Radio kanaler, plattformar och förtroende

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Radio kanaler, plattformar och förtroende"

Transkript

1 Radio kanaler, plattformar och förtroende Radio kanaler, plattformar och förtroende Annika Bergström M assmediesystemet växer in i den digitala kommunikationsteknologin med allt vad det innebär av interaktivitet, deltagande, delande och anpassningsmöjligheter till egna intressen. Traditionell form och innehåll flyttar ut till nya plattformar samtidigt som nya mönster formas i dessa. Public service-medier och kommersiella har existerat, och existerar fortfarande, sida vid sida. Ny teknologi förskjuter emellertid styrkeförhållandet mellan traditionella och nya aktörer (Lund m.fl, 2009). Det är viktigt att poängtera att de nya aktörerna inte bara utgör traditionell radio i nya kanaler utan också andra distributörer av tal och musik som finns i den struktur som nätet utgör. Radion har till exempel fått konkurrens av musiktjänsten Spotify. Rogers (1995) diskuterar olika aspekter som påverkar hur innovationer blir mer eller mindre konkurrenskraftiga. Radiomediet kvalar in på flera av dessa punkter: innovationens relativa fördelar för publiken radio har varit portabel sedan mitten av förra seklet då transistorn gjorde sitt intåg. Med mobiltelefonen och digitala överföringar kan publiken nå ett stort antal kanaler var som helst och när som helst. Innovationer som är kompatibla med föregångare har också, enligt Rogers, en fördel vid etableringen och radion har egentligen inte förändrats i grunden med övergången till digitala plattformar. Tal och musik strömmar ur apparater. Rogers pekar också på betydelsen av möjligheten att prova det nya, och ingenting har varit enklare än att lyssna på radio på webben eller via tillämpningsprogram så kallade appar i mobilen. Förutom dessa sociala och kulturella betingelser är naturligtvis tekniska aspekter av betydelse för radiolyssnandet. En radioapparat på 1930-talet krävde sin tekniska kompetens, en modern transistorradio gör inte det. Däremot kräver lyssnandet via digitala plattformar tillgång och grundläggande handhavandekompetens. Även om många anslutit sig till den digitala världen kvarstår skillnader och det är framför allt äldre människor som står utanför denna (se Bergströms och Wadbrings kapitel om den nya tekniken i föreliggande volym). Radiolyssnandet generellt sett är utbrett i den svenska befolkningen. Omkring 70 procent lyssnar på radio en genomsnittlig dag (Nordicom-Sveriges Mediebarometer 2010). Över tid visar Mediebarometern att lyssnandet har sjunkit något och att radio är det tredje mest utbredda mediet efter tv och dagstidningar. Även om vi kan tillgå radio via nya plattformar kvarstår den skillnad som traditionellt brukar göras mellan public service-radio å ena sidan och privat lokalradio å den andra (jfr Bjur, 2011). Bergström, A (2012) Radio kanaler, plattformar och förtroende i Lennart Weibull, Henrik Oscarsson & Annika Bergström (red) I framtidens skugga. Göteborgs universitet: SOM-institutet. 413

2 Annika Bergström En generell iakttagelse är att de privata lokalradiokanalerna lockar en förhållandevis ung publik till sitt musikutbud, medan public service-kanalernas blandade utbud har en betydligt högre medelålder. Publiksammansättningen skiljer sig naturligtvis vid en jämförelse mellan olika kanaler i de båda grupperna (Strid, 2011). I det här kapitlet är syftet att belysa radiovanornas utveckling i olika åldersgrupper, lyssnandet via olika plattformar samt hur förtroendet för public serviceradio på olika plattformar utvecklas i den svenska befolkningen. Då det finns två dragkrafter i den pågående utvecklingen själva radiolyssnandet samt användningen av ny teknik och kombinationen av dessa båda är det inte självklart vilken riktning användningen ska ta. Public service-kanalerna har en förhållandevis äldre publik samtidigt som användningen av digitala plattformar framför allt vinner mark hos den yngre delen av befolkningen. Frågan är om tekniken kan locka lyssnare till public service, eller om public service tappar lyssnare till andra aktörer. Lyssnarvanor Utvecklingen för lyssnarandelar ser olika ut för de olika kanalerna, oberoende av om man analyserar public service eller kommersiell radio. Generellt sett har lyssnandet på samtliga kanaler minskat över tid. Allra tydligast är det för SRs P3 som har minskat från 23 procent regelbundna lyssnare 1994 till 8 procent SRs P2 har halverat sin publik 2011 jämfört med 1994 från 6 till 3 procent. Nivån är, och har varit, bland de lägsta som uppmäts i SOM-undersökningen för en enskild radiokanal. SRs P1 den så kallat talade kanalen har också tappat publikandelar jämfört i mitten av 1990-talet men minskningen är marginell. För de kommersiella kanaler som ingår i undersökningen Rix FM och Mix Megapol är nivåerna liknande som för P2 och P3. Mix Megapol har legat på en publikandel på mellan 5 och 10 procent och i 2011 års mätning var den 8 procent. Mix Megapol hade en dubbelt så stor publik 1994 som 2011 där har skett en minskning från 8 till 4 procent regelbundna lyssnare. Att sätta kravet för lyssnande till minst fem dagar i veckan som gjorts i ovanstående analys kan tyckas strängt. Om man också inkluderar det mindre regelbundna lyssnandet på samma kanaler finner man att P4 når ut till drygt 75 procent av befolkningen, P3 når ungefär två tredjedelar, P1 drygt hälften och P2 når en dryg tredjedel åtminstone någon gång under året. De kommersiella kanalerna som mätts i undersökningen når ungefär lika många som P1, dvs. hälften, medan närradion har en total publik på ungefär 30 procent av befolkningen i åldrarna 16 till 85 år (tabell 1). 414

3 Radio kanaler, plattformar och förtroende Figur 1 Andel lyssnare på olika radiokanaler minst fem dagar i veckan, (procent) P4; P3 P1 P1; RixFM Rix FM; 9 Mix megapol; 8 P2 P3 5 Närradio; 4 Närradio P2; Kommentar: Frågan lyder: Hur ofta brukar du lyssna på följande radiokanaler?. Svarsalternativen är Dagligen, 5-6 dagar/vecka, 3-4 dagar/vecka, 1-2 dagar/vecka, Mer sällan och Aldrig. Källa: Den nationella SOM-undersökningen Tabell 1 Lyssnande på olika radiokanaler, 2011 (procent) Mer Aldrig/ Kanal Dagligen dgr/v dgr/v dgr/v sällan Ej svar Totalt P1 i Sveriges Radio P2 i Sveriges Radio P3 i Sveriges Radio P4 i Sveriges Radio Rix FM Mix Megapol Annan kommersiell radio Närradio Kommentar: Frågan lyder: Hur ofta brukar du lyssna på följande radiokanaler?. Svarsalternativen är Dagligen, 5-6 dagar/vecka, 3-4 dagar/vecka, 1-2 dagar/vecka, Mer sällan och Aldrig. 1)Fram till 2011 Annan privat lokalradio. Källa: Den nationella SOM-undersökningen

4 Annika Bergström Radiolyssnandet skiljer sig kraftigt när man jämför olika åldersgrupper och även olika generationer (se Bjur, 2011; Strid, 2011). På ett övergripande plan har public servicekanalerna en äldre publik och de kommersiella kanalerna en yngre. En analys av de allra äldsta och yngsta i undersökningen personer mellan 16 och 29 respektive 65 och 85 år visar att P1 alltid haft en liten publik bland de yngsta. Denna publikandel är dock stabil över tid. Däremot tappade både P1 och P3 stora publikandelar bland de äldsta i mitten av 1990-talet och man kan konstatera att den publikminskning som skedde för kanalerna också ägde rum bland pensionärer. Sedan 1996 har andelen regelbundna lyssnare på P1 varit förhållandevis stabil på omkring 30 procent bland de äldsta. P3-publiken har minskat från 16 till tre procent mellan 1994 och 2011 (figur 2). Figur 2 Regelbundet lyssnande på några olika radiokanaler i åldersgrupperna år och år (procent minst 5 dagar i veckan) P år RixFM år P år P år P år RixFM år Kommentar: Frågan lyder: Hur ofta brukar du lyssna på följande radiokanaler?. Svarsalternativen är Dagligen, 5-6 dagar/vecka, 3-4 dagar/vecka, 1-2 dagar/vecka, Mer sällan och Aldrig. Källa: Den nationella SOM-undersökningen SRs P3 har tappat publik sedan mitten av 1990-talet bland både de yngsta och de äldsta. Bland åringar har publikandelen halverats från 22 procent 1994 till 11 procent

