INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Framtidens tidningsläsare

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Framtidens tidningsläsare"

Transkript

1 INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 43 Framtidens tidningsläsare Ulrika Andersson 2003

2 Framtidens tidningsläsare Vilka är framtidens tidningsläsare? Att det idag är den äldre delen av befolkningen som tillhör de trogna läsare är förmodligen allmänt känt inom mediebranschen. Likaså att högutbildade i större utsträckning än övriga grupper nyttjar morgon- och kvällstidningar. Men hur läser kommande generationers högutbildade, d.v.s. de som i dagsläget befinner sig inom högskoleväsendets ramar i syfte att skaffa sig en gångbar utbildning? Kommer de att läsa morgontidningar i lika stor utsträckning som dagens högutbildade? Eller kommer de att under studietiden ha tillskansat sig nya former av nyhets- och informationssökning som på ett bättre sätt motsvarar deras behov än det alternativ som dagspressen erbjuder? Oavsett om så är fallet eller inte, är det inte oväsentligt att ställa frågan hur man knyter dessa presumtiva läsare till sig. Följande PM syftar till att redogöra för hur studentgrupperna på högskolenivå har utvecklats under de senaste 20 åren ifråga om antal, ålder och subjektiv klass. Därutöver redovisas för i vilken utsträckning dessa individer läser tidningar samt betydelsen av utbildningsnivå för dagspressläsning. Fördubbling av antalet studerande Antalet registrerade studenter har under den senaste tioårsperioden mer än fördubblats. En förklaring ligger i den markant ökade arbetslöshet som uppstod i Sverige under 1990-talets första år, där framför allt den yngre delen av befolkningen kom att drabbas hårt. Likaså har det under ett antal år funnits en önskan från regeringen och riksdagen att allt fler ska gå vidare till högre utbildning. År 1980 fanns ca registrerade studenter inom det svenska högskoleväsendet. Tio år senare var antalet för att år 2001 uppgå till studerande. Under samma period ökade antalet högskolenybörjare 1 från till Anmärkningsvärt är dock att antalet examina har legat relativt konstant de senaste tjugo åren utfärdades examina, vilket bara är fler än år Antalet studenter har alltså mer än fördubblats, men inte antalet examina. Varför? Kanske är det en följd av att många inte når upp till den nivå som krävs för att få ut en examen, kanske glömmer man helt enkelt att begära ett examensbevis 2. Kanske är studietiden för medelstudenten betydligt längre än de 3-4 år som en normal utbildning tar. Förmodligen kan siffrorna för examina komma att öka under 2000-talets första årtionde, då flertalet av de nu registrerade studenterna har avklarat sina studier. Fördelningen mellan kvinnor och män har under den senaste tjugoårsperioden varit relativt konstant. Kvinnornas andel bland nyregistrerade och bland det totala antalet registrerade studenter var läsåret 2000/01 ca 60 procent. När det gäller examina har kvinnornas andel under perioden 1980 till 2001 minskat från 66 till 62 procent. 1 Med nybörjare avses de studenter som inte tidigare bedrivit högskolestudier. Varje student förekommer endast en gång i uppgifterna. 2 Examensbevis utfärdas endast på den studerandes egen begäran. 1

3 Figur 1 - Nybörjare, registrerade samt examina, år (antal) Antal nybörjare Totalt antal registrerade Antal examina Åldersfördelningen bland registrerade högskolestudenter har varierat under den senaste femtonårsperioden. Var femte student har under perioden varit under 21 år, med undantag för en topp under 1990-talets första hälft då var denna grupp utgjorde 25 procent av det totala antalet studerande. Personer i åldrarna år minskade i sin tur från 26 till 22 procent under 1980-talets senare och 90-talets första år, för att därefter öka till ca 28 procent. Andelen åringar har liksom andelen personer över 30 varit relativt konstant under perioden (22 respektive 32 procent). Medianåldern för nybörjare har sedan 1996 varit ca 22 år, en ökning med ett år sedan 1990-talets början. Bland det totala antalet studerande har medianåldern de senaste tolv åren varit 25 år. Kvinnornas medianålder ligger i genomsnitt ett år över männens. För dem som tar ut sin examen har medianåldern det senaste decenniet varit drygt 27 år. En slutsats som kan dras utifrån dessa siffror är att det återfinns en stor andel unga människor ute på landets högskolor och universitet. Sett till socioekonomisk bakgrund bland studerande under 35 år, är andelen med föräldrar i gruppen högre tjänstmän något överrepresenterad. Barn till övriga tjänstemän har ökat och utgjorde år 2000 drygt 40 procent av det totala antalet studerande. Andelen barn till yrkesutbildade arbetare har under 1990-talet ökat från 20 till 25 procent av samtliga studenter. Jämfört med hur fördelningen av dessa grupper ser ut i totalbefolkningen är studerande från arbetarhem underrepresenterade, medan andelen från högre tjänstemannahem och akademikerhem är överrepresenterade. Många högskolor och universitet har under de senaste åren aktivt verkat för att rekrytera fler studenter från studieovana miljöer, vilket bl.a. märks i ökningen av andelen studerande under 35 år med invandrarbakgrund. För år 2002 gällde att 13 procent av samtliga nybörjarestudenter hade annan etnisk bakgrund, jämfört med 14 procent av motsvarande åldersgrupp i totalbefolkningen 3. 3 I dessa siffror ingår även utbytesstudenter. 2

