Tidningsmarknaden i Göteborgsregionen har förändrats en hel del sedan slutet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tidningsmarknaden i Göteborgsregionen har förändrats en hel del sedan slutet"

Transkript

1 Tidningsläsning i Göteborgsregionen TIDNINGSLÄSNING I GÖTEBORGSREGIONEN ANNIKA BERGSTRÖM OCH LENNART WEIBULL Tidningsmarknaden i Göteborgsregionen har förändrats en hel del sedan slutet av 1990-talet etablerades Metro som distribueras via kollektivtrafiken. Hösten 2000 försvann Arbetet Ny Tid och Göteborg har sedan dess en betald morgontidning Göteborgs-Posten, en gratistidning med 5-dagarsutgivning Metro och därutöver ett antal lokala gratistidningar med veckoutgivning. Till dessa ska också läggas kvällstidningarna där den lokala GT som en edition av Expressen blivit mindre lokal de senaste åren, samt också nyhetssajter på internet både lokala och mer av rikskaraktär. Det här kapitlet redovisar dagstidningar med avseende på tillgång och användning. I de flesta fall blickas tillbaka på utvecklingstendenser över tid. Morgontidningsläsningen i ett generellt perspektiv I göteborgarnas nyhetsvärld är Göteborgs-Posten det utan jämförelse mest utbredda nyhetsmediet. Totalt är det 65 procent som läser GP 4 dagar i veckan eller mer. Något färre 56 procent tittar regelbundet på rikstäckande nyhetsprogram i SVT, TV3 eller TV4. Aktuellt och Rapport har störst publik, de når närmare 40 procent av befolkningen i Göteborgsregionen. Mer intressant är att kanske jämföra Göteborgs-Posten med andra lokala och regionala nyhetsmedier. Lokala nyhetsprogram i tv är mindre utbredda än de rikssända 38 procent tittar regelbundet på något sådant, och då i första hand på Västnytt som når en tredjedel av befolkningen i Göteborgsregionen fyra dagar i veckan eller mer. Sveriges Radios lokala nyheter i P4 når ca en fjärdedel och lika många lyssnar regelbundet på Ekonyheterna. Morgon-tv och nyheter i privat lokalradio har betydligt mindre spridning (figur 1). Den lokala morgontidningen utgör alltså en av huvudkällorna till nyheter för invånarna i Göteborgsregionen. Den successiva nedgång som ägt rum för dagstidningsläsning sedan 1992 inföll i första hand mellan 1995 och 1996, mellan 1997 och 1998, och mellan 2001 och Enligt flera andra studier var 1996 ett bottenår för morgontidningsläsning i Sverige (Sternvik, Weibull och Nilsson, 2005; Mediebarometern 2005). Försvagningen i området är således inget som avviker jämfört med den svenska tidningsmarknaden som helhet. Möjligen gäller att den göteborgska dagstidningsmarknaden längre än andra storstadsmarknader stod emot nedgången. 29

2 Annika Bergström och Lennart Weibull Figur 1 Användning av några nyhetsmedier minst 5 dagar i veckan, Göteborgsregionen, (procent av befolkningen) Göteborgs-Posten Riks-nyheter i tv Lokala nyheter i tv Nyheter i SRP Metro Morgon-tv Kommentar: Göteborgs-Posten och Metro avser 4 dagar i veckan. Källa: Väst-SOM-undersökningen respektive år. En närmare analys av olika åldersgruppers läsning av Göteborgs-Posten över tid visar att den minskning som skett framför allt ägt rum bland personer mellan 20 och 49 år. Nedgången mellan 1997 och 1998 har inte återhämtats på samma sätt bland unga som i andra grupper. Stora minskningar i GP-läsning finns också över tid i arbetargruppen. Samtidigt innebär inte detta att tidningen tappat sin dominerande roll i dessa grupper; även bland de yngre och de unga vuxna är det flera som använder Göteborgs-Posten än som använder radio och tv för dagliga nyheter. Ytterligare ett sätt att analysera läsningen på är att följa personer födda ett visst år en s.k. kohortanalys. Väst-SOM-undersökningarna ger oss nu en tidskurva över 13 år. Vi har valt att titta närmare på de personer som var mellan år, -34 år och år vid det första mättillfället 1992; det är visserligen små grupper och resultatet måste därför tolkas med stor försiktighet, men det kan ändå ge en fingervisning om förändringar i läsvanorna. Bland de äldsta de som i 2004 års mätning var år har det skett en ökning jämfört med 2003 och den nedgående trenden är bruten. Bland dem som vid senaste mättillfället var år är den totala minskningen i andelen läsare tio procentenheter och vi ser åter en liten tillbakagång. Bland de yngsta i kohortanalysen de som hunnit bli år har andelen lä-

3 Tidningsläsning i Göteborgsregionen sare minskat från 64 till 57 procent och den uppgång vi såg i förra årets mätning har vänts till nedgång. Den här gruppen är emellertid inte på samma låga nivå som i 2002 års mätning (figur 2). Figur 2 Läsning av Göteborgs-Posten minst 4 dagar/vecka beroende på födelseår, Göteborgsregionen (procent) Procent Grupperna var år, -34 år respektive år vid första mättillfället Född Född Född Källa: Väst-SOM-undersökningen respektive år. Metro spelar viss roll för hur tidningsläsningsmönstret i samtliga storstadsregioner har utvecklats. I Göteborgsregionen är det omkring en fjärdedel av befolkningen som regelbundet läser Metro (figur 1). Då tidningen inkluderas ökar andelen regelbundna morgontidningsläsare i Göteborgs kommun med tolv procentenheter från 68 till 80 procent. Metrotillskottet är bara hälften så stort som i Stockholm och ett par procentenheter högre än det är i Malmö (Wadbring, 2005; Olsén och Weibull, 2006). Nivån på Metros tillskott för tidningsläsningen har varit stabil i Göteborgsregionen de senaste åren. Metro har kommit att få störst betydelse i de resurssvaga stadsdelarna där läsningen är mest utbredd och tillskottet är som störst: 29 procentenheter jämfört med 9 procentenheters tillskott i resursstarka stadsdelar. Tillgång till tidning i Göteborgsregionen I Sverige har vi huvudsakligen tillgång till morgontidningar genom prenumeration i hushållet något som är ovanligt sett i ett internationellt perspektiv (Weibull, 31