5 Radio kanaler, plattformar och förtroende I den äldsta åldersgruppen i undersökningen har lyssnandet på kommersiella kanaler varit konstant lågt över tid. Rix FM exemplifierar detta. Under 1990-talet var andelen lyssnare i stort sett noll. Sedan mitten av 00-talet har den legat konstant på ett par procent. Det är naturligtvis svårt att dra några större slutsatser av så små tal, men om man letar tendenser tycks denna ändå vara att Rix FM vinner små publikandelar bland våra äldre. Bland de unga går kanalen snarast kräftgång. Lyssnarandelarna var ungefär lika stora 2011 som 1994, men några år i början av 00-talet nådde kanalen runt en fjärdedel av unga mellan 16 och 29 år. En analys av radiolyssnandet över tid bland kvinnor och män visar på väldigt lika mönster i de båda grupperna. Lyssnarandelarna är på samma nivå oavsett kön och såväl P1- som P3-lyssnandet minskar i liknande omfattning i båda grupperna. På samma sätt är andelen frekventa lyssnare på kommersiella Rix FM på samma nivå bland kvinnor och män och här sker en liknande ökning i båda grupperna mellan 1994 och Vid en jämförelse mellan olika utbildningsgrupper hade P1 och P3 lika stora lyssnarandelar i 1994 års mätning. I gruppen högutbildade har P3 dragit det kortaste strået över tid, men även P1 har tappat andelar bland högutbildade. Tappet bland låg- och medelutbildade är något större för både P1 och P3. Plattformar för radiolyssnande Från början var radio en apparat som var intimt förknippad med de kanaler och det innehåll som man kunde höra i densamma. En radio kunde tack vare bärbara transistorer finnas i hemmet, i bilen och så småningom också i mer bärbart format, ibland tillsammans med en bärbar kassettbandspelare. Oavsett var radion befann sig och i vilken form kvarstod faktum att den via antennen kunde fånga in ett begränsat antal kanaler. Dessa utökades successivt med privat lokalradio. Idag är det inte längre självklart att en radio är en särskild apparat, eftersom man kan lyssna på utsänt ljud och tal via digitala plattformar. Nationella och internationella kanaler finns tillgängliga i datorer, på surfplattor och i mobiler. Det är inte längre helt nödvändigt att ha en radio för att lyssna på radio, och frågan är om begreppet radio ens blir relevant i en framtid. SOM-undersökningen har mätt radiolyssnandet på olika plattformar i undersökningarna 2008, 2010 och I 2008 och 2010 års mätningar var andelen veckolyssnare i stort sett lika stora för respektive plattform (tabell 2). I 2011 års undersökning har andelen som lyssnar på radio via radioapparat åtminstone någon gång i veckan minskat. Bilradio är den största förmedlaren av radioinnehåll. Radiolyssnande via datorn har varit relativt konstant sedan den första mätningen Omkring 15 procent säger sig lyssna via denna plattform. För radiolyssnande i mobilen ses däremot en ökning, och andelen lyssnare i mobil är i det närmaste lika stor som via datorn. Ökningen för mobilen är förväntad då antalet användningsområden breddas med allt smartare telefoner och en allt mognare publik (jämför mobilkapitel av Westlund samt Bolin i denna volym). 417

6 Annika Bergström Tabell 2 Lyssnande på radio via olika plattformar, 2008, 2010 och 2011 (procent minst någon gång i veckan) Radioapparat Bilradio Dator Mobil Kommentar: Frågan lyder: Hur ofta brukar du lyssna på radioprogram i följande? Svarsalternativen är Dagligen, 5-6 dagar/veckan, 3-4 dagar/vecka, 1-2 dagar/vecka, Mer sällan samt Aldrig. I tabellen visas andelen som svarat minst någon gång i veckan. Källa: Den nationella SOM-undersökningen respektive år. Valet av plattform för radiolyssnande följer dels de vanemönster för radio som presenterats ovan, dels vanan att använda digitala tekniker, vilka i sin tur är relaterade till varandra i viss mån. Således är det äldre lyssnare som lyssnar via radioapparat och bilradio. När det gäller bilradio minskar dock lyssnandet bland de allra äldsta som inte längre kör bil i samma utsträckning. Dator- och mobillyssnandet är mest utbrett bland de allra yngsta (jfr Strid, 2011). Oberoende av vilken kanal man lyssnar på är datorlyssnandet mellan 12 och 14 procent. Förtroende för public service på olika plattformar Förtroendet för olika medier är i hög grad opåverkat av de förändringar som skett i mediesystemet. Trots att traditionella medier i viss mån har tappat publik till nya, digitala distributionsformer har allmänheten kvar sitt höga förtroende för de medieformer som vi känner sedan länge (jfr Weibull, 2009). Nytillkomna kanaler har i stor utsträckning en annan innehållsinriktning än både morgontidning och de radio- och tv-kanaler som ryms inom public service varför det stabila förtroendet för dessa är förväntat. Således är svenskarnas förtroende högt i fråga om public serviceföretagen och 2011 års mätning utgör inget undantag. Mellan 75 och 80 procent av de svarande i undersökningen har mycket eller ganska stort förtroende för Sveriges Radio och Sveriges Television. Balansmåttet där andelen med litet förtroende dras från andelen med stort är +75 vilket får anses vara mycket högt. TV4, som kan anses ligga organisatoriskt mellan public service och kommersiella kanaler, åtnjuter ett förhållandevis högt förtroende och landar i 2011 års mätning på balansmåttet +48 (se inledningskapitlet samt Lennart Weibulls kapitel om public service-attityder i föreliggande volym). 418

7 Radio kanaler, plattformar och förtroende Public serviceföretagens webbkanaler har också en positiv förtroendebalans +41 för svt.se och +40 för sverigesradio.se men denna är ändå betydligt lägre än för de eterburna sändningarna. Samma förhållande råder för Stockholmsmorgontidningen Dagens Nyheter som har positiv förtroendebalans på både papper och webb, men där den förra är högre än den senare. Mönstret återfinns också för TV4 och tv4.se. På den negativa sidan i förtroendeligan återfinns kommersiella tv-kanaler som TV3 och Kanal 5. I båda fallen är det en större andel som har litet förtroende än som har stort. Detsamma gäller gratistidningen Metro och kvällstidningarna Aftonbladet och Expressen. Intressant att notera för kvällstidningarna är att förtroendebalansen är mindre negativ för de båda tidningarnas webbpublikationer än för pappret. Detta är sannolikt ett uttryck för att användningen av webben är betydligt mer utbredd än användningen av pappret (jfr Westlund och Färdigh i denna volym). Förtroendet för olika tv-kanaler är lika stort i olika åldersgrupper medan radioförtroendet skiljer sig. Bland unga är förtroendet lägre för Sveriges Radio jämfört med bland äldre medan förhållandet är det motsatta för kommersiella radiokanaler. Vidare har högutbildade högre förtroende för public service-företagen än vad lågutbildade har medan, även här, förhållandet är det omvända för kommersiella radio- och tv-kanaler (se vidare i Lennart Weibulls kapitel om public service-attityder i föreliggande volym). Den fortsatta analysen fokuserar på förtroendet för Sveriges Radio och för sverigesradio.se och hur det ser ut i olika användargrupper och beroende på plattformsvanor. Analysen är gjort på personer som har en uppfattning om båda. Först kan konstateras att förtroendebalansen är positiv oavsett vilka faktorer som analyseras. Vidare är förtroendebalansen genomgående högre för Sveriges Radio än för sverigesradio.se. När man analyserar dem som har en uppfattning i frågan framträder liknande mönster som beskrivits ovan. Skillnaden mellan Sveriges Radio och sverigesradio. se kvarstår i samtliga analyserade grupper (tabell 3). Mätt i balansmåttsenheter är skillnaden i bedömningen av radiobolagets två olika delar störst bland lågutbildade och äldre och minst bland personer yngre än 50 år. Det finns vissa skillnader i förtroende inom gruppen av public servicelyssnare. Personer som frekvent lyssnar på P1 har högre förtroende för Sveriges Radio och för sverigesradio.se än personer som lyssnar på P3 och P4. Personer som har en frekvent vana att lyssna på kommersiella radiokanaler har ett lägre förtroende för Sveriges Radio medan förtroendebalansen för sverigesradio.se är lika hög bland frekventa lyssnare som bland icke-lyssnare. Det är värt att notera att skillnaderna i förtroende mellan frekventa och mindre frekventa användare av kommersiella kanaler är mindre än mellan frekventa och mindre frekventa användare av public service-kanaler. 419

