Dagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation. PM nr. 71

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Dagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation. PM nr. 71"

Transkript

1 Dagspresskollegiet Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation PM nr. 71 Flerkanalspubliceringens konsekvenser: ett trendbrott i användning av kvällspress Oscar Westlund 2008

2 Sammanfattning Detta PM analyserar förändringar i användning av kvällspressens pappers och nättidningar. Analysen bygger på surveydata från de nationella SOM undersökningarna samt GOTA undersökningen Resultaten pekar på ett historiskt trendbrott för kvällspressen andelen regelbundna nättidningsanvändare bland allmänheten har blivit större än andelen papperstidningsläsare. Det handlar dels om att svenskarna läser den tryckta kvällstidningen mindre ofta, dels om att man tar del av nättidningen mer regelbundet. Sammantaget innebär detta att kvällspressen har ökat sin totala räckvidd papper plus webb sedan millennieskiftet. I synnerhet Aftonbladet har fått fler regelbundna läsare, eftersom nättidningen bidragit till en kraftigt ökad räckvidd mellan 2000 och I den allmänna analysen av förändringar i nätnyhetsanvändning bland socio demografiska grupper står åringar för den relativt största ökningen. Nättidningsläsningen ökar vidare inom så gott som samtliga sociala klasser medan papperstidningsläsningen minskar. Då tidningsanvändarna fått uppge vilka medier de upplever att de minskat sin användning av p.g.a. internet, menar också de flesta att de framför allt upplever en minskad användning av just den tryckta kvällstidningen. Dagspresskollegiet PM nr 70 sidan 2

3 Ett trendbrott i kvällspressens historia Flerkanalspublicering innebär att medierna inte endast erbjuder sina nyheter i en kanal utan i flera. För dagstidningarna handlar det framför allt om att distribuera nyheterna både på papper och webb. De två publiceringsformerna skiljer sig dock åt. Nyheterna på internet erbjuds t.ex. vanligtvis gratis sedan det visat sig vara svårt att ta betalt för dem i denna form (Westlund 2003). Frågan om kannibalism mellan de olika kanalerna har ofta diskuterats. Med detta menas att de två publiceringsformerna dödar varandra. Framför allt har det handlat om huruvida nättidningen inkräktar på och tar över marknaden för papperstidningar. I det följande skall vi se närmare på detta. En allmän trend är att läsningen av morgontidningen i tryckt form har minskat det senaste decenniet, samtidigt som allt fler utvecklar regelbundna nätnyhetsvanor (Westlund 2007a, 2007b, Bergström & Weibull 2008). För morgontidningarna har denna övergång skett tämligen sakta. Det är framför allt bland unga vuxna som sådana beteenden kan skönjas, vilket kan förklaras bl.a. utifrån sociala förändringsmönster och att unga vuxna har mindre etablerade nyhetsvanor. Vanorna kring morgontidningsläsning är tämligen starkt förankrade i vardagslivet. Att läsa tidningen på morgonen tillhör för många svenskar en invand rutin. Läsning av kvällspress däremot är vanligen mer sporadisk och spontan, bl.a. eftersom den säljs som lösnummer. Det är också framför allt läsningen av kvällspressen som förändrats sedan nättidningarnas inträde på marknaden. Kvällspressens papperstidningsläsare har i ökande utsträckning ersatt denna med nättidningen. Utvecklingen är alltså den samma som för morgonpressen, men betydligt mer dramatisk. Detta illustreras tydligt i figur 1 på nästa sida. Att kvällspressens nättidningar fått en större spridning än deras papperstidningar beror både på en ökad nättidningsläsning, och en minskad läsning av papperstidningen. Kvällstidningarnas pappersutgåva har de senaste tjugo åren, mer eller mindre, varit en utdragen förlust. Dess upplaga har sammanlagt minskat med ungefär en tredjedel (TS 2007). År 2007 var det 19 procent som regelbundet läste en kvällstidning på papper, vilket är omkring hälften jämfört med det senaste toppåret Det har framför allt skett en nedgång i läsningen bland män, åringar och åringar. Emellertid är det framför allt nättidningarnas starka tillväxt på senare år som förklarar det förändrade läsningen av kvällspressen. Figur 1 illustrerar förändringen över tid i användningen av Aftonbladet och Expressens respektive nyhetskanaler. Den generella förändringstendensen över tid är att nättidningen vinner mark, medan användningen av papperstidningen sjunker. Den höga användningen av nätnyheter 2006 kan delvis förklaras av att det var ett valår, som dessutom innehöll flera politiska skandaler. Men de dramatiska skillnaderna kan också delvis förklaras mättekniskt, då frågan om nättidningsläsning är ställd på något skilda sätt i undersökningsformulären för de olika åren. I 2006 års under Dagspresskollegiet PM nr 70 sidan 3

4 sökningsformulär ändrades skalan och 2007 års undersökningsformulär gjordes frågan om. Det är troligt att 2006 års mätresultat är något överskattat och bör därför betraktas med viss försiktighet. Figur 1 Regelbunden användning av Aftonbladet respektive Expressen i tryckt och digital form (procent) aftonbladet.se Aftonbladet 10 5 expressen.se Expressen Källa: respektive års SOM-undersökning Kommentar: Med regelbunden läsning avses minst 3 dagar i veckan. Frågan om nättidningsläsning är ställd på något skilda sätt i undersökningsformulären för de olika åren. I 2006-års undersökningsformulär ändrades skalan och 2007-års undersökningsformulär gjordes frågan om helt, vilket troligtvis delvis kan förklara de kraftiga svängningarna dessa år. I det följande skall vi fördjupa analysen genom att studera såväl användning som attityder till läsning på papper respektive webb, inom olika socio demografiska grupper. Frågan är inte endast relevant för förståelsen av den framtida utvecklingen av kvällspressen. I ett längre perspektiv är det också tänkbart att en liknande utveckling kan skönjas även bland morgontidningarna. Det empiriska underlaget är de nationella SOM undersökningarna 1998 till 2007 samt GOTA undersökningen Både SOM och GOTAundersökningarna är representativa enkätundersökningar. Emellertid är urvalet för SOM undersökningen åringar, och för GOTAundersökningen åringar. Dagspresskollegiet PM nr 70 sidan 4

5 Förändringstendenser bland specifika grupper Bakom nedgången för Aftonbladets pappersupplaga står främst en minskad läsning bland kvinnor, medan män fortsatt att läsa papperstidningen. Expressen däremot har tappat papperstidningsläsare framför allt bland män. Mot bakgrund av vilka läsargrupper som respektive kvällstidning framför allt förlorar som läsare av pappersupplagan, skulle man kunna tro att det är just dessa grupper som man samtidigt vinner i nätupplagan. Intressant nog är det i båda fallen precis tvärtom, även om den ökade läsningen bland kvinnor på expressen.se är marginellt högre (se tabell 2). Tabell 1 Regelbunden användning av kvällspress i papper och på internet bland olika grupper (procent) Aftonbladet Expressen papper internet papper internet svar Totalt Kön Man Kvinna Ålder år år år år Utbildning Låg Medellåg Medelhög Hög Subjektiv klass Arbetare Tjänsteman Högre tjänstem. Egen företagare Källa: respektive års SOM-undersökning Kommentar: Urvalet innefattar såväl svenska som ickesvenska medborgare i åldrarna Med regelbunden läsning avses läsning minst 3 dagar per vecka. Med lägsta antal svar avses minsta antal respondenter inom såväl Aftonbladet och Expressen papper och webb för de olika åren. I 2006-års undersökningsformulär ändrades skalan och 2007-års undersökningsformulär gjordes frågan om helt, vilket troligtvis delvis kan förklara de kraftiga svängningarna dessa år. Mellan år 2005 och 2007 skedde påtagliga ökningar av nättidningsläsandet för kvällspressen inom samtliga grupper var visserligen ett Dagspresskollegiet PM nr 70 sidan 5