4 Figur 2 - Studenternas etniska och socioekonomiska bakgrund, samt dess motsvarighet bland totalbefolkningen läsåret 2000/01 (procent) Invandrarbakgrund Övriga tjänstemän Högre tjänstemän/akademiker Arbetare Befolkningen som helhet Studenter Andelen ensamboende bland studerande har sedan 1980-talets början ökat från 13 till 21 procent. Andelen är något större bland män än bland kvinnor, 22 respektive 19 procent. Ensamboende leder automatiskt till högre utgifter eftersom det inte finns någon att dela fasta kostnader med. Enligt Statistiska Centralbyråns undersökningar av levnadsförhållanden har andelen som räknas som fattiga bland studenter, d.v.s. som lever på en inkomst under socialbidragsnormen, minskat från 77 till 71 procent sedan 1980-talets början. Återigen är skiljer sig siffrorna åt mellan könen. 78 procent av de studerande männen levde under socialbidragsnormen jämfört med 65 procent av kvinnorna. Det tycks alltså som om studenterna har fått något bättre ekonomi under de senaste 20 åren. Dock visar siffror från samma undersökning att andelen studenter som saknar mindre kontantmarginal (14 t kr) är lika stor nu som år 1980 (ca 28 procent). Studenterna tillhör en av de grupper i samhället som har sämst ekonomiska förutsättningar, vilket sannolikt inverkar på huruvida man håller sig med en morgontidningsprenumeration eller inte. Läsning av morgonpress Dagspressens samlade upplaga år 2002 visade på en fortsatt neråtgående kurva, med en minskning på 0,2 procent jämfört med föregående år. När det gäller andelen läsare av en eller flera morgontidningar var siffrorna som högst under 80-talets högkonjunktur (76 procent) och som lägst under 90-talets krisår (71 procent). Mediebarometerns årliga undersökningar av svenskarnas medievanor har visat att utbildningsnivån spelar roll för i vilken utsträckning man läser morgontidningar. Andelen högutbildade som en vanlig dag läser en morgontidning har under den senaste tjugoårsperioden legat mellan procent, medan andelen läsare bland lågutbildade varit drygt 75 procent. Vissa nedgångar kan noteras under 1990-talets krisår, liksom under början av 2000-talet. Bland medelutbildade personer har andelen läsare sjunkit från drygt 80 till 74 procent. Värt att notera är att medelutbildade sedan 80-talets slut har läst morgontidningar i lägre grad än lågutbildade. Likaså kan det konstateras att dagspressens trogna skara återfinns bland den högutbildade befolkningen. En berättiga fråga är om även de yngre generationerna kommer att göra detsamma efter avslutade högskolestudier? 3

5 Figur 3 - Andelen läsare av morgontidning bland befolkningen 9-79 år fördelat efter utbildningsgrad, , enligt Mediebarometern (procent) Låg Mellan Hög Undersökningar visar att ungdomar inte läser morgontidningar i lika stor omfattning som äldre. Det är bland dessa unga människor vi återfinner större delen av dagens högskolestuderande. I hur stor utsträckning kan man anta att de läser morgontidningar? Med en redan ansträngd studieekonomi tillhör förmodligen en morgontidningsprenumeration inte det som främst prioriteras av studenter. Dessutom är tidningar oftast både lättillgängliga och gratis på universitet och högskolor. Hur ska man göra för att knyta dessa presumtiva tidningsläsare till sig? Hur får dem att bli regelbundna tidningsläsare redan under studietiden? De senaste tjugo åren har trenden varit att högutbildade läser morgontidningar i större utsträckning än andra utbildningsgrupper. Men ger det en garanti för att också dagens studenter kommer att bli trogna tidningsläsare efter avklarade studier? Kanske har de under studietiden givits möjlighet att tillskansa sig en annan metod för att få sitt nyhets- och informationsbehov tillgodosett. Morgontidningsläsning bygger i stor utsträckning på vana. Möjligen kan det vara så att studerande som inte regelbundet läst dagspress under studietiden, inte heller gör det i det efterkommande arbetslivet. Figur 4 - Andel läsare av morgontidning en genomsnittlig dag fördelat efter sysselsättning , enligt Mediebarometern (procent) Studerande Arbetare Högre tjänstemän/akademiker Pensionärer Kommentar: Till studerande räknas här förutom högskolestudenter även de som studerar på gymnasienivå samt individer som genomför arbetsmarknadsutbildningar. 4

6 Högre tjänstemän och akademiker tillhör den grupp som har den största andelen morgontidningsläsare. Andelen bland arbetare har ökat något under perioden , medan andelen läsare bland pensionärer minskat något. För studenternas del har andelen läsare en genomsnittlig dag varierat kraftigt. Kanske har det med studieekonomin att göra, kanske är det bara en tillfällighet. Andelen läsare var dock drygt 73 procent år Läsning av kvällspress Andelen läsare av kvällspress har under den senaste tjugoårsperioden totalt sett minskat från 40 till 28 procent. Högutbildade läser i mindre utsträckning kvällstidningar, även om andelen ökat sedan slutet av 1990-talet. Andelen läsare bland låg- och medelutbildade personer har under det senaste året minskat något. Figur 5 - Andel läsare av kvällstidning en genomsnittlig dag i olika utbildningsgrupper, , enligt Mediebarometern (procent) Låg Mellan Hög Bland studenter har andelen läsare av kvällspress varierat från år till år. Föregående år läste 23 procent någon kvällstidning en genomsnittlig dag, jämfört med 31 procent år Högre tjänstemän och akademiker tillhör den grupp som framför allt ökat sitt läsande under talet. Figur 6 - Andel läsare av kvällstidning en genomsnittlig dag fördelat efter sysselsättning, , enligt Mediebarometern (procent) Studerande Arbetare Högre tjänstemän/ akademiker Pensionärer Kommentar: Till studerande räknas här förutom högskolestudenter även de som studerar på gymnasienivå samt individer som genomför arbetsmarknadsutbildningar. 5

7 Kvällspressen har i jämförelse med början av 1980-talet tappat läsare. Den nedåtgående trenden har dock stabiliserats sedan mitten av 1990-talet. Samtidigt har läsandet av morgonpress under samma period varit relativt stabilt. 28 procent uppger att de läser en kvällstidning en genomsnittlig dag. Motsvarande andel för morgonpress ligger på 73 procent. Bland kvällspressens läsare är andelen män något högre än andelen kvinnor. Morgonpressens räckvidd ligger däremot på samma nivå för båda könen. Medan kvällspressens läsekrets främst återfinns bland medelålders, ökar andelen läsare av morgonpress med ålder. Andelen kvällstidningsläsare är särskilt hög bland arbetare, men också bland studerande. Dock är denna läsning inte lika utbredd bland högutbildade som bland låg- och medelutbildade. Morgontidningsläsning är relativt jämt fördelad mellan olika utbildningsgrupper. Personer med gymnasialutbildning läser dock i något lägre utsträckning än högutbildade. Läsandet av morgonpress är framför allt mest utbrett bland högre tjänstemän, akademiker och pensionärer, medan räckvidden är något lägre bland studerande och arbetslösa. I de grupper där kvällspressen har sin största andel läsare en genomsnittlig dag är morgonpressen relativt sett något svagare. Utbildning och tidningsprenumeration år 2002 Enligt 2002 års SOM-undersökning prenumererar ca 72 procent av samtliga tillfrågade på någon morgontidning. Andelen är något högre bland högutbildade (75 procent) än bland lågoch medelutbildade (71 respektive 70 procent). Den långsiktliga trenden sedan 1986 är att andelen prenumeranter minskat i samtliga utbildningsgrupper. Det är framför allt hög- och medelutbildade som har minskat sin andel prenumeranter, medan lågutbildade ligger relativt stabilt på strax över 70 procent. Undantaget för gruppen är dock en svacka runt 1998, då endast 67 procent uppgav att de hade en morgontidningsprenumeration. Figur 7 - Andel som uppger sig prenumerera på en morgontidning, efter utbildningsnivå , enligt SOM-institutets årliga undersökningar (procent) Låg Medel Hög Totalt År 2002 uppgav 65 procent av de studerande att de hade en prenumeration. Motsvarande andel bland förvärvsarbetande var 72 procent och bland ålderspensionärer 81 procent. Sålunda tycks det ganska klart att studerande inte tillhör den mer trogna skaran prenumeranter. Varför? Man kan kanske tycka att studenter borde vara den samhällsgrupp som framför allt skulle vara i behov av en morgontidningsprenumeration i syfte att följa med vad som händer i omvärlden, inte bara inom den egna utbildningen. Samtidigt är 6

