Att lyssna på radio. Jan Strid

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Att lyssna på radio. Jan Strid"

Transkript

1 Att lyssna på radio Att lyssna på radio Jan Strid I år är det 30 år sedan Radio Göteborg gick ut i etern och Göteborg fick sin egen radio. År 1977 startade lokalradion som fönster i P3 under tre timmar per dag. Detta blev redan från början en succe och en lyssnarmätning som gjordes 1978 visade att ca 40 procent av allmänheten i två områden i Göteborg hade lyssnat på stationens sändningar under en viss dag (Djerf-Pierre och Weibull 2001). År 1986 kom P4/Radio Göteborg som egen kanal. Radio Göteborg är idag en lokal kanal som sänder mellan klockan och på vardagar och med endast små nyhetssnuttar på helgerna. På andra tider och på helgerna är det som i alla andra Sveriges Radios kanaler att sändningarna sköts från Stockholm. År 1993 kom de privata lokalradiostationerna. Dessa skulle till skillnad från Sveriges Radios kanaler vara reklamfinansierade. Staten auktionerade ut s k koncessioner som olika intressenter fick bjuda på. I Göteborgs auktionerades sålunda fem koncessioner ut. Dessa stationer inordnades snabbt i centraliserade nätverk som för övrigt också kom at skötas från Stockholm. Särskilt lokala till sitt innehåll är inte dessa kanaler utan spelar främst populärmusik. Att lyssna på radio har också blivit något tvetydigt. Eftersom utsändningarna digitaliserats kan man lyssna via persondatorer, vidare kan man lyssna i mobiltelefonen mm. Den fråga som vi använder i undersökningarna från SOM-institutet lyder Hur ofta brukar du ta del av följande radiokanaler och så räknas de olika kanalerna upp. Med detta hoppas vi fånga upp lyssnarna oberoende av vilken apparat man använder. Dessutom tar undersökningen sikte på människors lyssnarvanor, dvs hur man brukar lyssna till skillnad från de undersökningar som gäller gårdagslyssnande eller veckolyssnande. Siffrorna i de senare undersökningarna brukar totalt sett ge något högre siffror än vad vaneundersökningarna ger. Vaneundersökningarna tenderar att övervärdera de kanaler man brukar lyssna på och undervärdera de kanaler man sporadiskt kommer i kontakt med (Hadenius och Weibull 2002). Föreliggande kapitel har som syfte att belysa utvecklingsmönster i den göteborgska radiopubliken mellan 1994 och Tanken är att denna i stor utsträckning illustrerar en radiosituation i Sverige med konkurrens mellan privat lokalradio med ett utbud bestående huvudsakligen av musik samt Sveriges Radios mera traditionella public-service kanaler. Men också att visa på den styrka i det lokala intresset som finns i såväl radiolyssnandet som inom TV-tittandet vilket Sveriges Radio och Sveriges Television genom åren har motarbetat. 205

2 Jan Strid Radiolyssnandet i Göteborg 2006 Om vi ser till radiolyssnandet som det var hösten 2006 så visar siffrorna på den starka ställning som P4/ Radio Göteborg har bland göteborgarna. Ungefär var femte göteborgare lyssnar dagligen på Radio Göteborg och 70 procent lyssna åtminstone någon gång på stationen. Detta trots att man knappast sänder på helgerna. Tabell 1 Andel som brukar ta del av olika radiokanaler mer eller mindre regelbundet, Göteborgs kommun, hösten 2006 (procent) Kanal 6-7 ggr/v 4-5 ggr/v 2-3 ggr/v 1 ggr/v Mer sällan Aldrig Totalt P P P P4/Radio Göteborg Lugna Favoriter Mix Megapol / Radio City NRJ(RadioEnergy) The Voice Rix FM Närradio Flest dagliga lyssnare har P4/ Radio Göteborg och därefter kommer P1, båda i Sveriges Radio. Dessa båda är ju också de enda i princip talade kanalerna. Av musikkanalerna är den sammanslagna Mix Megapol/Radio City den största även om den inte är lika stor som de båda var tillsammans innan sammanslagningen. Denna sammanslagning visar på problemen för de privata lokalradiostationerna, såväl Lugna Favoriter som The Voice har tillkommit under den senaste treårsperioden medan andra såsom Power Hit Radio, Z-radio, Radio Classic har upphört. Om vi lägger ihop procentandelarna för dem som lyssnar 6-7 dagar per vecka summerar de till 61 procent vilket är den högsta möjliga siffran för personer som lyssnar dagligen. Den verkliga siffra är t o m sannolikt lägre då ju några personer kan ha angivit fler än en kanal. Denna siffra är dessutom i sjunkande, år 2001 var den 64 procent. Över huvud taget har lyssnandet på radio gått ner. För närvarande är det ca 20 procent av göteborgarna som inte lyssnar på radio ens två gånger per vecka. Främst är det yngre personer som inte lyssnar, bland 20 till 29-åringar är siffran strax över 30 procent. Att lyssnandet går ner är inte specifikt för Göteborg, radiolyssnandet minskar i hela landet även om det inte går ner lika kraftigt utanför storstäderna. 206

3 Att lyssna på radio Jämförelse med tidigare år Som tidigare nämnts har 1990-talet inneburit en kraftig ökning av antalet radiokanaler. Det var de privata lokalradiostationerna som gjorde sitt intåg. Situationen är numera stabiliserad vad gäller antalet stationer även om några bytt namn. I tabell 2 kan vi se utvecklingen från 1994 (året efter de privata lokalradiostationernas start) fram till 2006 vad gäller lyssnandet minst sex dagar per vecka. På den privata sidan har det varit en ganska turbulent tid med radiostationer som uppstått och försvunnit och radiostationer som slagits samman och tabell 2 har med de stationer som finns år Tabell 2 Andelen dagliga lyssnare på enskilda radiokanaler Göteborgs kommun (procent) Kanal P P P P Lugna Favoriter Megapol/City Energy (NRJ) The Voice 2 Rix FM Antal svarande Om vi först ser till Sveriges radios kanaler så ligger P1 i stort sett still under perioden. Det är intressant att notera för P1:s del att det totala lyssnandet är detsamma men att lyssnandet förskjutits uppåt i åldrarna och ökat något i åldrar över 50 år. Man hade annars kunnat förmoda en generationseffekt på så sätt att yngre personer som minskat sitt lyssnande på P1 också skulle ha ett minskat lyssnande högre upp i åldrarna. Det förefaller snarare att personer över 50 år vänder sig till talade kanaler och att det då inte finns mycket annat än P1 och P4 att lyssna på. Den mera klassiska musikens P2 har tappat lyssnare även om 1992 var ett något exeptionellt år med mycket högt lyssnande. Vi har inte lyckats utröna vad detta kan ha berott på men P2 låg också högre före 1992 (Strid 1998). Även om vi jämför med lyssnandet i hela riket så har vi en liten nedgång som sannolikt speglar intresset för klassisk musik även om kanalen har breddats. Kanalen P3 är den som tydligast av Sveriges Radios kanaler har tappat lyssnare. Inte bara genom konkurrens från de nya musikkanalerna utan också på grund av en överflyttning av t ex sporten till P Men även efter detta har P3 tappat 207