6 toppår i samtliga avseenden, men året skiljer troligen ut sig (som tidigare nämnts) både beroende på mättekniska faktorer och det faktum att det var ett valår, och bör därför betraktas med viss försiktighet. Utvecklingen pekar dock i positiv riktning för nättidningsläsandet och negativ för papperstidningsläsandet oavsett om vi ser till 2006 eller 2007 års mätresultat. Exempelvis ökade de högutbildade sin användning av Aftonbladet och Expressen på nätet mellan 2005 till 2007, samtidigt som samma grupp nästan halverar läsningen av Aftonbladet på papper. Mönstret är också det samma om vi ser till olika sociala grupper; nättidningsläsningen ökar inom så gott som samtliga sociala klasser medan papperstidningsläsningen minskar. Nivåerna skiljer sig dock något åt. Nättidningsläsning är mest utbredd bland tjänstemän, och något lägre bland arbetare och egenföretagare. Omvänt gäller att arbetare och egenföretagare i något större utsträckning tar del av kvällspressens papperstidningar. En slutsats är att läsning av kvällspress är en klassfråga i bemärkelsen att olika sociala klasser vänder sig till olika distributionskanaler. När det gäller ålderskillnader visar det sig att nedgången i papperstidningsläsning är förhållandevis jämn bland olika åldersgrupper, med undantag för pensionärer. Aftonbladets tappar i samtliga grupper och särskilt bland pensionärer, medan Expressen i princip endast tappar papperstidningsläsare bland pensionärer. De senaste två åren har det dock samtidigt skett en påtaglig ökning i läsning av såväl Aftonbladets som Expressens nättidningsupplaga i synnerhet bland åringar. Ökad total räckvidd för kvällstidningarna Den generella utvecklingstendensen illustrerar ett historiskt trendbrott i läsningen av kvällspressen. Över tid har internet vunnit mark, i synnerhet bland särskilda grupper. Frågan är om flerkanalspubliceringen inneburit en ökad eller minskad total räckvidd för kvällspressen d.v.s. sett till både pappers och nättidning. Tabell 2, visar förändringar mellan 2000 och 2007 bland regelbundna läsare d.v.s. de som läser kvällstidningar minst tre dagar i veckan. Resultaten skiljer sig åt från de tidigare presenterade i figur 1 och tabell 1. Dessa resultat visar istället de som endast läser kvällstidningen i pappersform, de som tar del av den endast i digital form, de som läser både papper och nät, samt de som inte tar del av någon av dessa publiceringskanaler. Tabellen visar även hur den totala räckvidden förändrats, genom en analys av andelen som läser antingen pappers och/eller nättidningen. Dagspresskollegiet PM nr 70 sidan 6

7 Tabell 2 Regelbunden användning av kvällspress i pappers- och digital form (procent) * 07* Diff Läsning endast av papperstidning Aftonbladet Expressen Läsning endast av nättidning Aftonbladet Expressen Läsning antingen på papper och/eller nät Aftonbladet Expressen Läsning både på papper och nät Aftonbladet Expressen Ingen läsning av varken papper eller nät Aftonbladet Expressen Källa: respektive års SOM-undersökning Kommentar: Urvalet innefattar såväl svenska som ickesvenska medborgare i åldrarna Med regelbunden läsning avses läsning minst 3 dagar per vecka. Lägsta antal svar för frågorna nättidningarna är Motsvarande för papperstidningar är 3499 för åren , och 1666 för år Differensen anger högst uppmätta skillnad. *I 2006-års undersökningsformulär ändrades skalan och 2007-års undersökningsformulär gjordes frågan om helt, vilket troligtvis delvis kan förklara de kraftiga svängningarna dessa år. Under tidsperioden 2000 till 2007 sker det nästan en halvering av andelen som läser Aftonbladet eller Expressen endast i pappersform. Samtidigt framgår det tydligt att nättidningsupplagorna under samma period visar en stadig uppgång, med en toppnotering under Det framgår även att dubbelläsningen av de olika distributionskanalerna kan sägas ligga på en relativt låg nivå. Det sker en liten ökning från 2000 och framåt, för att år 2007 fall neråt, även om den överlag ligger på en mycket låg nivå. Både Aftonbladet och Expressen har uppnått en ökad räckvidd genom nättidningen. Andelen som inte tar del av nyheter från någon av de två distributionskanalerna har minskat kraftigt för Aftonbladets del, men står ganska still för Expressen. År 2000 uttryckte 78 procent av svenskarna att de inte tar del av Aftonbladet i varken pappers eller digital form. År 2006 nådde man en toppnotering om 61 procent, för att sedan år 2007 landa på 67 procent. Den övergripande förändringstendensen är att Aftonbladet når ut till en växande andel av svenska befolkningen genom sina olika distributionskanaler. Detta framgår om man ser till andelen som regelbundet tar del av Aftonbladet i någon form, vilket med andra ord ökat från 22 procent vid millennieskiftet, till 39 procent år Även för Expressens del har det skett en ökning i den totala spridningen, om än marginell. Resultaten illustrerar därmed att även Expressen har lyckats kompensera för nedgången i papperstidningsläsningen genom sin nättidning. Dagspresskollegiet PM nr 70 sidan 7

8 En övergripande slutsats är att flerkanalspubliceringen förvisso inneburit en nedgång för kvällspressens papperstidningar, men att ökningen på internet gjort att den totala räckvidden ökat. Från jämförelsen av Aftonbladets och Expressens totala räckvidd över tid kan vi dra slutsatsen att flerkanalspubliceringen inneburit expansion för Aftonbladet men kompensation för Expressen. Tidigare noterades att det fanns påtagliga skillnader i nyhetsanvändningen på nätet bland olika åldersgrupper. Frågan är hur de två distributionsformerna kompenserar för varandra beträffande räckvidd bland dessa olika åldersgrupper. Eftersom det endast är Aftonbladet som genom sin flerkanalspublicering uppnått expansion med avseende på räckvidd fokuseras den följande analysen till detta företag. Användning av Aftonbladets nyhetskanaler i olika åldrar Det har tidigare konstaterats att andelen som endast tar del av Aftonbladet i pappersform bland allmänheten har minskats från femton till åtta procent. Tabell 3 visar att år 2000 var papperstidningsläsningen klart högre bland yngre än bland äldre och att det är just de yngre som minskat sin användning mest. Det framgår att andelen som endast läste papperstidningen var arton procent bland åringar år 2000, för att år 2007 ha minskat till sex procent. Andelen som endast läser nättidning har ökat inom samtliga åldersgrupper, men särskilt bland och åringar. Fram till 2006 var förändringstendensen bland dessa två åldersgrupper jämförbar. År 2007 däremot minskade åringarna sin användning markant. Samma mönster framträder vid analyser av dem som läser både papper och nät, liksom läsare av antingen papper eller nät. Dagspresskollegiet PM nr 70 sidan 8

9 Tabell 3 Regelbunden användning av Aftonbladet i pappers- och digital form bland olika användargrupper (procent) * 07* Läsning endast av papperstidning år år år år Läsning endast av nättidning år år år år Läsning antingen på papper och/eller nät år år år år Läsning både på papper och nät år år år år Ingen läsning av varken papper eller nät år år år år Källa: respektive års SOM-undersökning Kommentar: Urvalet innefattar såväl svenska som ickesvenska medborgare i åldrarna Med regelbunden läsning avses läsning minst 3 dagar per vecka. Lägsta antal svar för de olika åren bland åringar är 309, bland åringar 526, bland åringar 467 och bland åringarna 350. *I 2006-års undersökningsformulär ändrades skalan och 2007-års undersökningsformulär gjordes frågan om helt, vilket troligtvis delvis kan förklara de kraftiga svängningarna dessa år. En slutsats är att över tidsperioden har Aftonbladets räckvidd ökat bland samtliga grupper. Hälften av svenskarna i åldern år tar regelbundet del av Aftonbladet i någon form, medan 4 av 10 bland åringar tar del av dess nyheter. Subjektiva bedömningar av nättidningen Resultaten har illustrerat en nedgång i kvällstidningsläsningen i papper och en uppgång i användning av dess nättidningar. År 2006 var dessa förändringar särskilt tydliga. Det har noterats att regelbunden användning av både pappers och nättidning är begränsad att man väljer den Dagspresskollegiet PM nr 70 sidan 9