4 Annika Bergström och Lennart Weibull 2005). Hösten 2004 hade 68 procent av befolkningen i Göteborgsregionen tillgång till morgontidning genom prenumeration en svag ökning jämfört med några år tidigare. I Sverige totalt har prenumerationsbenägenheten i hushållen minskat marginellt med en procentenhet till procent efter att ha varit stabil de senaste fyra mätningarna års siffror visar således att den nedgående prenumerationstrenden för Göteborgsregionen är bruten. Sett till hela mätserien har dock andelen hushåll med morgontidningsprenumeration minskat med 13 procentenheter sedan 1992 från 81 till 68 procent. Minskningen är generell för hela landet men har gått snabbare i storstäderna; för landet som helhet var nedgången mindre från 77 till procent under de senaste 12 åren. Skillnaden mellan Sverige och Göteborgsregionen har därmed minskat och i 2004 års mätningar var den 2 procentenheter. Prenumerationsbenägenheten är lägst bland unga människor i 20--årsåldern, i arbetarfamiljer, bland personer i resurssvaga områden i Göteborgs kommun, bland ensamstående och bland personer som bott kortare tid i sin kommun. Nedgången i prenumerationsbenägenhet över tid har framför allt skett i resurssvaga hushåll men det har skett en viss återhämtning i de svagaste stadsdelarna sedan Analyser på basis av nationellt material visar att det framför allt är ålder som är en viktig faktor: att ha en tidning i hushållet har ett nära samband med en slags social etablering, t ex samboförhållande och barn, och denna etablering har över tid blivit allt senare (Andersson, 2005). Kvällstidningsläsning I Göteborgsregionen, liksom i landet som helhet, har kvällstidningsläsningen (av pappersversionen) varit förhållandevis stabil sedan mitten på 1990-talet. Sedan 1995 läser runt en tredjedel av Göteborgarna kvällstidning minst 2 dagar i veckan, men de senaste tre åren har skett en liten, men återkommande tillbakagång. Den största tidningen i regionen är GT, sett till andelen läsare. Drygt 20 procent läser den och nivån har varit stabil sedan Den ökning som skett för Aftonbladet sedan mitten av 1990-talet har nu avtagit och jämfört med 2002 har andelen läsare minskat något. Expressen har minskat sedan 2003 och sex procent av befolkningen läser 2004 Expressen minst 2 dagar i veckan. Publikmässigt är Expressen långt efter GT och Aftonbladet i Göteborgsregionen (figur 3). Det är troligt att mängden gemensamt material med GT är en faktor som påverkat Expressens ställning negativt. Sin största publik har kvällstidningarna bland män, bland personer under 20 år och i arbetarfamiljer. Mönstren ser ut på samma sätt i Göteborgsregionen som i landet som helhet. Tillbakagången i kvällstidningsläsning återfinns i samtliga undersökta grupper men är störst bland män, äldre och i tjänstemannafamiljer. Det hör samtidigt till bilden att nedgången för den samlade kvällstidningsläsningen varit mindre under de senare tioårsperioden än under tioårsperioden dessförinnan. 32

5 Tidningsläsning i Göteborgsregionen Figur 3 Kvällstidningsläsning i Göteborgsregionen (procent av befolkningen) Procent Någon kvällstidning GT/iDAG Aftonbladet Expressen Källa: Väst-SOM-undersökningen respektive år. Tidningsstaden Göteborg Göteborg är sedan länge en stad där en tidning, Göteborgs-Posten, dominerar nyhetsmarknaden. GP har visserligen tappat terräng sedan början av 1990-talet men är trots detta fortsatt stadens tveklöst helt dominerande nyhetskälla. Tidningen saknar i stort sett konkurrens i fråga om lokala och regionala nyheter, inte minst därför att gratistidningen Metro och kvällstidningen GT innehåller relativt få nyheter om Göteborg med kranskommuner. Metro har dock fått en ökande betydelse, men dess ställning är starkast bland de yngre och bland invandrare där lokala nyheter normalt tillmäts mindre betydelse. Lokala och regionala nyheter i radio och tv spelar en förhållandevis liten roll som konkurrens till Göteborgs-Posten. Ett utmärkande drag för Göteborg är samtidigt en ökande segregation. Segregationen märks inte minst i fråga om dagstidningsläsning. I vissa områden i norra Göteborg har Göteborgs-Posten en mycket begränsad spridning, medan tidningen står starkt i väster och sydväst; Metro uppvisar ett närmast omvänt spridningsmönster (Wadbring, 2005). Den ökade segregationen är för framtiden ett större problem för Göteborgs-Posten som dominerande lokal morgontidning än för andra medier. Skillnaderna i struktur och kultur mellan olika delar av Göteborgsregionen gör det allt svårare att skapa en omnibusstidning, en tidning som erbjuder något åt alla till 33

6 Annika Bergström och Lennart Weibull en rimlig kostnad. Många invånare i regionen har inte det lokala intresse som är själva jordmånen för en lokal morgontidning. Mycket talar för att en social segregation också på sikt innebär en differentiering av nyhetsmarknaden. För en dominerande morgontidning som Göteborgs-Posten, liksom för övriga lokala medier, är därför stadens förändring den riktigt stora utmaningen för framtiden. Referenser Andersson, Ulrika (2005) Att läsa eller inte läsa. I Bergström, Annika; Wadbring, Ingela och Weibull, Lennart (red) Nypressat. Ett kvartssekel med svenska dagstidningsläsare. Göteborg: Institutionen för journalistik och masskommunikation (JMG), Göteborgs universitet Mediebarometern 2004 (2005) Göteborg: Nordicom-Sverige, Göteborgs universitet. Medie-Notiser nr. 1 Olsén Antoni, Anna och Weibull, Lennart (2006) Fem år efter Arbetet. I Nilsson, Lennart (red) Nya gränser Skåne. Göteborg: SOM-institutet, Göteborgs universitet. SOM-rapport nr 38 Sternvik, Josefine; Weibull, Lennart och Nilsson, Åsa (2005) Dagstidningsläsningens teori och empiri. I Bergström, Annika; Wadbring, Ingela och Weibull, Lennart (red) Nypressat. Ett kvartssekel med svenska dagstidningsläsare. Göteborg: Institutionen för journalistik och masskommunikation (JMG), Göteborgs universitet Wadbring, Ingela (2005) Strukturer och kulturer. I Bergström, Annika; Wadbring, Ingela och Weibull, Lennart (red) Nypressat. Ett kvartssekel med svenska dagstidningsläsare. Göteborg: Institutionen för journalistik och masskommunikation (JMG), Göteborgs universitet Weibull, Lennart (2005) Sverige i tidningsvärlden. I Bergström, Annika; Wadbring, Ingela och Weibull, Lennart (red) Nypressat. Ett kvartssekel med svenska dagstidningsläsare. Göteborg: Institutionen för journalistik och masskommunikation (JMG), Göteborgs universitet 34

Papper och webb två sidor av samma mynt?