4 Jan Strid lyssnare. Detta förmodligen beroende på att kanalen har konkurrens i musikutbudet samt att kanalen dessutom har konkurrens på det lokala planet genom att i stort sett all etermedia är stockholmsbaserad. P4 ökade kraftigt efter omläggningen och har sedan varit den i särklass största kanalen. Nu är ju emellertid inte P4 en kanal utan 25 lokala kanaler som heller inte sänder hela dygnet och inte på helgerna. Här är det väl främst det lokala intresset som slår igenom vilket också stöds av att P4 har en ännu större lyssnarandel utanför storstäderna. När det gäller de privata lokalradiokanalerna är det bara två som varit med från början, Energy och Rix FM. Energy som är en fransk musikkanal blev genast de yngstas favorit och nådde 9 procent totalt och ännu år 2000 hade kanalen ca 40 procent bland unga mellan 15 och 19 år. Därefter har kanalen tappat lyssnare även bland de yngsta. RixFM har däremot alltsedan starten, då den också försökte med egna nyheter, haft mera blygsamma lyssnarsiffror. De övriga musikkanalerna har gått lite upp och ner men eftersom de konkurrerar om de yngre lyssnarna, och då denna skara med nödvändighet är begränsad, får de ta lyssnare från varandra vilket torde innebära att de kommer att ligga kvar på en låg nivå. En av svårigheterna att nå högre lyssnarsiffror är att lyssnarna inte beter sig som man tänkte när radiorevolutionen ägde rum Man trodde att lyssnarna skulle kombinera musikkanaler med talade kanaler och byta kanaler allt som oftast. Men den utvecklingen fick vi inte. Innan den stora förändringen lyssnade vi till i genomsnitt två kanaler och efteråt fortsatte vi med att lyssna till två kanaler. Dessutom kombinerade vi som ungdomar två musikkanaler med varandra och som äldre två talkanaler med varandra. Men kanske ännu allvarligare för radions del är att andelen icke-lyssnare ökar. Numera är det ca 20 procent som inte lyssnar någon gång i veckan. I tabell 3 nedan kan vi se hur icke-lyssnandet är fördelar på olika åldrar. Tabell 3 Andelen icke-lyssnare (lyssnar ej någon gång i veckan) efter ålder, Göteborgs kommun 2006 (procent) Ålder Icke lyssnare Det minskade radiolyssnandet kan bero på den nya tekniken på två sätt. Det ena är att musiken i de nya medierna tar över och det andra är att man lyssnar på radio i datorn och därför inte anger detta i frågan. Omfattningen av att lyssna på musik i datorn låg 2005 på 5 procent och lyssnat på radio i datorn på 2 procent. Därtill kommer 3 procent som laddat ner musik (Mediebarometern 2005, 2006). 208

5 Att lyssna på radio Det är framför allt i åldrarna mellan 20 och 30 år som man inte lyssnar på radio och detta har skett på senare år. Det har naturligtvis alltid funnits personer som inte lyssnat på radio men inte i denna omfattning och inte i så stor utsträckning som i just denna åldersgrupp. Lyssnande i olika grupper Som man kan förstå av ovanstående är ålder den viktigaste förklaringsfaktorn när det gäller radiolyssnande. Lite hårdraget dominerar musikkanalerna upp till ca 30 år, mellan 30 och 50 år lyssnar man till en blandning av musik och talade kanaler medan de sistnämnda dominerar totalt i åldrarna över 50 år. Tabell 4 Andelen dagliga lyssnare på olika radiokanaler efter ålder, Göteborgs kommun 2006 (procent) Kanal P P P P Lugna Favoriter Mix Megapol/City NRJ Voice Rix Närradio Antal Den enda kanal där lyssnandet inte har samband med ålder är Sveriges Radios P3. Denna kanal har lika hög andel lyssnare bland 15 till 19-åringar som bland 60 till 75-åringar vilket också kan ses som en bidragande faktor till kanalens nedgång. Intressant är den höga siffran för åringar vilket torde hänga samman med den mera nischade musiken på kvällar i P3. Sveriges Radios övriga kanaler är desto mer åldersberoende, ju högre ålder desto högre lyssnande. För P2:s del har vi sannolikt en generationseffekt. Tidigare hade vi åtminstone någon enstaka procent i åldrarna under 40 år men icke-lyssnandet på P2 är alltmer stabilt i yngre åldrar. Motsvarigheten till P3 bland musikkanalerna är Mix Megapol/City. Det är framför allt City som tidigare haft lyssnare bland de äldre vilket i sin tur kan bero på att City startade som närradio i Göteborg och blev den första populära musikkanalen. Bland de övriga ser vi samma samband med ålder som Sveriges radios kanaler fast tvärtom, ju yngre desto högre lyssnande. 209

6 Jan Strid När det gäller skillnader mellan kvinnor och män så har det tidigare inte funnits några större skillnader men under de senaste åren kunde en ökande skillnad förmärkas. Men den tendens som på de tre senaste åren kunde märkas har helt försvunnit. Den tidigare skillnaden att män i högre grad lyssnade till Sveriges Radios kanaler och kvinnorna (företrädesvis de yngre) mera lyssnade till musikkanalerna har nu helt försvunnit. Radion är åter det jämställda mediet (jfr Strid 1998). Det finns utbildningsskillnader men eftersom utbildning har starkt samband med ålder är det lite vanskligt att tolka skillnaderna Tabell 5 Dagligt lyssnandet till de olika kanalerna för olika utbildningar. Göteborg 2006 (procent) Utbildningsnivå P1 P2 P3 P4 Lugna F Mix NRJ Voice Rix Låg Medellåg Medelhög Hög Kommentar: Eftersom tabellen gäller dagligt lyssnande summerar inte raderna till 100 procent. Låg betyder här folkskola, grundskola och motsvarande, Medellåg betyder här upp till examen från gymnasium, Medelhög upp till och med högskola, Hög är examen från högskola samt forskarutbildning. Om vi ser till siffrorna för P1 och P2 så finns ett samband mellan lyssnandet och utbildning så att ju högre lyssnande desto högre utbildning. Med eftersom utbildning har samband med ålder, ju högre ålder desto högre lyssnande, så är siffran för lågutbildade högre än för de meddellågutbildade. När vi t ex tidigare år delade upp utbildningarna tydligare visade det sig att de som hade Flickskola/realskola hade det klart högsta lyssnandet på P1 och P2 ( 24 respektive 9 procent). För denna grupp samspelar tydligast ålder och utbildning (samt möjligen också innehållet i utbildningen) vilket gjorde dem till P1 och P2:s främsta lyssnare. Slutsatser Radion har för närvarande problem. En stor andel av svenska folket lyssnar inte längre på radio. Framför allt gäller detta yngre personer och även om vi inte direkt kan fastställa om detta är en generationseffekt gäller det troligen P1 och P2. Sveriges Radio håller för närvarande att göra om P1 för att locka yngre personer men det är tveksamt om detta är möjligt då de yngre i allt högre grad skapar sin egen musikradio vida datorer och dylikt. Även musikkanalerna har samma problem och då ingen kanal någonsin nått över 10 procents lyssnande är det tveksamt vilka som kommer att finnas kvar och vilket 210