10 ena distributionsformen före den andra. I anslutning till dessa resonemang blir en central fråga huruvida man upplever att man minskat sin läsning av kvällspressens papperstidning p.g.a. sin användning av nättidningen. Figur 2 på nästa sida visar att majoriteten av svarspersonerna uttrycker att de varken ökat eller minskat sin användning av olika nyhetsmedier p.g.a. användning av nyheter på internet. Resultatet pekar på att introduktionen av nya medier inte upplevs ha något större inverkan på användningen av existerande nyhetsmedier. Åtminstone inte på ett generellt plan bland allmänheten och för alla nyhetsmedier. Figur 2 Upplevd förändrad användning av olika nyhetsmedier p.g.a. användning av nyheter på internet (procent) Morgontidning Kvällstidning Gratistidning Radionyheter TV-nyheter Text-TV Ökat mycket Ökat något Varken ökat eller minskat Minskat något Minskat myc Källa: GOTA-undersökningen vid JMG 2006 Kommentar: Antalet respondenter varierade mellan 779 och 809. Det är en förhållandevis jämn fördelning kring andelen som uttryckt att de ökat sin nyhetsanvändning p.g.a. nyheter på internet, men det finns däremot anmärkningsvärda skillnader bland dem som upplever att de minskat sin användning. Dessa skillnader återfinns framför allt för just kvällstidningen där vi ser den största andelen som bedömer att de minskat sin användning. Det är 36 procent som uttrycker att de minskat sin kvällstidningsläsning något eller mycket vilket är dubbelt så stor andel som för morgonpressen. Dagspresskollegiet PM nr 70 sidan 10

11 Tabell 4 visar den upplevda minskningen av kvällstidningen bland olika grupper. Det framgår att män i något större utsträckning än kvinnor upplever att de minskat sin läsning av kvällstidningen i pappersform, vilket går i linje med förändringstendenserna i användning över tid Tabell 4 Upplevda förändringar i kvällstidningsläsning p.g.a. användning av nyheter på internet bland olika grupper (procent) Ökat mycket Ökat något Varken ökat eller minskat Minskat något Minskat mycket Balansmått Antal svar Totalt Kön Man Kvinna Ålder år år år Subjektiv klass Tjänsteman Högre tjänsteman Arbetare Utbildning Låg Medellåg Medelhög Hög Intresse Teknikintresserad Nyhetsintresserad Källa: GOTA-undersökningen vid JMG 2006 Kommentar: med teknik- och nyhetsintresserad avses dem som uttryckt ganska eller mycket högt intresse för dessa områden på en skala som även inkluderar ganska eller mycket lågt. Balansmåttet innebär att andelen som saknar förtroende subtraherats från andelen som har förtroende för varje grupp. Det kan variera mellan +100 och 100. Det är tydligt att den åldersgrupp som upplevde att de minskat sin kvällstidningsläsning p.g.a. nyheter på internet i högst utsträckning var åringarna. Detta resultat är mycket intressant. Det överensstämmer väl med det faktum att åringar år 2006 kraftigt ökade sin användning av kvällspressen på internet. Det var emellertid först år 2007 som det skedde en större nedgång i den regelbundna papperstidningsläsningen. Resultaten pekar mot att en ökad användning av nätet kan ge en känsla av att man minskar sin användning av papper i större utsträckning än vad som faktiskt sker. En bidragande förklaring är också att bland dem som upplever att de minskat sin kvällstidningsläsning i pappersform fanns en andel icke regelbundna läsare. Dessa kan dock ha minskat från exempelvis läsning mer sällan till att inte läsa överhuvudtaget. Dagspresskollegiet PM nr 70 sidan 11

12 Vid en fortsatt analys av hur olika grupper upplever att de förändrat sin nyhetskonsumtion i och med nätnyheternas entré kan man se att utbildningsnivån spelar roll i sammanhanget. Samtidigt som lågutbildade i större utsträckning än högutbildade upplever att de ökat sin nyhetskonsumtion, upplever en betydligt större andel högutbildade att de minskat sin nyhetskonsumtion. Bland olika sociala klasser är det framför allt tjänstemän som upplever en minskning, men också en ökning. Det kan också konstateras att den upplevda minskningen inte skiljer sig nämnvärt beroende på människors nyhets och teknikintresse. Flerkanalspubliceringens konsekvenser Det har skett en konvergens av mediemarknaden; de traditionella nyhetsmedierna har omformats till mediehus genom flerkanalspublicering. Kvällstidningarna har intagit en ledande position i detta avseende och tycks i ökande utsträckning arbeta efter devisen att deras centrala produkter och tjänster är nyheter och underhållning oavsett distributionsform. När det gäller användningen av de olika publiceringsformerna visar resultaten i detta PM på ett paradigmskifte en övergång från papper till nät. Läsningen av den tryckta kvällstidningen har minskat medan nätnyhetsanvändningen ökat påtagligt. För Expressens del kan man tala om att nättidningen inneburit en kompensation som bibehållit räckvidden. För Aftonbladets del har nättidningen istället medfört en kraftig expansion. Utifrån detta perspektiv på räckvidd kan kvällspressens satsningar på flerkanalspublicering sägas vara fördelaktig. Ur ett ekonomiskt perspektiv däremot är det inte säkert att denna förändring är bra eftersom nättidningarna historiskt sett bidragit endast marginellt till mediehusens totala intäkter. Detta håller emellertid på att förändras. En ökad publik på internet gör sitt, men också utvecklingen av nya annonsformer och bättre analysverktyg av annonser på internet spelar stor roll. Dagspresskollegiet PM nr 70 sidan 12

13 Referenser Bergström Annika (2005) Nyhetsvanor.nu, Avhandling vid institutionen för journalistik och masskommunikation vid Göteborgs Universitet (JMG) Bergström Annika & Weibull Lennart (2008) Papper och webb två sidor av samma mynt?, i Lennart Nilsson och Sanna Johansson (red) Flernivådemokratin och regionerna Västsverige 2006, SOM rapport nr 42, Kungälv TS (2007) Tidningsstatistik från ( ) Westlund Oscar (2003) Betala för nyheter på internet?, Arbetsrapport 15, institutionen för journalistik och masskommunikation vid Göteborgs Universitet (JMG) Westlund Oscar (2007a) Nyheter bland unga vuxna i Göteborg, I Lennart Nilsson (red), Det våras för regionen, Göteborg: SOM institutet, Göteborgs universitet Westlund Oscar (2007b) Svenskarnas dagstidningsläsning ur ett förändringsperspektiv, i Sören Holmberg & Lennart Weibull (red), Det nya Sverige, SOM rapport nr 41, Kungälv Dagspresskollegiet PM nr 70 sidan 13

KVÄLLSTIDNINGSLÄSNING PÅ PAPPER OCH DIGITALT

KVÄLLSTIDNINGSLÄSNING PÅ PAPPER OCH DIGITALT Kvällstidningsläsning på papper och digitalt KVÄLLSTIDNINGSLÄSNING PÅ PAPPER OCH DIGITALT MATHIAS A. FÄRDIGH OCH OSCAR WESTLUND F rågan om digitala mediers inverkan på traditionella medier är en angelägen

Läs mer

Papper och webb två sidor av samma mynt?

