INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet ATTITYDER TILL REKLAM OCH ANNONSER I OLIKA MEDIER

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet ATTITYDER TILL REKLAM OCH ANNONSER I OLIKA MEDIER"

Transkript

1 INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 50 ATTITYDER TILL REKLAM OCH ANNONSER I OLIKA MEDIER Josefine Sternvik 2003

2 Allmänheten och reklamen Människor möts ständigt av reklam och annonser i olika former. 1 Det finns runt omkring oss i vårt dagliga liv. En stor del av den reklam som vi nås av får vi till oss genom våra medier. Människor tar del av olika medier i olika utsträckning. 84 procent ser exempelvis på TV en genomsnittlig dag, medan endast 28 procent läser en kvällstidning under samma period. 2 Enligt Mediebarometern 2002 tar människor i störst utsträckning del av reklamen i TV och morgontidningen samt den reklam som kommer till oss direkt i brevlådan. När det gäller reklam i massmedierna så speglar detta ganska bra de olika mediernas spridning. Reklam på Internet 7 Reklam i kvällstidning 9 Radioreklam 18 Direktreklam Reklam i morgontidning TV-reklam Figur 1 Andel av allmänheten som tagit del av reklam i olika medier en genomsnittlig dag (%) Källa: Mediebarometern 2002 (Nordicom-Sverige) Hur olika grupper av människor tar del av reklamen i enskilda medier ger också en bild av vilken publik mediet i huvudsak har. TV-reklamen ses till exempel i större utsträckning bland yngre och morgontidningens reklam läses i större utsträckning bland medelålders. 3 Måtten på hur många som tar del av reklamen i de olika medierna säger visserligen något om reklamens kvantitet, men inget om dess kvalitet. De säger ingenting om hur reklamen i de olika medierna egentligen fungerar. Vilka anser sig till exempel ha nytta av olika reklamformer när de ska göra inköp? Vilka bedömer reklamen som intressant och vilka stör sig på den? Detta PM har för avsikt att belysa några av dessa kvalitetsaspekter, genom att visa hur olika människor bedömer reklam i olika medier i fråga om vilken reklamform man anser vara till mest nytta inför inköp samt vilken man anser vara mest tillförlitlig, mest intressant, mest informativ, mest störande och mest roande. 4 1 Begreppet reklam används fortsättningsvis som gemensam betäckning på både reklam och annonser. 2 Mediebarometern Medie-Notiser, Nordicom-Sverige, Göteborgs universitet, nr För en utförligare diskussion om hur människor tar del av reklam och annonser i olika medier se Wadbring, Ingela (2003) Direktreklam: utveckling, användning, värdering. PM nr. 51 från Dagspresskollegiet: 4 Resterande delen av detta PM bygger på data hämtade från SOM-undersökningen 2002, om inget annat anges. I denna undersökning ombads svarspersonerna att ta ställning till olika egenskaper hos annonser/reklam i olika massmedier. Svarspersonerna fick jämföra reklamen i morgontidningen, kvällstidningen, TV, Internet och direktreklam samt övrigt alternativ, (d.v.s. ingen av dessa medier) i fråga om vilken av dessa mediers reklam som man ansåg vara till mest nytta inför inköp, mest tillförlitlig, mest intressant, mest informativ, mest störande och mest roande. Svarspersonerna kunde också ange att de inte hade någon uppfattning i frågan. De som inte svarat på frågan eller angivit att de inte har någon uppfattning redovisas inte i diagrammen och tabellerna. 12 procent av de tillfrågade valde att inte svara på någon av frågorna om reklamen. Den andel som angivit att de saknar uppfattning skiljer sig åt mellan de olika alternativen och redovisas i den inledande texten till varje avsnitt. För en sammanfattning av bortfall se metodrutan längst bak i detta PM. 2

3 Nytta av reklam vid inköp Reklam syftar i de flesta fall till att i slutändan sälja varor eller tjänster. Ett mått på att en reklaminsats lyckats skulle därför rimligen kunna mätas i hur många som anser att de haft nytta av en viss reklam vid inköp av en utannonserad vara eller tjänst. Femton procent av svarspersonerna har angivit att de inte har någon uppfattning, vilket kan tolkas som om att det är svårt att avgöra hur mycket reklamen påverkar en själv som individ. Många av de som undvikit att svara på frågan tar inte heller regelbundet del av något reklammedium, vilket torde försvåra bedömningen ytterligare. Vilken reklam man har användning av vid inköp hänger givetvis samman med vad man ska köpa. Olika medier är bra för reklam av olika slag. 5 Generellt sett är det framförallt den reklam som publiceras i morgontidningen och den som vi får direkt hem i brevlådan i form av direktreklam som människor anser sig ha nytta av vid inköp av varor och tjänster. Övriga medier hamnar på en betydligt lägre nivå. Att morgontidningen och direktreklamen hamnar högt i detta avseende har säkert att göra med att reklamen i dessa medier oftast är lokal, vilket gör det lättare för människor att relatera denna reklam till sig själv. Reklam i morgontidning 42 Direktreklam 40 TV-reklam 6 Reklam i kvällstidning Reklam på Internet 1 1. Ingen av dessa Figur 2 Allmänhetens bedömning av vilken nytta man anser sig ha av reklam i olika medier när man ska göra inköp (%) TV-reklamen tillskrivs anmärkningsvärt lite nytta i detta avseende, speciellt sett i relation till hur många som angivit att de tar del av denna form av reklam. Men TV-reklamen har olika betydelse för olika människor. Hur man värderar TV-reklamens nytta inför inköp skiljer sig exempelvis väsentligt åt mellan olika åldersgrupper. Tabell 1 Andel av allmänheten som bedömer att de har nytta av reklamen i olika medier när de ska göra inköp (%) KÖN ÅLDER UTBILDNING totalt man kvinna låg medel hög TV-reklam Reklam i morgontidning Reklam i kvällstidning Direktreklam Reklam på Internet Inget av dessa Totalt (%) Totalt (N) se till exempel Tidningsutgivarnas rapporter: Medier som underlag för köpbeslut. Tidningsutgivarna rapport nr ; samt Undersökning: annonser som underlag för köpbeslut. Tidningsutgivarna nr

4 Tendensen är att yngre upplever sig ha större nytta av TV-reklamen inför inköp än äldre. Skillnaderna i detta avseende är förhållandevis stora. En fjärdedel av ungdomarna anser sig ha mest nytta av TV-reklamen, medan motsvarande andel för de äldre och medelålders hamnar på omkring 4 procent. Även direktreklamen prioriteras mer av de yngre reklamanvändarna än av de äldre i fråga om nytta vid inköp. Beträffande morgontidningsreklamen råder det motsatt förhållande; större andel äldre än yngre anser att reklamen i morgontidningen är till störst nytta då man ska handla. Sett i relation till utbildningsnivå är det framförallt de med medelhög utbildning, oftast yngre personer, som skiljer ut sig. De anser sig ha mindre nytta än övriga av reklamen i morgontidningen och mer nytta av direktreklam och TV-reklam. Högutbildade använder sig i mindre utsträckning av direktreklam inför inköp samtidigt som personer med denna utbildningsnivå är de enda som har nytta av Internet då de ska göra inköp. Människors angivna uppfattning om vilken reklamform man har mest nytta av vid inköp speglar deras medieanvändning. De som inte använder ett medium tar följaktligen inte heller del av dess reklam och anser sig heller inte ha nytta av denna när de ska handla. I princip kan man säga att ju högre grad av användning, desto större nytta. Det finns dock ett undantag i detta avseende; direktreklamen. Den största användargruppen de äldre anser sig ha minst nytta av direktreklam vid inköp, vilket kan säga något om hur olika människor använder denna reklamform på olika sätt och med olika syften. 6 Tillförlitlig reklam När man bedömer reklamegenskaper är det i många fall svårt att se till reklamen utan att samtidigt betrakta det medium som reklamen publiceras i. Synen på reklam tenderar att påverkas av synen på mediet som reklamen förekommer i. När man ställer en fråga om hur tillförlitlig reklam är i olika medier är det således svårt att avgöra om det är medierna eller reklamen som bedöms. Då svarspersonerna fått ta ställning till vilken reklam som de anser vara mest tillförlitlig har så stor andel som 34 procent ingen uppfattning i frågan. Det stora bortfallet hänger troligtvis samman med den ovan nämnda problematiken om att veta vad det är man bedömer. Resultatet kan också tolkas som att svarspersonerna upplever det svårt att avgöra vad som är tillförlitlig reklam. Begreppet tillförlitlig är förhållandevis abstrakt och olika människor kan lägga olika innebörd i begreppet. 7 Reklam som publiceras i morgontidningarna upplevs vara mest tillförlitlig, enligt allmänhetens bedömning. Minst tillförlitlig är reklamen i kvällspressen och på Internet, men även TV-reklamen hamnar på en låg nivå i detta avseende. 6 se Wadbring, Ingela (2003) Direktreklam: utveckling, användning, värdering. PM nr. 51 från Dagspresskollegiet: 7 Ohlsson, Anders (1986);156ff) Att svara eller inte svara det är frågan. Arbetsrapport nummer 12, avdelningen för masskommunikation, Göteborgs universitet. 4