7 Att lyssna på radio innehåll de kommer att ha. Någon konkurrens mellan Sveriges Radios kanaler och musikkanalerna finns ju knappast möjligen med undantag för P3. Men det största problemet torde vara vad som skall menas med begreppet radio. Tidigare var det en apparat men det är det inte längre. Tal och musik kommer numera till oss på en mängd olika sätt och frågan är hur vi skall definiera dem alla. Och för vår del i framtiden: hur skall vi fråga och om vad. Referenser Mediebarometern Göteborg: Nordicom Mediebarometern Göteborg: Nordicom Hadenius, Stig och Weibull, Lennart (2002). Massmedier. En bok om press, radio och TV i förvandling. Stockholm: Albert Bonniers Förlag. Djerf-Pierre, Monica och Weibull, Lennart (2001). Spegla, granska, tolka. Stockholm: Prisma. Strid, Jan (1998) Radion det jämställda mediet. I Nilsson, Lennart (red): Region i omvandling. Göteborg: SOM-institutet, Göteborgs universitet. 211

8

Sedan flera år har vi kunnat konstatera att radiolyssnandet har minskat i Sverige.

Sedan flera år har vi kunnat konstatera att radiolyssnandet har minskat i Sverige. Radiolyssnandet 2008 i Göteborg Radiolyssnandet 2008 i Göteborg Jan Strid Sedan flera år har vi kunnat konstatera att radiolyssnandet har minskat i Sverige. Trots att vi fått fler kanaler att lyssna till

Läs mer

När det talas eller skrivs om ungdomar och medier handlar det i första hand om

När det talas eller skrivs om ungdomar och medier handlar det i första hand om De unga och radion DE UNGA OCH RADION JAN STRID När det talas eller skrivs om ungdomar och medier handlar det i första hand om ny medieteknologi: data, mp-3-spelare och plasmatv. Men någonstans skall de

Läs mer

Vad betyder Radio? Jan Strid

Vad betyder Radio? Jan Strid Vad betyder Radio? Vad betyder Radio? Jan Strid R adio är kanske det medium som förändrats mest under de senaste 30 åren. I slutet av 1970-talet fick vi närradio som gav möjligheter för vissa sammanslutningar,

Läs mer

från radioprat till musikskval

från radioprat till musikskval Från radioprat till musikskval från radioprat till musikskval Jan Strid Radiolyssnandet i Sverige har varit tämligen stabilt ända sedan tillkomsten av de privata lokalradiokanalerna 1993. Tiden som vi

Läs mer

Radion Jan Strid

Radion Jan Strid Radion 2006 Radion 2006 Jan Strid I undersökningar av medieutveckling kallas radion ofta för det glömda mediet. Den finns sällan med i mediedebatten och hamnar vanligen i skuggan av televisionen när det

Läs mer

Radio i kris. Jan Strid

Radio i kris. Jan Strid Radio i kris Radio i kris Jan Strid N är SOM-undersökningarna startade 1986 och det där ställdes frågor om hur ofta man lyssnade på olika radiokanaler behövde ingen tveka. Lyssnandet gällde antingen på

Läs mer

RADIOVANOR EN FRÅGA OM ÅLDER

RADIOVANOR EN FRÅGA OM ÅLDER RADIOVANOR EN FRÅGA OM ÅLDER JAN STRID Radiolyssnandet bland allmänheten i Sverige omfattar drygt två och en halv timmar. Det är ungefär detsamma som för tio år sedan. En genomsnittlig dag lyssnar ungefär

Läs mer

Radiolyssnandet är en produkt av våra vanor och våra vanor förändras mycket

Radiolyssnandet är en produkt av våra vanor och våra vanor förändras mycket Mångfaldsradio = Musikradio? MÅNGFALDSRADIO = MUSIKRADIO? JAN STRID Radiolyssnandet är en produkt av våra vanor och våra vanor förändras mycket långsamt. Vi har olika vanor vid olika situationer i livet

Läs mer

Radion mellan gammalt och nytt

Radion mellan gammalt och nytt Radion mellan gammalt och nytt Radion mellan gammalt och nytt Jan Strid R adio är kanske det medium som förändrats mest under de senaste 30 åren. I slutet av 1970-talet fick vi närradio som gav möjlighet

Läs mer

RADIOLYSSNANDET MINSKAR

RADIOLYSSNANDET MINSKAR Radiolyssnandet minskar RADIOLYSSNANDET MINSKAR JAN STRID E n av fördelarna med radio som medium är att det är snabbt. När någon stor händelse ägt rum kan man alltid slå på radion och få de senaste nyheterna.

Läs mer

Radiolyssnande både stabilitet och förändring

Radiolyssnande både stabilitet och förändring Radiolyssnande både stabilitet och förändring Radiolyssnande både stabilitet och förändring Jan Strid V i säger ofta att vi lever i förändringen tidevarv. Det har man säkert alltid gjort men vi tycker

Läs mer

Radio kanaler, plattformar och förtroende

Radio kanaler, plattformar och förtroende Radio kanaler, plattformar och förtroende Radio kanaler, plattformar och förtroende Annika Bergström M assmediesystemet växer in i den digitala kommunikationsteknologin med allt vad det innebär av interaktivitet,

Läs mer

Radiolyssnandet i Sverige 2016

Radiolyssnandet i Sverige 2016 Radiolyssnandet i Sverige 2016 Årsrapport från Kantar Sifos PPM-panel Ulf Haraldsson 170410 Projektnummer 1533817 Sammanfattning Daglig räckvidd för radiolyssnandet i Sverige var år 2016 72,5 procent (73,1

Läs mer

Medieinnehav i hushållen hösten 2004

Medieinnehav i hushållen hösten 2004 INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION (JMG) Göteborgs universitet Dagspresskollegiet PM nr. 56 Medieinnehav i hushållen hösten 2004 Anna Olsén Antoni 2005 Medieinnehav i hushållen hösten

Läs mer

Radiolyssnandet i Sverige Årsrapport från TNS Sifos PPM-panel. Radiolyssnandet i Sverige TNS 2016 Källa: TNS Sifo PPM-panel

Radiolyssnandet i Sverige Årsrapport från TNS Sifos PPM-panel. Radiolyssnandet i Sverige TNS 2016 Källa: TNS Sifo PPM-panel Årsrapport från TNS Sifos PPM-panel Sammanfattning Daglig räckvidd för radiolyssnandet i Sverige ökar något år 2015 jämfört med 2014 (från 72,6 procent till 73,1 procent). Ökningen kan främst hänföras

Läs mer

KYRKSAMHETEN I GÖTEBORG OCH VÄSTRA GÖTALAND

KYRKSAMHETEN I GÖTEBORG OCH VÄSTRA GÖTALAND KYRKSAMHETEN I GÖTEBORG OCH VÄSTRA GÖTALAND JAN STRID tidigare SOM-undersökningar där frågor gällande Svenska kyrkan ingått har vi I mest varit intresserade av kyrkovalen. Men i samband med dessa val har

Läs mer

Fram till 1993 hade Sveriges Radio monopol på radioutsändningar i Sverige men

Fram till 1993 hade Sveriges Radio monopol på radioutsändningar i Sverige men Radiolyssnande i Skåne Radiolyssnande i Skåne Jan Strid Fram till 1993 hade Sveriges Radio monopol på radioutsändningar i Sverige men detta år blev det fritt fram för privata lokala radiostationer att

Läs mer

Göteborgarnas förhållande till Svenska kyrkan har undersökts via SOM-institutet

Göteborgarnas förhållande till Svenska kyrkan har undersökts via SOM-institutet Göteborgarnas relation till kyrka och religion Göteborgarnas relation till kyrka och religion Jan Strid Göteborgarnas förhållande till Svenska kyrkan har undersökts via SOM-institutet sedan 1990-talets

Läs mer

Var finns radion 2008?