8 dagstidningen inte den enda förmedlaren av nyheter och samhällsinformation. Kanske väljer studenterna att hämta mer information från TV och Internet, än från dagspress. Frågan om hur man knyter denna målgrupp till sin tidning dyker återigen upp. Syftet med detta PM har inte varit att söka ge svar på frågan, utan att förmedla den information som finns om studerande och deras tidningsvanor. Som grupp läser och prenumererar de i lägre utsträckning på morgontidningar än övriga. Att knyta flertalet av dem till sig och skapa trogna läsare kanske kan vara en viktig förutsättning för att bryta dagspressens fallande upplaga. Även om de senaste årens siffror tycks tyda på att studenterna har ökat sin tidningsläsning, finns det inget som garanterar en uppgång i mängden morgontidningsprenumeranter. Snarare visar statistiken att studenternas benägenhet att hålla sig med en morgontidning minskar. Referenser: SOM-undersökningen , SOM-institutet, Göteborgs Universitet Mediebarometer, åren , Nordicom - Sverige, Göteborgs Universitet Statistisk årsbok, åren , 1987, , Årsrapport för universitet & högskolor 1997, Årsrapport för universitet & högskolor 1998 Årsrapport för universitet & högskolor 1999 Universitet & Högskolor Högskoleverkets årsrapport 2001 Universitet & Högskolor Högskoleverkets årsrapport 2002 Utbildningsstatistisk årsbok 1986 Siffror om högskolan, 16; Utbildningsstatistisk årsbok 1988 Utbildningsstatistisk årsbok 1992 Utbildningsstatistisk årsbok 1995 Utbildningsstatistisk årsbok 1999 Utbildningsstatistisk årsbok 2000 Utbildningsstatistisk årsbok 2001 Siffror om högskolan, 16 SCB - Högskolenybörjare läsåren 1990/ /01 per universitet/högskola och kön PM Högskoleverket, Nybörjare och registrerade läsåret 1999/00 nya data från universitets- och högskoleregistret PM, Högskoleverket, Nya data från universitets- och högskoleregistret om nybörjare och registrerade läsåret 2000/01 PM Högskoleverket Ökat antal examina vid universitet och högskolor PM Högskoleverket Registrerade åren Rapport för universitet & högskolor 1997 Rapport för universitet & högskolor 1998 Rapport för universitet & högskolor 1999 Högskoleverkets NU-databas på Internet; Svensk ungdomsstatistik 19 SCB Statistiska meddelanden UF 20 SM

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Tidningsläsning bland arbetslösa

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Tidningsläsning bland arbetslösa INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 44 Tidningsläsning bland arbetslösa Ulrika Andersson 3 Tidningsläsning bland arbetslösa 199-talet

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 45 DET FÖRÄNDERLIGA SAMHÄLLET - ålderssammansättning, flyttning och hushållsstruktur i relation

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 46 TILL VILKET PRIS SOM HELST? - prenumeranter i förhållande till prenumerationspris Ulrika Andersson

Läs mer

Tidningsprenumeration bland invandrare

Tidningsprenumeration bland invandrare INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION (JMG) Göteborgs universitet Dagspresskollegiet PM nr. 58 Tidningsprenumeration bland invandrare Ulrika Andersson 2005 Tidningsprenumeration bland invandrare

Läs mer

Medieinnehav i hushållen hösten 2004

Medieinnehav i hushållen hösten 2004 INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION (JMG) Göteborgs universitet Dagspresskollegiet PM nr. 56 Medieinnehav i hushållen hösten 2004 Anna Olsén Antoni 2005 Medieinnehav i hushållen hösten

Läs mer

Att kurvan för dagspressens samlade upplaga har varit nedåtgående de senaste

Att kurvan för dagspressens samlade upplaga har varit nedåtgående de senaste Mot nya läsvanor? MOT NYA LÄSVANOR? ULRIKA ANDERSSON Att kurvan för dagspressens samlade upplaga har varit nedåtgående de senaste femton åren är ingen nyhet inom mediebranschen. En och annan chefredaktör

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet KONKURRENS ELLER KOMPLEMENT I OLIKA GRUPPER

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet KONKURRENS ELLER KOMPLEMENT I OLIKA GRUPPER INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 4 KONKURRENS ELLER KOMPLEMENT I OLIKA GRUPPER Karin Hellingwerf 23 Konkurrens eller komplement

Läs mer

Dagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik, medier och kommunikation. PM nr. 78

Dagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik, medier och kommunikation. PM nr. 78 Dagspresskollegiet Göteborgs universitet Institutionen för journalistik, medier och kommunikation PM nr. 78 Morgontidningsläsning på papper och webb samt prenumerationer i hushållen en tabellrapport Ingela

Läs mer

Hushållsprenumeration och morgontidningsläsning

Hushållsprenumeration och morgontidningsläsning Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation Dagspresskollegiet Dagspresskollegiet PM nr. 67 Hushållsprenumeration och morgontidningsläsning 1986-2006 Lennart Weibull 2007

Läs mer

De som tror på dagspressens snabba död verkar få alltmer stöd. Uppgifter om

De som tror på dagspressens snabba död verkar få alltmer stöd. Uppgifter om Morgontidningen kostar för mycket Morgontidningen kostar för mycket ULRIKA HEDMAN De som tror på dagspressens snabba död verkar få alltmer stöd. Uppgifter om det senaste årets utveckling på den amerikanska

Läs mer

Barnfamiljerna och tidningsprenumerationen en relation på väg att försvagas?

