Tidningsmarknaden i Göteborgsregionen har förändrats en hel del sedan slutet

Transkript

1 Tidningsläsning i Göteborgsregionen TIDNINGSLÄSNING I GÖTEBORGSREGIONEN ANNIKA BERGSTRÖM OCH LENNART WEIBULL Tidningsmarknaden i Göteborgsregionen har förändrats en hel del sedan slutet av 1990-talet etablerades Metro som distribueras via kollektivtrafiken. Hösten 2000 försvann Arbetet Ny Tid och Göteborg har sedan dess en betald morgontidning Göteborgs-Posten, en gratistidning med 5-dagarsutgivning Metro och därutöver ett antal lokala gratistidningar med veckoutgivning. Till dessa ska också läggas kvällstidningarna där den lokala GT som en edition av Expressen blivit mindre lokal de senaste åren, samt också nyhetssajter på internet både lokala och mer av rikskaraktär. Det här kapitlet redovisar dagstidningar med avseende på tillgång och användning. I de flesta fall blickas tillbaka på utvecklingstendenser över tid. Morgontidningsläsningen i ett generellt perspektiv I göteborgarnas nyhetsvärld är Göteborgs-Posten det utan jämförelse mest utbredda nyhetsmediet. Totalt är det 65 procent som läser GP 4 dagar i veckan eller mer. Något färre 56 procent tittar regelbundet på rikstäckande nyhetsprogram i SVT, TV3 eller TV4. Aktuellt och Rapport har störst publik, de når närmare 40 procent av befolkningen i Göteborgsregionen. Mer intressant är att kanske jämföra Göteborgs-Posten med andra lokala och regionala nyhetsmedier. Lokala nyhetsprogram i tv är mindre utbredda än de rikssända 38 procent tittar regelbundet på något sådant, och då i första hand på Västnytt som når en tredjedel av befolkningen i Göteborgsregionen fyra dagar i veckan eller mer. Sveriges Radios lokala nyheter i P4 når ca en fjärdedel och lika många lyssnar regelbundet på Ekonyheterna. Morgon-tv och nyheter i privat lokalradio har betydligt mindre spridning (figur 1). Den lokala morgontidningen utgör alltså en av huvudkällorna till nyheter för invånarna i Göteborgsregionen. Den successiva nedgång som ägt rum för dagstidningsläsning sedan 1992 inföll i första hand mellan 1995 och 1996, mellan 1997 och 1998, och mellan 2001 och Enligt flera andra studier var 1996 ett bottenår för morgontidningsläsning i Sverige (Sternvik, Weibull och Nilsson, 2005; Mediebarometern 2005). Försvagningen i området är således inget som avviker jämfört med den svenska tidningsmarknaden som helhet. Möjligen gäller att den göteborgska dagstidningsmarknaden längre än andra storstadsmarknader stod emot nedgången. 29

2 Annika Bergström och Lennart Weibull Figur 1 Användning av några nyhetsmedier minst 5 dagar i veckan, Göteborgsregionen, (procent av befolkningen) Göteborgs-Posten Riks-nyheter i tv Lokala nyheter i tv Nyheter i SRP Metro Morgon-tv Kommentar: Göteborgs-Posten och Metro avser 4 dagar i veckan. Källa: Väst-SOM-undersökningen respektive år. En närmare analys av olika åldersgruppers läsning av Göteborgs-Posten över tid visar att den minskning som skett framför allt ägt rum bland personer mellan 20 och 49 år. Nedgången mellan 1997 och 1998 har inte återhämtats på samma sätt bland unga som i andra grupper. Stora minskningar i GP-läsning finns också över tid i arbetargruppen. Samtidigt innebär inte detta att tidningen tappat sin dominerande roll i dessa grupper; även bland de yngre och de unga vuxna är det flera som använder Göteborgs-Posten än som använder radio och tv för dagliga nyheter. Ytterligare ett sätt att analysera läsningen på är att följa personer födda ett visst år en s.k. kohortanalys. Väst-SOM-undersökningarna ger oss nu en tidskurva över 13 år. Vi har valt att titta närmare på de personer som var mellan år, -34 år och år vid det första mättillfället 1992; det är visserligen små grupper och resultatet måste därför tolkas med stor försiktighet, men det kan ändå ge en fingervisning om förändringar i läsvanorna. Bland de äldsta de som i 2004 års mätning var år har det skett en ökning jämfört med 2003 och den nedgående trenden är bruten. Bland dem som vid senaste mättillfället var år är den totala minskningen i andelen läsare tio procentenheter och vi ser åter en liten tillbakagång. Bland de yngsta i kohortanalysen de som hunnit bli år har andelen lä-

