Hushållens nyhetskonsumtion hösten 2005

Transkript

1 INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION (JMG) Göteborgs universitet Dagspresskollegiet PM nr. 62 Hushållens nyhetskonsumtion hösten 2005 Anna Olsén Antoni 2006

2 Hushållens nyhetskonsumtion hösten 2005 Följande PM är en sammanställning av vilka nyhetsprogram och nyhetsmedier människor brukar ta del av, uppdelat på olika grupper. Data som använts är den nationella SOMundersökningen, primärt från 2005 (se sista sidan). De frågor i SOM-undersökningen som sammanställningen bygger på är följande: Hur ofta brukar Du titta på eller lyssna till följande typer av program i radio och TV? och Om Du läser någon morgontidning regelbundet - ungefär hur många gånger per vecka brukar Du läsa denna tidning? samt Hur ofta brukar Du läsa följande kvällstidningar? Frågetekniken innebär att de svar som erhålls handlar om hur människor vanemässigt orienterar sig mot olika program- och medietyper. Räckviddsmått, som bland annat används i Mediebarometern, handlar istället om hur medieanvändningen ser ut en speciell dag. De båda måtten, vana respektive räckvidd, visar därför inte alltid samma resultat. Innehåll: Tabell 1 Nyhetskonsumtion, hösten 2005 (procent)...4 Tabell 2 Nyhetskonsumtion minst 5 gånger i veckan (procent)...3 Tabell 3 Nyhetskonsumtion minst 5 gånger i veckan i olika åldersgrupper, hösten 2005 (procent)...5 Tabell 4 Nyhetskonsumtion minst 5 gånger i veckan efter kön, hösten 2005 (procent)...6 Tabell 5 Nyhetskonsumtion minst 5 gånger i veckan efter utbildning, hösten 2005 (procent)...7 Tabell 6 Nyhetskonsumtion minst 5 gånger i veckan efter utbildning och ålder, hösten 2005 (procent)...8 Tabell 7 Nyhetskonsumtion minst 5 gånger i veckan efter sysselsättning, hösten 2005 (procent)...9 Tabell 8 Nyhetskonsumtion minst 5 gånger i veckan efter familjeklass, hösten 2005 (procent)...10 Tabell 9 Nyhetskonsumtion minst 5 gånger i veckan efter boendeort, hösten 2005 (procent)...11 Tabell 10 Nyhetskonsumtion minst 5 gånger i veckan efter politiskt intresse, hösten 2005 (procent)...12 Om den nationella SOM-undersökningen

3 Tabell 1 Nyhetskonsumtion, hösten 2005 (procent) 7 ggr/v 5-6 ggr/v 3-4 ggr/v 1-2 ggr/v Mer sällan Aldrig Summa procent Antal svarande Aktuellt & Rapport i SVT Nyheterna i TV Regionala nyheter i SVT Lokala nyheter i TV Ekonyheterna i riksradion Lokalnyheter i P Nyheter i privat lokalradio Nätnyheter* Morgontidning ** Kvällstidning* * Svarsalternativen är här 6-7 dagar i veckan, 3-5 dagar i veckan, 1-2 dagar i veckan, mer sällan samt aldrig. Frågan om nätnyheter ställs endast i ett av formulären, därav det lägre antalet svarande. ** Detta alternativ finns inte i frågan om morgontidningsläsning. En majoritet av befolkningen tar del av nyheter i TV sju dagar i veckan. SVT:s nyheter lockar flest frekventa tittare då 42 procent uppger att de ser dessa program dagligen. TV4 lockar ungefär hälften så många. Mönstret ser likadant ut vid en jämförelse med de regionala och lokala nyheterna; SVT har fler frekventa tittare än TV4. När det gäller radiolyssnande är det flest som uppger att de lyssnar på lokala nyheter frekvent, men det är samtidigt nästan lika många som aldrig lyssnar. Ekonyheterna har inte riktigt lika många lyssnare som lokalnyheterna, en femtedel lyssnar varje dag. Betydligt färre tar del av nyheter i privat lokalradio och 53 procent uppger att de aldrig lyssnar. Att läsa morgontidningen lockar många, 71 procent läser morgontidningen minst 5 dagar i veckan. Kvällstidningsläsning attraherar inte lika många, den frekventa läsningen är mindre utbredd än när det gäller morgontidningsläsning. 40 procent av befolkningen tar del av nyhetstjänster på nätet minst en gång i veckan. Samtidigt är det nästen lika stor andel, som uppger att de aldrig tar del av nyheterna på nätet. De mest frekventa användarna utgör lika stor andel som nyhetslyssnare i privat lokalradio. 3