Barnfamiljerna och tidningsprenumerationen en relation på väg att försvagas? Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation Dagspresskollegiet Dagspresskollegiet PM nr. 66 Barnfamiljerna och tidningsprenumerationen en relation på väg att försvagas? Ingela

Läs mer

Tidningsmarknaden i Göteborgsregionen har förändrats en hel del sedan slutet

Tidningsmarknaden i Göteborgsregionen har förändrats en hel del sedan slutet Tidningsläsning i Göteborgsregionen TIDNINGSLÄSNING I GÖTEBORGSREGIONEN ANNIKA BERGSTRÖM OCH LENNART WEIBULL Tidningsmarknaden i Göteborgsregionen har förändrats en hel del sedan slutet av 1990-talet.

Läs mer

Bytt är bytt och kommer inte tillbaka?

Bytt är bytt och kommer inte tillbaka? Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation Dagspresskollegiet PM nr. 64 Bytt är bytt och kommer inte tillbaka? Unga och papperstidningar av olika slag. Exemplet Stockholm

Läs mer

Papper och webb två sidor av samma mynt?

Papper och webb två sidor av samma mynt? Papper och webb två sidor av samma mynt? Papper och webb två sidor av samma mynt? Annika Bergström och Lennart Weibull Under ett drygt decennium har vi nu sett de traditionella morgontidningarna i en delvis

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet TIDNINGAR OCH ANDRA MEDIER

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet TIDNINGAR OCH ANDRA MEDIER INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 39 TIDNINGAR OCH ANDRA MEDIER Karin Hellingwerf 3 Tidningar och andra medier Dagstidningsläsningen

Läs mer

Mars 2011 Svenskarnas skulder hos Kronofogden. Rapport från Soliditet

Mars 2011 Svenskarnas skulder hos Kronofogden. Rapport från Soliditet Mars 2011 Svenskarnas skulder hos Kronofogden Rapport från Soliditet 1 Svenskarnas skulder hos Kronofogden mars 2011 Sammanfattning Svenskarnas samlade skuld hos Kronofogdemyndigheten uppgick i mars 2011

Läs mer

Mot nya läsvanor? Ulrika Andersson. Texten är hämtad ur:

Mot nya läsvanor? Ulrika Andersson. Texten är hämtad ur: Mot nya läsvanor? Ulrika Andersson Texten är hämtad ur: Sören Holmberg och Lennart Weibull (red) Lyckan kommer, lyckan går SOM-institutet, Göteborgs universitet, rapport nr 36 Hela rapporten kan beställas

Läs mer

Vem kommer in, vem kommer ut?

Vem kommer in, vem kommer ut? Vem kommer in, vem kommer ut? UKÄ om social bakgrund och genomströmning i högskolan Helen Dryler, UKÄ UHR/Kvalitetsdrivet 2014: Breddad rekrytering, och sen då? Innehåll Vem kommer in? Social bakgrund

Läs mer

EN FÖRLORAD NYHETSGENERATION? (Eller: vill inte unga vuxna längre ha koll på läget?)

EN FÖRLORAD NYHETSGENERATION? (Eller: vill inte unga vuxna längre ha koll på läget?) EN FÖRLORAD NYHETSGENERATION? (Eller: vill inte unga vuxna längre ha koll på läget?) Jonas Ohlsson SOM-institutet Vetenskapsfestivalen 2013 100 Tidningsläsning bland unga vuxna, 1986 2012 (procent minst

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet ATTITYDER TILL REKLAM OCH ANNONSER I OLIKA MEDIER

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet ATTITYDER TILL REKLAM OCH ANNONSER I OLIKA MEDIER INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 50 ATTITYDER TILL REKLAM OCH ANNONSER I OLIKA MEDIER Josefine Sternvik 2003 Allmänheten och reklamen

Läs mer

Högskoleutbildning för nya jobb

Högskoleutbildning för nya jobb 2014-08-11 PM Högskoleutbildning för nya jobb Kravet på utbildning ökar på arbetsmarknaden. Men samtidigt som efterfrågan på högskoleutbildade ökar, minskar utbildningsplatserna på högskolan. I dag misslyckas

Läs mer

Radiolyssnande via olika apparater i befolkningen 9 79 år en genomsnittlig dag 2013 (procent)

Radiolyssnande via olika apparater i befolkningen 9 79 år en genomsnittlig dag 2013 (procent) December 2014: Radio Med anledning av SOU 2014:77 "Från analog till digital marksänd radio" passar vi på att lyfta fram hur befolkningen lyssnar på radio. Av ljudmedierna har radion den största andelen

Läs mer

Arbetsrapport nr 7. Läsvanestudien. En tabellrapport. Rudolf Antoni och Therese Eriksson JMG. Institutionen för Journalistik och Masskommunikation

Arbetsrapport nr 7. Läsvanestudien. En tabellrapport. Rudolf Antoni och Therese Eriksson JMG. Institutionen för Journalistik och Masskommunikation JMG Institutionen för Journalistik och Masskommunikation Arbetsrapport nr 7 Läsvanestudien En tabellrapport Rudolf Antoni och Therese Eriksson Arbetsrapport nr. 7 Läsvanestudien En tabellrapport Rudolf

Läs mer

Dagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation. PM nr. 76

Dagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation. PM nr. 76 Dagspresskollegiet Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation PM nr. 76 Vad är prisvärt? En jämförelse mellan allt från pappersmedier till balettföreställningar Ingela Wadbring

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. PM från Dagspresskollegiet nr. 49 PRIVATANNONSÖRER I DAGSPRESSEN

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. PM från Dagspresskollegiet nr. 49 PRIVATANNONSÖRER I DAGSPRESSEN INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 49 PRIVATANNONSÖRER I DAGSPRESSEN Josefine Sternvik 2003 Dagspressens annonsmarknad Annonserna

Läs mer

DAGSPRESSKOLLEGIET, GÖTEBORGS UNIVERSITET LÄSVANESTUDIEN FRÅN DAGSPRESSKOLLEGIET

DAGSPRESSKOLLEGIET, GÖTEBORGS UNIVERSITET LÄSVANESTUDIEN FRÅN DAGSPRESSKOLLEGIET LÄSVANESTUDIEN FRÅN DAGSPRESSKOLLEGIET VÅREN 15 DAGSPRESSKOLLEGIET Startade 1979 Huvudfinansiär 13-17: Carl-Olov och Jenz Hamrins stiftelse i Jönköping. Tidigare finansiär 1979-12: Tidningsutgivarna (TU).

Läs mer

Dagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation. PM nr. 71

Dagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation. PM nr. 71 Dagspresskollegiet Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation PM nr. 71 Flerkanalspubliceringens konsekvenser: ett trendbrott i användning av kvällspress Oscar Westlund

Läs mer

Analyser av utbildningar och studerande med fokus på: Svensk och utländsk bakgrund hos studerande inom yrkeshögskolan

Analyser av utbildningar och studerande med fokus på: Svensk och utländsk bakgrund hos studerande inom yrkeshögskolan Analyser av utbildningar och studerande med fokus på: Svensk och utländsk bakgrund hos studerande inom yrkeshögskolan yhmyndigheten.se 1 (13) Datum: 2011-11-17 Analyser av utbildningar och studerande

Läs mer

Delgrupper. Uppdelningen görs efter kön, ålder, antal barn i hushållet, utbildningsnivå, födelseland och boregion.

