTION OCH REDAKTIONELL NÄRVARO HUR VIKTIGT ÄR DET? 250 möjligheter, Jönköping, 12 september 2017 ORSA KEKEZI & ULRIKA ANDERSSON NYHETSKONSUMTION OCH REDAKTIONELL NÄRVARO HUR VIKTIGT ÄR DET? 250 möjligheter, Jönköping, 12 september 2017 ORSA KEKEZI & ULRIKA ANDERSSON Forskare Orsa Kekezi Doktorand i nationalekonomi, Jönköping University

Läs mer

Mathias A. Färdigh och Oscar Westlund

Mathias A. Färdigh och Oscar Westlund Kvällspress två punkt noll? Kvällspress två punkt noll? Mathias A. Färdigh och Oscar Westlund V ad gör du just nu? Det är en fråga flera miljoner människor svarar på dagligen genom sina statusuppdateringar

Läs mer

UNGAS NYHETSKONSUMTION I EN FÖRÄNDERLIG NYHETSVÄRLD

UNGAS NYHETSKONSUMTION I EN FÖRÄNDERLIG NYHETSVÄRLD Ungas nyhetskonsumtion i en föränderlig nyhetsvärld UNGAS NYHETSKONSUMTION I EN FÖRÄNDERLIG NYHETSVÄRLD JOSEFINE STERNVIK N yhetsvanor hos dagens unga har förändrats dramatiskt både om vi jämför med äldres

Läs mer

EN VANLIG DAG: OM VARDAGSAKTIVITET OCH MEDIEEXPONERING

EN VANLIG DAG: OM VARDAGSAKTIVITET OCH MEDIEEXPONERING En vanlig dag: om vardagsaktivitet och medieexponering EN VANLIG DAG: OM VARDAGSAKTIVITET OCH MEDIEEXPONERING LENNART WEIBULL D en som är intresserad av att med kvantitativa metoder undersöka mänskligt

Läs mer

Sysselsättningens och arbetskraftsdeltagandets utveckling i Europa. Development of employment and labour force participation in Europe

Sysselsättningens och arbetskraftsdeltagandets utveckling i Europa. Development of employment and labour force participation in Europe AM 110 SM 1303 Sysselsättningens och arbetskraftsdeltagandets utveckling i Europa Development of employment and labour force participation in Europe I korta drag Temarapporten för andra kvartalet 2013

Läs mer

Det fanns en tid då nya medier i Sverige fick sitt första genomslag i Skåne. Idag

Det fanns en tid då nya medier i Sverige fick sitt första genomslag i Skåne. Idag Gamla och nya medier i Skåne GAMLA OCH NYA MEDIER I SKÅNE Lennart Weibull Det fanns en tid då nya medier i Sverige fick sitt första genomslag i Skåne. Idag är det nästan glömt, eftersom medieinnovationer

Läs mer

Läsande av böcker, klass och kön

Läsande av böcker, klass och kön Läsande av böcker, klass och kön Ett faktamaterial om välfärdsutvecklingen Nummer 65 Löne- och välfärdsenheten, LO Sven Nelander och Ingela Goding Sammanfattning LO har tidigare i olika rapporter redovisat

Läs mer

KVÄLLSPRESS TVÅ PUNKT NOLL?

KVÄLLSPRESS TVÅ PUNKT NOLL? Kvällspress två punkt noll? KVÄLLSPRESS TVÅ PUNKT NOLL? MATHIAS A. FÄRDIGH OCH OSCAR WESTLUND V ad gör du just nu? Det är en fråga flera miljoner människor svarar på dagligen genom sina statusuppdateringar

Läs mer

Radiolyssnandet bland allmänheten i Sverige omfattar ungefär två timmar och

Radiolyssnandet bland allmänheten i Sverige omfattar ungefär två timmar och OCH RADION BARA STÅR PÅ OM RADIOVANORNA 1999 JAN STRID Radiolyssnandet bland allmänheten i Sverige omfattar ungefär två timmar och tre kvart. Det är något mer jämfört med för tio år sedan. En genomsnittlig

Läs mer

FÖRÄNDRAD MORGONTIDNINGSLÄSNING

FÖRÄNDRAD MORGONTIDNINGSLÄSNING Förändrad morgontidningsläsning FÖRÄNDRAD MORGONTIDNINGSLÄSNING LENNART WEIBULL Å r 1989 var den svenska dagspressens rekordår. Aldrig förr eller senare har det sålts så många tidningsexemplar i Sverige.

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Direktreklam: utveckling, användning, värdering

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Direktreklam: utveckling, användning, värdering INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 51 Direktreklam: utveckling, användning, värdering Ingela Wadbring 2003 Inledning Under det senaste

Läs mer

POLARISERAT FÖRTROENDE FÖR NYHETER OM BROTTSLIGHET OCH INVANDRING

POLARISERAT FÖRTROENDE FÖR NYHETER OM BROTTSLIGHET OCH INVANDRING POLARISERAT FÖRTROENDE FÖR NYHETER OM BROTTSLIGHET OCH INVANDRING Frukostseminarium Institutet för mediestudier 3 maj 18 ULRIKA ANDERSSON, DOCENT OCH FORSKARE VID SOM-INSTITUTET Förtroendet för nyhetsbevakningen

Läs mer