3 Tidningsläsning i Göteborgsregionen sare minskat från 64 till 57 procent och den uppgång vi såg i förra årets mätning har vänts till nedgång. Den här gruppen är emellertid inte på samma låga nivå som i 2002 års mätning (figur 2). Figur 2 Läsning av Göteborgs-Posten minst 4 dagar/vecka beroende på födelseår, Göteborgsregionen (procent) Procent Grupperna var år, -34 år respektive år vid första mättillfället Född Född Född Källa: Väst-SOM-undersökningen respektive år. Metro spelar viss roll för hur tidningsläsningsmönstret i samtliga storstadsregioner har utvecklats. I Göteborgsregionen är det omkring en fjärdedel av befolkningen som regelbundet läser Metro (figur 1). Då tidningen inkluderas ökar andelen regelbundna morgontidningsläsare i Göteborgs kommun med tolv procentenheter från 68 till 80 procent. Metrotillskottet är bara hälften så stort som i Stockholm och ett par procentenheter högre än det är i Malmö (Wadbring, 2005; Olsén och Weibull, 2006). Nivån på Metros tillskott för tidningsläsningen har varit stabil i Göteborgsregionen de senaste åren. Metro har kommit att få störst betydelse i de resurssvaga stadsdelarna där läsningen är mest utbredd och tillskottet är som störst: 29 procentenheter jämfört med 9 procentenheters tillskott i resursstarka stadsdelar. Tillgång till tidning i Göteborgsregionen I Sverige har vi huvudsakligen tillgång till morgontidningar genom prenumeration i hushållet något som är ovanligt sett i ett internationellt perspektiv (Weibull, 31

4 Annika Bergström och Lennart Weibull 2005). Hösten 2004 hade 68 procent av befolkningen i Göteborgsregionen tillgång till morgontidning genom prenumeration en svag ökning jämfört med några år tidigare. I Sverige totalt har prenumerationsbenägenheten i hushållen minskat marginellt med en procentenhet till procent efter att ha varit stabil de senaste fyra mätningarna års siffror visar således att den nedgående prenumerationstrenden för Göteborgsregionen är bruten. Sett till hela mätserien har dock andelen hushåll med morgontidningsprenumeration minskat med 13 procentenheter sedan 1992 från 81 till 68 procent. Minskningen är generell för hela landet men har gått snabbare i storstäderna; för landet som helhet var nedgången mindre från 77 till procent under de senaste 12 åren. Skillnaden mellan Sverige och Göteborgsregionen har därmed minskat och i 2004 års mätningar var den 2 procentenheter. Prenumerationsbenägenheten är lägst bland unga människor i 20--årsåldern, i arbetarfamiljer, bland personer i resurssvaga områden i Göteborgs kommun, bland ensamstående och bland personer som bott kortare tid i sin kommun. Nedgången i prenumerationsbenägenhet över tid har framför allt skett i resurssvaga hushåll men det har skett en viss återhämtning i de svagaste stadsdelarna sedan Analyser på basis av nationellt material visar att det framför allt är ålder som är en viktig faktor: att ha en tidning i hushållet har ett nära samband med en slags social etablering, t ex samboförhållande och barn, och denna etablering har över tid blivit allt senare (Andersson, 2005). Kvällstidningsläsning I Göteborgsregionen, liksom i landet som helhet, har kvällstidningsläsningen (av pappersversionen) varit förhållandevis stabil sedan mitten på 1990-talet. Sedan 1995 läser runt en tredjedel av Göteborgarna kvällstidning minst 2 dagar i veckan, men de senaste tre åren har skett en liten, men återkommande tillbakagång. Den största tidningen i regionen är GT, sett till andelen läsare. Drygt 20 procent läser den och nivån har varit stabil sedan Den ökning som skett för Aftonbladet sedan mitten av 1990-talet har nu avtagit och jämfört med 2002 har andelen läsare minskat något. Expressen har minskat sedan 2003 och sex procent av befolkningen läser 2004 Expressen minst 2 dagar i veckan. Publikmässigt är Expressen långt efter GT och Aftonbladet i Göteborgsregionen (figur 3). Det är troligt att mängden gemensamt material med GT är en faktor som påverkat Expressens ställning negativt. Sin största publik har kvällstidningarna bland män, bland personer under 20 år och i arbetarfamiljer. Mönstren ser ut på samma sätt i Göteborgsregionen som i landet som helhet. Tillbakagången i kvällstidningsläsning återfinns i samtliga undersökta grupper men är störst bland män, äldre och i tjänstemannafamiljer. Det hör samtidigt till bilden att nedgången för den samlade kvällstidningsläsningen varit mindre under de senare tioårsperioden än under tioårsperioden dessförinnan. 32