5 Reklam i morgontidning 47 Direktreklam 20 TV-reklam 4 Reklam i kvällstidning Reklam på Internet 2 2. Ingen av dessa Figur 3 Andel av allmänheten som bedömer att reklamen i olika medier är mest tillförlitlig (%) En fjärdedel av svarspersonerna anser att det finns andra reklamformer än de ovan specificerade som är mer tillförlitliga. De angivna reklamformerna utgör endast en del av all reklam som finns. För att nämna några andra vanliga reklamformer kan nämnas radioreklam, utomhusreklam, reklam på bio samt olika former av reklam via sponsring. Det råder ingen nämnvärd skillnad mellan hur människor i olika sociala grupper bedömer reklamen i de olika medierna i fråga om tillförlitlighet. Oavsett om man är gammal eller ung, man eller kvinna, hög- eller lågutbildad så värderas morgontidningens reklam som mest tillförlitlig, följt att direktreklamen. Tabell 2 Andel av allmänheten som bedömer att reklamen i olika medier är mest tillförlitlig, fördelat på kön, ålder och utbildning (%) KÖN ÅLDER UTBILDNING totalt man kvinna låg medel hög TV-reklam Reklam i morgontidning Reklam i kvällstidning Direktreklam Reklam på Internet Inget av dessa Totalt (%) Totalt (N) Det finns ett tydligt samspel mellan allmänhetens uppfattning om reklamens tillförlitlighet i olika medier och hur man betraktar själva medierna och mediernas innehåll i detta avseende. Generellt sett kan man säga att reklam upplevs bli mer tillförlitlig om den exponeras i media som kopplas samman med dessa kvalitéer. Den typ av reklam som värderas högt i fråga om tillförlitlighet återfinns i de medier som i sig ofta bedöms som tillförlitliga och vars innehåll allmänheten generellt sett har högt förtroende för. 8 Allmänheten har exempelvis högt förtroende för morgontidningens innehåll och lågt förtroende för kvällspressens. Beträffande förtroendet för TV-innehållet beror det på vilken kanal som avses. SVT och TV4 har högt förtroende medan de andra reklamkanalerna har lågt. 8 SOM-undersökningen 2002, SOM-institutet, Göteborgs universitet; Medieprofiler 2003 En undersökning om mediernas kvalitéer och funktioner. Tidningsutgivarna, rapport nr

6 Intressant reklam Varje dag utsätts vi för ett stort antal reklammeddelanden som vi skall sortera och värdera. En del av dessa kommer att selekteras bort eller inte uppmärksammas, många därför att de upplevs som ointressanta. För att öka chanserna att människor tar del av reklamen är det således viktigt att göra denna intressant för mottagarna. Nästan två tredjedelar (28%) har ansett sig ha någon uppfattning om vilken sorts reklam som är mest intressant. Det stora bortfallet kan säga något om svårigheterna att bedöma vad som är intressant reklam. Det kan också tolkas som ett visst motstånd hos människor att tillskriva reklam denna egenskap. Reklam i morgontidning 35 Direktreklam 30 TV-reklam 10 Reklam i kvällstidning Reklam på internet 3 3. Ingen av dessa Figur 4 Andel av allmänheten som bedömer att reklamen i olika medier är mest intressant (%) Reklamen i morgontidningen och direktreklamen anses mer än övriga reklamformer vara intressanta. En knapp femtedel bedömer att det finns annan reklam än de ovan specificerade som är mer intressant. Som frågan är ställd går det endast att spekulera i vilka dessa reklamformer kan vara men det kan exempelvis handla om radioreklam, utomhusreklam eller bioreklam. Människor i olika sociala grupper har något olika uppfattning om hur intressant reklamen är i de olika medierna. Kvinnor anser till exempel i större utsträckning än män att direktreklamen är intressant. Tabell 3 Andel av allmänheten som bedömer att reklamen i olika medier är mest intressant, fördelat på kön, ålder och utbildning (%) KÖN ÅLDER UTBILDNING totalt man kvinna låg medel hög TV-reklam Reklam i morgontidning Reklam i kvällstidning Direktreklam Reklam på Internet Inget av dessa Totalt (%) Totalt (N) Också åldern har betydelse i detta sammanhang. De yngre, det vill säga de i åldern 15 till 29, anser i större utsträckning än äldre att direktreklamen är den mest intressanta reklamformen 6

7 av de angivna, följt av reklamen i morgontidningen. Även TV-reklam anses av en stor andel av de yngre vara intressant. Ju äldre svarspersonerna är desto större andel anser att reklamen i morgontidningen är intressant och TV-reklamen är ointressant. Synen på direktreklam tenderar till stor del att vara utbildningsrelaterad. Ju lägre utbildning, desto mer intressant blir direktreklamen. Utbildningsnivån har annars ingen större betydelse för hur man värderar reklamen i de övriga medierna i fråga om hur intressant den bedöms vara. Vad som gör en viss sorts reklam intressant är det inte lätt att avgöra. En gemensam synpunkt som styr reklamens intressanthet tycks dock hänga samman med vilken nytta man anser sig ha av den inför inköp. Det finns ett visst samband mellan hur man bedömer reklam ifråga om nytta och intresse. Generellt sett kan man säga att de som tycker att en viss reklamform är intressant också anser sig ha nytta av den då de handlar. Informativ reklam Ett vanligt sätt att utforma reklam på är att lyfta fram fakta och information kring en produkt och på så sätt försöka övertyga oss om att produkten är bäst. Många reklamkampanjer framhåller också emotionella argument medan andra vädjar till plånboken. Olika medier tenderar att ha olika slags reklambudskap. Om man är ute efter informativ reklam ska man, enligt allmänheten, titta i morgontidningen eller i direktreklamen. Det är framförallt i dessa medier som den informativa reklamen förekommer. Reklam i morgontidning 36 Direktreklam 32 TV-reklam 11 Reklam på internet 5 Reklam i kvällstidning 4. Ingen av dessa Figur 5 Andel av allmänheten som bedömer att reklamen i olika medier är mest informativ (%) Allmänhetens bedömning av vilken reklamform som är mest informativ sammanfaller med hur de bedömer reklamen i de olika medierna i fråga om hur intressanta de var. Den reklamform som ansågs vara mest intressant anses också vara informativ. Vidare har de som inte tagit ställning till vilken reklamform som är mest informativ heller inte bedömt vilken som är mest intressant. 26 procent av svarspersonerna anser sig inte ha någon uppfattning om reklamens informativitet. Det finns skillnader i synen på informativ reklam beroende på kön, ålder och utbildning. En större andel kvinnor än män anser exempelvis att reklamen i morgontidningen är den mest informativa reklamformen. 7

8 Tabell 4 Andel av allmänheten som bedömer att reklamen i olika medier är mest informativ, fördelat på kön, ålder och utbildning (%) KÖN ÅLDER UTBILDNING totalt man kvinna låg medel hög TV-reklam Reklam i morgontidning Reklam i kvällstidning Direktreklam Reklam på Internet Inget av dessa Totalt (%) Totalt (N) Åldern är återigen betydelsefull på ungefär samma sätt som tidigare. Yngre anser i större utsträckning än äldre att TV-reklamen och reklamen på Internet är informativ och äldre bedömer i större utsträckning än yngre att reklamen i morgontidningen och direktreklamen är informativ. En mindre andel människor med medelhög utbildning betraktar morgontidningens reklam som informativ än människor med annan utbildningsnivå samtidigt som de i något större utsträckning än övriga anser att TV-reklamen är informativ. Utbildningsnivån har också betydelse för direktreklamen i fråga om hur man bedömer dess grad av informativitet: ju högre utbildning desto mindre informativ anser man direktreklamen vara. Roande och störande reklam Hur man uppfattar en viss sorts reklam behöver inte nödvändigtvis säga något om hur effektiv denna reklam är. Huruvida reklamens effektivitet påverkas av om människor tycker illa om reklamformen är outrett, men det borde kunna innebära en begränsning i möjligheterna att skapa en positiv bild av det man gör reklam för. Svarspersonerna tenderar att i större utsträckning ha en uppfattning om vilken sorts reklam som är störande, än vilken som är roande. 63 procent av svarspersonerna har haft någon uppfattning om vilken reklam som är mest störande, däremot har endast lite drygt hälften (54%) svart på frågan om vilken reklam som är mest roande. Tendensen är att det framförallt är personer som tar del av reklamen som uppfattar den som roande. Däremot tenderar människor att ha en uppfattning om hur störande reklamen är oavsett om man tar del av reklamen eller inte. Resultatet kan tolkas som att det är mer legitimt att tycka att reklam är störande, än att tillskriva reklam egenskaper som roande och underhållande. 8