Var finns radion 2008? Var finns radion 2008? Var finns radion 2008? Jan Strid A tt lyssna på radio var en gång något självklart, alla hade en apparat i vilken vi kunde lyssna på en kanal. Det var tiden före televisionen och

Läs mer

Radiolyssnandet i Sverige Årsrapport från TNS Sifos PPM-panel. Radiolyssnandet i Sverige TNS 2015 Källa: TNS Sifo PPM-panel

Radiolyssnandet i Sverige Årsrapport från TNS Sifos PPM-panel. Radiolyssnandet i Sverige TNS 2015 Källa: TNS Sifo PPM-panel Årsrapport från TNS Sifos PPM-panel Sammanfattning Daglig räckvidd för radiolyssnandet i Sverige år 2014 var 72,6 procent. I genomsnitt lyssnade varje person 107 minuter på radio varje dag. Av dessa 107

Läs mer

FÖRTROENDET FÖR MASSMEDIER

FÖRTROENDET FÖR MASSMEDIER Förtroendet för massmedier FÖRTROENDET FÖR MASSMEDIER LENNART WEIBULL E n grundtanke i all opinionsbildning är att det inte bara är budskapet som är det viktiga: det handlar även om vem som framför det.

Läs mer

Jan Strid. Radiolyssnandet i Värmland 2010

Jan Strid. Radiolyssnandet i Värmland 2010 Radiolyssnandet i Värmland 2010 Radiolyssnandet i Värmland 2010 Jan Strid S yftet med detta kapitel är att belysa den värmländska radiopublikens vanor. Tanken är att dessa i stor utsträckning illustrerar

Läs mer

Public service-publiken i dag och i morgon

Public service-publiken i dag och i morgon Public service-publiken i dag och i morgon Åsa Nilsson Institutionen för journalistik & masskommunikation (JMG) SOM-institutet Göteborgs universitet MMS 7: 15 tv-kanaler-i-topp (daglig räckvidd i procent)

Läs mer

JOSEFINE STERNVIK. Ungas nyhetskonsumtion i en föränderlig nyhetsvärld

JOSEFINE STERNVIK. Ungas nyhetskonsumtion i en föränderlig nyhetsvärld Ungas nyhetskonsumtion i en föränderlig nyhetsvärld UNGAS nyhetskonsumtion i en föränderlig nyhetsvärld JOSEFINE STERNVIK N yhetsvanor hos dagens unga har förändrats dramatiskt både om vi jämför med äldres

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. PM från Dagspresskollegiet nr. 49 PRIVATANNONSÖRER I DAGSPRESSEN

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. PM från Dagspresskollegiet nr. 49 PRIVATANNONSÖRER I DAGSPRESSEN INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 49 PRIVATANNONSÖRER I DAGSPRESSEN Josefine Sternvik 2003 Dagspressens annonsmarknad Annonserna

Läs mer

Kan väljas bort (zappa) Hög impact. Begränsad tid den visas (oftast 30 sekunder) Högt kom-ihåg

Kan väljas bort (zappa) Hög impact. Begränsad tid den visas (oftast 30 sekunder) Högt kom-ihåg Kapitel MDK A Tv-reklam Fördelar Nackdelar Påverkar flera sinnen Dyrt Når nästan alla Kan väljas bort (zappa) Hög impact Begränsad tid den visas (oftast 30 sekunder) Högt kom-ihåg Når inte alla grupper

Läs mer

LOKALA MEDIER I GÖTEBORGSREGIONEN: ANVÄNDNING OCH SYN PÅ TILLFÖRLITLIGHET

LOKALA MEDIER I GÖTEBORGSREGIONEN: ANVÄNDNING OCH SYN PÅ TILLFÖRLITLIGHET Lokala medier i Göteborgsregionen: Användning och syn på tillförlitlighet LOKALA MEDIER I GÖTEBORGSREGIONEN: ANVÄNDNING OCH SYN PÅ TILLFÖRLITLIGHET INGELA WADBRING D et torde knappast råda någon tvekan

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet KONKURRENS ELLER KOMPLEMENT I OLIKA GRUPPER

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet KONKURRENS ELLER KOMPLEMENT I OLIKA GRUPPER INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 4 KONKURRENS ELLER KOMPLEMENT I OLIKA GRUPPER Karin Hellingwerf 23 Konkurrens eller komplement

Läs mer

SR P2 Lokal 10 Sveriges Radio 3,76 5,64 7,52 9,40 11,28 17 Privatkopieringsersättning 0,10 0,15 0,20 0,25 0,30 Total 3,86 5,79 7,72 9,65 11,58

SR P2 Lokal 10 Sveriges Radio 3,76 5,64 7,52 9,40 11,28 17 Privatkopieringsersättning 0,10 0,15 0,20 0,25 0,30 Total 3,86 5,79 7,72 9,65 11,58 SR P1 09 Bakgrundsmusik utan rapport 52,75 79,13 105,50 131,88 158,25 Total 101,50 152,25 203,00 253,75 304,50 SR P2 09 Bakgrundsmusik utan rapport 1,50 2,25 3,00 3,75 4,50 19 Online/nya medier utan rapport

Läs mer

Tidningar i brevlådor, på bussar och i ställ

Tidningar i brevlådor, på bussar och i ställ Ingela Wadbring Texten är hämtad ur: Sören Holmberg och Lennart Weibull (red) Lyckan kommer, lyckan går SOM-institutet, Göteborgs universitet, rapport nr 36 Hela rapporten kan beställas via www.som.gu.se,

Läs mer

Nyheter utgör en väsentlig del av de flesta människors vardag, varje dag och

Nyheter utgör en väsentlig del av de flesta människors vardag, varje dag och Nyheter i lurar, på papper och skärmar NYHETER I LURAR, PÅ PAPPER OCH SKÄRMAR Om nyhetsanvändning i Göteborgsregionen ANNIKA BERGSTRÖM OCH INGELA WADBRING Nyheter utgör en väsentlig del av de flesta människors

Läs mer

Radiolyssnande via olika apparater i befolkningen 9 79 år en genomsnittlig dag 2013 (procent)

Radiolyssnande via olika apparater i befolkningen 9 79 år en genomsnittlig dag 2013 (procent) December 2014: Radio Med anledning av SOU 2014:77 "Från analog till digital marksänd radio" passar vi på att lyfta fram hur befolkningen lyssnar på radio. Av ljudmedierna har radion den största andelen