Papper och webb två sidor av samma mynt? Papper och webb två sidor av samma mynt? Papper och webb två sidor av samma mynt? Annika Bergström och Lennart Weibull Under ett drygt decennium har vi nu sett de traditionella morgontidningarna i en delvis

Läs mer

Barnfamiljerna och tidningsprenumerationen en relation på väg att försvagas?

Barnfamiljerna och tidningsprenumerationen en relation på väg att försvagas? Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation Dagspresskollegiet Dagspresskollegiet PM nr. 66 Barnfamiljerna och tidningsprenumerationen en relation på väg att försvagas? Ingela

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet KONKURRENS ELLER KOMPLEMENT I OLIKA GRUPPER

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet KONKURRENS ELLER KOMPLEMENT I OLIKA GRUPPER INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 4 KONKURRENS ELLER KOMPLEMENT I OLIKA GRUPPER Karin Hellingwerf 23 Konkurrens eller komplement

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet TIDNINGAR OCH ANDRA MEDIER

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet TIDNINGAR OCH ANDRA MEDIER INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 39 TIDNINGAR OCH ANDRA MEDIER Karin Hellingwerf 3 Tidningar och andra medier Dagstidningsläsningen

Läs mer

DAGSPRESSKOLLEGIET, GÖTEBORGS UNIVERSITET LÄSVANESTUDIEN FRÅN DAGSPRESSKOLLEGIET

DAGSPRESSKOLLEGIET, GÖTEBORGS UNIVERSITET LÄSVANESTUDIEN FRÅN DAGSPRESSKOLLEGIET LÄSVANESTUDIEN FRÅN DAGSPRESSKOLLEGIET VÅREN 15 DAGSPRESSKOLLEGIET Startade 1979 Huvudfinansiär 13-17: Carl-Olov och Jenz Hamrins stiftelse i Jönköping. Tidigare finansiär 1979-12: Tidningsutgivarna (TU).

Läs mer

LOKALA MEDIER I GÖTEBORGSREGIONEN: ANVÄNDNING OCH SYN PÅ TILLFÖRLITLIGHET

LOKALA MEDIER I GÖTEBORGSREGIONEN: ANVÄNDNING OCH SYN PÅ TILLFÖRLITLIGHET Lokala medier i Göteborgsregionen: Användning och syn på tillförlitlighet LOKALA MEDIER I GÖTEBORGSREGIONEN: ANVÄNDNING OCH SYN PÅ TILLFÖRLITLIGHET INGELA WADBRING D et torde knappast råda någon tvekan

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Tidningsläsning bland arbetslösa

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Tidningsläsning bland arbetslösa INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 44 Tidningsläsning bland arbetslösa Ulrika Andersson 3 Tidningsläsning bland arbetslösa 199-talet

Läs mer

Arbetsrapport nr 7. Läsvanestudien. En tabellrapport. Rudolf Antoni och Therese Eriksson JMG. Institutionen för Journalistik och Masskommunikation

Arbetsrapport nr 7. Läsvanestudien. En tabellrapport. Rudolf Antoni och Therese Eriksson JMG. Institutionen för Journalistik och Masskommunikation JMG Institutionen för Journalistik och Masskommunikation Arbetsrapport nr 7 Läsvanestudien En tabellrapport Rudolf Antoni och Therese Eriksson Arbetsrapport nr. 7 Läsvanestudien En tabellrapport Rudolf

Läs mer

JOSEFINE STERNVIK. Ungas nyhetskonsumtion i en föränderlig nyhetsvärld

JOSEFINE STERNVIK. Ungas nyhetskonsumtion i en föränderlig nyhetsvärld Ungas nyhetskonsumtion i en föränderlig nyhetsvärld UNGAS nyhetskonsumtion i en föränderlig nyhetsvärld JOSEFINE STERNVIK N yhetsvanor hos dagens unga har förändrats dramatiskt både om vi jämför med äldres

Läs mer

Nyhetslandskapet i Göteborgsregionen genomgår ständigt förändringar. Från att

Nyhetslandskapet i Göteborgsregionen genomgår ständigt förändringar. Från att NYHETSVANOR MED LOKAL ANKNYTNING ANNIKA BERGSTRÖM Nyhetslandskapet i Göteborgsregionen genomgår ständigt förändringar. Från att under många år haft ett stabilt antal aktörer Göteborgs-Posten och Arbetet

Läs mer

Hushållsprenumeration och morgontidningsläsning

Hushållsprenumeration och morgontidningsläsning Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation Dagspresskollegiet Dagspresskollegiet PM nr. 67 Hushållsprenumeration och morgontidningsläsning 1986-2006 Lennart Weibull 2007

Läs mer

Tidningsprenumeration bland invandrare

Tidningsprenumeration bland invandrare INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION (JMG) Göteborgs universitet Dagspresskollegiet PM nr. 58 Tidningsprenumeration bland invandrare Ulrika Andersson 2005 Tidningsprenumeration bland invandrare

Läs mer

De som tror på dagspressens snabba död verkar få alltmer stöd. Uppgifter om

De som tror på dagspressens snabba död verkar få alltmer stöd. Uppgifter om Morgontidningen kostar för mycket Morgontidningen kostar för mycket ULRIKA HEDMAN De som tror på dagspressens snabba död verkar få alltmer stöd. Uppgifter om det senaste årets utveckling på den amerikanska

Läs mer

NYHETER BLAND UNGA VUXNA I GÖTEBORG

NYHETER BLAND UNGA VUXNA I GÖTEBORG Nyheter bland unga vuxna i Göteborg NYHETER BLAND UNGA VUXNA I GÖTEBORG Oscar Westlund N yheter utgör en betydelsefull del av det medieinnehåll som svensken kan ta del av i olika medier såsom TV, press,

Läs mer

Bytt är bytt och kommer inte tillbaka?