4 Tabell 2 Nyhetskonsumtion minst 5 gånger i veckan (procent) År Aktuellt i SVT }56 Rapport i SVT Nyheterna i TV4 * * Regionala nyheter i SVT Lokala nyheter i TV4 * * Ekonyheterna i riksradion Lokalnyheter i P Nyheter i privat lokalradio * * * * * Nätnyheter*** * * * * * Morgontidning Kvällstidning** Antal svarande * Alternativet fanns inte med detta år ** Minst 3 gånger i veckan. *** Minst 3 gånger i veckan. Frågan om nätnyheter ställs bara i ett av formulären (se sidan 13 för mer information) procentbasen beräknas här på 1775 svarande Anmärkning: Frågorna i enkäten har ändrats: från Dagens Eko till Ekonyheterna 1997, vilket förklarar en markant uppgång. Från Lokalnyheter i radio till Lokalnyheter i radions P4 1998, då det också lagts till alternativet Nyheter i privat lokalradio, vilket förklarar nedgången i Lokalnyheter i radio separeras inte Aktuellt och Rapport från varandra, 56 procent har alltså svarat de tar del av Aktuellt/Rapport minst 5 dagar/ vecka. Nyhetskonsumtionen präglas till stor del av stabilitet över åren. Några tendenser kan vi dock urskilja. Rapport och Aktuellt har haft en relativt stabil publik även om det skett en mindre nedgång. I 2005 års undersökning slogs Rapport och Aktuellt samman till ett svarsalternativ, därav höjningen på 13 procent från 2004 till Det är alltså svårt att säga om det skett någon faktisk ökning av konsumtionen. Nyheterna i TV4 har legat stabilt på drygt 30 procent under några år, efter att ha ökat kraftigt mellan 1992 om De regionala nyheterna i SVT visar på en uppgång på 4 procentenheter mellan 2004 och 2005, medan de lokala nyheterna i TV4 ligger stabilt på 25 procent. Dagstidningsläsningen har haft en nedåtgående trend, konsumtionen har minskat med sammanlagt 9 procentenheter sedan 1988 och ligger idag på 72 procent. En liknande trend kan vi se hos kvällstidningarna då även de tappar regelbundna läsare. Kvällstidningsläsningen har minskat med 16 procentenheter från 1988 fram till Vad som däremot har stigit är användningen av nyhetstjänster på nätet. Efter att ha fördubblats mellan 1998 och 2000 har den snabbat ökningen avstannat något och användningen ligger 2005 på 27 procent. Användningen av olika nyhetskanaler skiljer sig åt vid en jämförelse mellan olika grupper. Följande tabeller visar på hur fördelningen ser ut beroende på ålder, utbildning, kön etc. 4