Läs mer

Sveriges Radio P2 Lokal 10 Sveriges Radio 3,86 5,79 7,72 9,65 11,58 17 Privatkopieringsersättning 0,02 0,02 0,02 0,02 0,02 3,88 5,81 7,74 9,67 11,60

Sveriges Radio P2 Lokal 10 Sveriges Radio 3,86 5,79 7,72 9,65 11,58 17 Privatkopieringsersättning 0,02 0,02 0,02 0,02 0,02 3,88 5,81 7,74 9,67 11,60 Decemberutbetalning 2016 A(x1) B (x1,5) B(x2) D(x2,5) E(x3) Sveriges Radio P1 10 Sveriges Radio 48,25 72,38 96,50 120,63 144,75 09 Bakgrundsmusik utan rapport 91,50 137,25 183,00 228,75 274,50 17 Privatkopieringsersättning

Läs mer

Press, radio, TV och Internet i Sverige en översikt

Press, radio, TV och Internet i Sverige en översikt Press, radio, TV och Internet i Sverige en översikt Uppsala 25/10 2011 Journalistik, HT11 Göran Svensson Goran.Svensson@im.uu.se Medier och mediebruk i Sverige Översikt Historia - en personlig mediekronologi

Läs mer

Juniutbetalning 2017 A (x1) B (x1,5) C (x2) D (x2,5) E (x3) Live Disco Totalt 181,45 272,18 362,90 453,63 544,35

Juniutbetalning 2017 A (x1) B (x1,5) C (x2) D (x2,5) E (x3) Live Disco Totalt 181,45 272,18 362,90 453,63 544,35 Live 110 Konstmusik, liten konsert 22,61 33,92 45,22 56,53 67,83 111 Konstmusik,stor konsert 45,22 67,83 90,44 113,05 135,66 124 Frikyrkan, konstmusik 2,53 3,80 5,06 6,33 7,59 126 CCLI 1,37 2,06 2,74 3,43

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet TIDNINGAR OCH ANDRA MEDIER

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet TIDNINGAR OCH ANDRA MEDIER INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 39 TIDNINGAR OCH ANDRA MEDIER Karin Hellingwerf 3 Tidningar och andra medier Dagstidningsläsningen

Läs mer

Svenska folkets åsikter om Public Service

Svenska folkets åsikter om Public Service Svenska folkets åsikter om Public Service 1 757 intervjuer utförda av SIFO på uppdrag av SR och SVT Projektledare SIFO Media: Ante Eriksson Projektnummer: 15 16 365 Sveriges Television och Sveriges Radio

Läs mer

1(5) Regeringskansliet Kulturdepartementet Enheten för medier, film och idrott Martin Persson

1(5) Regeringskansliet Kulturdepartementet Enheten för medier, film och idrott Martin Persson 1(5) Regeringskansliet Kulturdepartementet Enheten för medier, film och idrott Martin Persson Remissvar SOU 2012:59 (Nya villkor för public service) Föreningen svenska tonsättare (FST) organiserar sedan

Läs mer

Radio och TV - förr och nu

Radio och TV - förr och nu Radio och TV - förr och nu Radion hur började det? Marconi 1901 1:a världskriget USA ledande Sverige: Radiotjänst 1925 PRINCIPER SOM STYRDE RADIOTJÄNST 1925 Staten ska ge ramar för verksamheten men inte

Läs mer

Sveriges Radios Trafikredaktion

Sveriges Radios Trafikredaktion Sveriges Radios Trafikredaktion Trafikinformation - en färskvara Johan Wiberg - Arbetsledare för trafikredaktionerna i Jönköping, Göteborg och Malmö - Förvaltare för trafikredaktionens datasystem Casus

Läs mer

Myndigheten för press, radio och tv har i

Myndigheten för press, radio och tv har i INNEHÅLL 1 METOD 4 2 FÖRÄNDRINGAR I MEDIEKONSUMTIONEN 5 3 KONSUMTION AV TV 9 4 KONSUMTION AV PLAYTJÄNSTER 12 5 KONSUMTION AV RADIO 14 6 KONSUMTION AV DAGSTIDNINGAR 18 INLEDNING Myndigheten för press, radio

Läs mer

Ändring av målet för mediepolitiken som avser att motverka skadliga inslag i massmedierna

Ändring av målet för mediepolitiken som avser att motverka skadliga inslag i massmedierna Promemoria 2014-03-28 Ku2014/772/MFI Kulturdepartementet Ändring av målet för mediepolitiken som avser att motverka skadliga inslag i massmedierna Denna promemoria innehåller förslag till ändring av det

Läs mer

Vad föredrar svenska folket helst att se på TV? Stämmer tittarnas önskemål överens

Vad föredrar svenska folket helst att se på TV? Stämmer tittarnas önskemål överens TV-tittarnas programpreferenser och den 11 september TV-TITTARNAS PROGRAMPREFERENSER OCH DEN 11 SEPTEMBER KENT ASP Vad föredrar svenska folket helst att se på TV? Stämmer tittarnas önskemål överens med

Läs mer

Dagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation. PM nr. 76

Dagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation. PM nr. 76 Dagspresskollegiet Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation PM nr. 76 Vad är prisvärt? En jämförelse mellan allt från pappersmedier till balettföreställningar Ingela Wadbring

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet ATTITYDER TILL REKLAM OCH ANNONSER I OLIKA MEDIER

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet ATTITYDER TILL REKLAM OCH ANNONSER I OLIKA MEDIER INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 50 ATTITYDER TILL REKLAM OCH ANNONSER I OLIKA MEDIER Josefine Sternvik 2003 Allmänheten och reklamen

Läs mer

Sverigedemokraterna i Skåne

Sverigedemokraterna i Skåne Sverigedemokraterna i Skåne Sverigedemokraterna i Skåne Anders Sannerstedt Sverigedemokraterna gick starkt framåt i valet 2006. I riksdagsvalet fördubblade de sin röstandel jämfört med 2002, och i kommunalvalet

Läs mer

Radioundersökningar. Rapport II TNS Sifo. Radioundersökningar

Radioundersökningar. Rapport II TNS Sifo. Radioundersökningar Radioundersökningar Rapport II 2013 TNS Sifo Radioundersökningar TNS Sifo 2013 1526608 TNS Sifo Radioundersökningar Rapport II 2013, lokala områden Denna rapport omfattar data avseende radiolyssnandet

Läs mer

Decemberutbetalning 2014

Decemberutbetalning 2014 Decemberutbetalning 2014 Minutvärden (kr/minut) Radio-, TV- och filmavräkning, 2014/1 2014-12-16 Online- och bioavräkning, kvartal 3 2014 Avräkningsområde Minutersättning per gradering A (x1) B (x1,5)

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Vanor och bruk

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Vanor och bruk INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 33 Vanor och bruk En jämförelse mellan den vanemässiga användningen av press radio och TV och användningen

Läs mer

AlliansSverige. Politik Media Kultur Livsstil. Tidsserier och resultat från den senaste SOM-undersökningen 2006

AlliansSverige. Politik Media Kultur Livsstil. Tidsserier och resultat från den senaste SOM-undersökningen 2006 AlliansSverige Politik Media Kultur Livsstil Tidsserier och resultat från den senaste SOM-undersökningen 2006 Ny bok från SOM-institutet kommer i juni Det nya Sverige Beställ den redan nu på order@som.gu.se

Läs mer

Tidningsmarknaden i Göteborgsregionen har förändrats en hel del sedan slutet

Tidningsmarknaden i Göteborgsregionen har förändrats en hel del sedan slutet Tidningsläsning i Göteborgsregionen TIDNINGSLÄSNING I GÖTEBORGSREGIONEN ANNIKA BERGSTRÖM OCH LENNART WEIBULL Tidningsmarknaden i Göteborgsregionen har förändrats en hel del sedan slutet av 1990-talet.