Delgrupper. Uppdelningen görs efter kön, ålder, antal barn i hushållet, utbildningsnivå, födelseland och boregion. Delgrupper I denna bilaga delas de ensamstående upp i delgrupper. Detta görs för att undersöka om den ekonomiska situationen och dess utveckling är densamma i alla sorts ensamförälderhushåll, eller om

Läs mer

Skilda studieförutsättningar En analys av studier, studieekonomi och hälsa utifrån föräldrarnas utbildningsbakgrund

Skilda studieförutsättningar En analys av studier, studieekonomi och hälsa utifrån föräldrarnas utbildningsbakgrund Diarienummer 2014-000-000 Skilda studieförutsättningar En analys av studier, studieekonomi och hälsa utifrån föräldrarnas utbildningsbakgrund CSN, rapport 2014:8 2 Diarienummer 2014-219-6424 Diarienummer

Läs mer

Studenter som inte slutför lärarutbildningen vart tar de vägen?

Studenter som inte slutför lärarutbildningen vart tar de vägen? Statistisk analys Ingeborg Amnéus Avdelningen för statistik och analys 08-563 088 09 ingeborg.amneus@hsv.se www.hsv.se Nummer: 2007/3 Studenter som inte slutför lärarutbildningen vart tar de vägen? En

Läs mer

KVÄLLSTIDNINGSLÄSNING PÅ PAPPER OCH DIGITALT

KVÄLLSTIDNINGSLÄSNING PÅ PAPPER OCH DIGITALT Kvällstidningsläsning på papper och digitalt KVÄLLSTIDNINGSLÄSNING PÅ PAPPER OCH DIGITALT MATHIAS A. FÄRDIGH OCH OSCAR WESTLUND F rågan om digitala mediers inverkan på traditionella medier är en angelägen

Läs mer

Antalet personer som skriver högskoleprovet minskar

Antalet personer som skriver högskoleprovet minskar STATISTISK ANALYS Nils Olsson Utredningsavdelningen 8-563 88 4 nils.olsson@hsv.se Mer information hittar du på www.hsv.se Nummer: 26/12 Antalet personer som skriver högskoleprovet minskar Antalet personer

Läs mer

SVENSKARS OCH INVANDRARES

SVENSKARS OCH INVANDRARES INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 36 SVENSKARS OCH INVANDRARES MEDIEINNEHAV OCH NYHETSKONSUMTION Ingela Wadbring 2002 De som kommit

Läs mer

Människors vanor att läsa lokala morgontidningar har hållit sig på en förhållandevis

Människors vanor att läsa lokala morgontidningar har hållit sig på en förhållandevis Lokala nyheter morgontidningarnas starka kort Lokala nyheter morgontidningarnas starka kort Ulrika Andersson Människors vanor att läsa lokala morgontidningar har hållit sig på en förhållandevis stabil

Läs mer

Skiftande mediepreferenser för annonser

Skiftande mediepreferenser för annonser Skiftande mediepreferenser för annonser Skiftande mediepreferenser för annonser Björn Danielsson och MARIE GRUSELL I Sverige var dagspressen under en lång period den dominerande kanalen för annonsering.

Läs mer

Vilket var/är det roligaste ämnet i skolan?

Vilket var/är det roligaste ämnet i skolan? Barnomsorg Vilket var/är det roligaste ämnet i skolan? Religion var det roligaste ämnet eftersom jag lärde mig så mycket om andra kulturer. Annika, 31 år Svenska är roligast för då kan jag läsa böcker

Läs mer

Beskrivning av etableringsmåttet. Andelen examinerade som har etablerat sig på arbetsmarknaden

Beskrivning av etableringsmåttet. Andelen examinerade som har etablerat sig på arbetsmarknaden Beskrivning av etableringsmåttet Andelen examinerade som har etablerat sig på arbetsmarknaden Etableringsmåttet Universitetskanslersämbetet, och tidigare Högskoleverket, har i uppdrag av regeringen att

Läs mer

Trångboddhet skillnaderna kvarstår 1

Trångboddhet skillnaderna kvarstår 1 Trångboddhet skillnaderna kvarstår 1 Sammanfattning Generellt sett är trångboddheten låg i Sverige idag. År 2002 var cirka 15 procent av hushållen trångbodda enligt norm 3, vilken innebär att det ska finnas

Läs mer

MORGONTIDNINGENS STÄLLNING BLAND UNGA HÖGUTBILDADE

MORGONTIDNINGENS STÄLLNING BLAND UNGA HÖGUTBILDADE Morgontidningens ställning bland unga högutbildade MORGONTIDNINGENS STÄLLNING BLAND UNGA HÖGUTBILDADE Jonas Ohlsson H ur ska det egentligen gå för den svenska dagspressen? Allt sedan de första nyhetssajterna

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Läsning som förutsättning för tidningsläsning

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Läsning som förutsättning för tidningsläsning INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 41 Läsning som förutsättning för tidningsläsning Ulrika Andersson 2003 1 Läsning som förutsättning

Läs mer

Allt fler med utländsk bakgrund studerar på högskolan men skillnaden mellan olika invandrargrupper är stor

Allt fler med utländsk bakgrund studerar på högskolan men skillnaden mellan olika invandrargrupper är stor FOKUS på arbetsmarknad och utbildning Fler med utländsk bakgrund studerar Allt fler med utländsk bakgrund studerar på högskolan men skillnaden mellan olika invandrargrupper är stor Anna Gärdqvist 19 Många

Läs mer

Nya svenskar och svenska medier Ulrika Andersson

Nya svenskar och svenska medier Ulrika Andersson Arbetsrapport nr 34 Nya svenskar och svenska medier Ulrika Andersson 1 Innehållsförteckning Förord 2 1. Inledning 3 Invandrare eller inte en definitionsfråga Studiens uppläggning 2. Från arbetskraftsinvandring

Läs mer

Trender och tendenser i högskolan UKÄ ÅRSRAPPORT

Trender och tendenser i högskolan UKÄ ÅRSRAPPORT Trender och tendenser i högskolan UKÄ ÅRSRAPPORT 2016 7 Efter flera år med kraftiga intäktsökningar för forskning och utbildning på forskarnivå skedde ett litet trendbrott vad gäller lärosätenas finansiering

Läs mer

Vilka bor i hyresrätt och hur har det förändrats?