Bytt är bytt och kommer inte tillbaka? Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation Dagspresskollegiet PM nr. 64 Bytt är bytt och kommer inte tillbaka? Unga och papperstidningar av olika slag. Exemplet Stockholm

Läs mer

Dagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik, medier och kommunikation. PM nr. 78

Dagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik, medier och kommunikation. PM nr. 78 Dagspresskollegiet Göteborgs universitet Institutionen för journalistik, medier och kommunikation PM nr. 78 Morgontidningsläsning på papper och webb samt prenumerationer i hushållen en tabellrapport Ingela

Läs mer

TIDNINGSLÄSARE I STORSTADSOMRÅDENA

TIDNINGSLÄSARE I STORSTADSOMRÅDENA Tidningsläsare i storstadsområdena TIDNINGSLÄSARE I STORSTADSOMRÅDENA INGELA WADBRING D e tidningar som ges ut i Stockholm, Göteborg och Malmö brukar benämnas storstadsmorgontidningar (Hadenius och Weibull,

Läs mer

UNGAS NYHETSKONSUMTION I EN FÖRÄNDERLIG NYHETSVÄRLD

UNGAS NYHETSKONSUMTION I EN FÖRÄNDERLIG NYHETSVÄRLD Ungas nyhetskonsumtion i en föränderlig nyhetsvärld UNGAS NYHETSKONSUMTION I EN FÖRÄNDERLIG NYHETSVÄRLD JOSEFINE STERNVIK N yhetsvanor hos dagens unga har förändrats dramatiskt både om vi jämför med äldres

Läs mer

Tidningarna i ett föränderligt medielandskap

Tidningarna i ett föränderligt medielandskap Tidningarna i ett föränderligt medielandskap Lennart Weibull Tidningsläsning i Göteborgsregionen Dagspresskollegiet Göteborgs universitet Regelbunden läsning av morgontidningar i Göteborgsregionen, 1998-9

Läs mer

Nyheter utgör en väsentlig del av de flesta människors vardag, varje dag och

Nyheter utgör en väsentlig del av de flesta människors vardag, varje dag och Nyheter i lurar, på papper och skärmar NYHETER I LURAR, PÅ PAPPER OCH SKÄRMAR Om nyhetsanvändning i Göteborgsregionen ANNIKA BERGSTRÖM OCH INGELA WADBRING Nyheter utgör en väsentlig del av de flesta människors

Läs mer

MEDIERS VÄRDE FÖR OLIKA GENERATIONER

MEDIERS VÄRDE FÖR OLIKA GENERATIONER Mediers värde för olika generationer MEDIERS VÄRDE FÖR OLIKA GENERATIONER Ingela Wadbring och Annika Bergström Att ha ett medium i sitt hushåll innebär i princip alltid en kostnad. En morgontidning medför

Läs mer

Människors nyhetskonsumtion består inte bara av nyheter från en kanal utan

Människors nyhetskonsumtion består inte bara av nyheter från en kanal utan Svenska folkets nyhetsvanor Svenska folkets nyhetsvanor MATHIAS A. FÄRDIGH OCH JOSEFINE STERNVIK Människors nyhetskonsumtion består inte bara av nyheter från en kanal utan av flera. Före 1990-talet fanns

Läs mer

Tidningar i brevlådor, på bussar och i ställ

Tidningar i brevlådor, på bussar och i ställ Ingela Wadbring Texten är hämtad ur: Sören Holmberg och Lennart Weibull (red) Lyckan kommer, lyckan går SOM-institutet, Göteborgs universitet, rapport nr 36 Hela rapporten kan beställas via www.som.gu.se,

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 46 TILL VILKET PRIS SOM HELST? - prenumeranter i förhållande till prenumerationspris Ulrika Andersson

Läs mer

SVENSKARS OCH INVANDRARES

SVENSKARS OCH INVANDRARES INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 36 SVENSKARS OCH INVANDRARES MEDIEINNEHAV OCH NYHETSKONSUMTION Ingela Wadbring 2002 De som kommit

Läs mer

Att kurvan för dagspressens samlade upplaga har varit nedåtgående de senaste

Att kurvan för dagspressens samlade upplaga har varit nedåtgående de senaste Mot nya läsvanor? MOT NYA LÄSVANOR? ULRIKA ANDERSSON Att kurvan för dagspressens samlade upplaga har varit nedåtgående de senaste femton åren är ingen nyhet inom mediebranschen. En och annan chefredaktör

Läs mer

Radio kanaler, plattformar och förtroende

Radio kanaler, plattformar och förtroende Radio kanaler, plattformar och förtroende Radio kanaler, plattformar och förtroende Annika Bergström M assmediesystemet växer in i den digitala kommunikationsteknologin med allt vad det innebär av interaktivitet,

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 45 DET FÖRÄNDERLIGA SAMHÄLLET - ålderssammansättning, flyttning och hushållsstruktur i relation

Läs mer

Västra Götaland har nu funnits som administrativ region ett par år. Regionen

Västra Götaland har nu funnits som administrativ region ett par år. Regionen Nyheter i gamla och nya former NYHETER I GAMLA OCH NYA FORMER ANNIKA BERGSTRÖM Västra Götaland har nu funnits som administrativ region ett par år. Regionen saknar dock ännu en mental förankring hos medborgarna.

Läs mer

KVÄLLSTIDNINGSLÄSNING PÅ PAPPER OCH DIGITALT

KVÄLLSTIDNINGSLÄSNING PÅ PAPPER OCH DIGITALT Kvällstidningsläsning på papper och digitalt KVÄLLSTIDNINGSLÄSNING PÅ PAPPER OCH DIGITALT MATHIAS A. FÄRDIGH OCH OSCAR WESTLUND F rågan om digitala mediers inverkan på traditionella medier är en angelägen

Läs mer

EN FÖRLORAD NYHETSGENERATION? (Eller: vill inte unga vuxna längre ha koll på läget?)

EN FÖRLORAD NYHETSGENERATION? (Eller: vill inte unga vuxna längre ha koll på läget?) EN FÖRLORAD NYHETSGENERATION? (Eller: vill inte unga vuxna längre ha koll på läget?) Jonas Ohlsson SOM-institutet Vetenskapsfestivalen 2013 100 Tidningsläsning bland unga vuxna, 1986 2012 (procent minst

Läs mer

Dagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation. PM nr. 71

Dagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation. PM nr. 71 Dagspresskollegiet Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation PM nr. 71 Flerkanalspubliceringens konsekvenser: ett trendbrott i användning av kvällspress Oscar Westlund

Läs mer

Medieinnehav i hushållen hösten 2004

Medieinnehav i hushållen hösten 2004 INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION (JMG) Göteborgs universitet Dagspresskollegiet PM nr. 56 Medieinnehav i hushållen hösten 2004 Anna Olsén Antoni 2005 Medieinnehav i hushållen hösten

Läs mer

FÖRTROENDET FÖR MASSMEDIER

FÖRTROENDET FÖR MASSMEDIER Förtroendet för massmedier FÖRTROENDET FÖR MASSMEDIER LENNART WEIBULL E n grundtanke i all opinionsbildning är att det inte bara är budskapet som är det viktiga: det handlar även om vem som framför det.