Läs mer

UNGAS NYHETSKONSUMTION I EN FÖRÄNDERLIG NYHETSVÄRLD

UNGAS NYHETSKONSUMTION I EN FÖRÄNDERLIG NYHETSVÄRLD Ungas nyhetskonsumtion i en föränderlig nyhetsvärld UNGAS NYHETSKONSUMTION I EN FÖRÄNDERLIG NYHETSVÄRLD JOSEFINE STERNVIK N yhetsvanor hos dagens unga har förändrats dramatiskt både om vi jämför med äldres

Läs mer

SIFO Radioundersökningar Rapport II 2008

SIFO Radioundersökningar Rapport II 2008 SIFO Radioundersökningar Rapport II 2008 Denna rapport omfattar data om radiolyssnandet i Sverige insamlad under perioden: För riket: 7/1-16/3 2008 (10 veckor) För lokala områden 15/10-16/12 2007, 7/1-16/3

Läs mer

Radioundersökningar. Rapport II 2015. TNS Sifo. Radioundersökningar

Radioundersökningar. Rapport II 2015. TNS Sifo. Radioundersökningar Radioundersökningar Rapport II 2015 TNS Sifo Radioundersökningar TNS Sifo 2015 1531602 TNS Sifo Radioundersökningar Rapport II 2015, lokala områden Denna rapport omfattar data avseende radiolyssnandet

Läs mer

Den 16 juni 2011 beslutade alliansregeringen tillsätta en utredning om Radio

Den 16 juni 2011 beslutade alliansregeringen tillsätta en utredning om Radio Public service i radio och tv en politisk fråga? Public service i radio och tv en politisk fråga? Lennart Weibull Den 16 juni 2011 beslutade alliansregeringen tillsätta en utredning om Radio och tv i allmänhetens

Läs mer

TNS SIFO Radioundersökningar Rapport IV Projektnummer Ulf Haraldsson & Ante Eriksson

TNS SIFO Radioundersökningar Rapport IV Projektnummer Ulf Haraldsson & Ante Eriksson TNS SIFO 114 78 Stockholm Sweden Visiting address Vasagatan 11 tel +46 (0)8 507 420 00 fax +46 (0)8 507 420 01 www.tns-sifo.se TNS SIFO Radioundersökningar Rapport IV 2009 Projektnummer 1518232 Ulf Haraldsson

Läs mer

Bytt är bytt och kommer inte tillbaka?

Bytt är bytt och kommer inte tillbaka? Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation Dagspresskollegiet PM nr. 64 Bytt är bytt och kommer inte tillbaka? Unga och papperstidningar av olika slag. Exemplet Stockholm

Läs mer

Nyhetsförmedling handlar om att ge människor den information de behöver och

Nyhetsförmedling handlar om att ge människor den information de behöver och Val av nyhetskanal när kriser inträffar VAL AV NYHETSKANAL NÄR KRISER INTRÄFFAR MARINA GHERSETTI Nyhetsförmedling handlar om att ge människor den information de behöver och den information de vill ha.

Läs mer

TNS SIFO Radioundersökningar Rapport I Projektnummer Ulf Haraldsson & Ante Eriksson

TNS SIFO Radioundersökningar Rapport I Projektnummer Ulf Haraldsson & Ante Eriksson TNS SIFO 114 78 Stockholm Sweden Visiting address Vasagatan 11 tel +46 (0)8 507 420 00 fax +46 (0)8 507 420 01 www.tns-sifo.se TNS SIFO Radioundersökningar Rapport I 2010 Projektnummer 1519154 Ulf Haraldsson

Läs mer

Vad vill svenska folket se på TV? Och stämmer i så fall tittarnas önskemål

Vad vill svenska folket se på TV? Och stämmer i så fall tittarnas önskemål TV-tittarnas programpreferenser och TV-kanalernas programutbud TV-TITTARNAS PROGRAMPREFERENSER OCH TV-KANALERNAS PROGRAMUTBUD KENT ASP Vad vill svenska folket se på TV? Och stämmer i så fall tittarnas

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Internetanvändning med och utan bredband

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Internetanvändning med och utan bredband INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 65 Internetanvändning med och utan bredband Annika Bergström 2007 1 Internetanvändning med och

Läs mer

Massmedier. Press, radio och tv i den digitala tidsåldern. Tionde uppdaterade upplagan. Stig Hadenius Lennart Weibull Ingela Wadbring

Massmedier. Press, radio och tv i den digitala tidsåldern. Tionde uppdaterade upplagan. Stig Hadenius Lennart Weibull Ingela Wadbring Massmedier Press, radio och tv i den digitala tidsåldern Tionde uppdaterade upplagan Stig Hadenius Lennart Weibull Ingela Wadbring UNivnrsrrATc-B'.^'.c ' Innehåll Förord 11 DEL I INTRODUKTION 1. Massmedierna

Läs mer

SIFO Radioundersökningar. Rapport II 2007

SIFO Radioundersökningar. Rapport II 2007 SIFO Radioundersökningar Rapport II 2007 RADIOLYSSNANDET I HELA RIKET SAMT STOCKHOLM, GÖTEBORG OCH MALMÖ Undersökningsperioder: Hela Riket 8/1-18/3 2007 Lokala områden 2/10-10/12 2006, 8/1-18/3 2007 SIFO

Läs mer

De senaste rapporterna från ÅSUB

De senaste rapporterna från ÅSUB Rapport 2009:9 De senaste rapporterna från ÅSUB 2008:1 Det finska språkets ställning inom det åländska arbetslivet 2008:2 Kvinnors företagande på Åland 2008:3 Konjunkturläget våren 2008 2008:4 Ekonomisk

Läs mer

Survey and analysis of morningpapers

Survey and analysis of morningpapers Institutionen för Naturvetenskap, miljö och teknik Rapport 1,5 HP JMM Höstterminen 2014 Survey and analysis of morningpapers En enkätundersökning av medievanor på morgonen. Är papperstidningen på väg att

Läs mer

SIFO Radioundersökningar Rapport I 2009

SIFO Radioundersökningar Rapport I 2009 SIFO Radioundersökningar Rapport I 2009 PROJEKTNUMMER 1516976 ULF HARALDSSON & ANTE ERIKSSON SIFO RESEARCH INTERNATIONAL 114 78 STOCKHOLM, VISITING ADDRESS : VASAGATAN 11 TEL : +46 (0)8 507 420 00 FAX