Papper och webb två sidor av samma mynt? Papper och webb två sidor av samma mynt? Papper och webb två sidor av samma mynt? Annika Bergström och Lennart Weibull Under ett drygt decennium har vi nu sett de traditionella morgontidningarna i en delvis

Läs mer

UNGAS NYHETSKONSUMTION I EN FÖRÄNDERLIG NYHETSVÄRLD

UNGAS NYHETSKONSUMTION I EN FÖRÄNDERLIG NYHETSVÄRLD Ungas nyhetskonsumtion i en föränderlig nyhetsvärld UNGAS NYHETSKONSUMTION I EN FÖRÄNDERLIG NYHETSVÄRLD JOSEFINE STERNVIK N yhetsvanor hos dagens unga har förändrats dramatiskt både om vi jämför med äldres

Läs mer

JOSEFINE STERNVIK. Ungas nyhetskonsumtion i en föränderlig nyhetsvärld

JOSEFINE STERNVIK. Ungas nyhetskonsumtion i en föränderlig nyhetsvärld Ungas nyhetskonsumtion i en föränderlig nyhetsvärld UNGAS nyhetskonsumtion i en föränderlig nyhetsvärld JOSEFINE STERNVIK N yhetsvanor hos dagens unga har förändrats dramatiskt både om vi jämför med äldres

Läs mer

DAGSPRESSKOLLEGIET, GÖTEBORGS UNIVERSITET LÄSVANESTUDIEN FRÅN DAGSPRESSKOLLEGIET

DAGSPRESSKOLLEGIET, GÖTEBORGS UNIVERSITET LÄSVANESTUDIEN FRÅN DAGSPRESSKOLLEGIET LÄSVANESTUDIEN FRÅN DAGSPRESSKOLLEGIET VÅREN 15 DAGSPRESSKOLLEGIET Startade 1979 Huvudfinansiär 13-17: Carl-Olov och Jenz Hamrins stiftelse i Jönköping. Tidigare finansiär 1979-12: Tidningsutgivarna (TU).

Läs mer

Dagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik, medier och kommunikation. PM nr. 78

Dagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik, medier och kommunikation. PM nr. 78 Dagspresskollegiet Göteborgs universitet Institutionen för journalistik, medier och kommunikation PM nr. 78 Morgontidningsläsning på papper och webb samt prenumerationer i hushållen en tabellrapport Ingela

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet KONKURRENS ELLER KOMPLEMENT I OLIKA GRUPPER

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet KONKURRENS ELLER KOMPLEMENT I OLIKA GRUPPER INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 4 KONKURRENS ELLER KOMPLEMENT I OLIKA GRUPPER Karin Hellingwerf 23 Konkurrens eller komplement

Läs mer

Tidningsmarknaden i Göteborgsregionen har förändrats en hel del sedan slutet

Tidningsmarknaden i Göteborgsregionen har förändrats en hel del sedan slutet Tidningsläsning i Göteborgsregionen TIDNINGSLÄSNING I GÖTEBORGSREGIONEN ANNIKA BERGSTRÖM OCH LENNART WEIBULL Tidningsmarknaden i Göteborgsregionen har förändrats en hel del sedan slutet av 1990-talet.

Läs mer

De som tror på dagspressens snabba död verkar få alltmer stöd. Uppgifter om

De som tror på dagspressens snabba död verkar få alltmer stöd. Uppgifter om Morgontidningen kostar för mycket Morgontidningen kostar för mycket ULRIKA HEDMAN De som tror på dagspressens snabba död verkar få alltmer stöd. Uppgifter om det senaste årets utveckling på den amerikanska

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet TIDNINGAR OCH ANDRA MEDIER

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet TIDNINGAR OCH ANDRA MEDIER INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 39 TIDNINGAR OCH ANDRA MEDIER Karin Hellingwerf 3 Tidningar och andra medier Dagstidningsläsningen

Läs mer

Barnfamiljerna och tidningsprenumerationen en relation på väg att försvagas?

Barnfamiljerna och tidningsprenumerationen en relation på väg att försvagas? Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation Dagspresskollegiet Dagspresskollegiet PM nr. 66 Barnfamiljerna och tidningsprenumerationen en relation på väg att försvagas? Ingela

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 46 TILL VILKET PRIS SOM HELST? - prenumeranter i förhållande till prenumerationspris Ulrika Andersson

Läs mer

Tidningsprenumeration bland invandrare

Tidningsprenumeration bland invandrare INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION (JMG) Göteborgs universitet Dagspresskollegiet PM nr. 58 Tidningsprenumeration bland invandrare Ulrika Andersson 2005 Tidningsprenumeration bland invandrare

Läs mer

Medieinnehav i hushållen hösten 2004

Medieinnehav i hushållen hösten 2004 INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION (JMG) Göteborgs universitet Dagspresskollegiet PM nr. 56 Medieinnehav i hushållen hösten 2004 Anna Olsén Antoni 2005 Medieinnehav i hushållen hösten

Läs mer

Nyheter utgör en väsentlig del av de flesta människors vardag, varje dag och

Nyheter utgör en väsentlig del av de flesta människors vardag, varje dag och Nyheter i lurar, på papper och skärmar NYHETER I LURAR, PÅ PAPPER OCH SKÄRMAR Om nyhetsanvändning i Göteborgsregionen ANNIKA BERGSTRÖM OCH INGELA WADBRING Nyheter utgör en väsentlig del av de flesta människors

Läs mer

Göteborgarnas förhållande till Svenska kyrkan har undersökts via SOM-institutet

Göteborgarnas förhållande till Svenska kyrkan har undersökts via SOM-institutet Göteborgarnas relation till kyrka och religion Göteborgarnas relation till kyrka och religion Jan Strid Göteborgarnas förhållande till Svenska kyrkan har undersökts via SOM-institutet sedan 1990-talets

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Internetanvändning med och utan bredband

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Internetanvändning med och utan bredband INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 65 Internetanvändning med och utan bredband Annika Bergström 2007 1 Internetanvändning med och

Läs mer

EN FÖRLORAD NYHETSGENERATION? (Eller: vill inte unga vuxna längre ha koll på läget?)

EN FÖRLORAD NYHETSGENERATION? (Eller: vill inte unga vuxna längre ha koll på läget?) EN FÖRLORAD NYHETSGENERATION? (Eller: vill inte unga vuxna längre ha koll på läget?) Jonas Ohlsson SOM-institutet Vetenskapsfestivalen 2013 100 Tidningsläsning bland unga vuxna, 1986 2012 (procent minst

Läs mer

Bytt är bytt och kommer inte tillbaka?