8 Annika Bergström Tabell 3 Förtroende för Sveriges Radio och sverigesradio.se i olika grupper (förtroendebalans bland de som har uppfattning om båda) Förtroendebalans Sveriges Radio sverigesradio.se Antal svarande Samtliga Kön Kvinnor Män Ålder år år år år Utbildning Låg Medellåg Medelhög Hög P1 Minst 5 d/v Mer sällan Aldrig P3 Minst 5 d/v Mer sällan Aldrig P4 Minst 5 d/v Mer sällan Aldrig Rix FM Minst 5 d/v Mer sällan Aldrig Lyssnar på radio Minst varje vecka i dator Mer sällan Aldrig Förtroendebedömningarna varierar också beroende på i vilken utsträckning man använder datorn som plattform för radiolyssnande. Bland dem som lyssnar via datorn varje vecka är förtroendet högst, det gäller både Sveriges Radio och sverigesradio.se. Bland personer som aldrig lyssnar på radio i datorn är förtroendebalansen betydligt högre för Sveriges Radio än för sverigesradio.se, vilket inte är särskilt förvånande då denna grupp har en äldre publik som inte på samma sätt är orienterade mot vare sig kommersiella kanaler eller webben som plattform för radiolyssnande. 420

9 Radio kanaler, plattformar och förtroende Eftersom användningen av olika radiokanaler och plattformar för lyssnande är starkt åldersrelaterat görs också en analys som kombinerar dessa faktorer. Det visar sig då att förtroendebalansen för både Sveriges Radio och sverigesradio.se är hög bland såväl ung som gammal bland de frekventa användarna av public service-kanalerna. Bland mer sporadiska användare av P1, P3 och P4 är förtroendebalansen fortsatt hög för Sveriges Radio bland de äldsta medan den är betydligt lägre bland personer yngre än 30 år. För sverigesradio.se är inte åldersskillnaderna bland sporadiska lyssnare lika stor. Analyserna av förtroende med hänsyn tagen till både kanalval och ålder måste ses som tendenser då antalet svarande i vissa grupper är mycket lågt. Slutsatsen blir att förtroendet tycks vara kopplat till mediets etablering i medielandskapet i relation till ålder, eller kanske snarare generation. Mediestrukturen under de formativa åren präglar i stor utsträckning vanor, men sannolikt också bedömning. Den här studien kan emellertid inte ge svar på generationens betydelse för förtroendebedömningar. Från transistor till internet Sveriges Radios kanaler har tappat publik över tid. Detsamma gäller de kommersiella kanaler som mätts i undersökningen. Andelen frekventa lyssnare minskar långsamt. Fortfarande når dock den största public service-kanalen P4 omkring tre fjärdedelar av befolkningen någon gång under året. Skillnaderna i publiksammansättning framför allt med avseende på ålder kvarstår föga förvånande, public service har en äldre publik, kommersiella kanaler en yngre. Med tanke på den utveckling som skett på radiosidan de senaste decennierna är det övergripande intrycket att radion har en förhållandevis stabil publikutveckling. Radiolyssnandet i det som traditionellt var en radioapparat har minskat något de senaste tre åren. Istället sker en ökning av lyssnandet i dator och framför allt i mobil. Ökningen sker framför allt bland yngre. Det är svårt att utläsa av undersökningen exakt vilka kanaler som tas in via dator och mobil. Där finns närmast en oändlig tillgång av nationella och internationella kanaler och att mäta lyssnandet på dessa på olika plattformar är en utmaning för publikforskningen. Förtroendet för Sveriges Radio i mer traditionell form och på webben är högt. Högre för det förra än för det senare. Vissa tydliga mönster kan utläsas av förtroendet. Unga människor gör inte stor åtskillnad när de bedömer förtroende för de båda, medan äldre gör en klar åtskillnad till fördel för Sveriges Radio. På samma sätt gör lågutbildade en större åtskillnad än vad högutbildade gör, ett faktum som delvis beror på att ålder och utbildningsnivå i den här undersökningen är starkt relaterade. Resultaten tyder på ett starkt varumärke för public service-företaget Sveriges Radio något som tycks vara orubbat även om det delvis sker ett plattformsbyte mot webbpublicering och -mottagning. Unga orienterar sig mot både eter och webb i det avseendet. Däremot tappar både public service och kommersiella kanaler publik bland unga människor. Frågan för framtiden är om, och hur, denna publik orienterar sig i det utbud som välkända radiodistributörer tillhandahåller relativt annat utbud av tal och musik som finns tillgängligt via digital distribution. 421

10 Annika Bergström Referenser Bjur, Jakob (2011) Radio mot strömmen. I Holmberg, Sören; Weibull, Lennart och Oscarsson, Henrik (red) Lycksalighetens ö. SOM-rapport nr 52. Göteborg: SOM-institutet, Göteborgs universitet. Lund, Ander Brink; Nord, Lars och Roppen, Johann (2009) Nye udfordringer for gamle medier. Skandinavisk public service i det 21. århundrede. Göteborg: Nordicom-Sverige, Göteborgs universitet. Nordicom-Sveriges Mediebarometer 2010 (2011). MedieNotiser nr. 1. Göteborg: Nordicom-Sverige, Göteborgs universitet. Rogers, Everett M. (1995) Diffusions of Innovations. New York: Free Press. Strid, Jan (2011) Radion mellan gammalt och nytt. I Holmberg, Sören; Weibull, Lennart och Oscarsson, Henrik (red) Lycksalighetens ö. SOM-rapport nr 52. Göteborg: SOM-institutet, Göteborgs universitet. Weibull, Lennart (2009) Medieförtroendets villkor. I Holmberg, Sören och Weibull, Lennart (red) Svensk höst. SOM-rapport nr 46. Göteborg: SOM-institutet, Göteborgs universitet. 422

JOSEFINE STERNVIK. Ungas nyhetskonsumtion i en föränderlig nyhetsvärld

JOSEFINE STERNVIK. Ungas nyhetskonsumtion i en föränderlig nyhetsvärld Ungas nyhetskonsumtion i en föränderlig nyhetsvärld UNGAS nyhetskonsumtion i en föränderlig nyhetsvärld JOSEFINE STERNVIK N yhetsvanor hos dagens unga har förändrats dramatiskt både om vi jämför med äldres

Läs mer

Nyheter utgör en väsentlig del av de flesta människors vardag, varje dag och

Nyheter utgör en väsentlig del av de flesta människors vardag, varje dag och Nyheter i lurar, på papper och skärmar NYHETER I LURAR, PÅ PAPPER OCH SKÄRMAR Om nyhetsanvändning i Göteborgsregionen ANNIKA BERGSTRÖM OCH INGELA WADBRING Nyheter utgör en väsentlig del av de flesta människors

Läs mer

FÖRTROENDET FÖR MASSMEDIER

FÖRTROENDET FÖR MASSMEDIER Förtroendet för massmedier FÖRTROENDET FÖR MASSMEDIER LENNART WEIBULL E n grundtanke i all opinionsbildning är att det inte bara är budskapet som är det viktiga: det handlar även om vem som framför det.

