Att lyssna på radio. Jan Strid

Transkript

1 Att lyssna på radio Att lyssna på radio Jan Strid I år är det 30 år sedan Radio Göteborg gick ut i etern och Göteborg fick sin egen radio. År 1977 startade lokalradion som fönster i P3 under tre timmar per dag. Detta blev redan från början en succe och en lyssnarmätning som gjordes 1978 visade att ca 40 procent av allmänheten i två områden i Göteborg hade lyssnat på stationens sändningar under en viss dag (Djerf-Pierre och Weibull 2001). År 1986 kom P4/Radio Göteborg som egen kanal. Radio Göteborg är idag en lokal kanal som sänder mellan klockan och på vardagar och med endast små nyhetssnuttar på helgerna. På andra tider och på helgerna är det som i alla andra Sveriges Radios kanaler att sändningarna sköts från Stockholm. År 1993 kom de privata lokalradiostationerna. Dessa skulle till skillnad från Sveriges Radios kanaler vara reklamfinansierade. Staten auktionerade ut s k koncessioner som olika intressenter fick bjuda på. I Göteborgs auktionerades sålunda fem koncessioner ut. Dessa stationer inordnades snabbt i centraliserade nätverk som för övrigt också kom at skötas från Stockholm. Särskilt lokala till sitt innehåll är inte dessa kanaler utan spelar främst populärmusik. Att lyssna på radio har också blivit något tvetydigt. Eftersom utsändningarna digitaliserats kan man lyssna via persondatorer, vidare kan man lyssna i mobiltelefonen mm. Den fråga som vi använder i undersökningarna från SOM-institutet lyder Hur ofta brukar du ta del av följande radiokanaler och så räknas de olika kanalerna upp. Med detta hoppas vi fånga upp lyssnarna oberoende av vilken apparat man använder. Dessutom tar undersökningen sikte på människors lyssnarvanor, dvs hur man brukar lyssna till skillnad från de undersökningar som gäller gårdagslyssnande eller veckolyssnande. Siffrorna i de senare undersökningarna brukar totalt sett ge något högre siffror än vad vaneundersökningarna ger. Vaneundersökningarna tenderar att övervärdera de kanaler man brukar lyssna på och undervärdera de kanaler man sporadiskt kommer i kontakt med (Hadenius och Weibull 2002). Föreliggande kapitel har som syfte att belysa utvecklingsmönster i den göteborgska radiopubliken mellan 1994 och Tanken är att denna i stor utsträckning illustrerar en radiosituation i Sverige med konkurrens mellan privat lokalradio med ett utbud bestående huvudsakligen av musik samt Sveriges Radios mera traditionella public-service kanaler. Men också att visa på den styrka i det lokala intresset som finns i såväl radiolyssnandet som inom TV-tittandet vilket Sveriges Radio och Sveriges Television genom åren har motarbetat. 205