Vilka bor i hyresrätt och hur har det förändrats? 1 (5) Handläggare Datum Sven Bergenstråhle 2005-01-31 Vilka bor i hyresrätt och hur har det förändrats? I december 2004 publicerade Statistiska centralbyrån en sammanställning från Undersökningen av levnadsförhållanden

Läs mer

Färre nybörjare i högskolan för femte året i rad

Färre nybörjare i högskolan för femte året i rad STATISTISK ANALYS 1(8) Avdelning /löpnummer 215-12-8/7 Analysavdelningen Handläggare Niklas Karlsson 8-563 87 88 niklas.karlsson@uka.se Universitetskanslersämbetets statistiska analyser är en av formerna

Läs mer

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats.

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats. 2011-08-08 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur

Läs mer

Social bakgrund och genomströmning i högskolan

Social bakgrund och genomströmning i högskolan , Rapport 2013:4 Social bakgrund och genomströmning i högskolan En studie av långa och medellånga yrkesexamensprogram Social bakgrund och genomströmning i högskolan En studie av långa och medellånga yrkesexamensprogram

Läs mer

5. Högskolenivå. Svensk högskoleutbildning i ett internationellt perspektiv

5. Högskolenivå. Svensk högskoleutbildning i ett internationellt perspektiv Högskolenivå 5 5. Högskolenivå Svensk högskoleutbildning i ett internationellt perspektiv ISCED Klassificering av utbildningarna på primär-, sekundär- och tertiärskolenivå finns i utbildningsnomenklaturen

Läs mer

Higher education. International mobility in higher education from a Swedish perspective 2013/14. Fler svenskar studerar utomlands

Higher education. International mobility in higher education from a Swedish perspective 2013/14. Fler svenskar studerar utomlands UF 20 SM 1402 Universitet och högskolor Internationell studentmobilitet i högskolan 2013/14 Higher education. International mobility in higher education from a Swedish perspective 2013/14 I korta drag

Läs mer

Utbildning på forskarnivå

Utbildning på forskarnivå Utbildning på forskarnivå År 216 ökade antalet doktorsexamina jämfört med föregående år och var det högsta antalet någonsin. En förklaring till ökningen är att doktorandnybörjarna blev fler under perioden

Läs mer

Allt färre lärare med ped. utbildning

Allt färre lärare med ped. utbildning Fokus på arbetsmarknad och utbildning Allt färre lärare med ped. utbildning Allt färre lärare med pedagogisk utbildning Anders Karlsson 12 Grund- och gymnasieskolan visar likartade tendenser när det gäller

Läs mer

Arbetslöshetsrisken för sysselsatta understiger befolkningens genomsnittliga nivå

Arbetslöshetsrisken för sysselsatta understiger befolkningens genomsnittliga nivå Befolkning 2013 Sysselsättning 2012 Bakgrundsuppgifter om arbetslösa Hög utbildning skyddar mot arbetslöshet Enligt Statistikcentralens sysselsättningsstatistik uppgick antalet 18 64-åriga sysselsatta

Läs mer

Utbildning på forskarnivå

Utbildning på forskarnivå Utbildning på forskarnivå Flera lärosäten har under de senaste åren avvecklat utbildningsbidrag och beslutat att doktoranderna ska ha en doktorandanställning eller en annan anställning vid lärosätet. Förändringen

Läs mer

Övergångar från gymnasium till högskola 2012

Övergångar från gymnasium till högskola 2012 FS 2013:7 2013-11-04 FOKUS: STATISTIK Övergångar från gymnasium till högskola 2012 Detta dokument redovisar två olika sätt att mäta övergångsfrekvensen till högskolestudier. Måtten mäter olika saker men

Läs mer

Tema Ungdomsarbetslöshet

Tema Ungdomsarbetslöshet Tema Ungdomsarbetslöshet Arbetslösheten ökade bland ungdomar Under första kvartalet 2009 var 142 000 ungdomar i åldern 15-24 år arbetslösa, vilket motsvarar en relativ arbetslöshet på 24,4 procent. Här

Läs mer

Forskande och undervisande personal

Forskande och undervisande personal Universitetskanslersämbetet och SCB 9 UF 23 SM 1301 Forskande och undervisande personal I gruppen forskande och undervisande personal ingår anställningskategorierna, professorer, lektorer, adjunkter, meriteringsanställningar

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Internetanvändning med och utan bredband

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Internetanvändning med och utan bredband INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 65 Internetanvändning med och utan bredband Annika Bergström 2007 1 Internetanvändning med och

Läs mer

Tidningarna i ett föränderligt medielandskap

Tidningarna i ett föränderligt medielandskap Tidningarna i ett föränderligt medielandskap Lennart Weibull Tidningsläsning i Göteborgsregionen Dagspresskollegiet Göteborgs universitet Regelbunden läsning av morgontidningar i Göteborgsregionen, 1998-9

Läs mer

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2014

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2014 UF 21 SM 1501 Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2014 Third-cycle students and third-cycle qualifications 2014 I korta drag Antalet doktorandnybörjare i stort sett oförändrat

Läs mer

Inresande studenters prestationsgrad fortsätter att öka En analys av studenternas prestationsgrad för läsåren 2004/ /13.

Inresande studenters prestationsgrad fortsätter att öka En analys av studenternas prestationsgrad för läsåren 2004/ /13. STATISTISK ANALYS 1(13) Avdelning / löpnummer 2015-09-01 / 4 Analysavdelningen Handläggare Håkan Andersson 08-563 088 90 hakan.andersson@uka.se Universitetskanslersämbetets statistiska analyser är en av

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Direktreklam: utveckling, användning, värdering

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Direktreklam: utveckling, användning, värdering INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 51 Direktreklam: utveckling, användning, värdering Ingela Wadbring 2003 Inledning Under det senaste

Läs mer

Om 50 procentmålet. Hur är det nu och hur blir det i framtiden? (Lars Brandell , rättad )

Om 50 procentmålet. Hur är det nu och hur blir det i framtiden? (Lars Brandell , rättad ) 1 Om 50 procentmålet Inledning Hur är det nu och hur blir det i framtiden? (Lars Brandell 2005-12-18, rättad 2006-01-04) Denna rapport handlar om målet att på sikt skall 50 procent av varje årsklass ha

Läs mer

Fler börjar studera vid universitet och högskolor igen

Fler börjar studera vid universitet och högskolor igen 1 Statistisk analys Stig Forneng Avdelningen för statistik och analys 20 november 2007 2007/8 08-563 087 75 stig.forneng@hsv.se www.hsv.se Fler börjar studera vid universitet och högskolor igen Preliminära

Läs mer

Vilket var/är det roligaste ämnet i skolan?