9 TV-reklam Direktreklam Reklam i morgontidning Reklam på internet Störande Roande Reklam i kvällstidning 1 3. Ingen av dessa Figur 6 Andel av allmänheten som bedömer att reklamen i olika medier är mest roande respektive störande (%) TV-reklamen tenderar att roa störst andel människor, men betraktas även som mest störande. Det är också denna reklamform som störst andel människor har en uppfattning om. Även de som inte tar del av mediet i någon större utsträckning tenderar att ha en åsikt oftast av negativ karaktär. Reklamen på Internet samt direktreklamen anses också vara mer störande än roande, medan omvänt förhållande råder för dagstidningar såväl morgon- som kvällspress. Genom att subtrahera det negativa värdet (störande reklam) ifrån det positiva (roande reklam) kan man få en uppfattning om vilken inställning allmänheten har till reklamen i de olika medierna, här kallat en emotionell dimension Reklam i morgontidning Ingen av dessa medier Reklam i kvällspressen Direktreklam Reklam på internet TV-reklam Figur 7 Allmänhetens emotionella uppfattning av reklamen i olika medier (balansmått) Reklamen i morgonpressen uppskattas mest, medan TV-reklamen värderas klart lägst. Även om man bryter ner resultatet på olika sociala grupper av människor så betraktas TV-reklamen som både mest roande och mest störande i samtliga grupper. Graden av hur underhållande och irriterande denna reklamform är varierar dock mellan olika grupper. 9

10 Tabell 5 Allmänhetens emotionella uppfattning av reklam i olika medier, fördelat på kön, ålder och utbildning (balansmått) KÖN ÅLDER UTBILDNING totalt man kvinna låg medel hög TV-reklam Reklam i morgontidning Reklam i kvällstidning / Direktreklam Reklam på Internet Inget av dessa Kommentar: Balansmåttet bygger på differensen mellan den andel som angivit att de anser respektive medium som mest roande och de som angivigt dem som mest störande. Ungdomar och äldre är betydligt mer negativt inställda till TV-reklamen än övriga i den mening att de i större utsträckning betraktar denna reklam som mer störande än roande. Med undantag för ungdomarna tenderar man annars att vara mer negativt inställd till TV-reklam ju äldre man blir. Samma förhållande råder för direktreklamen. Ungdomar är den enda åldersgrupp som är positivt inställd till direktreklam. Ju yngre man är desto mer negativt inställd är man till reklamen på Internet. Motsatt förhållande råder för inställningen till reklamen i morgontidningen; ju äldre man är desto mer positiv är man till denna reklamform. Lågutbildade är mer negativt inställda till TV-reklam än övriga och mer positivt inställda till reklamen i morgontidningen. De är vidare den enda grupp som anser att direktreklamen är mer roande än störande. Tendensen är att ju högre utbildning man har desto mindre negativ är man till TV-reklam och desto mer negativ till direktreklam. Det finns ett samspel mellan medieanvändning och vilken inställning man har till reklamen i de olika medierna i fråga om hur roande respektive störande de är. Hur detta samspel ser ut skiljer sig dock åt mellan de olika medierna. Generellt sett kan man konstatera att de som i störst utsträckning tar del av morgonpress också är mer positivt inställda till morgontidningarnas reklam. Beträffande TV-reklamen och reklamen på Internet är förhållandet i princip det omvända. De som använder dessa medier i störst utsträckning är mer negativt inställda till reklam i dessa medier. Synen på reklam i olika medier en tolkningsram Vi har tydligt kunna se hur reklamen i de olika medierna betraktas på olika sätt i fråga om vilken nytta man anser sig ha av den inför inköp och hur tillförlitlig, intressant, informativ, roande och störande man anser att den är. Vi har också kunnat se att människors uppfattningar om reklamen skiljer sig åt beträffande vissa egenskaper, medan man är mer överens om andra. Hur man ser på reklamen i olika medier påverkas av flera olika faktorer. Man kan identifiera framförallt fyra; två som hänger samman med själva reklamen och två som hänger samman med var reklamen publiceras. Den första handlar det om reklamens innehåll. Reklam som är lokal och av utbudskaraktär bedöms som mer positiv och användbar än övrig reklam, troligtvis eftersom man har lättare att bedöma om den är av värde för just mig för tillfället. Detta gör att morgontidningens reklam och direktreklam ofta värderas högt. Dessa reklamformer anses av de flesta ha störst nytta av då man ska göra inköp. 10

11 För det andra är reklamformen i sig viktig. Den reklamform som får bäst betyg sammantaget är den som fungerar på så sätt att man som användare själv kan styra över när och i vilken utsträckning man vill ta del av den. Reklamen på TV och även till stor del reklamen på Internet innebär ofta ett ovälkommet avbrott. De båda tryckta medierna, som har mer självselekterande reklam än de övriga medierna, anses vara mindre störande än övriga medier. Att inte reklamformen ensamt kan förklara människors inställning till reklamen blir emellertid tydlig då man jämför människors syn på reklamen i morgon- och kvällspress. Morgontidningens reklam får betydligt bättre betyg i samtliga avseenden än kvällspressen trots att formen är den samma. Hur man värderar själva mediet som reklamen publiceras i är också oerhört viktigt. En negativ inställning till mediet ger en negativ inställning till dess reklam. Ett exempel som är relevant i detta avseende är människors uppfattning av vilken reklam som är tillförlitlig. Den reklam som förekommer i medier som anses ha trovärdigt innehåll bedöms som mest tillförlitliga. Detta är också en stor del av förklaringen till skillnaden mellan människors bedömning av den reklam som förekommer i morgontidningen och den som finns i kvällspressen. Den sista förklaringsfaktorn och kanske den mest betydelsefulla i detta sammanhang handlar om reklammediernas spridning. Hur olika grupper tar del av reklamen i enskilda medier speglar i huvudsak vilken publik mediet har. TV-reklamen ses i större utsträckning bland yngre och morgontidningsreklamen läses i större utsträckning bland medelålders. Mediernas spridning har betydelse för hur människor värderar reklamen däri. Ju mer man tar del av mediet, desto större nytta anser man sig ha av dess reklam och ju mer intressant, informativ och tillförlitig bedöms den vara. Men bara för att man tar del av ett medium innebär det emellertid inte att man roas eller inte stör sig på dess reklam. Ett exempel på detta är ungdomarnas bedömning av TV-reklam och reklam på Internet. Vilken av dessa fyra faktorer som har störst betydelse är omöjligt att säga. Men man kan se att ju fler av dess faktorer eller förhållanden som uppfylls desto bättre inställning har man till reklamen. Man kan också konstatera att det inte bara är själva reklamen i sig som är viktig utan också var någonstans den förekommer. Sammanfattning TV-reklam är den reklamform som når flest människor. Reklamen i TV värderas inte särskilt högt. Endast 4 procent bedömer att reklamen är tillförlitlig och en knapp tiondel av befolkningen anser att den är intressant och informativ. Vilken attityd man har till TV-reklam skiljer sig dock en del åt mellan olika människor. Det råder ingen nämnvärd skillnad mellan kvinnors och mäns uppfattning däremot tenderar synen på TV-reklam att vara starkt åldersberoende. Generellt sett är det så att ju yngre man är desto mer tar man del av denna reklamform samt desto större nytta har man av den. TV-reklamen betraktas också som mer intressant och mer informativ av de yngre än av de äldre. Det är dock anmärkningsvärt nog så att de yngre också betraktar TV-reklamen som mest störande och minst roande. Lågutbildade betraktar också TV-reklamen som mer negativ än människor med annan utbildningsnivå. Reklamen i morgontidningen nås av 37 procent av Sveriges befolkning. Denna reklamform värderas högst i nästan samtliga avseenden. Den anses vara av mest nytta vid inköp samt den 11