5 Tabell 3 Nyhetskonsumtion minst 5 gånger i veckan i olika åldersgrupper, hösten 2005 (procent) Ålder år år år år år år Aktuellt/ Rapport i SVT Nyheterna i TV Regionala nyheter i SVT Lokala nyheter i TV Ekonyheterna i riksradion Lokalnyheter i P Nyheter i privat lokalradio Nätnyheter** Morgontidning Kvällstidning* Antal svarande 244 (128) 414 (215) 557 (282) 580 (288) 644 (327) 793 (405) * Minst 3 gånger i veckan ** Minst 3 gånger i veckan. Frågan om nätnyheter ställs bara i ett av formulären, antal svarande anges inom parentes (se sid 13 för mer information). Det går att urskilja vissa åldersrelaterade mönster i nyhetskonsumtionen. Om vi ser till SVT, både regionala och nationella nyhetsprogram, går det att se en stigande andel tittare från de yngre, vilka konsumerar minst, till de äldre, som konsumerar mest. Samma mönster kan vi se hos TV4 även om det inte är lika tydligt här. Yngre personer föredrar TV4:s nyheter framför SVT:s på såväl riks- som lokalnivå. Benägenheten att lyssna på Ekonyheterna i riksradion liksom att lyssna på lokalnyheter i radio ökar också med stigande ålder, liksom morgontidningsläsning. Morgontidningsläsandet sjunker något mellan vilket förmodligen kan förklaras med att många i denna ålder flyttar hemifrån och studerar och av bland annat ekonomiska skäl prioriterar bort morgontidningen. Samtidigt är morgontidningsläsningen även i dessa åldrar klart mer frekvent än tittandet på tv-nyheter. Kvällstidningar däremot, läses i ungefär samma utsträckning av alla åldersgrupper. Om vi ser till konsumtionen av nätnyheter kan vi konstatera att vissa åldersgrupper är större konsumenter än andra och de som i minst utsträckning läser nyheter på nätet är de äldsta och de allra yngsta. Storkonsumenterna finner vi inom åldersintervallet år. Samtidigt är nätnyheter den näst mest utbredda nyhetskanalen bland personer mellan 15 och 19 år. 5

6 Tabell 4 Nyhetskonsumtion minst 5 gånger i veckan efter kön, hösten 2005 (procent) män Kön kvinnor Aktuellt/ Rapport i SVT Nyheterna i TV Regionala nyheter i SVT Lokala nyheter i TV Ekonyheterna i riksradion Lokalnyheter i P Nyheter i privat lokalradio Nätnyheter** Morgontidning Kvällstidning* Antal svarande 1678 (850) 1821 (925) * Minst 3 gånger i veckan. ** Minst 3 gånger i veckan. Frågan om nätnyheter ställs bara i ett av formulären, antal svarande anges inom Aktuellt och Rapport i SVT lockar något fler män än kvinnor. Kvinnor är dock något flitigare konsumenter av TV4:s nyheter, även skillnaden är liten. Regionala och lokala nyheter lockar något fler kvinnor oavsett om det är i SVT eller TV4. Såväl Ekonyheterna som lokalnyheterna i P4 tilltalar i större utsträckning män, medan nyheter i privat lokalradio ligger på 11 procent för såväl kvinnor som män. Konsumtionen av nyheter på nätet visar på de största skillnaderna mellan könen. 32 procent av männen läser nätnyheterna minst 3 gånger i veckan, medan endast 22 procent av kvinnorna gör detsamma. Den allmänna användningen av internet uppvisar dock ett annat mönster, här minskar skillnaderna mellan könen. Men just nyhetsläsning tilltalar i högre utsträckning män. 6

7 Tabell 5 Nyhetskonsumtion minst 5 gånger i veckan efter utbildning, hösten 2005 (procent) Utbildning Låg Medellåg Medelhög Hög Aktuellt/ Rapport i SVT Nyheterna i TV Regionala nyheter i SVT Lokala nyheter i TV Ekonyheterna i riksradion Lokalnyheter i P Nyheter i privat lokalradio Nätnyheter** Morgontidning Kvällstidning* Antal svarande 887 (441) 1139 (600) 698 (350) 707 (348) * Minst tre gånger i veckan. ** Minst tre gånger i veckan. Frågan om nätnyheter ställs bara i ett av formulären, antal svarande anges inom Anmärkning: Med låg utbildning menas de som ej fullgjort grundskola eller motsvarande obligatorisk skola och även de som fullgjort dessa nivåer. Med medellåg menas studier vid gymnasier, folkhögskola eller motsvarande samt de som tagit examen från gymnasium, folkhögskola eller motsvarande. Medelhög utbildning innefattar eftergymnasial utbildning samt studier vid högskola eller universitet, dock utan examen. Med hög utbildning menas examen från högskola eller universitet samt examen från forskarutbildning. Lågutbildade personer tar i större utsträckning del av SVT:s nyhetsprogram Rapport och Aktuellt och de är samtidigt flitiga morgontidningsläsare. En förklaring till detta är att gruppen lågutbildade består av en stor andel äldre personer. Dessa tar också del av lokala och regionala nyheter i såväl SVT som TV4 i högre utsträckning än högutbildade. Samma mönster kan urskiljas även vid kvällstidningsläsning medan sambandet inte är lika tydligt för morgontidningar. Högutbildade tar också i hög utsträckning del av morgontidningar och SVT:s Aktuellt och Rapport. Denna grupp utmärker sig dock främst vid läsning av nyheter på nätet där 38 respektive 32 procent av de med medelhög/hög utbildning tar del av dessa minst 5 gånger i veckan. Detta jämfört med 14 respektive 28 procent av de med låg/medellåg utbildning. 7