Vilket var/är det roligaste ämnet i skolan? Utbildning Arbete Vilket var/är det roligaste ämnet i skolan? Matte! För språk var jag värdelös i och gympa också. Maggan, 59 år Ett av de roligaste ämnena i skolan var kemi, mycket tack vare en underhållande

Läs mer

utvärderingsavdelningen 2015-03-17 Dnr 2014:01149 1 (40)

utvärderingsavdelningen 2015-03-17 Dnr 2014:01149 1 (40) PM utvärderingsavdelningen Dnr 2014:01149 1 (40) Beskrivande statistik om elever i försöksverksamhet med riksrekyterande gymnasial spetsutbildning. Förstaårselever i årskullarna 2011/2012, 2012/2013 och

Läs mer

Studenternas bostadssituation några resultat från en pågående undersökning

Studenternas bostadssituation några resultat från en pågående undersökning 1 STATISTIK& ANALYS Lars Brandell och Per Gillström 2002-07-04 Studenternas bostadssituation några resultat från en pågående undersökning Sammanfattning Dagen studenter bor till större delen i lägenheter

Läs mer

Inkomstfördelning och välfärd 2015

Inkomstfördelning och välfärd 2015 Översikter och indikatorer 2013:1 Översikter och indikatorer 2015:5 Publicerad: 5-11-2015 Sanna Roos, vik. statistiker, tel. +358 (0)18 25 495 Inkomstfördelning och välfärd 2015 I korthet - Ålands välfärdsnivå

Läs mer

TEMARAPPORT 2013:3 UTBILDNING. Inträdet på arbetsmarknaden för universitets- och högskolestuderande. Nybörjare 2005/06

TEMARAPPORT 2013:3 UTBILDNING. Inträdet på arbetsmarknaden för universitets- och högskolestuderande. Nybörjare 2005/06 TEMARAPPORT 2013:3 UTBILDNING Inträdet på arbetsmarknaden för universitets- och högskolestuderande. Nybörjare 2005/06 TEMARAPPORT 2013:3 UTBILDNING Inträdet på arbetsmarknaden för universitets- och högskolestuderande.

Läs mer

Livslångt lärande. Ann-Charlotte Larsson och Peter Öberg 16

Livslångt lärande. Ann-Charlotte Larsson och Peter Öberg 16 Fokus på arbetsmarknad och utbildning Ann-Charlotte Larsson och Peter Öberg 16 Alla vuxna skall ges möjlighet att utvidga sina kunskaper och utveckla sin kompetens i syfte att främja personlig utveckling,

Läs mer

Internationell studentmobilitet i högskolan 2012/13 International mobility in higher education from a Swedish perspective 2012/13

Internationell studentmobilitet i högskolan 2012/13 International mobility in higher education from a Swedish perspective 2012/13 UF 20 SM 1302 Universitet och högskolor Internationell studentmobilitet i högskolan 2012/13 International mobility in higher education from a Swedish perspective 2012/13 I korta drag Fler svenskar studerar

Läs mer

Utbildningskostnader

Utbildningskostnader Utbildningskostnader 7 7. Utbildningskostnader Utbildningskostnadernas andel av BNP Utbildningskostnadernas andel av BNP visar ländernas fördelning av resurser till utbildning i relation till värdet av

Läs mer

Nyckeltal för yrkesexamensprogram

Nyckeltal för yrkesexamensprogram Nyckeltal för yrkesexamensprogram I detta avsnitt redovisas antalsuppgifter och andra karakteristika för ett antal utbildningsprogram som leder till en yrkesexamen på grundnivå eller avancerad nivå. Nyckeltal

Läs mer

Nytillskott och rekryteringsbehov

Nytillskott och rekryteringsbehov Nytillskott och rekryteringsbehov Resultat på övergripande nivå Under de goda tillväxtåren i slutet av 199-talet och början av 2-talet ökade tillskottet av arbetskraft och alltfler rekryterades. Det innebar

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västra Götalands län i slutet av februari månad 2011

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västra Götalands län i slutet av februari månad 2011 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Göteborg, 11 mars 2011 Jens Sandahl, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Västra Götalands län i slutet av februari månad

Läs mer

Utbildningen i Sverige

Utbildningen i Sverige Utbildningen i Sverige Vilket var/är det roligaste ämnet i skolan? Musik i grundskolan och Sömnad på gymnasiet, för att det är kul och praktiska ämnen. Annelie, 16 år Jag har alltid tyckt att biologi varit

Läs mer

De anställdas möjligheter till semester den tidigare negativa trenden verkar ha brutits

De anställdas möjligheter till semester den tidigare negativa trenden verkar ha brutits De anställdas möjligheter till semester den tidigare negativa trenden verkar ha brutits Ett faktamaterial om välfärdsutvecklingen Nummer 67 Löne- och välfärdsenheten, LO Sven Nelander och Ingela Goding

Läs mer

Nya svenskar och svenska medier

Nya svenskar och svenska medier Arbetsrapport nr. 34 Nya svenskar och svenska medier Ulrika Andersson Arbetsrapport nr. 34 Nya svenskar och svenska medier Ulrika Andersson ISSN 1101-4679 GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för Journalistik

Läs mer

JMG. Fokus på unga vuxna. Sociala förändringar och växande medieutbud skapar nya medievanor bland unga. Arbetsrapport nr. 46.

JMG. Fokus på unga vuxna. Sociala förändringar och växande medieutbud skapar nya medievanor bland unga. Arbetsrapport nr. 46. JMG Institutionen för Journalistik och Masskommunikation Arbetsrapport nr. 46 Fokus på unga vuxna Sociala förändringar och växande medieutbud skapar nya medievanor bland unga Ulrika Andersson Arbetsrapport

Läs mer

Utländsk bakgrund för studerande i grundutbildning och forskarutbildning 2004/05

Utländsk bakgrund för studerande i grundutbildning och forskarutbildning 2004/05 UF 19 SM 0601 Utländsk bakgrund för studerande i grundutbildning och forskarutbildning 2004/05 Undergraduate students and postgraduate students with foreign background 2004/05 I korta drag Andelen nybörjare

Läs mer

2005:3. Bostadstillägg till pensionärer m.fl ISSN

2005:3. Bostadstillägg till pensionärer m.fl ISSN 2005:3 Bostadstillägg till pensionärer m.fl. 1995 2004 ISSN 1652-9863 Statistikinformation försäkringsstatistik Bostadstillägg till pensionärer m.fl. 1995 2004 Utgivare: Upplysningar: Försäkringskassan