12 mest tillförlitliga, intressanta och informativa reklamformen. Morgontidningens reklam anses inte vara störande men betraktas heller inte som en speciellt underhållande form av reklam. Även morgontidningens reklam är starkt åldersrelaterat: ju äldre man är desto mer nytta har man av denna reklamform då man ska göra inköp, större andel äldre än yngre upplever reklam som intressant och informativ och man är också mer positivt inställd till denna reklamform. Kvällspressens reklam når endast ut till en knapp tiondel av befolkningen. Så liten andel som 1 procent säger sig ha nytta av denna reklamform, som inte heller uppfattas vara särskilt intressant eller informativ. På frågan om hur störande och roande reklamen uppfattas får reklamen i kvällstidningen inga större utslag i något avseende. Den bedöms dock vara något mer roande än störande. Till skillnad från ovanstående reklamformer råder det ingen nämnvärd skillnad mellan hur olika människor betraktar reklamen i kvällspressen. Oavsett om man är man eller kvinna, gammal eller ung och oavsett vilken utbildning man har så är man relativt överens om hur man ser på kvällspressens reklam. Direktreklamen når ut till 37 procent av befolkningen. Direktreklamen anses generellt sett ha stort värde inför inköp och bedöms vara den mest tillförlitliga, intressanta och informativa reklamformen efter reklamen i morgontidningen. Större andel anser dock att direktreklamen är mer störande än roande. Kvinnor uppskattar direktreklamen mer än män. Utbildningsnivån och tenderar också att spela roll i detta avseende. Ju högre utbildning desto lägre värderar man och använder sig av direktreklamen. Yngre värderar direktreklam högre än äldre, men tar del av den i mindre utsträckning. Reklam på Internet uppmärksammas endast av 7 procent av Sveriges befolkning, vilket är ungefär 17 procent av de som totalt sett använder detta medium. Endast 1 procent anser sig ha nytta av denna reklamform vid inköp. Inte speciellt många anser heller att reklamen på Internet är intressant eller informativ och fler bedömer den som mer störande än roande. Hur man ser på reklamen i olika medier påverkas av framförallt fyra faktorer; 1. Reklamen innehåll; reklam med lokala budskap upplevs generellt sett som mer positiv och mer användbar av allmänheten. 2. Reklamens form; reklam som användarna själva kan välja när och i vilken utsträckning de vill ta del av upplevs som mer positivt än fasta reklamformer. 3. Värdering av reklammediet; reklam som förekommer i medier vars innehåll generellt sett har låg trovärdighet hos allmänheten tillskrivs oftast samma egenskaper och betraktas mer negativt. 4. Reklammediets spridning; mediernas spridning har betydelse för vilka som tar del av reklamen samt hur människor värderar denna. Ju mer man tar del av mediet, desto positivare inställning har man till dess reklam. Men bara för att man tar del av ett medium innebär det emellertid inte att man roas eller inte stör sig på dess reklam. Människors attityder gentemot reklam påverkas alltså både av reklamen i sig men också av var någonstans reklamen förekommer. 12

13 Bortfall SOM-undersökningen 2002 Fråga 12 Nedan anges ett antal möjliga egenskaper hos annonser/reklam i massmedier. Ange på varje rad vilket mediums annonser/reklam Du anser generellt stämma bäst in på respektive egenskap. Markera endast ett alternativ på varje rad. Annonser i morgontidningar Annonser i kvällstidningar Reklam i TV Direktreklam i brevlådan Reklam på Internet Ingen av dessa Ingen uppfattning Ej svarat Totalt % Mest nytta inför inköp % Mest informativ % Mest tillförlitlig % Mest störande 0* % Mest intressant % Mest roande % Kommentar: *Det finns de som angett att morgontidningens reklam är mest störande. Detta antal är dock så litet att det omräknat i procent avrundats till noll. De som angett att de saknar uppfattning eller helt enkelt valt att inte svara på frågan har inte ingått i de tidigare redovisade digrammen. Detta gör att procentsatserna ovan skiljer sig ifrån de som tidigare presenterats i PM:et. Den totala bortfallsfrekvensen ligger också på ungefär 12 procent i samtliga delfrågor. Vilka är det då dessa 12 procent som inte svarat på de olika frågorna? Generellt sett kan sägas att kvinnor tenderar att svara i något lägre utsträckning än män, att lågutbildade svarar i lägre utsträckning än högutbildade samt att ungdomar och äldre svarar i lägre utsträckning än övriga åldersgrupper. Bortfallsfördelningen ser likadan ut i samtliga sex delfrågor om reklamens egenskaper i de olika medierna. Samma förhållande råder om man ser till vilka som angivit att de saknar uppfattning i de olika delfrågorna om reklamens egenskaper i de olika medierna. Högutbildade har i större utsträckning än lågutbildade angivit att de har uppfattning. I princip kan man säga att ju högre utbildning de svarande har desto större sannolikhet är det att de har någon uppfattning i frågan. Yngre och äldre har i större utsträckning än övriga åldersgrupper svarat att de saknar uppfattning i de olika delfrågorna. Däremot råder det ingen större variation mellan män och kvinnor. De anger i ungefär samma utsträckning att de inte har någon uppfattning i de olika frågorna. Tänkbara förklaringar till bortfallet diskuteras kortfattat i texten. 13

14 Dagspresskollegiet en presentation Dagspresskollegiet är ett forskningsprogram vid Institutionen för journalistik och masskommunikation, Göteborgs universitet. Programmet startades 1979, och är huvudsakligen finansierat av Tidningsutgivarna. Syftet har ända sedan starten varit att belysa dagspressens utveckling i samhället på tre sätt, framför allt ur ett publikperspektiv: Hur dagstidningsläsningen utvecklas över tid Vilka faktorer som bestämmer användningen av och uppfattningen om dagspress Samspelet mellan dagspress och andra medier Genom årliga studier av dagstidningsläsning och andra medievanor har det efterhand byggts upp en solid kunskap kring vad som över lång tid karaktäriserat den svenska allmänhetens medieval. Dagspresskollegiets PM-serie finns sedan 2002 enbart på Internet Gamla rapporter kan, i de fall de inte är utgångna, beställas från Dagspresskollegiet. Se vidare där också andra publikationer finns listade. 14

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. PM från Dagspresskollegiet nr. 49 PRIVATANNONSÖRER I DAGSPRESSEN

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. PM från Dagspresskollegiet nr. 49 PRIVATANNONSÖRER I DAGSPRESSEN INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 49 PRIVATANNONSÖRER I DAGSPRESSEN Josefine Sternvik 2003 Dagspressens annonsmarknad Annonserna

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Direktreklam: utveckling, användning, värdering

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Direktreklam: utveckling, användning, värdering INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 51 Direktreklam: utveckling, användning, värdering Ingela Wadbring 2003 Inledning Under det senaste

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet KONKURRENS ELLER KOMPLEMENT I OLIKA GRUPPER

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet KONKURRENS ELLER KOMPLEMENT I OLIKA GRUPPER INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 4 KONKURRENS ELLER KOMPLEMENT I OLIKA GRUPPER Karin Hellingwerf 23 Konkurrens eller komplement

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet TIDNINGAR OCH ANDRA MEDIER

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet TIDNINGAR OCH ANDRA MEDIER INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 39 TIDNINGAR OCH ANDRA MEDIER Karin Hellingwerf 3 Tidningar och andra medier Dagstidningsläsningen

Läs mer

Skiftande mediepreferenser för annonser

Skiftande mediepreferenser för annonser Skiftande mediepreferenser för annonser Skiftande mediepreferenser för annonser Björn Danielsson och MARIE GRUSELL I Sverige var dagspressen under en lång period den dominerande kanalen för annonsering.

Läs mer

Dagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation. PM nr. 76

Dagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation. PM nr. 76 Dagspresskollegiet Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation PM nr. 76 Vad är prisvärt? En jämförelse mellan allt från pappersmedier till balettföreställningar Ingela Wadbring

Läs mer

Tidningsprenumeration bland invandrare

Tidningsprenumeration bland invandrare INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION (JMG) Göteborgs universitet Dagspresskollegiet PM nr. 58 Tidningsprenumeration bland invandrare Ulrika Andersson 2005 Tidningsprenumeration bland invandrare

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 45 DET FÖRÄNDERLIGA SAMHÄLLET - ålderssammansättning, flyttning och hushållsstruktur i relation

Läs mer

LOKALA MEDIER I GÖTEBORGSREGIONEN: ANVÄNDNING OCH SYN PÅ TILLFÖRLITLIGHET

LOKALA MEDIER I GÖTEBORGSREGIONEN: ANVÄNDNING OCH SYN PÅ TILLFÖRLITLIGHET Lokala medier i Göteborgsregionen: Användning och syn på tillförlitlighet LOKALA MEDIER I GÖTEBORGSREGIONEN: ANVÄNDNING OCH SYN PÅ TILLFÖRLITLIGHET INGELA WADBRING D et torde knappast råda någon tvekan

Läs mer

SVENSKARNAS INSTÄLLNING TILL REKLAM

SVENSKARNAS INSTÄLLNING TILL REKLAM Svenskarnas inställning till reklam SVENSKARNAS INSTÄLLNING TILL REKLAM MARIE ELFVING R eklam, reklam och åter reklam. I dag möter vi reklam nästan överallt. I morgontidningen läser vi annonser, på kommersiell

Läs mer

VIKTIGA EGENSKAPER HOS MORGONPRESSEN

VIKTIGA EGENSKAPER HOS MORGONPRESSEN VIKTIGA EGENSKAPER HOS MORGONPRESSEN KARIN HELLINGWERF Det utmärkande draget för svensk morgonpress utanför Stockholm har varit att den når i stort sett alla kategorier av människor. Den lokala morgontidningen