Läs mer

Sedan några år har svenskarna tagit sig över internettröskeln så till vida att de

Sedan några år har svenskarna tagit sig över internettröskeln så till vida att de Internetanvändningens fas II INTERNETANVÄNDNINGENS FAS II ANNIKA BERGSTRÖM Sedan några år har svenskarna tagit sig över internettröskeln så till vida att de flesta vet vad internet är och vad det i grova

Läs mer

När det talas eller skrivs om ungdomar och medier handlar det i första hand om

När det talas eller skrivs om ungdomar och medier handlar det i första hand om De unga och radion DE UNGA OCH RADION JAN STRID När det talas eller skrivs om ungdomar och medier handlar det i första hand om ny medieteknologi: data, mp-3-spelare och plasmatv. Men någonstans skall de

Läs mer

Radion mellan gammalt och nytt

Radion mellan gammalt och nytt Radion mellan gammalt och nytt Radion mellan gammalt och nytt Jan Strid R adio är kanske det medium som förändrats mest under de senaste 30 åren. I slutet av 1970-talet fick vi närradio som gav möjlighet

Läs mer

Tidningar i brevlådor, på bussar och i ställ

Tidningar i brevlådor, på bussar och i ställ Ingela Wadbring Texten är hämtad ur: Sören Holmberg och Lennart Weibull (red) Lyckan kommer, lyckan går SOM-institutet, Göteborgs universitet, rapport nr 36 Hela rapporten kan beställas via www.som.gu.se,

Läs mer

Vad betyder Radio? Jan Strid

Vad betyder Radio? Jan Strid Vad betyder Radio? Vad betyder Radio? Jan Strid R adio är kanske det medium som förändrats mest under de senaste 30 åren. I slutet av 1970-talet fick vi närradio som gav möjligheter för vissa sammanslutningar,

Läs mer

De första resultaten från. Nordicom-Sveriges Mediebarometer 2015. April 2016

De första resultaten från. Nordicom-Sveriges Mediebarometer 2015. April 2016 De första resultaten från Nordicom-Sveriges Mediebarometer 2015 April 2016 Medieanvändning en vanlig dag 81 % använder internet 80 % tittar på tv på någon plattform 22 % tittar på webb-tv 65 % läser en

Läs mer

Sedan flera år har vi kunnat konstatera att radiolyssnandet har minskat i Sverige.

Sedan flera år har vi kunnat konstatera att radiolyssnandet har minskat i Sverige. Radiolyssnandet 2008 i Göteborg Radiolyssnandet 2008 i Göteborg Jan Strid Sedan flera år har vi kunnat konstatera att radiolyssnandet har minskat i Sverige. Trots att vi fått fler kanaler att lyssna till

Läs mer

Nyhetsförmedling handlar om att ge människor den information de behöver och

Nyhetsförmedling handlar om att ge människor den information de behöver och Val av nyhetskanal när kriser inträffar VAL AV NYHETSKANAL NÄR KRISER INTRÄFFAR MARINA GHERSETTI Nyhetsförmedling handlar om att ge människor den information de behöver och den information de vill ha.

Läs mer

RADIOVANOR EN FRÅGA OM ÅLDER

RADIOVANOR EN FRÅGA OM ÅLDER RADIOVANOR EN FRÅGA OM ÅLDER JAN STRID Radiolyssnandet bland allmänheten i Sverige omfattar drygt två och en halv timmar. Det är ungefär detsamma som för tio år sedan. En genomsnittlig dag lyssnar ungefär

Läs mer

från radioprat till musikskval

från radioprat till musikskval Från radioprat till musikskval från radioprat till musikskval Jan Strid Radiolyssnandet i Sverige har varit tämligen stabilt ända sedan tillkomsten av de privata lokalradiokanalerna 1993. Tiden som vi

Läs mer

UNGAS NYHETSKONSUMTION I EN FÖRÄNDERLIG NYHETSVÄRLD

UNGAS NYHETSKONSUMTION I EN FÖRÄNDERLIG NYHETSVÄRLD Ungas nyhetskonsumtion i en föränderlig nyhetsvärld UNGAS NYHETSKONSUMTION I EN FÖRÄNDERLIG NYHETSVÄRLD JOSEFINE STERNVIK N yhetsvanor hos dagens unga har förändrats dramatiskt både om vi jämför med äldres

Läs mer

nyheter, bloggar och offentliga sajter.

nyheter, bloggar och offentliga sajter. Nyheter, bloggar och offentliga sajter nyheter, bloggar och offentliga sajter Annika Bergström Internet får allt större betydelse i vårt samhälle, inte minst genom att utgöra arena för handel och informationsyttringar.

Läs mer

Att kurvan för dagspressens samlade upplaga har varit nedåtgående de senaste

Att kurvan för dagspressens samlade upplaga har varit nedåtgående de senaste Mot nya läsvanor? MOT NYA LÄSVANOR? ULRIKA ANDERSSON Att kurvan för dagspressens samlade upplaga har varit nedåtgående de senaste femton åren är ingen nyhet inom mediebranschen. En och annan chefredaktör

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. PM från Dagspresskollegiet nr. 49 PRIVATANNONSÖRER I DAGSPRESSEN

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. PM från Dagspresskollegiet nr. 49 PRIVATANNONSÖRER I DAGSPRESSEN INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 49 PRIVATANNONSÖRER I DAGSPRESSEN Josefine Sternvik 2003 Dagspressens annonsmarknad Annonserna

Läs mer

Den 9 april 2014 meddelade TV4 att man lägger ner sina lokala nyhetsredaktioner.

Den 9 april 2014 meddelade TV4 att man lägger ner sina lokala nyhetsredaktioner. Medieförtroende i nytt medielandskap MEDIEFÖRTROENDE I NYTT MEDIELANDSKAP Lennart Weibull Den 9 april 2014 meddelade TV4 att man lägger ner sina lokala nyhetsredaktioner. Beslutet medför att 24 lokala

Läs mer

NYHETER BLAND UNGA VUXNA I GÖTEBORG

NYHETER BLAND UNGA VUXNA I GÖTEBORG Nyheter bland unga vuxna i Göteborg NYHETER BLAND UNGA VUXNA I GÖTEBORG Oscar Westlund N yheter utgör en betydelsefull del av det medieinnehåll som svensken kan ta del av i olika medier såsom TV, press,

Läs mer

Tidningsmarknaden i Göteborgsregionen har förändrats en hel del sedan slutet

Tidningsmarknaden i Göteborgsregionen har förändrats en hel del sedan slutet Tidningsläsning i Göteborgsregionen TIDNINGSLÄSNING I GÖTEBORGSREGIONEN ANNIKA BERGSTRÖM OCH LENNART WEIBULL Tidningsmarknaden i Göteborgsregionen har förändrats en hel del sedan slutet av 1990-talet.