Läs mer

Det fanns en tid då nya medier i Sverige fick sitt första genomslag i Skåne. Idag

Det fanns en tid då nya medier i Sverige fick sitt första genomslag i Skåne. Idag Gamla och nya medier i Skåne GAMLA OCH NYA MEDIER I SKÅNE Lennart Weibull Det fanns en tid då nya medier i Sverige fick sitt första genomslag i Skåne. Idag är det nästan glömt, eftersom medieinnovationer

Läs mer

När den gratisdistribuerade dagstidningen Metro såg dagens ljus i Stockholm i

När den gratisdistribuerade dagstidningen Metro såg dagens ljus i Stockholm i En ny dagstidning för nya läsare? EN NY DAGSTIDNING FÖR NYA LÄSARE? INGELA WADBRING När den gratisdistribuerade dagstidningen Metro såg dagens ljus i Stockholm i februari 1995 var det starten på något

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Internetanvändning med och utan bredband

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Internetanvändning med och utan bredband INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 65 Internetanvändning med och utan bredband Annika Bergström 2007 1 Internetanvändning med och

Läs mer

Skiftande mediepreferenser för annonser

Skiftande mediepreferenser för annonser Skiftande mediepreferenser för annonser Skiftande mediepreferenser för annonser Björn Danielsson och MARIE GRUSELL I Sverige var dagspressen under en lång period den dominerande kanalen för annonsering.

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. PM från Dagspresskollegiet nr. 49 PRIVATANNONSÖRER I DAGSPRESSEN

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. PM från Dagspresskollegiet nr. 49 PRIVATANNONSÖRER I DAGSPRESSEN INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 49 PRIVATANNONSÖRER I DAGSPRESSEN Josefine Sternvik 2003 Dagspressens annonsmarknad Annonserna

Läs mer

Annika Bergström. Fortsatt ökad användning

Annika Bergström. Fortsatt ökad användning Ny våg av internetanvändare Ny våg av internetanvändare Annika Bergström Internet och användningen av digitala plattformar är i ständig utveckling. Innehåll, betalningsmodeller, applikationer för mobil

Läs mer

För den som är intresserad av nyheter och samhällsfrågor ur ett lokalt perspektiv

För den som är intresserad av nyheter och samhällsfrågor ur ett lokalt perspektiv Den alternativa läsningen: Intresset för Faktum och Göteborgs Fria Tidning Den alternativa läsningen: Intresset för Faktum och Göteborgs Fria Tidning Ulrika Andersson För den som är intresserad av nyheter

Läs mer

Dagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation. PM nr. 76

Dagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation. PM nr. 76 Dagspresskollegiet Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation PM nr. 76 Vad är prisvärt? En jämförelse mellan allt från pappersmedier till balettföreställningar Ingela Wadbring

Läs mer

Morgonpressens innehåll vad är läst och vad är viktigt 2007?

Morgonpressens innehåll vad är läst och vad är viktigt 2007? Morgonpressens innehåll vad är läst och vad är viktigt 2007? Morgonpressens innehåll vad är läst och vad är viktigt 2007? Jan Strid M ånga hävdar att vi lever i en tid av snabba förändringar. Det kanske

Läs mer

Bredband viktigt för internetanvändningen

Bredband viktigt för internetanvändningen Bredband viktigt för internetanvändningen Bredband viktigt för internetanvändningen Annika Bergström Idag pågår många verksamheter parallellt: i verkliga livet och på nätet. Nätuppkoppling tas många gånger

Läs mer

ÖKAD POLARISERING I MORGONTIDNINGSLÄSNINGEN

ÖKAD POLARISERING I MORGONTIDNINGSLÄSNINGEN Ökad polarisering i morgontidningsläsningen ÖKAD POLARISERING I MORGONTIDNINGSLÄSNINGEN INGELA WADBRING OCH ULRIKA HEDMAN A tt göra framtidsscenarier är svårt. Mycket svårt. Ofta görs förutsägelser inför

Läs mer

AlliansSverige. Politik Media Kultur Livsstil. Tidsserier och resultat från den senaste SOM-undersökningen 2006

AlliansSverige. Politik Media Kultur Livsstil. Tidsserier och resultat från den senaste SOM-undersökningen 2006 AlliansSverige Politik Media Kultur Livsstil Tidsserier och resultat från den senaste SOM-undersökningen 2006 Ny bok från SOM-institutet kommer i juni Det nya Sverige Beställ den redan nu på order@som.gu.se

Läs mer

KYRKSAMHETEN I GÖTEBORG OCH VÄSTRA GÖTALAND

KYRKSAMHETEN I GÖTEBORG OCH VÄSTRA GÖTALAND KYRKSAMHETEN I GÖTEBORG OCH VÄSTRA GÖTALAND JAN STRID tidigare SOM-undersökningar där frågor gällande Svenska kyrkan ingått har vi I mest varit intresserade av kyrkovalen. Men i samband med dessa val har

Läs mer

Mot nya läsvanor? Ulrika Andersson. Texten är hämtad ur:

Mot nya läsvanor? Ulrika Andersson. Texten är hämtad ur: Mot nya läsvanor? Ulrika Andersson Texten är hämtad ur: Sören Holmberg och Lennart Weibull (red) Lyckan kommer, lyckan går SOM-institutet, Göteborgs universitet, rapport nr 36 Hela rapporten kan beställas

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet ATTITYDER TILL REKLAM OCH ANNONSER I OLIKA MEDIER

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet ATTITYDER TILL REKLAM OCH ANNONSER I OLIKA MEDIER INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 50 ATTITYDER TILL REKLAM OCH ANNONSER I OLIKA MEDIER Josefine Sternvik 2003 Allmänheten och reklamen

Läs mer

Medborgarna online. Annika Bergström. Hushållens nya medietekniker

Medborgarna online. Annika Bergström. Hushållens nya medietekniker Medborgarna online Medborgarna online Annika Bergström Samtidigt som internet tagit plats i många människors vardag finns det fortfarande betydande skillnader i tillgång och användning. Även om dessa ser

Läs mer

VARFÖR TAPPAR MORGONPRESSEN PRENUMERANTER?