Läs mer

UNGAS NYHETSKONSUMTION I EN FÖRÄNDERLIG NYHETSVÄRLD

UNGAS NYHETSKONSUMTION I EN FÖRÄNDERLIG NYHETSVÄRLD Ungas nyhetskonsumtion i en föränderlig nyhetsvärld UNGAS NYHETSKONSUMTION I EN FÖRÄNDERLIG NYHETSVÄRLD JOSEFINE STERNVIK N yhetsvanor hos dagens unga har förändrats dramatiskt både om vi jämför med äldres

Läs mer

SVENSKARS OCH INVANDRARES

SVENSKARS OCH INVANDRARES INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 36 SVENSKARS OCH INVANDRARES MEDIEINNEHAV OCH NYHETSKONSUMTION Ingela Wadbring 2002 De som kommit

Läs mer

Medieinnehav i hushållen hösten 2004

Medieinnehav i hushållen hösten 2004 INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION (JMG) Göteborgs universitet Dagspresskollegiet PM nr. 56 Medieinnehav i hushållen hösten 2004 Anna Olsén Antoni 2005 Medieinnehav i hushållen hösten

Läs mer

AlliansSverige. Politik Media Kultur Livsstil. Tidsserier och resultat från den senaste SOM-undersökningen 2006

AlliansSverige. Politik Media Kultur Livsstil. Tidsserier och resultat från den senaste SOM-undersökningen 2006 AlliansSverige Politik Media Kultur Livsstil Tidsserier och resultat från den senaste SOM-undersökningen 2006 Ny bok från SOM-institutet kommer i juni Det nya Sverige Beställ den redan nu på order@som.gu.se

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Tidningsläsning bland arbetslösa

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Tidningsläsning bland arbetslösa INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 44 Tidningsläsning bland arbetslösa Ulrika Andersson 3 Tidningsläsning bland arbetslösa 199-talet

Läs mer

JOSEFINE STERNVIK. Ungas nyhetskonsumtion i en föränderlig nyhetsvärld

JOSEFINE STERNVIK. Ungas nyhetskonsumtion i en föränderlig nyhetsvärld Ungas nyhetskonsumtion i en föränderlig nyhetsvärld UNGAS nyhetskonsumtion i en föränderlig nyhetsvärld JOSEFINE STERNVIK N yhetsvanor hos dagens unga har förändrats dramatiskt både om vi jämför med äldres

Läs mer

FÖRTROENDET FÖR MASSMEDIER

FÖRTROENDET FÖR MASSMEDIER Förtroendet för massmedier FÖRTROENDET FÖR MASSMEDIER LENNART WEIBULL E n grundtanke i all opinionsbildning är att det inte bara är budskapet som är det viktiga: det handlar även om vem som framför det.

Läs mer

Tidningsmarknaden i Göteborgsregionen har förändrats en hel del sedan slutet

Tidningsmarknaden i Göteborgsregionen har förändrats en hel del sedan slutet Tidningsläsning i Göteborgsregionen TIDNINGSLÄSNING I GÖTEBORGSREGIONEN ANNIKA BERGSTRÖM OCH LENNART WEIBULL Tidningsmarknaden i Göteborgsregionen har förändrats en hel del sedan slutet av 1990-talet.

Läs mer

Får du ibland känsla av att reklamen finns överallt? Ja, känslan är kanske inte helt

Får du ibland känsla av att reklamen finns överallt? Ja, känslan är kanske inte helt Ja till reklam men bara när jag själv får välja! Ja till reklam men bara när jag själv får välja! MARIE GRUSELL Får du ibland känsla av att reklamen finns överallt? Ja, känslan är kanske inte helt obefogad

Läs mer

Dagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik, medier och kommunikation. PM nr. 78

Dagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik, medier och kommunikation. PM nr. 78 Dagspresskollegiet Göteborgs universitet Institutionen för journalistik, medier och kommunikation PM nr. 78 Morgontidningsläsning på papper och webb samt prenumerationer i hushållen en tabellrapport Ingela

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 46 TILL VILKET PRIS SOM HELST? - prenumeranter i förhållande till prenumerationspris Ulrika Andersson

Läs mer

Dagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation. PM nr. 71

Dagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation. PM nr. 71 Dagspresskollegiet Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation PM nr. 71 Flerkanalspubliceringens konsekvenser: ett trendbrott i användning av kvällspress Oscar Westlund

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Internetanvändning med och utan bredband

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Internetanvändning med och utan bredband INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 65 Internetanvändning med och utan bredband Annika Bergström 2007 1 Internetanvändning med och

Läs mer

EN FÖRLORAD NYHETSGENERATION? (Eller: vill inte unga vuxna längre ha koll på läget?)

EN FÖRLORAD NYHETSGENERATION? (Eller: vill inte unga vuxna längre ha koll på läget?) EN FÖRLORAD NYHETSGENERATION? (Eller: vill inte unga vuxna längre ha koll på läget?) Jonas Ohlsson SOM-institutet Vetenskapsfestivalen 2013 100 Tidningsläsning bland unga vuxna, 1986 2012 (procent minst

Läs mer

Barnfamiljerna och tidningsprenumerationen en relation på väg att försvagas?

Barnfamiljerna och tidningsprenumerationen en relation på väg att försvagas? Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation Dagspresskollegiet Dagspresskollegiet PM nr. 66 Barnfamiljerna och tidningsprenumerationen en relation på väg att försvagas? Ingela

Läs mer

Människors vanor att läsa lokala morgontidningar har hållit sig på en förhållandevis

Människors vanor att läsa lokala morgontidningar har hållit sig på en förhållandevis Lokala nyheter morgontidningarnas starka kort Lokala nyheter morgontidningarnas starka kort Ulrika Andersson Människors vanor att läsa lokala morgontidningar har hållit sig på en förhållandevis stabil

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Framtidens tidningsläsare

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Framtidens tidningsläsare INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 43 Framtidens tidningsläsare Ulrika Andersson 2003 Framtidens tidningsläsare Vilka är framtidens

Läs mer

Att kurvan för dagspressens samlade upplaga har varit nedåtgående de senaste

Att kurvan för dagspressens samlade upplaga har varit nedåtgående de senaste Mot nya läsvanor? MOT NYA LÄSVANOR? ULRIKA ANDERSSON Att kurvan för dagspressens samlade upplaga har varit nedåtgående de senaste femton åren är ingen nyhet inom mediebranschen. En och annan chefredaktör

Läs mer

Tidningar i brevlådor, på bussar och i ställ

Tidningar i brevlådor, på bussar och i ställ Ingela Wadbring Texten är hämtad ur: Sören Holmberg och Lennart Weibull (red) Lyckan kommer, lyckan går SOM-institutet, Göteborgs universitet, rapport nr 36 Hela rapporten kan beställas via www.som.gu.se,

Läs mer

DAGSPRESSKOLLEGIET, GÖTEBORGS UNIVERSITET LÄSVANESTUDIEN FRÅN DAGSPRESSKOLLEGIET

DAGSPRESSKOLLEGIET, GÖTEBORGS UNIVERSITET LÄSVANESTUDIEN FRÅN DAGSPRESSKOLLEGIET LÄSVANESTUDIEN FRÅN DAGSPRESSKOLLEGIET VÅREN 15 DAGSPRESSKOLLEGIET Startade 1979 Huvudfinansiär 13-17: Carl-Olov och Jenz Hamrins stiftelse i Jönköping. Tidigare finansiär 1979-12: Tidningsutgivarna (TU).

Läs mer

SOM. Förtroende för facket 1986-2006. Sören Holmberg

SOM. Förtroende för facket 1986-2006. Sören Holmberg SOM Förtroende för facket - 26 Sören Holmberg s a m h ä l l e o p i n i o n m a s s m e d i a Information om Riks-SOM SOM-institutet vid Göteborgs universitet genomför varje höst sedan en nationell frågeundersökning

Läs mer

En första översikt Mars 2015

En första översikt Mars 2015 Nordicom-Sveriges Medie barometer 4 En första översikt Mars 5 Nordicom-Sverige Göteborgs universitet Mediedagen 4 Andel av befolkningen 9-79 år som använder olika massmedier en genomsnittlig dag 4 (%)

Läs mer

MEDIERS VÄRDE FÖR OLIKA GENERATIONER

MEDIERS VÄRDE FÖR OLIKA GENERATIONER Mediers värde för olika generationer MEDIERS VÄRDE FÖR OLIKA GENERATIONER Ingela Wadbring och Annika Bergström Att ha ett medium i sitt hushåll innebär i princip alltid en kostnad. En morgontidning medför

Läs mer

Euro-opinion. Åsikter om att införa euron som valuta i Sverige. Frida Vernersdotter och Sören Holmberg. [SOM-rapport nr 2013:15]