8 Tabell 6 Nyhetskonsumtion minst 5 gånger i veckan efter utbildning och ålder, hösten 2005 (procent) Utbildning låg hög år år år år år år Aktuellt/ Rapport i SVT Nyheterna i TV Regionala nyheter i SVT Lokala nyheter i TV Ekonyheterna i riksradion Lokalnyheter i P Nyheter i privat lokalradio Nätnyheter** Morgontidning Kvällstidning* Antal svarande 72 (33) 120 (60) 533 (265) 95 (45) 322 (153) 270 (141) * Minst tre gånger i veckan. ** Minst tre gånger i veckan. Frågan om nätnyheter ställs bara i ett av formulären, antal svarande anges inom Anmärkning: Med låg utbildning menas de som ej fullgjort grundskola eller motsvarande obligatorisk skola och även de som fullgjort dessa nivåer. Med hög utbildning menas examen från högskola eller universitet samt examen från forskarutbildning. Som redan vistats finns det starka samband mellan utbildningsnivå och ålder. Analysen blir mer differentierad om vi tar hänsyn till både utbildning och ålder. Mycket av nyhetskonsumtionen är åldersrelaterad. Att se på Rapport/ Aktuellt och regionala nyheter i SVT, eller läsa en morgontidning är, oavsett utbildning, vanligare ju äldre man är; bland de yngre är dock de högutbildade lite flitigare SVT-tittare än de lågutbildade. Kvällstidningarna uppvisar ett liknande men svagare mönster. Lokalnyheterna i radio når inom båda utbildningsgrupperna främst de äldre, men vi kan också konstatera att lågutbildade överlag är de som i högre utsträckning tar del av lokalnyheterna i radio. Även när det gäller Ekonyheterna ökar antalet lyssnare med ålder, men här är det något fler konsumenter bland dem med högre utbildning i alla åldersgrupper. Högutbildade är överlag mer flitiga läsare av nyheter på nätet både bland yngre och äldre. 8

9 Tabell 7 Nyhetskonsumtion minst 5 gånger i veckan efter sysselsättning, hösten 2005 (procent) Sysselsättning förvärvsarbete arbetslös pensionär studerande Aktuellt/ Rapport i SVT Nyheterna i TV Regionala nyheter i SVT Lokala nyheter i TV Ekonyheterna i riksradion Lokalnyheter i P Nyheter i privat lokalradio Nätnyheter** Morgontidning Kvällstidning* Antal svarande 1869 (948) 173 (91) 878 (438) 350 (189) * Minst tre gånger i veckan. ** Minst tre gånger i veckan. Frågan om nätnyheter ställs bara i ett av formulären, antal svarande anges inom Anmärkning: I gruppen pensionärer ingår både förtids- och ålderspensionärer. I gruppen arbetslösa ingår även de personer som ingår i någon form av arbetsmarknadsåtgärd. Det är bland pensionärerna vi överlag finner de högfrekventa konsumenterna av nyheter. Anledningen kan sökas i att denna grupp har mer tid att ägna åt medier i jämförelse med de andra grupperna. Detta syns tydligt bland de flesta medier, inte minst bland traditionella nyhetskällor som nyheter i SVT samt morgontidningarna. Pensionärerna är även flitiga radiolyssnare, den privata lokalradion lockar dock något fler lyssnare bland förvärvsarbetare och arbetslösa, alltså yngre. När det gäller en nyare form av nyhetsmedium, nätnyheter, så är pensionärerna dock i minoritet. Här handlar det generellt om att yngre personer har lättare för att snabbt ta till sig ny teknik, som t.ex. internet. De studerande utmärker sig främst genom att vara relativt lågfrekventa medieanvändare överlag, bortsett från just nätnyheter. Skillnaderna mellan förvärvsarbetande och arbetslösa består främst av en något mer flitig konsumtion av lokala och regionala nyheter bland arbetslösa, medan förvärvsarbetande i större utsträckning lyssnar på Ekonyheterna och P4. Denna gruppen är också något flitigare morgontidningsläsare och tittar mer på nyheterna i SVT än arbetslösa. 9