VARFÖR TAPPAR MORGONPRESSEN PRENUMERANTER? Varför tappar morgonpressen prenumeranter? VARFÖR TAPPAR MORGONPRESSEN PRENUMERANTER? Lennart Weibull E n amerikansk marknadsanalys som har vägt samman branschinterna, tekniska och sociala faktorer förutser

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Framtidens tidningsläsare

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Framtidens tidningsläsare INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 43 Framtidens tidningsläsare Ulrika Andersson 2003 Framtidens tidningsläsare Vilka är framtidens

Läs mer

från radioprat till musikskval

från radioprat till musikskval Från radioprat till musikskval från radioprat till musikskval Jan Strid Radiolyssnandet i Sverige har varit tämligen stabilt ända sedan tillkomsten av de privata lokalradiokanalerna 1993. Tiden som vi

Läs mer

nyheter, bloggar och offentliga sajter.

nyheter, bloggar och offentliga sajter. Nyheter, bloggar och offentliga sajter nyheter, bloggar och offentliga sajter Annika Bergström Internet får allt större betydelse i vårt samhälle, inte minst genom att utgöra arena för handel och informationsyttringar.

Läs mer

Medieanvändning är en ganska utbredd sysselsättning bland ungdomar. Genom

Medieanvändning är en ganska utbredd sysselsättning bland ungdomar. Genom Ungas nyhetsvanor UNGAS NYHETSVANOR ANNIKA BERGSTRÖM Medieanvändning är en ganska utbredd sysselsättning bland ungdomar. Genom olika massmedier kan man få idéer, inspiration och förebilder som på olika

Läs mer

JMG. Fokus på unga vuxna. Sociala förändringar och växande medieutbud skapar nya medievanor bland unga. Arbetsrapport nr. 46.

JMG. Fokus på unga vuxna. Sociala förändringar och växande medieutbud skapar nya medievanor bland unga. Arbetsrapport nr. 46. JMG Institutionen för Journalistik och Masskommunikation Arbetsrapport nr. 46 Fokus på unga vuxna Sociala förändringar och växande medieutbud skapar nya medievanor bland unga Ulrika Andersson Arbetsrapport

Läs mer

FINNS DET FORTFARANDE EN PARTIPRESS?

FINNS DET FORTFARANDE EN PARTIPRESS? Finns det fortfarande en partipress? FINNS DET FORTFARANDE EN PARTIPRESS? Lennart Weibull S verige har en stark partipolitisk tradition inom dagspressen. Mycket tidigt fanns det en nära anknytning mellan

Läs mer

VAD GÖR MAN NÄR DEN DAGLIGA KAMRATEN VID FRUKOSTBORDET FÖRSVINNER?

VAD GÖR MAN NÄR DEN DAGLIGA KAMRATEN VID FRUKOSTBORDET FÖRSVINNER? Vad gör man när den dagliga kamraten vid frukostbordet försvinner? VAD GÖR MAN NÄR DEN DAGLIGA KAMRATEN VID FRUKOSTBORDET FÖRSVINNER? Ingela Wadbring När en tidning läggs ned och därmed försvinner ur människors

Läs mer

METRO GOES NATIONAL. Ingela Wadbring. Etableringshinder och etableringsmöjligheter

METRO GOES NATIONAL. Ingela Wadbring. Etableringshinder och etableringsmöjligheter Metro Goes National METRO GOES NATIONAL Ingela Wadbring Den första dagliga gratisdistribuerade tidningen som startade i Sverige var Metro, och året var 1995. Dagliga gratisdistribuerade tidningar kan sägas

Läs mer

Figurer. MedieKulturs temanummer om Medier og markeder 2006. Uppdaterad sommaren 2006. Titel:

Figurer. MedieKulturs temanummer om Medier og markeder 2006. Uppdaterad sommaren 2006. Titel: Figurer MedieKulturs temanummer om Medier og markeder 26 Uppdaterad sommaren 26 Titel: Konsekvenser av dagliga gratistidningar på marknaden svenska erfarenheter * Författare: Ingela Wadbring Institutionen

Läs mer

Människors vanor att läsa lokala morgontidningar har hållit sig på en förhållandevis

Människors vanor att läsa lokala morgontidningar har hållit sig på en förhållandevis Lokala nyheter morgontidningarnas starka kort Lokala nyheter morgontidningarnas starka kort Ulrika Andersson Människors vanor att läsa lokala morgontidningar har hållit sig på en förhållandevis stabil

Läs mer

Morgonpressen tappar läsare. En minskande andel av svenskarna prenumererar

Morgonpressen tappar läsare. En minskande andel av svenskarna prenumererar Den lokala morgontidningen igår, idag och imorgon DEN LOKALA MORGONTIDNINGEN IGÅR, IDAG OCH IMORGON Lennart Weibull Morgonpressen tappar läsare. En minskande andel av svenskarna prenumererar på en morgontidning.

Läs mer

Christer Clerwall. Nyhetskonsumtion i Värmland

Christer Clerwall. Nyhetskonsumtion i Värmland Nyhetskonsumtion i Värmland Nyhetskonsumtion i Värmland Christer Clerwall A tt titta på, att lyssna på, att ta del av, nyheter är en viktigt för många människor. Nyheterna, som en del i medieutbudet, har

Läs mer

RADIOVANOR EN FRÅGA OM ÅLDER

RADIOVANOR EN FRÅGA OM ÅLDER RADIOVANOR EN FRÅGA OM ÅLDER JAN STRID Radiolyssnandet bland allmänheten i Sverige omfattar drygt två och en halv timmar. Det är ungefär detsamma som för tio år sedan. En genomsnittlig dag lyssnar ungefär

Läs mer

Vad händer med de tryckta dagstidningarna?

Vad händer med de tryckta dagstidningarna? Vad händer med de tryckta dagstidningarna? Vad händer med de tryckta dagstidningarna? Lennart Weibull F ör helåret 2011 redovisade Göteborgs-Postens moderbolag Stampen en intäktsökning på 7,8 procent till

Läs mer

Ingela Wadbring. Mätta morgontidningar

Ingela Wadbring. Mätta morgontidningar Mätta morgontidningar Mätta morgontidningar Ingela Wadbring D et finns en stark norm som säger att det är viktigt att människor tar del av nyheter. Det är genom att hålla oss informerade om allmänna samhällsangelägenheter

Läs mer

BOKEN VAR STÅR DEN IDAG?