Euro-opinion. Åsikter om att införa euron som valuta i Sverige. Frida Vernersdotter och Sören Holmberg. [SOM-rapport nr 2013:15] Euro-opinion Åsikter om att införa euron som valuta i Sverige Frida Vernersdotter och Sören Holmberg [SOM-rapport nr 2013:15] Tabellförteckning Tabell 1. Åsikt om et att införa euron som valuta i Sverige

Läs mer

Kultur Skåne Bibliotek, bildning och media

Kultur Skåne Bibliotek, bildning och media Kultur Skåne Bibliotek, bildning och media Biblioteksundersökning Höör Användare Sammanställning 110106 Jema Kulturundersökningar Bakgrund Jema Kulturundersökningar har på uppdrag av Kultur Skåne under

Läs mer

Förtroendet för Arbetsförmedlingen. Nora Oleskog Tryggvason, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [ SOM-rapport nr 2014:18 ]

Förtroendet för Arbetsförmedlingen. Nora Oleskog Tryggvason, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [ SOM-rapport nr 2014:18 ] Förtroendet för Arbetsförmedlingen Nora Oleskog Tryggvason, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [ SOM-rapport nr 2014:18 ] Innehållsförteckning Information om den nationella SOM-undersökningen... 2 Tabell

Läs mer

Överbefälhavare Sverker Göransons uttalande i januari 2013 om att Sverige

Överbefälhavare Sverker Göransons uttalande i januari 2013 om att Sverige Svensk Nato-opinion i förändring? Svensk Nato-opinion i förändring? Ulf Bjereld Överbefälhavare Sverker Göransons uttalande i januari 13 om att Sverige endast hade militär förmåga att försvara begränsade

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsbarometern 2016

Hälso- och sjukvårdsbarometern 2016 PM Regionkontoret Anders Thorstensson, utvecklingsstrateg Avdelningen för uppföljning och analys Hälso- och sjukvårdsbarometern 2016 Hälso- och sjukvårdsbarometern är en undersökning som speglar den vuxna

Läs mer

Medieförtroendets villkor

Medieförtroendets villkor Medieförtroendets villkor Medieförtroendets villkor Lennart Weibull Vad innebär det egentligen att ha förtroende för en dagstidning eller för en tv-kanal? Är det verkligen möjligt att lita på allt som

Läs mer

De första resultaten från Nordicom-Sveriges Mediebarometer mars 2014

De första resultaten från Nordicom-Sveriges Mediebarometer mars 2014 De första resultaten från Nordicom-Sveriges Mediebarometer 203 6 mars 204 Huvudrapporten kan förbeställas via info@nordicom.gu.se Pris 275 kr + moms och porto NORDICOM-Sverige Göteborgs universitet Mediedagen

Läs mer

Åsikter om energi och kärnkraft Forskningsprojektet ENERGIOPINIONEN I SVERIGE Per Hedberg Sören Holmberg Mars 2015

Åsikter om energi och kärnkraft Forskningsprojektet ENERGIOPINIONEN I SVERIGE Per Hedberg Sören Holmberg Mars 2015 Åsikter om energi och kärnkraft Forskningsprojektet ENERGIOPINIONEN I SVERIGE Per Hedberg Sören Holmberg Mars 2015 Preliminära resultat från SOM-undersökningen 2014 Samhälle Opinion Massmedia (SOM) är

Läs mer

Radiolyssnande via olika apparater i befolkningen 9 79 år en genomsnittlig dag 2013 (procent)

Radiolyssnande via olika apparater i befolkningen 9 79 år en genomsnittlig dag 2013 (procent) December 2014: Radio Med anledning av SOU 2014:77 "Från analog till digital marksänd radio" passar vi på att lyfta fram hur befolkningen lyssnar på radio. Av ljudmedierna har radion den största andelen

Läs mer

SOM. Scenkonstens publik 1989 2007

SOM. Scenkonstens publik 1989 2007 SOM Scenkonstens publik 1989 7 Rudolf Antoni 8 s a m h ä l l e o p i n i o n m a s s m e d i a Information om Riks-SOM 7 SOM-institutet vid Göteborgs universitet genomför varje höst sedan 1986 en nationell

Läs mer

KYRKSAMHETEN I GÖTEBORG OCH VÄSTRA GÖTALAND

KYRKSAMHETEN I GÖTEBORG OCH VÄSTRA GÖTALAND KYRKSAMHETEN I GÖTEBORG OCH VÄSTRA GÖTALAND JAN STRID tidigare SOM-undersökningar där frågor gällande Svenska kyrkan ingått har vi I mest varit intresserade av kyrkovalen. Men i samband med dessa val har

Läs mer

Svenskarnas värderingar av radio och tv. Klara Bové, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2015:16]

Svenskarnas värderingar av radio och tv. Klara Bové, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2015:16] Svenskarnas värderingar av radio och tv Klara Bové, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2015:16] Innehållsförteckning Information om den nationella SOM-undersökningen... 1 Tabell 1 Tabell

Läs mer

Människors nyhetskonsumtion består inte bara av nyheter från en kanal utan

Människors nyhetskonsumtion består inte bara av nyheter från en kanal utan Svenska folkets nyhetsvanor Svenska folkets nyhetsvanor MATHIAS A. FÄRDIGH OCH JOSEFINE STERNVIK Människors nyhetskonsumtion består inte bara av nyheter från en kanal utan av flera. Före 1990-talet fanns

Läs mer

BOKEN VAR STÅR DEN IDAG?

BOKEN VAR STÅR DEN IDAG? Boken var står den idag? BOKEN VAR STÅR DEN IDAG? Lennart Weibull och Åsa Nilsson Att tala om bokens framtid innehåller alltid ett visst mått av spänning. Böcker är så förknippade med den västerländska

Läs mer

Siten Avpixlat har en högre kännedom, 61 % känner till den, 20 % av svenska folket har någon gång läst något på den.

Siten Avpixlat har en högre kännedom, 61 % känner till den, 20 % av svenska folket har någon gång läst något på den. Rapport: Media, Julia Ceasar, Avpixlat och näthat Novus har på eget initiativ genomfört en undersökning om vad svenska folket har för kännedom om Julia Ceasar, avpixlat, snaphanen, det generella t för

Läs mer

Vem i hela världen kan man lita på? Mikael Wiehe och Hola Bandoola Band

Vem i hela världen kan man lita på? Mikael Wiehe och Hola Bandoola Band Tilltro till medier och politik TILLTRO TILL MEDIER OCH POLITIK LENNART WEIBULL OCH ÅSA NILSSON Vem i hela världen kan man lita på? Mikael Wiehe och Hola Bandoola Band ställde sjungande frågan 1972. Frågan

Läs mer

The Power of Produktmedia 2015

The Power of Produktmedia 2015 The Power of Produktmedia 2015 Om undersökningen Undersökning har gjorts på uppdrag av Svensk Branschförening för Profil- och Reklamprodukter och undersöker produktprofilmediet; främst attityder till mediet,

Läs mer

Åsikter om energi och kärnkraft Forskningsprojektet ENERGIOPINIONEN I SVERIGE Per Hedberg Sören Holmberg April 2014

Åsikter om energi och kärnkraft Forskningsprojektet ENERGIOPINIONEN I SVERIGE Per Hedberg Sören Holmberg April 2014 Åsikter om energi och kärnkraft Forskningsprojektet ENERGIOPINIONEN I SVERIGE Per Hedberg Sören Holmberg April 2014 Preliminära resultat från SOM-undersökn 2013 Samhälle Opinion Massmedia (SOM) är en frågeundersökning

Läs mer

PÅVERKAS BUDBÄRAREN AV BUDSKAPET? 1

PÅVERKAS BUDBÄRAREN AV BUDSKAPET? 1 Påverkas budbäraren av budskapet? PÅVERKAS BUDBÄRAREN AV BUDSKAPET? 1 LENNART WEIBULL O rdet medium betyder förmedlare eller kanal. I den elementära kommunikationsmodellen skiljer man på budskap och kanal.