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet TIDNINGAR OCH ANDRA MEDIER

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet TIDNINGAR OCH ANDRA MEDIER INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 39 TIDNINGAR OCH ANDRA MEDIER Karin Hellingwerf 3 Tidningar och andra medier Dagstidningsläsningen

Läs mer

Med publiken i blickfånget

Med publiken i blickfånget Med publiken i blickfånget Tidningsredaktioners arbete med publikundersökningar under 1930-1980-tal Ulrika Andersson 1 Författare: Ulrika Andersson Författaren Foto: JMG, Göteborgs universitet Tryck: Vulkan

Läs mer

Vad föredrar svenska folket helst att se på TV? Stämmer tittarnas önskemål överens

Vad föredrar svenska folket helst att se på TV? Stämmer tittarnas önskemål överens TV-tittarnas programpreferenser och den 11 september TV-TITTARNAS PROGRAMPREFERENSER OCH DEN 11 SEPTEMBER KENT ASP Vad föredrar svenska folket helst att se på TV? Stämmer tittarnas önskemål överens med

Läs mer

Radion Jan Strid

Radion Jan Strid Radion 2006 Radion 2006 Jan Strid I undersökningar av medieutveckling kallas radion ofta för det glömda mediet. Den finns sällan med i mediedebatten och hamnar vanligen i skuggan av televisionen när det

Läs mer

Radiolyssnande via olika apparater i befolkningen 9 79 år en genomsnittlig dag 2013 (procent)

Radiolyssnande via olika apparater i befolkningen 9 79 år en genomsnittlig dag 2013 (procent) December 2014: Radio Med anledning av SOU 2014:77 "Från analog till digital marksänd radio" passar vi på att lyfta fram hur befolkningen lyssnar på radio. Av ljudmedierna har radion den största andelen

Läs mer

Att lyssna på radio. Jan Strid

Att lyssna på radio. Jan Strid Att lyssna på radio Att lyssna på radio Jan Strid I år är det 30 år sedan Radio Göteborg gick ut i etern och Göteborg fick sin egen radio. År 1977 startade lokalradion som fönster i P3 under tre timmar

Läs mer

LOKALA MEDIER I GÖTEBORGSREGIONEN: ANVÄNDNING OCH SYN PÅ TILLFÖRLITLIGHET

LOKALA MEDIER I GÖTEBORGSREGIONEN: ANVÄNDNING OCH SYN PÅ TILLFÖRLITLIGHET Lokala medier i Göteborgsregionen: Användning och syn på tillförlitlighet LOKALA MEDIER I GÖTEBORGSREGIONEN: ANVÄNDNING OCH SYN PÅ TILLFÖRLITLIGHET INGELA WADBRING D et torde knappast råda någon tvekan

Läs mer

DAGSPRESSKOLLEGIET, GÖTEBORGS UNIVERSITET LÄSVANESTUDIEN FRÅN DAGSPRESSKOLLEGIET

DAGSPRESSKOLLEGIET, GÖTEBORGS UNIVERSITET LÄSVANESTUDIEN FRÅN DAGSPRESSKOLLEGIET LÄSVANESTUDIEN FRÅN DAGSPRESSKOLLEGIET VÅREN 15 DAGSPRESSKOLLEGIET Startade 1979 Huvudfinansiär 13-17: Carl-Olov och Jenz Hamrins stiftelse i Jönköping. Tidigare finansiär 1979-12: Tidningsutgivarna (TU).

Läs mer

RADIOLYSSNANDET MINSKAR

RADIOLYSSNANDET MINSKAR Radiolyssnandet minskar RADIOLYSSNANDET MINSKAR JAN STRID E n av fördelarna med radio som medium är att det är snabbt. När någon stor händelse ägt rum kan man alltid slå på radion och få de senaste nyheterna.

Läs mer

JMG. Fokus på unga vuxna. Sociala förändringar och växande medieutbud skapar nya medievanor bland unga. Arbetsrapport nr. 46.

JMG. Fokus på unga vuxna. Sociala förändringar och växande medieutbud skapar nya medievanor bland unga. Arbetsrapport nr. 46. JMG Institutionen för Journalistik och Masskommunikation Arbetsrapport nr. 46 Fokus på unga vuxna Sociala förändringar och växande medieutbud skapar nya medievanor bland unga Ulrika Andersson Arbetsrapport

Läs mer

SVENSKA FOLKET TYCKER OM SOL OCH VIND

SVENSKA FOLKET TYCKER OM SOL OCH VIND Svenska folket tycker om sol och vind SVENSKA FOLKET TYCKER OM SOL OCH VIND PER HEDBERG E nergifrågor ligger i botten på listan över vilka frågor människor i Sverige anser vara viktiga. Listan toppas av

Läs mer

Papper och webb två sidor av samma mynt?

Papper och webb två sidor av samma mynt? Papper och webb två sidor av samma mynt? Papper och webb två sidor av samma mynt? Annika Bergström och Lennart Weibull Under ett drygt decennium har vi nu sett de traditionella morgontidningarna i en delvis

Läs mer

Medieförtroende och public service

Medieförtroende och public service Medieförtroende och public service Medieförtroende och public service Lennart Weibull A tt Sveriges Radio och Sveriges Television åtnjuter stort förtroende hos den svenska allmänheten är väl känt från

Läs mer

Sören Holmberg och Lennart Weibull

Sören Holmberg och Lennart Weibull Den förändrade alkoholopinionen Den förändrade alkoholopinionen Sören Holmberg och Lennart Weibull En av de stora frågorna i den svenska EU-debatten under -talets första år gällde alkoholpolitik. När Sveriges

Läs mer

Novus undersökning Terrordåden i Paris och medierna

Novus undersökning Terrordåden i Paris och medierna Novus undersökning Terrordåden i Paris och medierna Fältarbete genomfört av Novus Sammanställt av SVT Publik- och Utbudsanalys Metod / Om undersökningen Fältperiod: 18-19/11 2015 Antal genomförda intervjuer:

Läs mer

Folkbiblioteken är både en stabil institution grundad i början av 1900-talet och

Folkbiblioteken är både en stabil institution grundad i början av 1900-talet och Bibliotek, sociala medier och digital delaktighet Bibliotek, sociala medier och digital delaktighet LARS HÖGLUND Folkbiblioteken är både en stabil institution grundad i början av 1900-talet och en verksamhet

Läs mer

7. Socialt kapital i norra Sverige

7. Socialt kapital i norra Sverige 7. Socialt kapital i norra Sverige Anders Lidström, Statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet Det magiska sociala kapitalet När man talar om kapital tänker man kanske i första hand på ekonomiskt

Läs mer

Press, radio, TV och Internet i Sverige en översikt

Press, radio, TV och Internet i Sverige en översikt Press, radio, TV och Internet i Sverige en översikt Uppsala 25/10 2011 Journalistik, HT11 Göran Svensson Goran.Svensson@im.uu.se Medier och mediebruk i Sverige Översikt Historia - en personlig mediekronologi

Läs mer

Radio i kris. Jan Strid

Radio i kris. Jan Strid Radio i kris Radio i kris Jan Strid N är SOM-undersökningarna startade 1986 och det där ställdes frågor om hur ofta man lyssnade på olika radiokanaler behövde ingen tveka. Lyssnandet gällde antingen på

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Direktreklam: utveckling, användning, värdering

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Direktreklam: utveckling, användning, värdering INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 51 Direktreklam: utveckling, användning, värdering Ingela Wadbring 2003 Inledning Under det senaste

Läs mer

Sören Holmberg och Lennart Weibull

Sören Holmberg och Lennart Weibull Det är skillnad på sprit, vin och starköl Det är skillnad på sprit, vin och starköl Sören Holmberg och Lennart Weibull slutet av april 9 sände Sveriges Radios redaktion Kaliber ett program om I alkohol

Läs mer

En första översikt Mars 2015

En första översikt Mars 2015 Nordicom-Sveriges Medie barometer 4 En första översikt Mars 5 Nordicom-Sverige Göteborgs universitet Mediedagen 4 Andel av befolkningen 9-79 år som använder olika massmedier en genomsnittlig dag 4 (%)

Läs mer

EN FÖRLORAD NYHETSGENERATION? (Eller: vill inte unga vuxna längre ha koll på läget?)