Bytt är bytt och kommer inte tillbaka? Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation Dagspresskollegiet PM nr. 64 Bytt är bytt och kommer inte tillbaka? Unga och papperstidningar av olika slag. Exemplet Stockholm

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet ATTITYDER TILL REKLAM OCH ANNONSER I OLIKA MEDIER

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet ATTITYDER TILL REKLAM OCH ANNONSER I OLIKA MEDIER INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 50 ATTITYDER TILL REKLAM OCH ANNONSER I OLIKA MEDIER Josefine Sternvik 2003 Allmänheten och reklamen

Läs mer

Människors nyhetskonsumtion består inte bara av nyheter från en kanal utan

Människors nyhetskonsumtion består inte bara av nyheter från en kanal utan Svenska folkets nyhetsvanor Svenska folkets nyhetsvanor MATHIAS A. FÄRDIGH OCH JOSEFINE STERNVIK Människors nyhetskonsumtion består inte bara av nyheter från en kanal utan av flera. Före 1990-talet fanns

Läs mer

Dagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation. PM nr. 76

Dagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation. PM nr. 76 Dagspresskollegiet Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation PM nr. 76 Vad är prisvärt? En jämförelse mellan allt från pappersmedier till balettföreställningar Ingela Wadbring

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Tidningsläsning bland arbetslösa

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Tidningsläsning bland arbetslösa INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 44 Tidningsläsning bland arbetslösa Ulrika Andersson 3 Tidningsläsning bland arbetslösa 199-talet

Läs mer

Bredband viktigt för internetanvändningen

Bredband viktigt för internetanvändningen Bredband viktigt för internetanvändningen Bredband viktigt för internetanvändningen Annika Bergström Idag pågår många verksamheter parallellt: i verkliga livet och på nätet. Nätuppkoppling tas många gånger

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. PM från Dagspresskollegiet nr. 49 PRIVATANNONSÖRER I DAGSPRESSEN

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. PM från Dagspresskollegiet nr. 49 PRIVATANNONSÖRER I DAGSPRESSEN INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 49 PRIVATANNONSÖRER I DAGSPRESSEN Josefine Sternvik 2003 Dagspressens annonsmarknad Annonserna

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Framtidens tidningsläsare

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Framtidens tidningsläsare INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 43 Framtidens tidningsläsare Ulrika Andersson 2003 Framtidens tidningsläsare Vilka är framtidens

Läs mer

Nyhetslandskapet i Göteborgsregionen genomgår ständigt förändringar. Från att

Nyhetslandskapet i Göteborgsregionen genomgår ständigt förändringar. Från att NYHETSVANOR MED LOKAL ANKNYTNING ANNIKA BERGSTRÖM Nyhetslandskapet i Göteborgsregionen genomgår ständigt förändringar. Från att under många år haft ett stabilt antal aktörer Göteborgs-Posten och Arbetet

Läs mer

MEDIERS VÄRDE FÖR OLIKA GENERATIONER

MEDIERS VÄRDE FÖR OLIKA GENERATIONER Mediers värde för olika generationer MEDIERS VÄRDE FÖR OLIKA GENERATIONER Ingela Wadbring och Annika Bergström Att ha ett medium i sitt hushåll innebär i princip alltid en kostnad. En morgontidning medför

Läs mer

Skiftande mediepreferenser för annonser

Skiftande mediepreferenser för annonser Skiftande mediepreferenser för annonser Skiftande mediepreferenser för annonser Björn Danielsson och MARIE GRUSELL I Sverige var dagspressen under en lång period den dominerande kanalen för annonsering.

Läs mer

ÖKAD POLARISERING I MORGONTIDNINGSLÄSNINGEN

ÖKAD POLARISERING I MORGONTIDNINGSLÄSNINGEN Ökad polarisering i morgontidningsläsningen ÖKAD POLARISERING I MORGONTIDNINGSLÄSNINGEN INGELA WADBRING OCH ULRIKA HEDMAN A tt göra framtidsscenarier är svårt. Mycket svårt. Ofta görs förutsägelser inför

Läs mer

Tidningarna i ett föränderligt medielandskap

Tidningarna i ett föränderligt medielandskap Tidningarna i ett föränderligt medielandskap Lennart Weibull Tidningsläsning i Göteborgsregionen Dagspresskollegiet Göteborgs universitet Regelbunden läsning av morgontidningar i Göteborgsregionen, 1998-9

Läs mer

Att kurvan för dagspressens samlade upplaga har varit nedåtgående de senaste

Att kurvan för dagspressens samlade upplaga har varit nedåtgående de senaste Mot nya läsvanor? MOT NYA LÄSVANOR? ULRIKA ANDERSSON Att kurvan för dagspressens samlade upplaga har varit nedåtgående de senaste femton åren är ingen nyhet inom mediebranschen. En och annan chefredaktör

Läs mer

Människors vanor att läsa lokala morgontidningar har hållit sig på en förhållandevis

Människors vanor att läsa lokala morgontidningar har hållit sig på en förhållandevis Lokala nyheter morgontidningarnas starka kort Lokala nyheter morgontidningarnas starka kort Ulrika Andersson Människors vanor att läsa lokala morgontidningar har hållit sig på en förhållandevis stabil

Läs mer

KYRKSAMHETEN I GÖTEBORG OCH VÄSTRA GÖTALAND

KYRKSAMHETEN I GÖTEBORG OCH VÄSTRA GÖTALAND KYRKSAMHETEN I GÖTEBORG OCH VÄSTRA GÖTALAND JAN STRID tidigare SOM-undersökningar där frågor gällande Svenska kyrkan ingått har vi I mest varit intresserade av kyrkovalen. Men i samband med dessa val har

Läs mer

SOM. Förtroende för facket 1986-2006. Sören Holmberg

SOM. Förtroende för facket 1986-2006. Sören Holmberg SOM Förtroende för facket - 26 Sören Holmberg s a m h ä l l e o p i n i o n m a s s m e d i a Information om Riks-SOM SOM-institutet vid Göteborgs universitet genomför varje höst sedan en nationell frågeundersökning

Läs mer

LOKALA MEDIER I GÖTEBORGSREGIONEN: ANVÄNDNING OCH SYN PÅ TILLFÖRLITLIGHET

LOKALA MEDIER I GÖTEBORGSREGIONEN: ANVÄNDNING OCH SYN PÅ TILLFÖRLITLIGHET Lokala medier i Göteborgsregionen: Användning och syn på tillförlitlighet LOKALA MEDIER I GÖTEBORGSREGIONEN: ANVÄNDNING OCH SYN PÅ TILLFÖRLITLIGHET INGELA WADBRING D et torde knappast råda någon tvekan

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 45 DET FÖRÄNDERLIGA SAMHÄLLET - ålderssammansättning, flyttning och hushållsstruktur i relation

Läs mer

Västra Götaland har nu funnits som administrativ region ett par år. Regionen

Västra Götaland har nu funnits som administrativ region ett par år. Regionen Nyheter i gamla och nya former NYHETER I GAMLA OCH NYA FORMER ANNIKA BERGSTRÖM Västra Götaland har nu funnits som administrativ region ett par år. Regionen saknar dock ännu en mental förankring hos medborgarna.

Läs mer

SOM Ungdomars uppfattningar om och förtroende för forskning. Sanna Johansson

SOM Ungdomars uppfattningar om och förtroende för forskning. Sanna Johansson SOM Ungdomars uppfattningar om och förtroende för forskning 2007 Sanna Johansson s a m h ä l l e o p i n i o n m a s s m e d i a Information om Riks-SOM 2006 SOM-institutet vid Göteborgs universitet genomför

Läs mer

Medborgarna online. Annika Bergström. Hushållens nya medietekniker

Medborgarna online. Annika Bergström. Hushållens nya medietekniker Medborgarna online Medborgarna online Annika Bergström Samtidigt som internet tagit plats i många människors vardag finns det fortfarande betydande skillnader i tillgång och användning. Även om dessa ser

Läs mer

NYHETER BLAND UNGA VUXNA I GÖTEBORG

NYHETER BLAND UNGA VUXNA I GÖTEBORG Nyheter bland unga vuxna i Göteborg NYHETER BLAND UNGA VUXNA I GÖTEBORG Oscar Westlund N yheter utgör en betydelsefull del av det medieinnehåll som svensken kan ta del av i olika medier såsom TV, press,

Läs mer

KVÄLLSPRESSEN FRÅN ETT 360 -PERSPEKTIV I OLIKA GENERATIONER

KVÄLLSPRESSEN FRÅN ETT 360 -PERSPEKTIV I OLIKA GENERATIONER Kvällspressen från ett 360 -perspektiv i olika generationer KVÄLLSPRESSEN FRÅN ETT 360 -PERSPEKTIV I OLIKA GENERATIONER MATHIAS A. FÄRDIGH OCH OSCAR WESTLUND D en svenska kvällspressen har sedan länge