2 Jan Strid Radiolyssnandet i Göteborg 2006 Om vi ser till radiolyssnandet som det var hösten 2006 så visar siffrorna på den starka ställning som P4/ Radio Göteborg har bland göteborgarna. Ungefär var femte göteborgare lyssnar dagligen på Radio Göteborg och 70 procent lyssna åtminstone någon gång på stationen. Detta trots att man knappast sänder på helgerna. Tabell 1 Andel som brukar ta del av olika radiokanaler mer eller mindre regelbundet, Göteborgs kommun, hösten 2006 (procent) Kanal 6-7 ggr/v 4-5 ggr/v 2-3 ggr/v 1 ggr/v Mer sällan Aldrig Totalt P P P P4/Radio Göteborg Lugna Favoriter Mix Megapol / Radio City NRJ(RadioEnergy) The Voice Rix FM Närradio Flest dagliga lyssnare har P4/ Radio Göteborg och därefter kommer P1, båda i Sveriges Radio. Dessa båda är ju också de enda i princip talade kanalerna. Av musikkanalerna är den sammanslagna Mix Megapol/Radio City den största även om den inte är lika stor som de båda var tillsammans innan sammanslagningen. Denna sammanslagning visar på problemen för de privata lokalradiostationerna, såväl Lugna Favoriter som The Voice har tillkommit under den senaste treårsperioden medan andra såsom Power Hit Radio, Z-radio, Radio Classic har upphört. Om vi lägger ihop procentandelarna för dem som lyssnar 6-7 dagar per vecka summerar de till 61 procent vilket är den högsta möjliga siffran för personer som lyssnar dagligen. Den verkliga siffra är t o m sannolikt lägre då ju några personer kan ha angivit fler än en kanal. Denna siffra är dessutom i sjunkande, år 2001 var den 64 procent. Över huvud taget har lyssnandet på radio gått ner. För närvarande är det ca 20 procent av göteborgarna som inte lyssnar på radio ens två gånger per vecka. Främst är det yngre personer som inte lyssnar, bland 20 till 29-åringar är siffran strax över 30 procent. Att lyssnandet går ner är inte specifikt för Göteborg, radiolyssnandet minskar i hela landet även om det inte går ner lika kraftigt utanför storstäderna. 206

3 Att lyssna på radio Jämförelse med tidigare år Som tidigare nämnts har 1990-talet inneburit en kraftig ökning av antalet radiokanaler. Det var de privata lokalradiostationerna som gjorde sitt intåg. Situationen är numera stabiliserad vad gäller antalet stationer även om några bytt namn. I tabell 2 kan vi se utvecklingen från 1994 (året efter de privata lokalradiostationernas start) fram till 2006 vad gäller lyssnandet minst sex dagar per vecka. På den privata sidan har det varit en ganska turbulent tid med radiostationer som uppstått och försvunnit och radiostationer som slagits samman och tabell 2 har med de stationer som finns år Tabell 2 Andelen dagliga lyssnare på enskilda radiokanaler Göteborgs kommun (procent) Kanal P P P P Lugna Favoriter Megapol/City Energy (NRJ) The Voice 2 Rix FM Antal svarande Om vi först ser till Sveriges radios kanaler så ligger P1 i stort sett still under perioden. Det är intressant att notera för P1:s del att det totala lyssnandet är detsamma men att lyssnandet förskjutits uppåt i åldrarna och ökat något i åldrar över 50 år. Man hade annars kunnat förmoda en generationseffekt på så sätt att yngre personer som minskat sitt lyssnande på P1 också skulle ha ett minskat lyssnande högre upp i åldrarna. Det förefaller snarare att personer över 50 år vänder sig till talade kanaler och att det då inte finns mycket annat än P1 och P4 att lyssna på. Den mera klassiska musikens P2 har tappat lyssnare även om 1992 var ett något exeptionellt år med mycket högt lyssnande. Vi har inte lyckats utröna vad detta kan ha berott på men P2 låg också högre före 1992 (Strid 1998). Även om vi jämför med lyssnandet i hela riket så har vi en liten nedgång som sannolikt speglar intresset för klassisk musik även om kanalen har breddats. Kanalen P3 är den som tydligast av Sveriges Radios kanaler har tappat lyssnare. Inte bara genom konkurrens från de nya musikkanalerna utan också på grund av en överflyttning av t ex sporten till P Men även efter detta har P3 tappat 207