EN FÖRLORAD NYHETSGENERATION? (Eller: vill inte unga vuxna längre ha koll på läget?) EN FÖRLORAD NYHETSGENERATION? (Eller: vill inte unga vuxna längre ha koll på läget?) Jonas Ohlsson SOM-institutet Vetenskapsfestivalen 2013 100 Tidningsläsning bland unga vuxna, 1986 2012 (procent minst

Läs mer

Radiolyssnande både stabilitet och förändring

Radiolyssnande både stabilitet och förändring Radiolyssnande både stabilitet och förändring Radiolyssnande både stabilitet och förändring Jan Strid V i säger ofta att vi lever i förändringen tidevarv. Det har man säkert alltid gjort men vi tycker

Läs mer

Internetbarometer 2012

Internetbarometer 2012 Nordicom-Sveriges Internetbarometer 22 En bearbetning av Mediebarometern 22 September 2 2 4 5 6 7 8 9 Television (totalt) Internet (totalt) Dagstidning (totalt) Radio (totalt) Bok (totalt) Tidskrift (totalt)

Läs mer

När dagspressens upplagesiffror för år 2000 presenterades den 1 mars 2001

När dagspressens upplagesiffror för år 2000 presenterades den 1 mars 2001 Dagspressen står pall DAGSPRESSEN STÅR PALL INGELA WADBRING OCH LENNART WEIBULL När dagspressens upplagesiffror för år 2000 presenterades den 1 mars 2001 var det första gången på lång tid som det kunde

Läs mer

0HG HXURSHLVNW GLJLWDOW LQQHKnOO EHKnOOHUYLOHGQLQJHQ

0HG HXURSHLVNW GLJLWDOW LQQHKnOO EHKnOOHUYLOHGQLQJHQ 63((&+ (UNNL/LLNDQHQ Ledamot av Europeiska kommissionen med ansvar för näringspolitik och informationssamhället 0HG HXURSHLVNW GLJLWDOW LQQHKnOO EHKnOOHUYLOHGQLQJHQ Norden digitalt konferens +HOVLQJIRUVGHQRNWREHU

Läs mer

TNS SIFO 2016-04-07 P-1533413 COM HEM-KOLLEN JUNI 2016

TNS SIFO 2016-04-07 P-1533413 COM HEM-KOLLEN JUNI 2016 1 COM HEM-KOLLEN JUNI 2016 3 VÄLKOMMEN TILL COM HEM-KOLLEN Över 40 procent av de svenska hushållen är idag anslutna till vårt nät, vilket gör att Com Hem i allra högsta grad bidrar till digitaliseringen

Läs mer

Radiolyssnandet är en produkt av våra vanor och våra vanor förändras mycket

Radiolyssnandet är en produkt av våra vanor och våra vanor förändras mycket Mångfaldsradio = Musikradio? MÅNGFALDSRADIO = MUSIKRADIO? JAN STRID Radiolyssnandet är en produkt av våra vanor och våra vanor förändras mycket långsamt. Vi har olika vanor vid olika situationer i livet

Läs mer

MEDIER. Karin Fahlquist

MEDIER. Karin Fahlquist MEDIER Karin Fahlquist Medier KANAL som används för förmedling av Kommunikation Underhållning Teknologier som kommunicerar något till en publik Massmedia En kanal som når många människor (ungefär) samtidigt

Läs mer

Myndigheten för press, radio och tv har i

Myndigheten för press, radio och tv har i INNEHÅLL 1 METOD 4 2 FÖRÄNDRINGAR I MEDIEKONSUMTIONEN 5 3 KONSUMTION AV TV 9 4 KONSUMTION AV PLAYTJÄNSTER 12 5 KONSUMTION AV RADIO 14 6 KONSUMTION AV DAGSTIDNINGAR 18 INLEDNING Myndigheten för press, radio

Läs mer

Slöjd och hantverk. Vanor och värderingar. Frida Vernersdotter [SOM-rapport nr 2013:11]

Slöjd och hantverk. Vanor och värderingar. Frida Vernersdotter [SOM-rapport nr 2013:11] Slöjd och hantverk Vanor och värderingar Frida Vernersdotter [SOM-rapport nr 2013:11] Tabellförteckning Tabell 1. Gått på hemslöjdsmarknad/-utställning efter kön, ålder, utbildning, bostadsort, region

Läs mer

Barnfamiljerna och tidningsprenumerationen en relation på väg att försvagas?

Barnfamiljerna och tidningsprenumerationen en relation på väg att försvagas? Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation Dagspresskollegiet Dagspresskollegiet PM nr. 66 Barnfamiljerna och tidningsprenumerationen en relation på väg att försvagas? Ingela

Läs mer

För den som är intresserad av nyheter och samhällsfrågor ur ett lokalt perspektiv

För den som är intresserad av nyheter och samhällsfrågor ur ett lokalt perspektiv Den alternativa läsningen: Intresset för Faktum och Göteborgs Fria Tidning Den alternativa läsningen: Intresset för Faktum och Göteborgs Fria Tidning Ulrika Andersson För den som är intresserad av nyheter

Läs mer

De första resultaten från Nordicom-Sveriges Mediebarometer mars 2014

De första resultaten från Nordicom-Sveriges Mediebarometer mars 2014 De första resultaten från Nordicom-Sveriges Mediebarometer 203 6 mars 204 Huvudrapporten kan förbeställas via info@nordicom.gu.se Pris 275 kr + moms och porto NORDICOM-Sverige Göteborgs universitet Mediedagen

Läs mer

Föräldrarnas attityder till mediernas innehåll och påverkan, snarare än statlig censur

Föräldrarnas attityder till mediernas innehåll och påverkan, snarare än statlig censur Småbarnsföräldrars syn på televisionens barnkanaler Småbarnsföräldrars syn på televisionens barnkanaler 1 Gabriella Sandstig Föräldrarnas attityder till mediernas innehåll och påverkan, snarare än statlig

Läs mer

MEDIERS VÄRDE FÖR OLIKA GENERATIONER

MEDIERS VÄRDE FÖR OLIKA GENERATIONER Mediers värde för olika generationer MEDIERS VÄRDE FÖR OLIKA GENERATIONER Ingela Wadbring och Annika Bergström Att ha ett medium i sitt hushåll innebär i princip alltid en kostnad. En morgontidning medför

Läs mer

Fakta om undersökningen Mediebarometern

Fakta om undersökningen Mediebarometern Fakta om undersökningen Mediebarometern Mediebarometerns huvudsakliga syfte har sedan starten 1979 varit att belysa mediers räckvidd en genomsnittlig dag. Ett slumpmässigt urval av Sveriges befolkning

Läs mer

MEDIEFÖRTROENDE. Lennart Weibull

MEDIEFÖRTROENDE. Lennart Weibull Medieförtroende MEDIEFÖRTROENDE Lennart Weibull I början av 13 lades det fram ett förslag till ett förändrat etiskt system för de svenska massmedierna initierat av Tidningsutgivarna men med stöd även av

Läs mer

Vad måste jag göra som idag har avtal med bredbandsbolaget? Bredband Vi har 500/50 bredband, vad är priserna för

Vad måste jag göra som idag har avtal med bredbandsbolaget? Bredband Vi har 500/50 bredband, vad är priserna för Kommentar eller fråga Svar Bredband Betalar idag mer än 100 Nu blir det ännu billigare. Bredband Bredband Om möjligt, önskvärt att det analoga finns kvar så kan man själv välja om man kopplar in det digitala

Läs mer

Attitydundersökning invånare Dubbelspår Göteborg-Borås 2014. Projektnummer: TRV 2013/45076

Attitydundersökning invånare Dubbelspår Göteborg-Borås 2014. Projektnummer: TRV 2013/45076 Attitydundersökning invånare Dubbelspår Göteborg-Borås Projektnummer: TRV / Bakgrund Trafikverket planerar att bygga dubbelspårig järnväg mellan Göteborg och Borås. Sträckan Göteborg-Borås är ett av Sveriges