Läs mer

Ingela Wadbring. Mätta morgontidningar

Ingela Wadbring. Mätta morgontidningar Mätta morgontidningar Mätta morgontidningar Ingela Wadbring D et finns en stark norm som säger att det är viktigt att människor tar del av nyheter. Det är genom att hålla oss informerade om allmänna samhällsangelägenheter

Läs mer

Från kvällspress till kvällsmedia

Från kvällspress till kvällsmedia Från kvällspress till kvällsmedia Från kvällspress till kvällsmedia Mathias A Färdigh och Oscar Westlund S edan mitten av 9-talet har Aftonbladet och Expressen försett svenska allmänheten med nyhetsuppdateringar,

Läs mer

Arbetsrapport nr 7. Läsvanestudien. En tabellrapport. Rudolf Antoni och Therese Eriksson JMG. Institutionen för Journalistik och Masskommunikation

Arbetsrapport nr 7. Läsvanestudien. En tabellrapport. Rudolf Antoni och Therese Eriksson JMG. Institutionen för Journalistik och Masskommunikation JMG Institutionen för Journalistik och Masskommunikation Arbetsrapport nr 7 Läsvanestudien En tabellrapport Rudolf Antoni och Therese Eriksson Arbetsrapport nr. 7 Läsvanestudien En tabellrapport Rudolf

Läs mer

NYHETSKONSUMTION OCH REDAKTIONELL NÄRVARO HUR VIKTIGT ÄR DET? 250 möjligheter, Jönköping, 12 september 2017 ORSA KEKEZI & ULRIKA ANDERSSON

NYHETSKONSUMTION OCH REDAKTIONELL NÄRVARO HUR VIKTIGT ÄR DET? 250 möjligheter, Jönköping, 12 september 2017 ORSA KEKEZI & ULRIKA ANDERSSON NYHETSKONSUMTION OCH REDAKTIONELL NÄRVARO HUR VIKTIGT ÄR DET? 250 möjligheter, Jönköping, 12 september 2017 ORSA KEKEZI & ULRIKA ANDERSSON Forskare Orsa Kekezi Doktorand i nationalekonomi, Jönköping University

Läs mer

Tidningar i brevlådor, på bussar och i ställ

Tidningar i brevlådor, på bussar och i ställ Ingela Wadbring Texten är hämtad ur: Sören Holmberg och Lennart Weibull (red) Lyckan kommer, lyckan går SOM-institutet, Göteborgs universitet, rapport nr 36 Hela rapporten kan beställas via www.som.gu.se,

Läs mer

Annika Bergström. Fortsatt ökad användning

Annika Bergström. Fortsatt ökad användning Ny våg av internetanvändare Ny våg av internetanvändare Annika Bergström Internet och användningen av digitala plattformar är i ständig utveckling. Innehåll, betalningsmodeller, applikationer för mobil

Läs mer

Radiolyssnande via olika apparater i befolkningen 9 79 år en genomsnittlig dag 2013 (procent)

Radiolyssnande via olika apparater i befolkningen 9 79 år en genomsnittlig dag 2013 (procent) December 2014: Radio Med anledning av SOU 2014:77 "Från analog till digital marksänd radio" passar vi på att lyfta fram hur befolkningen lyssnar på radio. Av ljudmedierna har radion den största andelen

Läs mer

Det fanns en tid då nya medier i Sverige fick sitt första genomslag i Skåne. Idag

Det fanns en tid då nya medier i Sverige fick sitt första genomslag i Skåne. Idag Gamla och nya medier i Skåne GAMLA OCH NYA MEDIER I SKÅNE Lennart Weibull Det fanns en tid då nya medier i Sverige fick sitt första genomslag i Skåne. Idag är det nästan glömt, eftersom medieinnovationer

Läs mer

Euro-opinion. Åsikter om att införa euron som valuta i Sverige. Frida Vernersdotter och Sören Holmberg. [SOM-rapport nr 2013:15]

Euro-opinion. Åsikter om att införa euron som valuta i Sverige. Frida Vernersdotter och Sören Holmberg. [SOM-rapport nr 2013:15] Euro-opinion Åsikter om att införa euron som valuta i Sverige Frida Vernersdotter och Sören Holmberg [SOM-rapport nr 2013:15] Tabellförteckning Tabell 1. Åsikt om et att införa euron som valuta i Sverige

Läs mer

Medieförtroendets villkor

Medieförtroendets villkor Medieförtroendets villkor Medieförtroendets villkor Lennart Weibull Vad innebär det egentligen att ha förtroende för en dagstidning eller för en tv-kanal? Är det verkligen möjligt att lita på allt som

Läs mer

Svenskarnas värderingar av radio och tv. Klara Bové, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2015:16]

Svenskarnas värderingar av radio och tv. Klara Bové, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2015:16] Svenskarnas värderingar av radio och tv Klara Bové, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2015:16] Innehållsförteckning Information om den nationella SOM-undersökningen... 1 Tabell 1 Tabell

Läs mer

Mot nya läsvanor? Ulrika Andersson. Texten är hämtad ur:

Mot nya läsvanor? Ulrika Andersson. Texten är hämtad ur: Mot nya läsvanor? Ulrika Andersson Texten är hämtad ur: Sören Holmberg och Lennart Weibull (red) Lyckan kommer, lyckan går SOM-institutet, Göteborgs universitet, rapport nr 36 Hela rapporten kan beställas

Läs mer

SVENSKARS OCH INVANDRARES

SVENSKARS OCH INVANDRARES INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 36 SVENSKARS OCH INVANDRARES MEDIEINNEHAV OCH NYHETSKONSUMTION Ingela Wadbring 2002 De som kommit

Läs mer

Medieförtroende och medieanvändning. Lennart Weibull

Medieförtroende och medieanvändning. Lennart Weibull Medieförtroende och medieanvändning Medieförtroende och medieanvändning Lennart Weibull G år det verkligen att lita på medierna? Frågan återkommer med ökande regelbundenhet. Oftast är det kvällstidningarnas

Läs mer

VIKTIGA EGENSKAPER HOS MORGONPRESSEN

VIKTIGA EGENSKAPER HOS MORGONPRESSEN VIKTIGA EGENSKAPER HOS MORGONPRESSEN KARIN HELLINGWERF Det utmärkande draget för svensk morgonpress utanför Stockholm har varit att den når i stort sett alla kategorier av människor. Den lokala morgontidningen

Läs mer

SKÅNSKA TRENDER Annika Bergström & Jonas Ohlsson (red.)

SKÅNSKA TRENDER Annika Bergström & Jonas Ohlsson (red.) SKÅNSKA TRENDER 21-211 Annika Bergström & Jonas Ohlsson (red.) SOM institutet SOM institutet vid Göteborgs universitet grundades år 1986 med syftet att genomföra frågeundersökningar och arrangera seminarier

Läs mer

Sören Holmberg och Lennart Weibull

Sören Holmberg och Lennart Weibull Den förändrade alkoholopinionen Den förändrade alkoholopinionen Sören Holmberg och Lennart Weibull En av de stora frågorna i den svenska EU-debatten under -talets första år gällde alkoholpolitik. När Sveriges

Läs mer

Hushållsprenumeration och morgontidningsläsning

Hushållsprenumeration och morgontidningsläsning Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation Dagspresskollegiet Dagspresskollegiet PM nr. 67 Hushållsprenumeration och morgontidningsläsning 1986-2006 Lennart Weibull 2007

Läs mer

Morgonpressen tappar läsare. En minskande andel av svenskarna prenumererar

Morgonpressen tappar läsare. En minskande andel av svenskarna prenumererar Den lokala morgontidningen igår, idag och imorgon DEN LOKALA MORGONTIDNINGEN IGÅR, IDAG OCH IMORGON Lennart Weibull Morgonpressen tappar läsare. En minskande andel av svenskarna prenumererar på en morgontidning.