4 Jan Strid lyssnare. Detta förmodligen beroende på att kanalen har konkurrens i musikutbudet samt att kanalen dessutom har konkurrens på det lokala planet genom att i stort sett all etermedia är stockholmsbaserad. P4 ökade kraftigt efter omläggningen och har sedan varit den i särklass största kanalen. Nu är ju emellertid inte P4 en kanal utan 25 lokala kanaler som heller inte sänder hela dygnet och inte på helgerna. Här är det väl främst det lokala intresset som slår igenom vilket också stöds av att P4 har en ännu större lyssnarandel utanför storstäderna. När det gäller de privata lokalradiokanalerna är det bara två som varit med från början, Energy och Rix FM. Energy som är en fransk musikkanal blev genast de yngstas favorit och nådde 9 procent totalt och ännu år 2000 hade kanalen ca 40 procent bland unga mellan 15 och 19 år. Därefter har kanalen tappat lyssnare även bland de yngsta. RixFM har däremot alltsedan starten, då den också försökte med egna nyheter, haft mera blygsamma lyssnarsiffror. De övriga musikkanalerna har gått lite upp och ner men eftersom de konkurrerar om de yngre lyssnarna, och då denna skara med nödvändighet är begränsad, får de ta lyssnare från varandra vilket torde innebära att de kommer att ligga kvar på en låg nivå. En av svårigheterna att nå högre lyssnarsiffror är att lyssnarna inte beter sig som man tänkte när radiorevolutionen ägde rum Man trodde att lyssnarna skulle kombinera musikkanaler med talade kanaler och byta kanaler allt som oftast. Men den utvecklingen fick vi inte. Innan den stora förändringen lyssnade vi till i genomsnitt två kanaler och efteråt fortsatte vi med att lyssna till två kanaler. Dessutom kombinerade vi som ungdomar två musikkanaler med varandra och som äldre två talkanaler med varandra. Men kanske ännu allvarligare för radions del är att andelen icke-lyssnare ökar. Numera är det ca 20 procent som inte lyssnar någon gång i veckan. I tabell 3 nedan kan vi se hur icke-lyssnandet är fördelar på olika åldrar. Tabell 3 Andelen icke-lyssnare (lyssnar ej någon gång i veckan) efter ålder, Göteborgs kommun 2006 (procent) Ålder Icke lyssnare Det minskade radiolyssnandet kan bero på den nya tekniken på två sätt. Det ena är att musiken i de nya medierna tar över och det andra är att man lyssnar på radio i datorn och därför inte anger detta i frågan. Omfattningen av att lyssna på musik i datorn låg 2005 på 5 procent och lyssnat på radio i datorn på 2 procent. Därtill kommer 3 procent som laddat ner musik (Mediebarometern 2005, 2006). 208

5 Att lyssna på radio Det är framför allt i åldrarna mellan 20 och 30 år som man inte lyssnar på radio och detta har skett på senare år. Det har naturligtvis alltid funnits personer som inte lyssnat på radio men inte i denna omfattning och inte i så stor utsträckning som i just denna åldersgrupp. Lyssnande i olika grupper Som man kan förstå av ovanstående är ålder den viktigaste förklaringsfaktorn när det gäller radiolyssnande. Lite hårdraget dominerar musikkanalerna upp till ca 30 år, mellan 30 och 50 år lyssnar man till en blandning av musik och talade kanaler medan de sistnämnda dominerar totalt i åldrarna över 50 år. Tabell 4 Andelen dagliga lyssnare på olika radiokanaler efter ålder, Göteborgs kommun 2006 (procent) Kanal P P P P Lugna Favoriter Mix Megapol/City NRJ Voice Rix Närradio Antal Den enda kanal där lyssnandet inte har samband med ålder är Sveriges Radios P3. Denna kanal har lika hög andel lyssnare bland 15 till 19-åringar som bland 60 till 75-åringar vilket också kan ses som en bidragande faktor till kanalens nedgång. Intressant är den höga siffran för åringar vilket torde hänga samman med den mera nischade musiken på kvällar i P3. Sveriges Radios övriga kanaler är desto mer åldersberoende, ju högre ålder desto högre lyssnande. För P2:s del har vi sannolikt en generationseffekt. Tidigare hade vi åtminstone någon enstaka procent i åldrarna under 40 år men icke-lyssnandet på P2 är alltmer stabilt i yngre åldrar. Motsvarigheten till P3 bland musikkanalerna är Mix Megapol/City. Det är framför allt City som tidigare haft lyssnare bland de äldre vilket i sin tur kan bero på att City startade som närradio i Göteborg och blev den första populära musikkanalen. Bland de övriga ser vi samma samband med ålder som Sveriges radios kanaler fast tvärtom, ju yngre desto högre lyssnande. 209