Läs mer

TNS SIFO Radioundersökningar Rapport III Projektnummer Ulf Haraldsson. TNS SIFO Stockholm Sweden Visiting address Vasagatan 11

TNS SIFO Radioundersökningar Rapport III Projektnummer Ulf Haraldsson. TNS SIFO Stockholm Sweden Visiting address Vasagatan 11 TNS SIFO 114 78 Stockholm Sweden Visiting address Vasagatan 11 tel +46 (0)8 507 420 00 fax +46 (0)8 507 420 01 www.tns-sifo.se TNS SIFO Radioundersökningar Rapport III 2011 Projektnummer 1521102 Ulf Haraldsson

Läs mer

Uppgift 2 Mediernas publik Mediediagnos för Stina, 50

Uppgift 2 Mediernas publik Mediediagnos för Stina, 50 Uppgift 2 Mediernas publik Mediediagnos för Stina, 50 Kurs: Medie och kommunikationsvetenskap A, 30 p Kursledare: Piotr Urniaz Institutionen för kultur och medievetenskaper Umeå Universitet September 2011

Läs mer

Svenskarna och internet

Svenskarna och internet Svenskarna och internet 21 oktober 28 Ulrika Facht Forskningsinformatör NORDICOM-Sverige Göteborgs universitet URL: www.nordicom.gu.se/mediesverige E-post: ulrika.facht@nordicom.gu.se Nordicom-Sveriges

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 45 DET FÖRÄNDERLIGA SAMHÄLLET - ålderssammansättning, flyttning och hushållsstruktur i relation

Läs mer

Livslångt lärande. Ann-Charlotte Larsson och Peter Öberg 16

Livslångt lärande. Ann-Charlotte Larsson och Peter Öberg 16 Fokus på arbetsmarknad och utbildning Ann-Charlotte Larsson och Peter Öberg 16 Alla vuxna skall ges möjlighet att utvidga sina kunskaper och utveckla sin kompetens i syfte att främja personlig utveckling,

Läs mer

TNS SIFO Radioundersökningar Rapport III Projektnummer Ulf Haraldsson Siv Eriksson

TNS SIFO Radioundersökningar Rapport III Projektnummer Ulf Haraldsson Siv Eriksson TNS SIFO 114 78 Stockholm Sweden Visiting address Vasagatan 11 tel +46 (0)8 507 420 00 fax +46 (0)8 507 420 01 www.tns-sifo.se TNS SIFO Radioundersökningar Rapport III 2012 Projektnummer 1523870 Ulf Haraldsson

Läs mer

Svenskarnas värderingar av radio och tv. Klara Bové, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2015:16]

Svenskarnas värderingar av radio och tv. Klara Bové, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2015:16] Svenskarnas värderingar av radio och tv Klara Bové, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2015:16] Innehållsförteckning Information om den nationella SOM-undersökningen... 1 Tabell 1 Tabell

Läs mer

Övergripande resultat 2002-2011

Övergripande resultat 2002-2011 Övergripande resultat 2002-2011 SVT redovisar inom ramen för Public service-redovisningen (PSR) hur verksamheten bedrivits under året. Vid sidan om detta tillgängliggörs SVT:s tabeller för allmänheten

Läs mer

SOM. Förtroende för facket 1986-2006. Sören Holmberg

SOM. Förtroende för facket 1986-2006. Sören Holmberg SOM Förtroende för facket - 26 Sören Holmberg s a m h ä l l e o p i n i o n m a s s m e d i a Information om Riks-SOM SOM-institutet vid Göteborgs universitet genomför varje höst sedan en nationell frågeundersökning

Läs mer

Lokalradiosändningarna i 104,0 RIX FM Kalmar, 2007-08-31, kl. 6.00 18.00; fråga om annonsmängd och otillbörligt gynnande

Lokalradiosändningarna i 104,0 RIX FM Kalmar, 2007-08-31, kl. 6.00 18.00; fråga om annonsmängd och otillbörligt gynnande 1/6 BESLUT SB 226/08 2008-03-31 Dnr: 700/07-31 SAKEN Lokalradiosändningarna i 104,0 RIX FM Kalmar, 2007-08-31, kl. 6.00 18.00; fråga om annonsmängd och otillbörligt gynnande TILLSTÅNDSHAVARE RBS Broadcasting

Läs mer

SIFO Radioundersökningar Rapport II 2009

SIFO Radioundersökningar Rapport II 2009 SIFO Radioundersökningar Rapport II 2009 PROJEKTNUMMER 1518232 ULF HARALDSSON & ANTE ERIKSSON SIFO RESEARCH INTERNATIONAL 114 78 STOCKHOLM, VISITING ADDRESS : VASAGATAN 11 TEL : +46 (0)8 507 420 00 FAX

Läs mer

Under det senaste året har debatten om invandring intensifierats. Efter valrörelsen

Under det senaste året har debatten om invandring intensifierats. Efter valrörelsen Vänster och höger i fl yktingopinionen VÄNSTER OCH HÖGER I FLYKTINGOPINIONEN MARIE DEMKER Under det senaste året har debatten om invandring intensifierats. Efter valrörelsen 2002 har frågor kring arbetskraftsinvandring,

Läs mer

Radioundersökningar. Rapport III TNS Sifo. Radioundersökningar

Radioundersökningar. Rapport III TNS Sifo. Radioundersökningar Radioundersökningar Rapport III 2013 TNS Sifo Radioundersökningar TNS Sifo 2013 1526608 TNS Sifo Radioundersökningar Rapport III 2013, lokala områden Denna rapport omfattar data avseende radiolyssnandet

Läs mer

SVENSKT MEDIEUTBUD 2015

SVENSKT MEDIEUTBUD 2015 SVENSKT MEDIEUTBUD 2015 Myndigheten för press, radio och tv En undersökning på uppdrag av Myndigheten för press, radio och tv, genomförd av professor Kent Asp, Institutionen för journalistik, medier och

Läs mer

MAKT och MEDIER. Maktrelationer MAKTLÖSA MEDIER Theory of Powerful Media put to the test MAKTLÖSA MEDIER

MAKT och MEDIER. Maktrelationer MAKTLÖSA MEDIER Theory of Powerful Media put to the test MAKTLÖSA MEDIER MAKT och MEDIER Maktrelationer MEDIERNAS MAKT ÖVER PUBLIKEN MAKTEN ÖVER MEDIERNA All Powerful Media ALLSMÄKTIGA MEDIER 1900-1940 Magic Bullet Theory, Injektionsnålsteorin (Harold Lasswell) Theory of Powerful

Läs mer

Den 9 april 2014 meddelade TV4 att man lägger ner sina lokala nyhetsredaktioner.

Den 9 april 2014 meddelade TV4 att man lägger ner sina lokala nyhetsredaktioner. Medieförtroende i nytt medielandskap MEDIEFÖRTROENDE I NYTT MEDIELANDSKAP Lennart Weibull Den 9 april 2014 meddelade TV4 att man lägger ner sina lokala nyhetsredaktioner. Beslutet medför att 24 lokala

Läs mer

Barn och skärmtid inledning!