Läs mer

Slöjd och hantverk Vanor och värderingar Linn Annerstedt, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2017:5]

Slöjd och hantverk Vanor och värderingar Linn Annerstedt, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2017:5] Slöjd och hantverk Vanor och värderingar 2012-2016 Linn Annerstedt, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2017:5] Innehållsförteckning Den nationella SOM-undersökningen 2016... 1 Tabell 1

Läs mer

Kännedom om och förtroende för Statistiska centralbyrån. Linn Annerstedt, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2017:26]

Kännedom om och förtroende för Statistiska centralbyrån. Linn Annerstedt, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2017:26] Kännedom om och för Statistiska centralbyrån Linn Annerstedt, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2017:26] Innehållsförteckning Introduktion... 1 Tabell 2 Förtroende för samhällsinstitutioner,

Läs mer

JMG. Fokus på unga vuxna. Sociala förändringar och växande medieutbud skapar nya medievanor bland unga. Arbetsrapport nr. 46.

JMG. Fokus på unga vuxna. Sociala förändringar och växande medieutbud skapar nya medievanor bland unga. Arbetsrapport nr. 46. JMG Institutionen för Journalistik och Masskommunikation Arbetsrapport nr. 46 Fokus på unga vuxna Sociala förändringar och växande medieutbud skapar nya medievanor bland unga Ulrika Andersson Arbetsrapport

Läs mer

MORGONTIDNINGENS STÄLLNING BLAND UNGA HÖGUTBILDADE

MORGONTIDNINGENS STÄLLNING BLAND UNGA HÖGUTBILDADE Morgontidningens ställning bland unga högutbildade MORGONTIDNINGENS STÄLLNING BLAND UNGA HÖGUTBILDADE Jonas Ohlsson H ur ska det egentligen gå för den svenska dagspressen? Allt sedan de första nyhetssajterna

Läs mer

Medieanvändning är en ganska utbredd sysselsättning bland ungdomar. Genom

Medieanvändning är en ganska utbredd sysselsättning bland ungdomar. Genom Ungas nyhetsvanor UNGAS NYHETSVANOR ANNIKA BERGSTRÖM Medieanvändning är en ganska utbredd sysselsättning bland ungdomar. Genom olika massmedier kan man få idéer, inspiration och förebilder som på olika

Läs mer

BOKEN VAR STÅR DEN IDAG?

BOKEN VAR STÅR DEN IDAG? Boken var står den idag? BOKEN VAR STÅR DEN IDAG? Lennart Weibull och Åsa Nilsson Att tala om bokens framtid innehåller alltid ett visst mått av spänning. Böcker är så förknippade med den västerländska

Läs mer

Förtroendet för Finansinspektionen. Nora Oleskog Tryggvason, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [ SOM-rapport nr 2014:14 ]

Förtroendet för Finansinspektionen. Nora Oleskog Tryggvason, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [ SOM-rapport nr 2014:14 ] Förtroendet för Finansinspektionen Nora Oleskog Tryggvason, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [ SOM-rapport nr 2014:14 ] Innehållsförteckning Information om den nationella SOM-undersökningen... 2 Undersökningens

Läs mer

Radio kanaler, plattformar och förtroende

Radio kanaler, plattformar och förtroende Radio kanaler, plattformar och förtroende Radio kanaler, plattformar och förtroende Annika Bergström M assmediesystemet växer in i den digitala kommunikationsteknologin med allt vad det innebär av interaktivitet,

Läs mer

Förtroendet för Arbetsförmedlingen. Nora Oleskog Tryggvason, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [ SOM-rapport nr 2014:18 ]

Förtroendet för Arbetsförmedlingen. Nora Oleskog Tryggvason, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [ SOM-rapport nr 2014:18 ] Förtroendet för Arbetsförmedlingen Nora Oleskog Tryggvason, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [ SOM-rapport nr 2014:18 ] Innehållsförteckning Information om den nationella SOM-undersökningen... 2 Tabell

Läs mer

AlliansSverige. Politik Media Kultur Livsstil. Tidsserier och resultat från den senaste SOM-undersökningen 2006

AlliansSverige. Politik Media Kultur Livsstil. Tidsserier och resultat från den senaste SOM-undersökningen 2006 AlliansSverige Politik Media Kultur Livsstil Tidsserier och resultat från den senaste SOM-undersökningen 2006 Ny bok från SOM-institutet kommer i juni Det nya Sverige Beställ den redan nu på order@som.gu.se

Läs mer

MEDIEFÖRTROENDETS BETYDELSE

MEDIEFÖRTROENDETS BETYDELSE Medieförtroendets betydelse MEDIEFÖRTROENDETS BETYDELSE Oscar Westlund M änniskors känsla av förtroende har undersökts i flera forskningssammanhang. En sökning på förtroende i biblioteksdatabasen Libris

Läs mer

Nationellt och lokalt i tryck och digitalt

Nationellt och lokalt i tryck och digitalt Nationellt och lokalt i tryck och digitalt Annika Bergström T idningsläsningen i Sverige har, precis som i övriga nordiska länder, traditionellt varit mycket utbredd (Hallin och Mancini 2004). Men under

Läs mer

FÖRTROENDE- BAROMETER 2002

FÖRTROENDE- BAROMETER 2002 FÖRTROENDE- BAROMETER 2 MEDIEAKADEMIN FÖRTROENDE FÖR SAMHÄLLS- INSTITUTIONER, MASSMEDIER OCH FÖRETAG Resultat presenterade vid MedieAkademins seminarium den 19 november 2. För undersökningen ansvarar professorerna

Läs mer

Medieförtroende och public service

Medieförtroende och public service Medieförtroende och public service Medieförtroende och public service Lennart Weibull A tt Sveriges Radio och Sveriges Television åtnjuter stort förtroende hos den svenska allmänheten är väl känt från

Läs mer

Förtroende för Försäkringskassan. Lukas Nordin, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2015:9]

Förtroende för Försäkringskassan. Lukas Nordin, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2015:9] Förtroende för Försäkringskassan Lukas Nordin, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2015:9] Innehållsförteckning Information om den nationella SOM-undersökningen... 1 Tabell 1 Förtroende

Läs mer

Vindkraften byggs ut snabbt i Sverige. Antalet vindkraftverk blir allt fler och

Vindkraften byggs ut snabbt i Sverige. Antalet vindkraftverk blir allt fler och Vindkraftsopinionen i Västra Götaland Vindkraftsopinionen i Västra Götaland Per Hedberg Vindkraften byggs ut snabbt i Sverige. Antalet vindkraftverk blir allt fler och vindkraftens andel av elproduktionen

Läs mer

Förtroendet för Arbetsförmedlingen. Sofia Arkhede, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2015:2]

Förtroendet för Arbetsförmedlingen. Sofia Arkhede, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2015:2] Förtroendet för Arbetsförmedlingen Sofia Arkhede, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2015:2] Innehållsförteckning Information om den nationella SOM-undersökningen... 2 Tabell 1 Förtroende

Läs mer

från radioprat till musikskval

från radioprat till musikskval Från radioprat till musikskval från radioprat till musikskval Jan Strid Radiolyssnandet i Sverige har varit tämligen stabilt ända sedan tillkomsten av de privata lokalradiokanalerna 1993. Tiden som vi

Läs mer

Brevvanor 2008. en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information

Brevvanor 2008. en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information Posten AB - 1 Förord På drygt ett decennium har sätten vi kommunicerar med varandra på förändrats i grunden. Från

Läs mer

Under det senaste året har debatten om invandring intensifierats. Efter valrörelsen

Under det senaste året har debatten om invandring intensifierats. Efter valrörelsen Vänster och höger i fl yktingopinionen VÄNSTER OCH HÖGER I FLYKTINGOPINIONEN MARIE DEMKER Under det senaste året har debatten om invandring intensifierats. Efter valrörelsen 2002 har frågor kring arbetskraftsinvandring,

Läs mer

Förtroendet för Försäkringskassan. Linn Annerstedt, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2016:7]

Förtroendet för Försäkringskassan. Linn Annerstedt, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2016:7] Förtroendet för Försäkringskassan Linn Annerstedt, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2016:7] Innehållsförteckning Information om den nationella SOM-undersökningen...2 Undersökningens

Läs mer

Vetenskapen i samhället Linn Annerstedt, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2017:7]

Vetenskapen i samhället Linn Annerstedt, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2017:7] Vetenskapen i samhället 2016 Linn Annerstedt, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2017:7] Innehållsförteckning Introduktion 1 Tabell 2a Hur intresserad är du i allmänhet av forskning 2016,

Läs mer

Sedan flera år har vi kunnat konstatera att radiolyssnandet har minskat i Sverige.