Läs mer

EUROSTUDENT V. En kort inblick i studenternas ekonomi

EUROSTUDENT V. En kort inblick i studenternas ekonomi EUROSTUDENT V En kort inblick i studenternas ekonomi En kort inblick i studenternas ekonomi EUROSTUDENT V En kort inblick i studenternas ekonomi - EUROSTUDENT V Universitets- och högskolerådet 2015 Avdelningen

Läs mer

Vi fortsätter att föda fler barn

Vi fortsätter att föda fler barn Vi fortsätter att föda fler barn En historisk tillbakablick på barnafödandet i Sverige visar en uppåtgående trend under 1800-talet och kraftiga svängningar under 1900-talet. Idag beräknas kvinnor i genomsnitt

Läs mer

Fler barn bor växelvis hos mamma och pappa

Fler barn bor växelvis hos mamma och pappa Fler barn bor växelvis hos mamma och pappa Vart tredje barn med särlevande föräldrar bor växelvis hos sina föräldrar. Om separationen mellan föräldrarna skett under de senaste åren bor hälften av barnen

Läs mer

Brevvanor 2008. en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information

Brevvanor 2008. en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information Posten AB - 1 Förord På drygt ett decennium har sätten vi kommunicerar med varandra på förändrats i grunden. Från

Läs mer

Fakta om statistiken. Detta omfattar statistiken

Fakta om statistiken. Detta omfattar statistiken Universitetskanslersämbetet och SCB 82 UF 19 SM 1401 Fakta om statistiken Detta omfattar statistiken Statistiken om högskolestuderande med utländsk bakgrund omfattar det totala antalet studenter på grundnivå,

Läs mer

Göteborgarnas förhållande till Svenska kyrkan har undersökts via SOM-institutet

Göteborgarnas förhållande till Svenska kyrkan har undersökts via SOM-institutet Göteborgarnas relation till kyrka och religion Göteborgarnas relation till kyrka och religion Jan Strid Göteborgarnas förhållande till Svenska kyrkan har undersökts via SOM-institutet sedan 1990-talets

Läs mer

Fakta om statistiken. Detta omfattar statistiken

Fakta om statistiken. Detta omfattar statistiken Universitetskanslersämbetet och SCB 77 UF 20 SM 1303 Fakta om statistiken Detta omfattar statistiken Statistiken om studenter och examina i högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå görs från

Läs mer

Sysselsättning, hälsa och dödlighet

Sysselsättning, hälsa och dödlighet 22, hälsa och dödlighet Figurerna på följande sidor visar andelen överlevande, andelen med god hälsa och andelen sysselsatta män och kvinnor födda 1930, 1945 och 1955. Som tidigare nämnts beräknas förväntat

Läs mer

VAD MENAS MED NEGATIVA NYHETER?

VAD MENAS MED NEGATIVA NYHETER? VAD MENAS MED NEGATIVA NYHETER? LENNART WEIBULL Människors dagstidningsläsning bygger på vanor. Vi etablerar våra läsrutiner oavsett om det är vid frukostbordet, på pendeltåget eller i lunchrummet på arbetsplatsen.

Läs mer

Det var vanligare med besvär av huvudvärk bland kvinnor än bland män. Det fanns inga statistiskt säkerställda skillnader mellan åren.

Det var vanligare med besvär av huvudvärk bland kvinnor än bland män. Det fanns inga statistiskt säkerställda skillnader mellan åren. Resultat från nationella folkhälsoenkäten - psykisk hälsa Katarina Paulsson, Statens folkhälsoinstitut Lätta eller svåra besvär av huvudvärk Andel med besvär av huvudvärk (%) 3 3 3 3 3 1 1 1 Figur 1. Andel

Läs mer

Arbetsmarknadsrapport 2012

Arbetsmarknadsrapport 2012 Procent Arbetsmarknadsrapport 2012 1,8 1,6 1,4 1,2 0,8 0,6 0,4 0,2 Ersättningstagare mars 2011 mars 2012 Arbetslösheten bland Juseks medlemmar är fortsatt låg. I mars 2012 var den 1,2 procent och därmed

Läs mer

Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling

Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling Kommunstyrelseförvaltningen Ylva Petersson 2016-05-03 Innehåll 1 Inledning 5 2 Befolkningsutveckling 6 3 Befolkningsförändring 7 3.1 Födda... 8 3.1.1 Födda

Läs mer

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Bilden av förorten så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Författare: Mats Wingborg Bilden av förorten är skriven på uppdrag av projektet Mediebild

Läs mer

Fortsatt hög andel av nybörjarna vid universitet och högskolor har studerat i kommunal vuxenutbildning (komvux)

Fortsatt hög andel av nybörjarna vid universitet och högskolor har studerat i kommunal vuxenutbildning (komvux) STATISTIK & ANALYS Torbjörn Lindqvist 2004-02-16 Fortsatt hög andel av nybörjarna vid universitet och högskolor har studerat i kommunal vuxenutbildning (komvux) Nära hälften av de nya studenterna vid universitet

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i april 2011

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i april 2011 Blekinge, 13 maj 2011 Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i april 2011 Antalet nyanmälda platser ökar kraftigt Under den senaste månaden nyanmäldes 670 1 lediga platser till länets arbetsförmedlingar,

Läs mer

Funktionsnedsattas situation på arbetsmarknaden 4:e kvartalet 2008. En tilläggsundersökning till arbetskraftsundersökningen, AKU.

Funktionsnedsattas situation på arbetsmarknaden 4:e kvartalet 2008. En tilläggsundersökning till arbetskraftsundersökningen, AKU. Sammanställning av Funktionsnedsattas situation på arbetsmarknaden 4:e kvartalet 2008. En tilläggsundersökning till arbetskraftsundersökningen, AKU. Publikation 2009:3, utgiven av Arbetsförmedlingen och

Läs mer

De senaste årens utveckling

De senaste årens utveckling Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen

Läs mer

Sammanfattning av Socialförsäkringsrapport 2011:09

Sammanfattning av Socialförsäkringsrapport 2011:09 Sammanfattning av Socialförsäkringsrapport 2011:09 Populationen i föreliggande undersökning består av de 5,13 miljoner individer, 20 år och äldre, som besökt tandvården en eller flera gånger under perioden

Läs mer

Var tionde hushåll saknar buffert

Var tionde hushåll saknar buffert Var tionde hushåll saknar buffert Kreditbarometer September 2014 Välkomen till Lindorffs kreditbarometer På senare år har svenskarnas skuldsättning debatterats flitigt. Hösten 2010 infördes ett bolånetak

Läs mer