Läs mer

Inställningen till olika energikällor i Sveriges län

Inställningen till olika energikällor i Sveriges län Inställningen till olika energikällor i Sveriges län 1999 2004 respektive 2005 2010 Per Hedberg [SOM-rapport nr 2011:25] Information om den nationella SOM-undersökningen SOM-institutet vid Göteborgs universitet

Läs mer

Mediedagen Andel av befolkningen 9-79 år som använder olika medier en genomsnittlig dag 2015 (procent) %

Mediedagen Andel av befolkningen 9-79 år som använder olika medier en genomsnittlig dag 2015 (procent) % Mediedagen 15 Andel av befolkningen 9-79 år som använder olika medier en genomsnittlig dag 15 (procent) % 8 NORDICOM-Sveriges Mediebarometer 15 Digitala plattformar Alla plattformar 1 Bio 5 Cd och vinylskiva

Läs mer

Public service-publiken i dag och i morgon

Public service-publiken i dag och i morgon Public service-publiken i dag och i morgon Åsa Nilsson Institutionen för journalistik & masskommunikation (JMG) SOM-institutet Göteborgs universitet MMS 7: 15 tv-kanaler-i-topp (daglig räckvidd i procent)

Läs mer

utskrift från nordicom.gu.se Nordicom-Sveriges Internet barometer 2005 2006-06-21

utskrift från nordicom.gu.se Nordicom-Sveriges Internet barometer 2005 2006-06-21 utskrift från nordicom.gu.se Nordicom-Sveriges Internet barometer 2005 2006-06-21 MedieNotiser Nordicom-Sverige Göteborgs universitet Nr 2, 2006 INNEHÅLL Användning av och tillgång till massmedier Figur

Läs mer

Sammanfattning. Kapitel 4: Fritidsaktiviteter i översikt. Sammanfattning 7

Sammanfattning. Kapitel 4: Fritidsaktiviteter i översikt. Sammanfattning 7 Sammanfattning 7 Sammanfattning Genom Statistiska centralbyråns Undersökningar av levnadsförhållanden (ULF) kartläggs och analyseras välfärdens utveckling fortlöpande. Undersökningarna har genomförts årligen

Läs mer

Medievanor. Kulturproduktionens villkor Karlstad 28 oktober 2015

Medievanor. Kulturproduktionens villkor Karlstad 28 oktober 2015 Medievanor Kulturproduktionens villkor Karlstad 28 oktober 2015 Stora möjligheter och ökande klyftor Allt fler medier. Allt större tillgång till medier. Allt lättare att etablera medier. Koncentration

Läs mer

Från kvällspress till kvällsmedia

Från kvällspress till kvällsmedia Från kvällspress till kvällsmedia Från kvällspress till kvällsmedia Mathias A Färdigh och Oscar Westlund S edan mitten av 9-talet har Aftonbladet och Expressen försett svenska allmänheten med nyhetsuppdateringar,

Läs mer

VAD GÖR MAN NÄR DEN DAGLIGA KAMRATEN VID FRUKOSTBORDET FÖRSVINNER?

VAD GÖR MAN NÄR DEN DAGLIGA KAMRATEN VID FRUKOSTBORDET FÖRSVINNER? Vad gör man när den dagliga kamraten vid frukostbordet försvinner? VAD GÖR MAN NÄR DEN DAGLIGA KAMRATEN VID FRUKOSTBORDET FÖRSVINNER? Ingela Wadbring När en tidning läggs ned och därmed försvinner ur människors

Läs mer

Radiolyssnandet i Sverige Årsrapport från TNS Sifos PPM-panel. Radiolyssnandet i Sverige TNS 2016 Källa: TNS Sifo PPM-panel

Radiolyssnandet i Sverige Årsrapport från TNS Sifos PPM-panel. Radiolyssnandet i Sverige TNS 2016 Källa: TNS Sifo PPM-panel Årsrapport från TNS Sifos PPM-panel Sammanfattning Daglig räckvidd för radiolyssnandet i Sverige ökar något år 2015 jämfört med 2014 (från 72,6 procent till 73,1 procent). Ökningen kan främst hänföras

Läs mer

De första resultaten från Nordicom-Sveriges Mediebarometer 2014 5 mars 2014

De första resultaten från Nordicom-Sveriges Mediebarometer 2014 5 mars 2014 De första resultaten från Nordicom-Sveriges Mediebarometer 04 mars 04 Huvudrapporten kan förbeställas via info@nordicom.gu.se Pris 7 kr + moms och porto NORDICOM-Sverige Göteborgs universitet Mediedagen

Läs mer

Kyrkomötet beslutar att motion 2015:66 är besvarad med vad utskottet anfört. Motion 2015:66 av Anna-Karin Westerlund m.fl., Eget produktionsbolag

Kyrkomötet beslutar att motion 2015:66 är besvarad med vad utskottet anfört. Motion 2015:66 av Anna-Karin Westerlund m.fl., Eget produktionsbolag Kyrkomötet Kyrkomötet Kyrkolivsutskottets betänkande 2015:15 Eget produktionsbolag Sammanfattning I detta betänkande behandlas motion 2015:66 Eget produktionsbolag. Motionärerna vill ge kyrkostyrelsen

Läs mer

Vi får allt mer tekniktäta hem, det skvallrar inte minst reklambergen om som

Vi får allt mer tekniktäta hem, det skvallrar inte minst reklambergen om som Den fjärde vågen DEN FJÄRDE VÅGEN ANNIKA BERGSTRÖM Vi får allt mer tekniktäta hem, det skvallrar inte minst reklambergen om som dyker ner i brevlådan var och varannan dag. Vi föreslås köpa stora, platta

Läs mer

Nulägesrapport Kristen Närradio Växjö Svenska Kyrkan Växjö

Nulägesrapport Kristen Närradio Växjö Svenska Kyrkan Växjö Nulägesrapport Kristen Närradio Svenska Kyrkan På uppdrag av Svenska Kyrkan i är den här rapporten sammanställd för att ge en nulägesbild av närradion i allmänhet och Kristen närradio i i synnerhet. Den

Läs mer

Ungdomsgruppen 18 april 2016 2015-06-04 1

Ungdomsgruppen 18 april 2016 2015-06-04 1 Ungdomsgruppen 18 april 2016 2015-06-04 1 SURFA SÄKRARE PÅ NÄTET - ett värdegrundsarbete Elna Svensson lärare Villanskolan Jenny Lindh IKT - pedagog Södra Utmarkens skola 2 Medie- och informationskunnighet

Läs mer

Motion till riksdagen 2013/14:C344 lh av Johan Linander och Per-Ingvar Johnsson (C) Presstöd till hög- och medelfrekventa dagstidningar

Motion till riksdagen 2013/14:C344 lh av Johan Linander och Per-Ingvar Johnsson (C) Presstöd till hög- och medelfrekventa dagstidningar NUMMER DELAD [ ] Enskild motion Motion till riksdagen 2013/14:C344 lh av Johan Linander och Per-Ingvar Johnsson (C) Presstöd till hög- och medelfrekventa dagstidningar Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen

Läs mer

Den äldre, digitala resenären

Den äldre, digitala resenären Den äldre, digitala resenären Resebranschen är en av de mest växande branscherna i världen. Digitaliseringen har dock gjort att branschen förändrats mycket under de senaste åren. Många resenärer agerar

Läs mer

Mobilanvändarundersökning

Mobilanvändarundersökning Mobilanvändarundersökning 2015 9 av 10 svenskar har en smart mobiltelefon men bara var tredje tycker mobilsajter är enkla att använda Från 2013 till 2015 har smarta mobiltelefoner fått sitt definitiva

Läs mer

De första resultaten från Nordicom-Sveriges Mediebarometer 2013 6 mars 2014

De första resultaten från Nordicom-Sveriges Mediebarometer 2013 6 mars 2014 De första resultaten från Nordicom-Sveriges Mediebarometer 203 6 mars 204 Huvudrapporten kan förbeställas via info@nordicom.gu.se Pris 275 kr + moms och porto NORDICOM-Sverige Göteborgs universitet Mediedagen