Läs mer

Reklam Nej tack!? Inledning. Sammanfattning

Reklam Nej tack!? Inledning. Sammanfattning En attitydundersökning gjord av QuickWise på uppdrag av Annonsörföreningen April 2005 1 Reklam Nej tack!? QuickWise har på uppdrag av Annonsörföreningen genomfört en attitydundersökning med syfte att ge

Läs mer

Göteborgarnas förhållande till Svenska kyrkan har undersökts via SOM-institutet

Göteborgarnas förhållande till Svenska kyrkan har undersökts via SOM-institutet Göteborgarnas relation till kyrka och religion Göteborgarnas relation till kyrka och religion Jan Strid Göteborgarnas förhållande till Svenska kyrkan har undersökts via SOM-institutet sedan 1990-talets

Läs mer

Nästan alla (97%) har kunskap om organ- och vävnadsdonation

Nästan alla (97%) har kunskap om organ- och vävnadsdonation Sammanfattning 97 av samtliga respondenter känner till möjligheten att efter sin död donera organ och vävnader, vilket är samma siffra som för 08. De flesta (77) kan tänka sig att donera organ och vävnader,

Läs mer

NYHETER BLAND UNGA VUXNA I GÖTEBORG

NYHETER BLAND UNGA VUXNA I GÖTEBORG Nyheter bland unga vuxna i Göteborg NYHETER BLAND UNGA VUXNA I GÖTEBORG Oscar Westlund N yheter utgör en betydelsefull del av det medieinnehåll som svensken kan ta del av i olika medier såsom TV, press,

Läs mer

Fler vill nu minska flyktinginvandringringen. Sedan 1992, då 65 procent förespråkade

Fler vill nu minska flyktinginvandringringen. Sedan 1992, då 65 procent förespråkade Trendbrott i fl yktingfrågan och polariseringen har ökat TRENDBROTT I FLYKTINGFRÅGAN OCH POLARISERINGEN HAR ÖKAT MARIE DEMKER Fler vill nu minska flyktinginvandringringen. Sedan 1992, då 65 procent förespråkade

Läs mer

Filmvanor och -attityder 2013. Nora Oleskog Tryggvason, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [ SOM-rapport nr 2014:19 ]

Filmvanor och -attityder 2013. Nora Oleskog Tryggvason, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [ SOM-rapport nr 2014:19 ] Filmvanor och -attityder 2013 Nora Oleskog Tryggvason, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [ SOM-rapport nr 2014:19 ] Innehållsförteckning Information om den nationella SOM-undersökningen... 2 Undersökningens

Läs mer

SVENSKA DEMOKRATITRENDER. Sofia Arkhede & Henrik Ekengren Oscarsson (red.)

SVENSKA DEMOKRATITRENDER. Sofia Arkhede & Henrik Ekengren Oscarsson (red.) SVENSKA DEMOKRATITRENDER Sofia Arkhede & Henrik Ekengren Oscarsson (red.) Svenska demokratitrender 1986 2015 SOM-institutet SOM-institutet är en universitetsbaserad undersökningsorganisation som varje

Läs mer

VAD MENAS MED NEGATIVA NYHETER?

VAD MENAS MED NEGATIVA NYHETER? VAD MENAS MED NEGATIVA NYHETER? LENNART WEIBULL Människors dagstidningsläsning bygger på vanor. Vi etablerar våra läsrutiner oavsett om det är vid frukostbordet, på pendeltåget eller i lunchrummet på arbetsplatsen.

Läs mer

Bredband viktigt för internetanvändningen

Bredband viktigt för internetanvändningen Bredband viktigt för internetanvändningen Bredband viktigt för internetanvändningen Annika Bergström Idag pågår många verksamheter parallellt: i verkliga livet och på nätet. Nätuppkoppling tas många gånger

Läs mer

SKÅNSKA TRENDER Annika Bergström & Jonas Ohlsson (red.)

SKÅNSKA TRENDER Annika Bergström & Jonas Ohlsson (red.) SKÅNSKA TRENDER 21-211 Annika Bergström & Jonas Ohlsson (red.) SOM institutet SOM institutet vid Göteborgs universitet grundades år 1986 med syftet att genomföra frågeundersökningar och arrangera seminarier

Läs mer

Enkätundersökning i samarbete med MSN

Enkätundersökning i samarbete med MSN Riksförbundet BRIS Enkätundersökning i samarbete med MSN I samarbete med MSN genomförde BRIS under våren 2007 en webbaserad enkät bland 14-17- åringar. Syftet var att skaffa ett bredare underlag än det

Läs mer

Hushållsprenumeration och morgontidningsläsning

Hushållsprenumeration och morgontidningsläsning Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation Dagspresskollegiet Dagspresskollegiet PM nr. 67 Hushållsprenumeration och morgontidningsläsning 1986-2006 Lennart Weibull 2007

Läs mer

SOM Ungdomars uppfattningar om och förtroende för forskning. Sanna Johansson

SOM Ungdomars uppfattningar om och förtroende för forskning. Sanna Johansson SOM Ungdomars uppfattningar om och förtroende för forskning 2007 Sanna Johansson s a m h ä l l e o p i n i o n m a s s m e d i a Information om Riks-SOM 2006 SOM-institutet vid Göteborgs universitet genomför

Läs mer

De som tror på dagspressens snabba död verkar få alltmer stöd. Uppgifter om

De som tror på dagspressens snabba död verkar få alltmer stöd. Uppgifter om Morgontidningen kostar för mycket Morgontidningen kostar för mycket ULRIKA HEDMAN De som tror på dagspressens snabba död verkar få alltmer stöd. Uppgifter om det senaste årets utveckling på den amerikanska

Läs mer

LITAR VI PÅ MASSMEDIERNAS INNEHÅLL?

LITAR VI PÅ MASSMEDIERNAS INNEHÅLL? Litar vi på massmediernas innehåll? LITAR VI PÅ MASSMEDIERNAS INNEHÅLL? LENNART WEIBULL A tt massmedier dominerar som informationskällor i det moderna samhället är det knappast någon som ifrågasätter.

Läs mer

Ordbok. SVT Fri television /Om alla, för alla

Ordbok. SVT Fri television /Om alla, för alla Ordbok 1 SVT Fri television /Om alla, för alla Välkommen att vara med och utveckla SVT! Vi har många utmaningar framför oss. En av de största är att göra viktiga frågor i samhället intressanta och engagerande

Läs mer

Vad föredrar svenska folket helst att se på TV? Stämmer tittarnas önskemål överens

Vad föredrar svenska folket helst att se på TV? Stämmer tittarnas önskemål överens TV-tittarnas programpreferenser och den 11 september TV-TITTARNAS PROGRAMPREFERENSER OCH DEN 11 SEPTEMBER KENT ASP Vad föredrar svenska folket helst att se på TV? Stämmer tittarnas önskemål överens med

Läs mer

Nyheter utgör en väsentlig del av de flesta människors vardag, varje dag och

Nyheter utgör en väsentlig del av de flesta människors vardag, varje dag och Nyheter i lurar, på papper och skärmar NYHETER I LURAR, PÅ PAPPER OCH SKÄRMAR Om nyhetsanvändning i Göteborgsregionen ANNIKA BERGSTRÖM OCH INGELA WADBRING Nyheter utgör en väsentlig del av de flesta människors

Läs mer

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Bilden av förorten så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Författare: Mats Wingborg Bilden av förorten är skriven på uppdrag av projektet Mediebild

Läs mer

Bytt är bytt och kommer inte tillbaka?

Bytt är bytt och kommer inte tillbaka? Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation Dagspresskollegiet PM nr. 64 Bytt är bytt och kommer inte tillbaka? Unga och papperstidningar av olika slag. Exemplet Stockholm

Läs mer

Rapport. Attityder till kärnkraftverk. Ringhals 2014-12-18

Rapport. Attityder till kärnkraftverk. Ringhals 2014-12-18 Rapport Attityder till kärnkraftverk Ringhals 2014-12-18 Bakgrund och syfte På uppdrag av Ringhals har Demoskop genomfört en undersökning för att mäta allmänhetens förtroende för Ringhals kärnkraftverk.

Läs mer

Innehållsförteckning. 1. Innehållsförteckning. 2. Inledning Vad betyder reklam? Reklamens påverkan. 3. Olika Medier - Dagspress Populärpress Fackpress

Innehållsförteckning. 1. Innehållsförteckning. 2. Inledning Vad betyder reklam? Reklamens påverkan. 3. Olika Medier - Dagspress Populärpress Fackpress Innehållsförteckning 1. Innehållsförteckning 2. Inledning Vad betyder reklam? Reklamens påverkan 3. Olika Medier - Dagspress Populärpress Fackpress 4. Annonstidningar Internet 5. Utomhusreklam TV Reklam

Läs mer

Från renodlat annonsblad till Dalarnas största gratistidning SIFO Orvesto Helår 2014. ORVESTO Konsument 2014 Helår Ålder 16-80 år

Från renodlat annonsblad till Dalarnas största gratistidning SIFO Orvesto Helår 2014. ORVESTO Konsument 2014 Helår Ålder 16-80 år Från renodlat annonsblad till Dalarnas största gratistidning SIFO Orvesto Helår 2014 Fakta om Orvesto Postal undersökning som genomförs tre gånger per år bland svenskar 16-80 år. Resultatet i presentationen

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Vanor och bruk

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Vanor och bruk INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 33 Vanor och bruk En jämförelse mellan den vanemässiga användningen av press radio och TV och användningen

Läs mer

Åsikter om företagens miljöuttalanden

Åsikter om företagens miljöuttalanden Åsikter om företagens miljöuttalanden Resultat från en undersökning i Sverige 2012 Yttra Rapport 2012:1 Åsikter om företagens miljöuttalanden Resultat från en undersökning i Sverige 2012 Yttra Rapport