Barn och skärmtid inledning! BARN OCH SKÄRMTID Barn och skärmtid inledning Undersökningen är gjord på uppdrag av Digitala Livet. Digitala Livet är en satsning inom Aftonbladets partnerstudio, där Aftonbladet tillsammans med sin partner

Läs mer

De första resultaten från. Nordicom-Sveriges Mediebarometer 2015. April 2016

De första resultaten från. Nordicom-Sveriges Mediebarometer 2015. April 2016 De första resultaten från Nordicom-Sveriges Mediebarometer 2015 April 2016 Medieanvändning en vanlig dag 81 % använder internet 80 % tittar på tv på någon plattform 22 % tittar på webb-tv 65 % läser en

Läs mer

Människors vanor att läsa lokala morgontidningar har hållit sig på en förhållandevis

Människors vanor att läsa lokala morgontidningar har hållit sig på en förhållandevis Lokala nyheter morgontidningarnas starka kort Lokala nyheter morgontidningarnas starka kort Ulrika Andersson Människors vanor att läsa lokala morgontidningar har hållit sig på en förhållandevis stabil

Läs mer

MEDIER. Karin Fahlquist

MEDIER. Karin Fahlquist MEDIER Karin Fahlquist Medier KANAL som används för förmedling av Kommunikation Underhållning Teknologier som kommunicerar något till en publik Massmedia En kanal som når många människor (ungefär) samtidigt

Läs mer

Motion till riksdagen 1988/89:K409

Motion till riksdagen 1988/89:K409 Motion till riksdagen 1988/89: av Bengt Westerberg m. fl. (fp) Radiooch TV Mot. 1988/89-411 Inledning Enligt folkpartiets mening skall radio och TV i första hand ses som medel att fördjupa och förstärka

Läs mer

Barnfamiljerna och tidningsprenumerationen en relation på väg att försvagas?

Barnfamiljerna och tidningsprenumerationen en relation på väg att försvagas? Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation Dagspresskollegiet Dagspresskollegiet PM nr. 66 Barnfamiljerna och tidningsprenumerationen en relation på väg att försvagas? Ingela

Läs mer

Svenskarnas värderingar av radio och tv. Klara Bové, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [ SOM-rapport nr 2014:10 ]

Svenskarnas värderingar av radio och tv. Klara Bové, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [ SOM-rapport nr 2014:10 ] Svenskarnas värderingar av radio och tv Klara Bové, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [ SOM-rapport nr 2014:10 ] Innehållsförteckning Information om den nationella SOM-undersökningen... 3 Tabell 1 Tabell

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Direktreklam: utveckling, användning, värdering

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Direktreklam: utveckling, användning, värdering INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 51 Direktreklam: utveckling, användning, värdering Ingela Wadbring 2003 Inledning Under det senaste

Läs mer

SIFO Radioundersökningar. Rapport IV 2007

SIFO Radioundersökningar. Rapport IV 2007 SIFO Radioundersökningar Rapport IV 2007 RADIOLYSSNANDET I HELA RIKET SAMT LOKALA OMRÅDEN Undersökningsperioder: Hela Riket: 13/8-14/10 2007 Lokala områden: 19/3-1/4, 16/4-10/6, 13/8-14/10 2007 SIFO RESEARCH

Läs mer

Novus undersökning Terrordåden i Paris och medierna

Novus undersökning Terrordåden i Paris och medierna Novus undersökning Terrordåden i Paris och medierna Fältarbete genomfört av Novus Sammanställt av SVT Publik- och Utbudsanalys Metod / Om undersökningen Fältperiod: 18-19/11 2015 Antal genomförda intervjuer:

Läs mer

Institutionsförtroende under krisen. Lennart Weibull

Institutionsförtroende under krisen. Lennart Weibull Institutionsförtroende under krisen Lennart Weibull Förtroende Trovärdighet Tillförlitlighet Tillit Förtroendenivåer: Institution Organisation Individ Förtroende påverkas av: Erfarenhet av verksamhetens

Läs mer

Siten Avpixlat har en högre kännedom, 61 % känner till den, 20 % av svenska folket har någon gång läst något på den.

Siten Avpixlat har en högre kännedom, 61 % känner till den, 20 % av svenska folket har någon gång läst något på den. Rapport: Media, Julia Ceasar, Avpixlat och näthat Novus har på eget initiativ genomfört en undersökning om vad svenska folket har för kännedom om Julia Ceasar, avpixlat, snaphanen, det generella t för

Läs mer

2010-09-13 Resultatnivåns beroende av ålder och kön analys av svensk veteranfriidrott med fokus på löpgrenar

2010-09-13 Resultatnivåns beroende av ålder och kön analys av svensk veteranfriidrott med fokus på löpgrenar 1 2010-09-13 Resultatnivåns beroende av ålder och kön analys av svensk veteranfriidrott med fokus på löpgrenar av Sven Gärderud, Carl-Erik Särndal och Ivar Söderlind Sammanfattning I denna rapport använder

Läs mer

Följande kanaler ingår för närvarande i grundutbudet och kan ses analogt i alla lägenheter.

Följande kanaler ingår för närvarande i grundutbudet och kan ses analogt i alla lägenheter. KABEL-TV Brf Vetterstorp nr 1 anlitar comhem som leverantör av kabel-tv. I månadsavgiften för lägenheten ingår ett antal kanaler som ingår i comhems grundutbud. Betalkanaler utöver detta grundutbud betalar

Läs mer

Sveriges Radios Trafikredaktion

Sveriges Radios Trafikredaktion Sveriges Radios Trafikredaktion Trafikinformation - en färskvara Johan Wiberg - Arbetsledare för trafikredaktionerna i Jönköping, Göteborg och Malmö - Förvaltare för trafikredaktionens datasystem Casus

Läs mer

RADIOLYSSNANDE BÅDE STABILITET OCH FÖRÄNDRING

RADIOLYSSNANDE BÅDE STABILITET OCH FÖRÄNDRING Radiolyssnande både stabilitet och förändring RADIOLYSSNANDE BÅDE STABILITET OCH FÖRÄNDRING JAN STRID V i säger ofta att vi lever i förändringen tidevarv. Det har man säkert alltid gjort men vi tycker

Läs mer

Vissa frågor om kommersiell radio

Vissa frågor om kommersiell radio MTG Radio remissvar på Ds 2016:23 Vissa frågor om kommersiell radio MTG Radio ( MTG ) har beretts möjlighet att inkomma med synpunkter på DS 2016:23 Vissa frågor om kommersiell radio. Med anledning av

Läs mer

Euro-opinion. Åsikter om att införa euron som valuta i Sverige. Frida Vernersdotter och Sören Holmberg. [SOM-rapport nr 2013:15]

Euro-opinion. Åsikter om att införa euron som valuta i Sverige. Frida Vernersdotter och Sören Holmberg. [SOM-rapport nr 2013:15] Euro-opinion Åsikter om att införa euron som valuta i Sverige Frida Vernersdotter och Sören Holmberg [SOM-rapport nr 2013:15] Tabellförteckning Tabell 1. Åsikt om et att införa euron som valuta i Sverige

Läs mer