10 Tabell 8 Nyhetskonsumtion minst 5 gånger i veckan efter familjeklass, hösten 2005 (procent) arbetare Upplevd familjeklass högre tjänstemantjänsteman /akademiker övriga Aktuellt/ Rapport i SVT Nyheterna i TV Regionala nyheter i SVT Lokala nyheter i TV Ekonyheterna i riksradion Lokalnyheter i P Nyheter i privat lokalradio Nätnyheter** Morgontidning Kvällstidning* Antal svarande 1477 (758) 907 (473) 520 (264) 354 (171) * Minst tre gånger i veckan. ** Minst tre gånger i veckan. Frågan om nätnyheter ställs bara i ett av formulären, antal svarande anges inom Anmärkning: Svarspersonerna har själva fått uppge klasstillhörighet. Tjänstemän och högre tjänstemän/akademiker är de som mest frekvent tar del av SVT:s Aktuellt och Rapport. Arbetare och gruppen övriga är mer flitiga tittare när det gäller TV4:s nyheter, såväl de rikstäckande som de lokala. SVT:s regionala nyheter når överlag ut bredare än TV4:s lokala nyheter. Tjänstemän/akademiker är de som i minst utsträckning tar del av TV4. Ekonyheterna i radio har relativt hög andel lyssnare inom flertalet grupper, flitigast användare finner vi dock inom gruppen tjänstemän. Lokala radionyheter lockar också personer från flera klasser och även här är det tjänstemännen som konsumerar mest. När det gäller den privata lokalradion ser vi att det främst är arbetare och övriga som uppger att de tittar minst 5 gånger i veckan, i minst utsträckning lyssnar högre tjänstemän/ akademiker. Tidningsläsningen uppvisar klart olika mönster för morgontidningar och kvällstidningar. Morgontidningar har flest läsare inom gruppen högre tjänstemän/akademiker och minst bland arbetare, medan kvällstidningar har flest läsare inom gruppen arbetare och minst bland högre tjänstemän/akademiker. Nätnyheter har sina flitigaste användare bland högre tjänstemän/akademiker, tjänstemän ligger inte långt efter. Förmodligen är karaktären på arbetet en förklarande faktor, har man datorn som arbetsredskap ligger det också nära till hands att läsa nyheterna på internet. 10

11 Tabell 9 Nyhetskonsumtion minst 5 gånger i veckan efter boendeort, hösten 2005 (procent) Boendeort ren landsbygd mindre tätort stad/större tätort Stockholm, Göteborg, Malmö Aktuellt/ Rapport i SVT Nyheterna i TV Regionala nyheter i SVT Lokala nyheter i TV Ekonyheterna i riksradion Lokalnyheter i P Nyheter i privat lokalradio Nätnyheter** Morgontidning Kvällstidning* Antal svarande 542 (279) 834 (422) 1535 (772) 535 (280) * Minst 3 gånger i veckan. ** Minst tre gånger i veckan. Frågan om nätnyheter ställs bara i ett av formulären, antal svarande anges inom Skillnaden i nyhetskonsumtion är inte särdeles stor om man ser på det i relation till boendeort. Tittandet på TV-nyheter är relativt jämt fördelat mellan grupperna. Storstadsborna, dvs de boende i Stockholm, Göteborg och Malmö, ligger dock något lägre, framförallt om vi ser till lokala och regionala nyheter. En trolig förklaring är att riksnyheterna tillfredställer deras nyhetsbehov på ett annat sätt än de gör för övriga landet. Morgontidningsläsningen uppvisar inte några tydliga mönster beroende på boendeort utan är generellt hög oavsett geografisk placering. Inte heller kvällstidningsläsningen påverkas av boendeort. Läsning av nyheter på nätet är vanligast bland dem boende i stad/större tätort samt storstäderna. Förklaringen till detta mönster kan delvis sökas i att storstäderna är mer IT-täta än landsbygden och att andelen högutbildade och akademiker är högre i storstadsområdena. 11