6 Jan Strid När det gäller skillnader mellan kvinnor och män så har det tidigare inte funnits några större skillnader men under de senaste åren kunde en ökande skillnad förmärkas. Men den tendens som på de tre senaste åren kunde märkas har helt försvunnit. Den tidigare skillnaden att män i högre grad lyssnade till Sveriges Radios kanaler och kvinnorna (företrädesvis de yngre) mera lyssnade till musikkanalerna har nu helt försvunnit. Radion är åter det jämställda mediet (jfr Strid 1998). Det finns utbildningsskillnader men eftersom utbildning har starkt samband med ålder är det lite vanskligt att tolka skillnaderna Tabell 5 Dagligt lyssnandet till de olika kanalerna för olika utbildningar. Göteborg 2006 (procent) Utbildningsnivå P1 P2 P3 P4 Lugna F Mix NRJ Voice Rix Låg Medellåg Medelhög Hög Kommentar: Eftersom tabellen gäller dagligt lyssnande summerar inte raderna till 100 procent. Låg betyder här folkskola, grundskola och motsvarande, Medellåg betyder här upp till examen från gymnasium, Medelhög upp till och med högskola, Hög är examen från högskola samt forskarutbildning. Om vi ser till siffrorna för P1 och P2 så finns ett samband mellan lyssnandet och utbildning så att ju högre lyssnande desto högre utbildning. Med eftersom utbildning har samband med ålder, ju högre ålder desto högre lyssnande, så är siffran för lågutbildade högre än för de meddellågutbildade. När vi t ex tidigare år delade upp utbildningarna tydligare visade det sig att de som hade Flickskola/realskola hade det klart högsta lyssnandet på P1 och P2 ( 24 respektive 9 procent). För denna grupp samspelar tydligast ålder och utbildning (samt möjligen också innehållet i utbildningen) vilket gjorde dem till P1 och P2:s främsta lyssnare. Slutsatser Radion har för närvarande problem. En stor andel av svenska folket lyssnar inte längre på radio. Framför allt gäller detta yngre personer och även om vi inte direkt kan fastställa om detta är en generationseffekt gäller det troligen P1 och P2. Sveriges Radio håller för närvarande att göra om P1 för att locka yngre personer men det är tveksamt om detta är möjligt då de yngre i allt högre grad skapar sin egen musikradio vida datorer och dylikt. Även musikkanalerna har samma problem och då ingen kanal någonsin nått över 10 procents lyssnande är det tveksamt vilka som kommer att finnas kvar och vilket 210

7 Att lyssna på radio innehåll de kommer att ha. Någon konkurrens mellan Sveriges Radios kanaler och musikkanalerna finns ju knappast möjligen med undantag för P3. Men det största problemet torde vara vad som skall menas med begreppet radio. Tidigare var det en apparat men det är det inte längre. Tal och musik kommer numera till oss på en mängd olika sätt och frågan är hur vi skall definiera dem alla. Och för vår del i framtiden: hur skall vi fråga och om vad. Referenser Mediebarometern Göteborg: Nordicom Mediebarometern Göteborg: Nordicom Hadenius, Stig och Weibull, Lennart (2002). Massmedier. En bok om press, radio och TV i förvandling. Stockholm: Albert Bonniers Förlag. Djerf-Pierre, Monica och Weibull, Lennart (2001). Spegla, granska, tolka. Stockholm: Prisma. Strid, Jan (1998) Radion det jämställda mediet. I Nilsson, Lennart (red): Region i omvandling. Göteborg: SOM-institutet, Göteborgs universitet. 211

8