Barnfamiljerna och tidningsprenumerationen en relation på väg att försvagas?

Transkript

1 Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation Dagspresskollegiet Dagspresskollegiet PM nr. 66 Barnfamiljerna och tidningsprenumerationen en relation på väg att försvagas? Ingela Wadbring 2007

2 Inledning Att de betalda tidningarnas upplagor går ned torde inte ha undgått någon i branschen. Bara de senaste 10 åren har totalupplagan gått ned cirka exemplar, till ungefär 4 miljoner exemplar per dag. Framför allt är det kvällspressen om tappar, men även de prenumererade morgontidningarna. Under samma tidsperiod har internet och dagliga gratistidningar dykt upp som nya konkurrenter om nyhetspubliken. Att läsa en tidning till frukost och att köpa en tidning på väg hem från jobbet är inte längre lika självklart som det en gång var; det finns alternativ. En morgontidning kan man läsa på väg till jobbet istället för hemma, och kvällstidningarna går lika bra att läsa på nätet när man kommit hem. Medieförändringarna får förstås konsekvenser för tidningsbranschen. Färre tryckta tidningar betyder lägre intäkter. Färre tryckta morgontidningar betyder rimligen också färre distribuerade tidningar och färre prenumeranter. De båda måtten upplaga och prenumeration hänger intimt samman, men betyder inte samma sak. Upplagan kan exempelvis vara konstant medan andelen prenumeranter går ned om befolkningsökningen är stor och vice versa. På motsvarande sätt hänger prenumeration och läsning samman utan att betyda samma sak; de allra flesta i ett hushåll som prenumererar på en morgontidning läser den också regelbundet, även om undantag finns. Och många läser tidningen utan att prenumerera på den. Om en mindre andel av befolkningen har en prenumeration i hushållet innebär det att färre vänjer sig vid att läsa en tidning i hemmet. Ett faktum är att yngre människor inte har en tidning i hushållet lika ofta som äldre eftersom de läser gratisutgivna tidningar på papper eller nät eller inte alls. Något som ibland nämns i debatten är att utvecklingen på sikt riskerar att leda till att unga människor, och framför allt deras barn, inte någonsin skapar vanan att läsa prenumererade morgontidningar i hemmet. Men är det då så? Är det så att färre barn idag växer upp med en morgontidningsprenumeration i hushållet? Syftet med detta PM är att studera just det. Jag inleder dock med att visa den generella prenumerationsutvecklingen i Sverige som helhet över tid, för att sedan gå över och studera hur utvecklingen ser ut i olika slags hushåll. En stor prenumerantskara Trots att många nya medieformer sett dagens ljus under de senaste 10 åren, är prenumerationsutvecklingen mycket stabil under denna tid. I figur 1 visas två olika mätningar av prenumeration: den ena har en längre tidslinje än den andra, men det är den kortare av dem som sedan är möjlig att gå vidare med när det gäller att studera olika familjesammansättningar. Utvecklingen i de båda mätningarna är mycket likartad. Ungefär procent av den svenska befolkningen prenumererar på en morgontidning. 1

3 Figur 1 Prenumerationsutvecklingen (procent) Mediebarometern SOM-undersökningen Källa: Nordicoms Mediebarometer och den nationella SOM-undersökningen respektive år. Kommentar: Åldersintervallet för Mediebarometern är år, för SOM-undersökningen år. Den nedgång i prenumeration som kan ses sker framför allt mellan slutet av 19-talet och slutet av 1990-talet. De första åren på 2000-talets är stabila i prenumerationshänseende. Om man betänker vad som hänt sedan slutet av 19-talet med avreglering av etermediemarknaden och utvecklingen av nya kanaler och andra medier, är det snarast frapperande att stabiliteten kan vara så stor som den ändå är. De två senaste konkurrenterna på mediemarknaden som startade i mitten av 1990-talet har uppenbarligen inte heller direkt påverkat viljan att prenumerera på en morgontidning. Prenumeration i olika slags hushåll Men kan vi då finna några belägg för att dagens barn växer upp i prenumerationslösa hushåll i större utsträckning än tidigare? Det finns ingen möjlighet att gå ända tillbaka till 19-talets mitt för att studera förändringar, men väl till 1990-talets mitt. 1 Även om stabilitet är det tydliga mönstret i figur 1 för de senaste 10 åren, skulle man kunna tänka 1 SOM-undersökningen medger inte att hushållssammansättning studeras över tid eftersom frågan förändrats många gånger under årens lopp. Mediebarometern sträcker sig inte längre än till 1996 avseende de båda frågorna prenumeration och familjetyp. 2