12 Tabell 10 Nyhetskonsumtion minst 5 gånger i veckan efter politiskt intresse, hösten 2005 (procent) mycket intresserad ganska intresserad Politiskt intresse inte särskilt intresserad inte alls intresserad Aktuellt/ Rapport i SVT Nyheterna i TV Regionala nyheter i SVT Lokala nyheter i TV Ekonyheterna i riksradion Lokalnyheter i P Nyheter i privat lokalradio Nätnyheter** Morgontidning Kvällstidning* Antal svarande 341 (162) 1357 (702) 1392 (704) 369 (187) * Minst 3 gånger i veckan. ** Minst tre gånger i veckan. Frågan om nätnyheter ställs bara i ett av formulären, antal svarande anges inom Det finns ett tydligt samband mellan politiskt intresse och nyhetskonsumtion. Ett stort politiskt intresse ger också en tydligare orientering mot nyhetsmedier. Detta visar sig särskilt om vi ser till TV-nyheterna. Såväl Aktuellt/ Rapport, Nyheterna i TV4 och regionala nyheter i SVT tilltalar främst dem som uppgivit att de har ett stort politiskt intresse. Undantaget är de lokala nyheterna i TV4 där konsumtionen, beroende på politiskt intresse, inte ger samma mönster. Ekonyheterna når en mer frekvent publik bland människor med stort politiskt intresse, medan intresset för lokalnyheterna inte på samma sätt hänger ihop med intresse för politik. Ett annat mönster finner vi i konsumtionen av nyheter i privat lokalradio där lyssnarna främst består av de som inte alls är intresserade av politik. Nätnyheterna har sina storkonsumenter bland dem som uppger att de har ett stort politiskt intresse, konsumtionen sjunker sedan i takt med det politiska intresset. Samma mönster finner vi bland morgontidningarna, medan kvällstidningsläsning inte påverkas av det politiska intresset på samma tydliga sätt. 12

13 Om den nationella SOM-undersökningen Dagspresskollegiets årliga undersökning bygger på den nationella SOM-undersökningen (Riks-SOM) som är en riksrepresentativ frågeundersökning som genomförs av SOM-institutet vid Göteborgs universitet. SOM-institutet är en verksamhet som etablerats av Förvaltningshögskolan, Institutionen för journalistik och masskommunikation samt Statsvetenskapliga institutionen i syfte att förbättra förutsättningarna för den egna forsknings- och undersöknings-verksamheten. Den första Riks-SOM genomfördes Sedan dess görs det en nationell SOMundersökning varje höst. Den hade fram till 1993 ett slumpvis urval på 2500 personer i åldrarna år som var svenska medborgare. Mellan var urvalet 2800 personer mellan år bosatta i Sverige. Sedan 1998 genomförs 2 parallella undersökningar som sedan år 2000 baseras på ett urval av vardera 3000 personer. Dessa båda urval har sedan slagits samman i analysen. Sedan 2000 ligger urvalet på personer mellan år. Svarsfrekvensen ligger i genomsnitt på 67 procent. SOM står för Samhälle, Opinion, Massmedia. Frågorna i den nationella SOM-undersökningen omfattar massmedieanvändning, attityder till press, radio och TV, förtroende för samhällsinstitutioner, synen på omvärlden, samhällsattityder inom i första hand miljöområdet, politiska attityder, syn på kommunal service, uppfattning om risker etc. Till detta kommer en relativt stor del som berör fritidsvanor, livsstilar samt olika demografiska variabler. Resultaten från den årliga SOM-undersökningen presenteras regelbundet i bokform. För mer information gå in på: 13