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Internetanvändning med och utan bredband

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Internetanvändning med och utan bredband INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 65 Internetanvändning med och utan bredband Annika Bergström 2007 1 Internetanvändning med och

Läs mer

6 Riktlinjer för kommande tillståndsperiod

6 Riktlinjer för kommande tillståndsperiod 6 Riktlinjer för kommande tillståndsperiod I detta kapitel redogör vi för de slutsatser om svensk public serviceradio och TV som enligt vår uppfattning bör dras mot bakgrund av situationen på mediemarknaden

Läs mer

Göteborgarnas förhållande till Svenska kyrkan har undersökts via SOM-institutet

Göteborgarnas förhållande till Svenska kyrkan har undersökts via SOM-institutet Göteborgarnas relation till kyrka och religion Göteborgarnas relation till kyrka och religion Jan Strid Göteborgarnas förhållande till Svenska kyrkan har undersökts via SOM-institutet sedan 1990-talets

Läs mer

Novus undersökning om medieanvändning kring Attentatet i Stockholm

Novus undersökning om medieanvändning kring Attentatet i Stockholm Allmänt rörande undersökningen: Med vägning har vi en god representativitet för landet. Det är dock en mycket kort fältperiod lör-mån, direkt efter attentatet, vilket gör att det är den bilden svenskarna

Läs mer

Svenskarna och internet

Svenskarna och internet Svenskarna och internet 21 oktober 28 Ulrika Facht Forskningsinformatör NORDICOM-Sverige Göteborgs universitet URL: www.nordicom.gu.se/mediesverige E-post: ulrika.facht@nordicom.gu.se Nordicom-Sveriges

Läs mer

1 Sammanfattning och slutsatser

1 Sammanfattning och slutsatser 1 Sammanfattning och slutsatser 1.1 Bakgrund Enligt regeringsformens 11 kap. 9 skall vid tillsättning av statlig tjänst avseende fästas endast vid sakliga grunder, såsom förtjänst och skicklighet. Det

Läs mer

Allt fler svenskar läser e-böcker. Även i ett globalt perspektiv befinner sig e-boken

Allt fler svenskar läser e-böcker. Även i ett globalt perspektiv befinner sig e-boken E-BOKEN I SKUGGAN AV DEN TRYCKTA ANNIKA BERGSTRÖM OCH LARS HÖGLUND Allt fler svenskar läser e-böcker. Även i ett globalt perspektiv befinner sig e-boken på en växande marknad (Wischenbart, 2014). I mindre

Läs mer

Sverigedemokraterna i Skåne

Sverigedemokraterna i Skåne Sverigedemokraterna i Skåne Sverigedemokraterna i Skåne Anders Sannerstedt Sverigedemokraterna gick starkt framåt i valet 2006. I riksdagsvalet fördubblade de sin röstandel jämfört med 2002, och i kommunalvalet

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet KONKURRENS ELLER KOMPLEMENT I OLIKA GRUPPER

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet KONKURRENS ELLER KOMPLEMENT I OLIKA GRUPPER INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 4 KONKURRENS ELLER KOMPLEMENT I OLIKA GRUPPER Karin Hellingwerf 23 Konkurrens eller komplement

Läs mer

Dagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation. PM nr. 76

Dagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation. PM nr. 76 Dagspresskollegiet Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation PM nr. 76 Vad är prisvärt? En jämförelse mellan allt från pappersmedier till balettföreställningar Ingela Wadbring

Läs mer

Undersökning: Konkurrensen från public service

Undersökning: Konkurrensen från public service Undersökning: Konkurrensen från public service Bakgrund Sammanlagt har 62 personer svarat på frågorna. Undersökningen har utförts av Alstra. Undersökningen genomfördes mellan 19 januari till 16 februari

Läs mer

Medias inflytande. Hur påverkas samhället av media, och hur påverkar media samhället?

Medias inflytande. Hur påverkas samhället av media, och hur påverkar media samhället? Samhällskunskap årskurs 8 Arbetsområde: Media År: XT 201X Medias inflytande Hur påverkas samhället av media, och hur påverkar media samhället? Förmågor i fokus Reflektera över hur individer och samhällen

Läs mer

Människors nyhetskonsumtion består inte bara av nyheter från en kanal utan

Människors nyhetskonsumtion består inte bara av nyheter från en kanal utan Svenska folkets nyhetsvanor Svenska folkets nyhetsvanor MATHIAS A. FÄRDIGH OCH JOSEFINE STERNVIK Människors nyhetskonsumtion består inte bara av nyheter från en kanal utan av flera. Före 1990-talet fanns

Läs mer

Jan Strid. Radiolyssnandet i Värmland 2010

Jan Strid. Radiolyssnandet i Värmland 2010 Radiolyssnandet i Värmland 2010 Radiolyssnandet i Värmland 2010 Jan Strid S yftet med detta kapitel är att belysa den värmländska radiopublikens vanor. Tanken är att dessa i stor utsträckning illustrerar

Läs mer

STAFFANSTORPS KOMMUN. Sveriges bästa livskvalitet för seniorer

STAFFANSTORPS KOMMUN. Sveriges bästa livskvalitet för seniorer STAFFANSTORPS KOMMUN Sveriges bästa livskvalitet för seniorer Socialnämndens plattform för arbetet med kommunens seniora medborgare 2011-2015 2 Framtidens äldreomsorg Dokumentet du håller i din hand har

Läs mer

Läser någon längre? Ulrika Facht Karin Hellingwerf. Nordicom.gu.se

Läser någon längre? Ulrika Facht Karin Hellingwerf. Nordicom.gu.se Läser någon längre? Ulrika Facht Karin Hellingwerf Nordicom.gu.se Andel av befolkningen 9-79 år som använder olika medier en genomsnittlig dag 15 (procent) Alla plattformar Internet (totalt) Television

Läs mer

Massmedier. Press, radio och tv i den digitala tidsåldern. Tionde uppdaterade upplagan. Stig Hadenius Lennart Weibull Ingela Wadbring

Massmedier. Press, radio och tv i den digitala tidsåldern. Tionde uppdaterade upplagan. Stig Hadenius Lennart Weibull Ingela Wadbring Massmedier Press, radio och tv i den digitala tidsåldern Tionde uppdaterade upplagan Stig Hadenius Lennart Weibull Ingela Wadbring UNivnrsrrATc-B'.^'.c ' Innehåll Förord 11 DEL I INTRODUKTION 1. Massmedierna

Läs mer

Projekt Västlänken 2015 Projektnummer: TRV 2013/45076 Markör

Projekt Västlänken 2015 Projektnummer: TRV 2013/45076 Markör Projekt Västlänken 2015 Projektnummer: TRV 2013/45076 Markör Innehåll Bakgrund Syfte Metod och urval Resultat Kännedom Attityder till projektet Kontakter med Trafikverket Information Om Trafikverket Bakgrundsdata

Läs mer

KYRKSAMHETEN I GÖTEBORG OCH VÄSTRA GÖTALAND

KYRKSAMHETEN I GÖTEBORG OCH VÄSTRA GÖTALAND KYRKSAMHETEN I GÖTEBORG OCH VÄSTRA GÖTALAND JAN STRID tidigare SOM-undersökningar där frågor gällande Svenska kyrkan ingått har vi I mest varit intresserade av kyrkovalen. Men i samband med dessa val har

Läs mer

Skilda digitala världar

Skilda digitala världar Skilda digitala världar Skilda digitala världar Annika Bergström Nätet, och framför allt webben, har blivit en egen arena som erbjuder såväl medierad som personlig kommunikation, information och service.

Läs mer

Övergripande resultat 2002-2011

Övergripande resultat 2002-2011 Övergripande resultat 2002-2011 SVT redovisar inom ramen för Public service-redovisningen (PSR) hur verksamheten bedrivits under året. Vid sidan om detta tillgängliggörs SVT:s tabeller för allmänheten

Läs mer