5 Tidningsläsning i Göteborgsregionen Figur 3 Kvällstidningsläsning i Göteborgsregionen (procent av befolkningen) Procent Någon kvällstidning GT/iDAG Aftonbladet Expressen Källa: Väst-SOM-undersökningen respektive år. Tidningsstaden Göteborg Göteborg är sedan länge en stad där en tidning, Göteborgs-Posten, dominerar nyhetsmarknaden. GP har visserligen tappat terräng sedan början av 1990-talet men är trots detta fortsatt stadens tveklöst helt dominerande nyhetskälla. Tidningen saknar i stort sett konkurrens i fråga om lokala och regionala nyheter, inte minst därför att gratistidningen Metro och kvällstidningen GT innehåller relativt få nyheter om Göteborg med kranskommuner. Metro har dock fått en ökande betydelse, men dess ställning är starkast bland de yngre och bland invandrare där lokala nyheter normalt tillmäts mindre betydelse. Lokala och regionala nyheter i radio och tv spelar en förhållandevis liten roll som konkurrens till Göteborgs-Posten. Ett utmärkande drag för Göteborg är samtidigt en ökande segregation. Segregationen märks inte minst i fråga om dagstidningsläsning. I vissa områden i norra Göteborg har Göteborgs-Posten en mycket begränsad spridning, medan tidningen står starkt i väster och sydväst; Metro uppvisar ett närmast omvänt spridningsmönster (Wadbring, 2005). Den ökade segregationen är för framtiden ett större problem för Göteborgs-Posten som dominerande lokal morgontidning än för andra medier. Skillnaderna i struktur och kultur mellan olika delar av Göteborgsregionen gör det allt svårare att skapa en omnibusstidning, en tidning som erbjuder något åt alla till 33

6 Annika Bergström och Lennart Weibull en rimlig kostnad. Många invånare i regionen har inte det lokala intresse som är själva jordmånen för en lokal morgontidning. Mycket talar för att en social segregation också på sikt innebär en differentiering av nyhetsmarknaden. För en dominerande morgontidning som Göteborgs-Posten, liksom för övriga lokala medier, är därför stadens förändring den riktigt stora utmaningen för framtiden. Referenser Andersson, Ulrika (2005) Att läsa eller inte läsa. I Bergström, Annika; Wadbring, Ingela och Weibull, Lennart (red) Nypressat. Ett kvartssekel med svenska dagstidningsläsare. Göteborg: Institutionen för journalistik och masskommunikation (JMG), Göteborgs universitet Mediebarometern 2004 (2005) Göteborg: Nordicom-Sverige, Göteborgs universitet. Medie-Notiser nr. 1 Olsén Antoni, Anna och Weibull, Lennart (2006) Fem år efter Arbetet. I Nilsson, Lennart (red) Nya gränser Skåne. Göteborg: SOM-institutet, Göteborgs universitet. SOM-rapport nr 38 Sternvik, Josefine; Weibull, Lennart och Nilsson, Åsa (2005) Dagstidningsläsningens teori och empiri. I Bergström, Annika; Wadbring, Ingela och Weibull, Lennart (red) Nypressat. Ett kvartssekel med svenska dagstidningsläsare. Göteborg: Institutionen för journalistik och masskommunikation (JMG), Göteborgs universitet Wadbring, Ingela (2005) Strukturer och kulturer. I Bergström, Annika; Wadbring, Ingela och Weibull, Lennart (red) Nypressat. Ett kvartssekel med svenska dagstidningsläsare. Göteborg: Institutionen för journalistik och masskommunikation (JMG), Göteborgs universitet Weibull, Lennart (2005) Sverige i tidningsvärlden. I Bergström, Annika; Wadbring, Ingela och Weibull, Lennart (red) Nypressat. Ett kvartssekel med svenska dagstidningsläsare. Göteborg: Institutionen för journalistik och masskommunikation (JMG), Göteborgs universitet 34