Läs mer

MAJORITET FÖR MER VINDKRAFT KRYMPER

MAJORITET FÖR MER VINDKRAFT KRYMPER MAJORITET FÖR MER VINDKRAFT KRYMPER PER HEDBERG T illgång på energi är en viktig komponent för länders utveckling, ekonomi och välfärd. Frågan som aktualiserats under de senaste årtionden är, inte minst

Läs mer

Svenskarna och internet

Svenskarna och internet Svenskarna och internet 21 oktober 28 Ulrika Facht Forskningsinformatör NORDICOM-Sverige Göteborgs universitet URL: www.nordicom.gu.se/mediesverige E-post: ulrika.facht@nordicom.gu.se Nordicom-Sveriges

Läs mer

Rapport. Kampanjuppföljning Skydda dig mot brand MSB 2015-01-13

Rapport. Kampanjuppföljning Skydda dig mot brand MSB 2015-01-13 Rapport Kampanjuppföljning Skydda dig mot brand MSB 2015-01-13 Om undersökningen Undersökningens målgrupp var allmänheten från 16 år. Totalt genomfördes 1 633 intervjuer i slumpmässigt telefonrekryterad

Läs mer

Slöjd och hantverk. Vanor och värderingar Linn Annerstedt, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2016:10]

Slöjd och hantverk. Vanor och värderingar Linn Annerstedt, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2016:10] Slöjd och hantverk Vanor och värderingar 2012 2015 Linn Annerstedt, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2016:10] Innehållsförteckning Information om den nationella SOM-undersökningen...

Läs mer

Reklam - en objuden gäst?

Reklam - en objuden gäst? Reklam - en objuden gäst? Innehåll Kapitel 1 EN OBJUDEN GÄST? 19_ Reklam och medier 20 Vad är reklam? 21 Reklam som medieinnehåll 23 Studiens syfte och frågeställningar 25 Disposition 27 Kapitel 2 EN DEL

Läs mer

Under hösten 2006 byttes den svenska socialdemokratiska regeringen ut. Valdagens

Under hösten 2006 byttes den svenska socialdemokratiska regeringen ut. Valdagens Flyktingpolitik viktigt för vem? Flyktingpolitik viktigt för vem? Marie Demker Under hösten 2006 byttes den svenska socialdemokratiska regeringen ut. Valdagens viktigaste budskap var förstås just det en

Läs mer

EXAMINATIONSUPPGIFT 2

EXAMINATIONSUPPGIFT 2 Gruppmedlemmar: Helene Brogeland Alejandra Leyton-Espinoza Ida Karlsson EXAMINATIONSUPPGIFT 2 Strategisk kommunikation distans VT2013 (1MK162) 2013-04-24 Innehåll 1. Begrepp inom målgruppsanalysen... 3

Läs mer

utskrift från nordicom.gu.se Nordicom-Sveriges Internet barometer 2005 2006-06-21

utskrift från nordicom.gu.se Nordicom-Sveriges Internet barometer 2005 2006-06-21 utskrift från nordicom.gu.se Nordicom-Sveriges Internet barometer 2005 2006-06-21 MedieNotiser Nordicom-Sverige Göteborgs universitet Nr 2, 2006 INNEHÅLL Användning av och tillgång till massmedier Figur

Läs mer

3 Gäldenärernas attityder till KFM

3 Gäldenärernas attityder till KFM 3 Gäldenärernas attityder till KFM 3.1 Inledning Tabell 5. Påstående: På det hela taget fyller KFM en viktig funktion, procent. Instämmer (4+5) 48 50 Varken eller (3) 23 23 Instämmer inte (1+2) 15 14 Ingen

Läs mer

Opinionsundersökning om slutförvaring av använt kärnbränsle

Opinionsundersökning om slutförvaring av använt kärnbränsle Opinionsundersökning om slutförvaring av använt kärnbränsle Telefonintervjuer i Uppsala län, Gävle kommun och Norrtälje kommun under december 8 januari 9 av SKOP Lucie Riad, Regionförbundet Uppsala län,

Läs mer

Åsikter om energi och kärnkraft Forskningsprojektet ENERGIOPINIONEN I SVERIGE Per Hedberg Sören Holmberg Mars 2016

Åsikter om energi och kärnkraft Forskningsprojektet ENERGIOPINIONEN I SVERIGE Per Hedberg Sören Holmberg Mars 2016 Åsikter om energi och kärnkraft Forskningsprojektet ENERGIOPINIONEN I SVERIGE Per Hedberg Sören Holmberg Mars 2016 Preliminära resultat från SOM-undersökningen 2015 Samhälle Opinion Massmedia (SOM) är

Läs mer

Papper och webb två sidor av samma mynt?

Papper och webb två sidor av samma mynt? Papper och webb två sidor av samma mynt? Papper och webb två sidor av samma mynt? Annika Bergström och Lennart Weibull Under ett drygt decennium har vi nu sett de traditionella morgontidningarna i en delvis

Läs mer

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan 117 4 Sammanfattning Tillgång till IT i hemmet och skolan Lärare och elever har god tillgång till IT i hemmet. Tillgången till IT-verktyg i hemmet hos lärare, skolledare och elever är hög. Nästan samtliga

Läs mer

SOM-rapport nr 2008:11 SOM. Energiopinionen. Sören Holmberg

SOM-rapport nr 2008:11 SOM. Energiopinionen. Sören Holmberg SOM-rapport nr 08:11 SOM Energiopinionen Sören Holmberg s a m h ä l l e o p i n i o n m a s s m e d i a Information om Riks-SOM SOM-institutet vid Göteborgs universitet genomför varje höst sedan 1986

Läs mer

Den 9 april 2014 meddelade TV4 att man lägger ner sina lokala nyhetsredaktioner.

Den 9 april 2014 meddelade TV4 att man lägger ner sina lokala nyhetsredaktioner. Medieförtroende i nytt medielandskap MEDIEFÖRTROENDE I NYTT MEDIELANDSKAP Lennart Weibull Den 9 april 2014 meddelade TV4 att man lägger ner sina lokala nyhetsredaktioner. Beslutet medför att 24 lokala

Läs mer

Övergripande resultat 2002-2011

Övergripande resultat 2002-2011 Övergripande resultat 2002-2011 SVT redovisar inom ramen för Public service-redovisningen (PSR) hur verksamheten bedrivits under året. Vid sidan om detta tillgängliggörs SVT:s tabeller för allmänheten

Läs mer

Slöjd och hantverk. Vanor och värderingar. Frida Vernersdotter [SOM-rapport nr 2013:11]

Slöjd och hantverk. Vanor och värderingar. Frida Vernersdotter [SOM-rapport nr 2013:11] Slöjd och hantverk Vanor och värderingar Frida Vernersdotter [SOM-rapport nr 2013:11] Tabellförteckning Tabell 1. Gått på hemslöjdsmarknad/-utställning efter kön, ålder, utbildning, bostadsort, region

Läs mer

Svenskarnas värderingar av radio och tv. Klara Bové, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [ SOM-rapport nr 2014:10 ]

Svenskarnas värderingar av radio och tv. Klara Bové, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [ SOM-rapport nr 2014:10 ] Svenskarnas värderingar av radio och tv Klara Bové, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [ SOM-rapport nr 2014:10 ] Innehållsförteckning Information om den nationella SOM-undersökningen... 3 Tabell 1 Tabell

Läs mer

ISverige byggs vindkraften ut. I Vindkraftsutredningen slås fast att vindkraften

ISverige byggs vindkraften ut. I Vindkraftsutredningen slås fast att vindkraften Vindkraft i medvind VINDKRAFT I MEDVIND PER HEDBERG ISverige byggs vindkraften ut. I Vindkraftsutredningen slås fast att vindkraften utgör en viktig energikälla i en utveckling mot ett mer hållbart samhälle.

Läs mer

SOM-rapport nr 2009:23 SOM. Olika kulturvanor i olika befolkningsgrupper Åsa Nilsson

SOM-rapport nr 2009:23 SOM. Olika kulturvanor i olika befolkningsgrupper Åsa Nilsson SOM-rapport nr 9:23 SOM Olika kulturvanor i olika befolkningsgrupper 1987 8 Åsa Nilsson s a m h ä l l e o p i n i o n m a s s m e d i a Innehåll Diagram s. 3 27 Information om den nationella SOM-undersökningen

Läs mer

Internetbarometer 2009

Internetbarometer 2009 Nordicom-Sveriges Internetbarometer 2009 Den nya mediedagen 0 20 60 80 0 Television (totalt) 83 Dagstidning (totalt) Radio (totalt) 73 77 Internet 65 Bok (totalt) 36 Traditionella medier på internet Sociala

Läs mer

Public service-publiken i dag och i morgon

Public service-publiken i dag och i morgon Public service-publiken i dag och i morgon Åsa Nilsson Institutionen för journalistik & masskommunikation (JMG) SOM-institutet Göteborgs universitet MMS 7: 15 tv-kanaler-i-topp (daglig räckvidd i procent)

Läs mer