BOKEN VAR STÅR DEN IDAG? Boken var står den idag? BOKEN VAR STÅR DEN IDAG? Lennart Weibull och Åsa Nilsson Att tala om bokens framtid innehåller alltid ett visst mått av spänning. Böcker är så förknippade med den västerländska

Läs mer

NYA TIDNINGSFORMER KONKURRENTER ELLER KOMPLEMENT?

NYA TIDNINGSFORMER KONKURRENTER ELLER KOMPLEMENT? Nya tidningsformer konkurrenter eller komplement? NYA TIDNINGSFORMER KONKURRENTER ELLER KOMPLEMENT? Annika Bergström OCH Ingela Wadbring N yhetsutbudet har aldrig varit så stort och mångfacetterat som

Läs mer

Göteborgarnas förhållande till Svenska kyrkan har undersökts via SOM-institutet

Göteborgarnas förhållande till Svenska kyrkan har undersökts via SOM-institutet Göteborgarnas relation till kyrka och religion Göteborgarnas relation till kyrka och religion Jan Strid Göteborgarnas förhållande till Svenska kyrkan har undersökts via SOM-institutet sedan 1990-talets

Läs mer

Public service-publiken i dag och i morgon

Public service-publiken i dag och i morgon Public service-publiken i dag och i morgon Åsa Nilsson Institutionen för journalistik & masskommunikation (JMG) SOM-institutet Göteborgs universitet MMS 7: 15 tv-kanaler-i-topp (daglig räckvidd i procent)

Läs mer

GRATISTIDNINGSKAMP PÅ STOCKHOLMS GATOR IGEN

GRATISTIDNINGSKAMP PÅ STOCKHOLMS GATOR IGEN Gratistidningskamp på Stockholms gator igen GRATISTIDNINGSKAMP PÅ STOCKHOLMS GATOR IGEN INGELA WADBRING D et tog några år, men i oktober 2002 var det dags: David i form av Bonniers, utmanade Goliat i form

Läs mer

När dagspressens upplagesiffror för år 2000 presenterades den 1 mars 2001

När dagspressens upplagesiffror för år 2000 presenterades den 1 mars 2001 Dagspressen står pall DAGSPRESSEN STÅR PALL INGELA WADBRING OCH LENNART WEIBULL När dagspressens upplagesiffror för år 2000 presenterades den 1 mars 2001 var det första gången på lång tid som det kunde

Läs mer

Häromdagen röjde jag bland gamla papper och fann en inbjudan till Publicistklubben

Häromdagen röjde jag bland gamla papper och fann en inbjudan till Publicistklubben Konsekvenser av tidningskrig exemplet Stockholm Konsekvenser av tidningskrig exemplet stockholm Ingela Wadbring Häromdagen röjde jag bland gamla papper och fann en inbjudan till Publicistklubben från april

Läs mer

NYA TIDNINGSFORMER KONKURRENTER ELLER KOMPLEMENT?

NYA TIDNINGSFORMER KONKURRENTER ELLER KOMPLEMENT? Nya tidningsformer konkurrenter eller komplement? NYA TIDNINGSFORMER KONKURRENTER ELLER KOMPLEMENT? ANNIKA BERGSTRÖM OCH INGELA WADBRING N yhetsutbudet har aldrig varit så stort och mångfacetterat som

Läs mer

Nyhetslyssnande i Sveriges Radio Hannes Jacobsson och Åsa Nilsson [ SOM-rapport nr 2010:01 ]

Nyhetslyssnande i Sveriges Radio Hannes Jacobsson och Åsa Nilsson [ SOM-rapport nr 2010:01 ] Nyhetslyssnande i Sveriges Radio 1986-2008 Hannes Jacobsson och Åsa Nilsson [ SOM-rapport nr 2010:01 ] Information om den nationella SOMundersökningen SOM-institutet vid Göteborgs universitet genomför

Läs mer

Vem i hela världen kan man lita på? Mikael Wiehe och Hola Bandoola Band

Vem i hela världen kan man lita på? Mikael Wiehe och Hola Bandoola Band Tilltro till medier och politik TILLTRO TILL MEDIER OCH POLITIK LENNART WEIBULL OCH ÅSA NILSSON Vem i hela världen kan man lita på? Mikael Wiehe och Hola Bandoola Band ställde sjungande frågan 1972. Frågan

Läs mer

Svensk opinion blir allt mindre negativ till invandrade svenskar och till närvaron

Svensk opinion blir allt mindre negativ till invandrade svenskar och till närvaron Svenskarna långsiktigt alltmer positiva till invandrare Svenskarna långsiktigt alltmer positiva till invandrare Marie Demker Svensk opinion blir allt mindre negativ till invandrade svenskar och till närvaron

Läs mer

Skilda digitala världar

Skilda digitala världar Skilda digitala världar Skilda digitala världar Annika Bergström Nätet, och framför allt webben, har blivit en egen arena som erbjuder såväl medierad som personlig kommunikation, information och service.

Läs mer

Ju mer vi är tillsammans

Ju mer vi är tillsammans Ju mer vi är tillsammans Tjugosju kapitel om politik, medier och samhälle SOM-undersökningen 2003 SOM-rapport nr 34 Sören Holmberg och Lennart Weibull (red) Redaktörer: Sören Holmberg och Lennart Weibull

Läs mer

Skälet till att Arbetet inte längre finns på tidningsmarknaden har inte att göra

Skälet till att Arbetet inte längre finns på tidningsmarknaden har inte att göra Det skånska medielandskapet 2001 DET SKÅNSKA MEDIELANDSKAPET 2001 ANNIKA BERGSTRÖM, INGELA WADBRING och LENNART WEIBULL Chefredaktör Frans Nilsson, hur ser Du på tidningens framtid? - Vi kan väl knyta

Läs mer

Nyhetsintresset i Skåne: regionalt, nationellt eller internationellt?

Nyhetsintresset i Skåne: regionalt, nationellt eller internationellt? Nyhetsintresset i Skåne: regionalt, nationellt eller internationellt? Nyhetsintresset i Skåne: regionalt, nationellt eller internationellt? Lennart Weibull m du tycker att svenska dagstidningar är för

Läs mer

Attitydundersökning invånare Dubbelspår Göteborg-Borås 2014. Projektnummer: TRV 2013/45076

Attitydundersökning invånare Dubbelspår Göteborg-Borås 2014. Projektnummer: TRV 2013/45076 Attitydundersökning invånare Dubbelspår Göteborg-Borås Projektnummer: TRV / Bakgrund Trafikverket planerar att bygga dubbelspårig järnväg mellan Göteborg och Borås. Sträckan Göteborg-Borås är ett av Sveriges

Läs mer

SAMMANHÅLLANDE NYHETER?