4 sig att en förändring skett i olika slags familjer inom ramen för den allmänna stabiliteten. I figur 2 visas utvecklingen i familjer där det finns respektive saknas barn. Figur 2 Prenumeration i olika familjetyper, (procent) år utan barn Skolbarnsföräldrar Småbarnsföräldrar år utan barn Källa: Nordicoms Mediebarometer respektive år (specialbearbetning). Kommentar: Figuren gäller svarspersoner år. De fyra grupperna som redovisas i figur 2 är relativt stabila över tid. Genomgående är det de som är över 45 år och saknar barn i hushållet som i allra störst utsträckning prenumererar på en morgontidning, och de som är under 44 år som gör det i lägst utsträckning. Däremellan ligger de båda barnfamiljsgrupperna, de som har skolbarn respektive småbarn. Även om de fyra grupperna är relativt stabila över tid, kan en nedgång ses i samtliga grupper utom bland dem som är över 45 år. Nedgången är cirka fem procent i de övriga tre grupperna, något mer bland småbarnsföräldrar. Sammanfattningsvis finns det således ingenting som tyder på att det är en särskilt mycket större andel barn idag jämfört med för 10 år sedan som växer upp i hushåll utan en morgontidningsprenumeration. Men kan det verkligen vara så enkelt? Avslutande diskussion Saker är sällan enkla. Bilden går rimligen att komplicera genom att försöka dra trådar såväl bakåt som framåt för att resonera kring hur utvecklingen ytterligare några år framåt kan komma att se ut. 3

5 Det är alltså i princip inte en större andel barn som växer upp utan en tidningsprenumeration i hemmet idag jämfört med för 10 år sedan. Hur det såg ut ytterligare 10 år bakåt, vid mitten av 19-talet, vet vi inte; det är en tråd som bara kan diskuteras. Men antagligen har nedgången varit likartad i samtliga redovisade grupper; det finns inget skäl att anta att nedgången varit större bland barnfamiljer då än nu. Det rimliga hade istället varit att nedgången varit större från mitten av 1990-talet och framåt då nya medier konkurrerar om uppmärksamhet, tid och pengar. Tråden framåt är svårare att spinna, men några tankar kan diskuteras. De två grupper som ligger lägst i prenumerationshänseende de unga utan barn och småbarnsföräldrar kommer knappast att öka sin prenumerationsbenägenhet i någon större utsträckning. Snarare är det så att de vänjer sig vid alternativa vägar för att skaffa sig information, och de barn som växer upp i dessa familjer kommer därför inte att ha ett självklart förhållningssätt till en tidningsprenumeration. I ett alltmer individualiserat mediesamhälle är det inte heller lika självklart att alla tar del av en tidning även om den finns i hushållet. Det innebär att prenumeranthushåll blir allt svårare att använda som begrepp. Tidigare studier visar att den generation man tillhör spelar stor roll för vilka medieval man gör. 2 Nedgången i läsning är måttlig även om yngre ligger på en lägre nivå än äldre, men prenumerationsbenägenheten har gått ned mycket mer än läsningen, särskilt bland unga. Det innebär att ålder är minst lika viktigt som familjesammansättning, något som också kan anas i figur 2 där de unga barnlösa är de som i lägst utsträckning prenumererar på en morgontidning. Så vad blir då svaret på titelfrågan: Är relationen mellan barnfamiljer och tidningsprenumerationer på väg att försvagas? Nja, mycket måttligt. En viss nedgång kan ses, men det gäller också unga utan barn. Barn synes inte vara så viktiga som man ibland föreställt sig i relation till tidningsprenumerationer. Barn är viktiga på helt andra sätt. Källor Nilsson, Åsa (2005) Tidningsläsandets åldrar och generationer. I Bergström, Annika; Wadbring, Ingela och Weibull, Lennart (red) Nypressat. Ett kvartssekel med svenska dagstidningsläsare. Göteborg: JMG, Göteborgs universitet Nordicoms Mediebarometer respektive år (se SOM-undersökningen respektive år (se 2 Se Nilsson (2005). 4