Sedan flera år har vi kunnat konstatera att radiolyssnandet har minskat i Sverige. Radiolyssnandet 2008 i Göteborg Radiolyssnandet 2008 i Göteborg Jan Strid Sedan flera år har vi kunnat konstatera att radiolyssnandet har minskat i Sverige. Trots att vi fått fler kanaler att lyssna till

Läs mer

Svenskarnas värderingar av radio och tv. Klara Bové, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [ SOM-rapport nr 2014:10 ]

Svenskarnas värderingar av radio och tv. Klara Bové, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [ SOM-rapport nr 2014:10 ] Svenskarnas värderingar av radio och tv Klara Bové, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [ SOM-rapport nr 2014:10 ] Innehållsförteckning Information om den nationella SOM-undersökningen... 3 Tabell 1 Tabell

Läs mer

VAD MENAS MED NEGATIVA NYHETER?

VAD MENAS MED NEGATIVA NYHETER? VAD MENAS MED NEGATIVA NYHETER? LENNART WEIBULL Människors dagstidningsläsning bygger på vanor. Vi etablerar våra läsrutiner oavsett om det är vid frukostbordet, på pendeltåget eller i lunchrummet på arbetsplatsen.

Läs mer

Christer Clerwall. Nyhetskonsumtion i Värmland

Christer Clerwall. Nyhetskonsumtion i Värmland Nyhetskonsumtion i Värmland Nyhetskonsumtion i Värmland Christer Clerwall A tt titta på, att lyssna på, att ta del av, nyheter är en viktigt för många människor. Nyheterna, som en del i medieutbudet, har

Läs mer

Åsikter om energi och kärnkraft Forskningsprojektet ENERGIOPINIONEN I SVERIGE Per Hedberg Sören Holmberg Mars 2015

Åsikter om energi och kärnkraft Forskningsprojektet ENERGIOPINIONEN I SVERIGE Per Hedberg Sören Holmberg Mars 2015 Åsikter om energi och kärnkraft Forskningsprojektet ENERGIOPINIONEN I SVERIGE Per Hedberg Sören Holmberg Mars 2015 Preliminära resultat från SOM-undersökningen 2014 Samhälle Opinion Massmedia (SOM) är

Läs mer

Slöjd och hantverk. Vanor och värderingar Linn Annerstedt, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2016:10]

Slöjd och hantverk. Vanor och värderingar Linn Annerstedt, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2016:10] Slöjd och hantverk Vanor och värderingar 2012 2015 Linn Annerstedt, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2016:10] Innehållsförteckning Information om den nationella SOM-undersökningen...

Läs mer

3 Gäldenärernas attityder till KFM

3 Gäldenärernas attityder till KFM 3 Gäldenärernas attityder till KFM 3.1 Inledning Tabell 5. Påstående: På det hela taget fyller KFM en viktig funktion, procent. Instämmer (4+5) 48 50 Varken eller (3) 23 23 Instämmer inte (1+2) 15 14 Ingen

Läs mer

Medievanor. Kulturproduktionens villkor Karlstad 28 oktober 2015

Medievanor. Kulturproduktionens villkor Karlstad 28 oktober 2015 Medievanor Kulturproduktionens villkor Karlstad 28 oktober 2015 Stora möjligheter och ökande klyftor Allt fler medier. Allt större tillgång till medier. Allt lättare att etablera medier. Koncentration

Läs mer

Nyhetsförmedling handlar om att ge människor den information de behöver och

Nyhetsförmedling handlar om att ge människor den information de behöver och Val av nyhetskanal när kriser inträffar VAL AV NYHETSKANAL NÄR KRISER INTRÄFFAR MARINA GHERSETTI Nyhetsförmedling handlar om att ge människor den information de behöver och den information de vill ha.

Läs mer

EN MOBILT UPPKOPPLAD NYHETSGENERATION?

EN MOBILT UPPKOPPLAD NYHETSGENERATION? En mobilt uppkopplad nyhetsgeneration? EN MOBILT UPPKOPPLAD NYHETSGENERATION? Oscar Westlund Nyhetssverige är i hög grad präglat av papperstidningar och public service-kanaler i radio och tv. Emellertid

Läs mer

Den 9 april 2014 meddelade TV4 att man lägger ner sina lokala nyhetsredaktioner.

Den 9 april 2014 meddelade TV4 att man lägger ner sina lokala nyhetsredaktioner. Medieförtroende i nytt medielandskap MEDIEFÖRTROENDE I NYTT MEDIELANDSKAP Lennart Weibull Den 9 april 2014 meddelade TV4 att man lägger ner sina lokala nyhetsredaktioner. Beslutet medför att 24 lokala

Läs mer

Svensk opinion blir allt mindre negativ till invandrade svenskar och till närvaron

Svensk opinion blir allt mindre negativ till invandrade svenskar och till närvaron Svenskarna långsiktigt alltmer positiva till invandrare Svenskarna långsiktigt alltmer positiva till invandrare Marie Demker Svensk opinion blir allt mindre negativ till invandrade svenskar och till närvaron

Läs mer

VÄSTSVENSKA TRENDER Annika Bergström & Jonas Ohlsson (red.)

VÄSTSVENSKA TRENDER Annika Bergström & Jonas Ohlsson (red.) VÄSTSVENSKA TRENDER 1998-212 Annika Bergström & Jonas Ohlsson (red.) VÄSTSVENSKA TRENDER 1998 212 SOM-institutet Undersökningar Innehållsförteckning SOM-institutet är en oberoende undersökningsorganisation

Läs mer

Skilda digitala världar

Skilda digitala världar Skilda digitala världar Skilda digitala världar Annika Bergström Nätet, och framför allt webben, har blivit en egen arena som erbjuder såväl medierad som personlig kommunikation, information och service.

Läs mer

SAMMANHÅLLANDE NYHETER?

SAMMANHÅLLANDE NYHETER? Sammanhållande nyheter? SAMMANHÅLLANDE NYHETER? ANNIKA BERGSTRÖM H ållbar utveckling i ett samhälle syftar, som redogjorts för i bokens inledningskapitel, inte bara på ekologisk hållbarhet utan också på

Läs mer

mobil.nyheter.se? Oscar Westlund

mobil.nyheter.se? Oscar Westlund mobil.nyheter.se? mobil.nyheter.se? Oscar Westlund N är mobiltelefonens spridning tog fart bland svenskarna under mitten av nittiotalet anammades den i syfte att användas som ett interpersonellt kommunikationsmedium

Läs mer

MAJORITET FÖR MER VINDKRAFT KRYMPER

MAJORITET FÖR MER VINDKRAFT KRYMPER MAJORITET FÖR MER VINDKRAFT KRYMPER PER HEDBERG T illgång på energi är en viktig komponent för länders utveckling, ekonomi och välfärd. Frågan som aktualiserats under de senaste årtionden är, inte minst

Läs mer