SAMMANHÅLLANDE NYHETER? Sammanhållande nyheter? SAMMANHÅLLANDE NYHETER? ANNIKA BERGSTRÖM H ållbar utveckling i ett samhälle syftar, som redogjorts för i bokens inledningskapitel, inte bara på ekologisk hållbarhet utan också på

Läs mer

Vi får allt mer tekniktäta hem, det skvallrar inte minst reklambergen om som

Vi får allt mer tekniktäta hem, det skvallrar inte minst reklambergen om som Den fjärde vågen DEN FJÄRDE VÅGEN ANNIKA BERGSTRÖM Vi får allt mer tekniktäta hem, det skvallrar inte minst reklambergen om som dyker ner i brevlådan var och varannan dag. Vi föreslås köpa stora, platta

Läs mer

Jonas Ohlsson. Nedlagda nyheter

Jonas Ohlsson. Nedlagda nyheter Nedlagda nyheter Jonas Ohlsson D et drar en nedrustningsvåg över Mediesverige. Den tuffare konkurrensen om publik och annonsörer, från internet inte minst, har slagit hårt mot de svenska nyhetsföretagen.

Läs mer

Företagsamhetsmätning Gävleborgs län. Johan Kreicbergs

Företagsamhetsmätning Gävleborgs län. Johan Kreicbergs Företagsamhetsmätning Gävleborgs län Johan Kreicbergs Våren 2010 Företagsamhetsmätning Gävleborgs län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 42 Sammanfattning av avhandlingen En tidning i tiden? Metro och den svenska dagstidningsmarknaden

Läs mer

Text. MedieKulturs temanummer om Medier og markeder Uppdaterad sommaren Titel:

Text. MedieKulturs temanummer om Medier og markeder Uppdaterad sommaren Titel: Text MedieKulturs temanummer om Medier og markeder 2006 Uppdaterad sommaren 2006 Titel: Konsekvenser av dagliga gratistidningar på marknaden svenska erfarenheter * Författare: Ingela Wadbring Institutionen

Läs mer

Vindkraften byggs ut snabbt i Sverige. Antalet vindkraftverk blir allt fler och

Vindkraften byggs ut snabbt i Sverige. Antalet vindkraftverk blir allt fler och Vindkraftsopinionen i Västra Götaland Vindkraftsopinionen i Västra Götaland Per Hedberg Vindkraften byggs ut snabbt i Sverige. Antalet vindkraftverk blir allt fler och vindkraftens andel av elproduktionen

Läs mer

VÄSTSVENSKA TRENDER Annika Bergström & Jonas Ohlsson (red.)

VÄSTSVENSKA TRENDER Annika Bergström & Jonas Ohlsson (red.) VÄSTSVENSKA TRENDER 1998-212 Annika Bergström & Jonas Ohlsson (red.) VÄSTSVENSKA TRENDER 1998 212 SOM-institutet Undersökningar Innehållsförteckning SOM-institutet är en oberoende undersökningsorganisation

Läs mer

VIKTIGA EGENSKAPER HOS MORGONPRESSEN

VIKTIGA EGENSKAPER HOS MORGONPRESSEN VIKTIGA EGENSKAPER HOS MORGONPRESSEN KARIN HELLINGWERF Det utmärkande draget för svensk morgonpress utanför Stockholm har varit att den når i stort sett alla kategorier av människor. Den lokala morgontidningen

Läs mer

Fackliga utbildningen är bra, men mera behövs Glöm Stockholmspressen!

Fackliga utbildningen är bra, men mera behövs Glöm Stockholmspressen! Medlemsenkäten hösten 2005 Fackliga utbildningen är bra, men mera behövs Glöm Stockholmspressen! Drygt var tionde medlem har ett fackligt uppdrag. Två tredjedelar har fått en utbildning för uppdraget.

Läs mer

Konsekvenser av dagliga gratistidningar på marknaden svenska erfarenheter

Konsekvenser av dagliga gratistidningar på marknaden svenska erfarenheter Konsekvenser av dagliga gratistidningar på marknaden svenska erfarenheter Af Ingela Wadbring I denne artikel beskriver forfatteren de seneste mere end 1 års erfaringer med gratisaviser i Sverige. Det var

Läs mer

Radiolyssnande via olika apparater i befolkningen 9 79 år en genomsnittlig dag 2013 (procent)

Radiolyssnande via olika apparater i befolkningen 9 79 år en genomsnittlig dag 2013 (procent) December 2014: Radio Med anledning av SOU 2014:77 "Från analog till digital marksänd radio" passar vi på att lyfta fram hur befolkningen lyssnar på radio. Av ljudmedierna har radion den största andelen

Läs mer

När det talas eller skrivs om ungdomar och medier handlar det i första hand om

När det talas eller skrivs om ungdomar och medier handlar det i första hand om De unga och radion DE UNGA OCH RADION JAN STRID När det talas eller skrivs om ungdomar och medier handlar det i första hand om ny medieteknologi: data, mp-3-spelare och plasmatv. Men någonstans skall de

Läs mer

Hushållens materiella standard 1975 2005

Hushållens materiella standard 1975 2005 16 Hushållens materiella standard 1975 2005 DELPROV DIAGRAM, TABELLER OCH KARTOR Andelen personer i Sverige i åldrarna 16 74 år som hade olika resurser knutna till det egna hushållet 1975 2005. Uppgifter

Läs mer

Det var nog inte många läsare i Västsverige som satte kaffet i fel strupe den där

Det var nog inte många läsare i Västsverige som satte kaffet i fel strupe den där Tabloidisering i ett västsvenskt perspektiv TABLOIDISERING I ETT VÄSTSVENSKT PERSPEKTIV JOSEFINE STERNVIK Det var nog inte många läsare i Västsverige som satte kaffet i fel strupe den där morgonen i oktober

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 53 EN TIDNING FÖR ALLA? Om invandrares användning av och attityder till medier i allmänhet och

Läs mer

Medieförtroende och medieanvändning. Lennart Weibull

Medieförtroende och medieanvändning. Lennart Weibull Medieförtroende och medieanvändning Medieförtroende och medieanvändning Lennart Weibull G år det verkligen att lita på medierna? Frågan återkommer med ökande regelbundenhet. Oftast är det kvällstidningarnas

Läs mer