INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet"

Transkript

1 INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 45 DET FÖRÄNDERLIGA SAMHÄLLET - ålderssammansättning, flyttning och hushållsstruktur i relation till tidningsläsning Ulrika Andersson 23

2 Det föränderliga samhället Allting är föränderligt, åtminstone om man ska tro den gamle filosofen Herakleitos. Omvärlden befinner sig i oavbruten rörelse och förändring. För drygt år sedan levde 7 procent av Sveriges invånare i glesbygden. Idag är andelen dryga 16 procent. Fyra av fem svenskar bor sålunda i någon form av tätort - en av tre bor i någon av landets tre storstäder. Folkmängden har ökat från 8 till nära 9 miljoner mellan åren , trots att antalet döda överstigit antalet födda. Den befolkningsökning som skett har framför allt tillkommit genom en ökad invandring. Andelen utländska medborgare har under perioden legat relativt konstant, medan andelen utrikes födda ökat liksom andelen andra generationens invandrare. Det brukar talas om befolkningspyramid för att beskriva den åldersmässiga fördelningen av befolkningen. En pyramid, javisst, men för Sveriges del är den på väg att omvandlas till en upp och nervänd sådan. Andelen personer under 18 år har sedan 1975 minskat, medan andelen åringar liksom personer över 65 år ökat. De medelålders och äldre utgör alltså en allt större del av befolkningen. Även den genomsnittliga livslängden stiger. Den förväntade livslängden för män har sedan 1975 ökat med 6 år och för kvinnor med 4 år. Andelen enpersonshushåll har under de senaste tre decennierna ökat från 25 till nära 5 procent. Den största procentuella ökningen återfinns bland personer i åldersgruppen år. Men även Den ensamboende mannen i åldern år utmärker sig i statistiken, liksom kvinnan över 65. Sett till sysselsättning återfinns störst andel ensamboende bland långtidsarbetslösa och förtidspensionerade män. Fler äldre, färre yngre Den generella trenden för såväl Sverige som för övriga västländer är att befolkningen lever allt längre samtidigt som de äldre utgör en allt större del av totalbefolkningen. Andelen personer under 18 år har i Sverige minskat från 25 till 22 procent sedan Samtidigt har personer över 65 år ökat från 15 till 17 procent. Inga anmärkningsvärda förändringar kan tyckas. I de senare siffrorna ligger dock förändringen att andelen över 75 år har ökat från 6 till nära 1 procent senaste 25 åren. Likaså har andelen åringar ökat från 23 till 28 procent. Andelen medelålders och äldre i befolkningen blir alltså större och större i förhållande till de yngre. Sveriges befolkning har ökat från 8 till nära 9 miljoner sedan Detta trots att det allmänna födelsetalet oftast understigit det allmänna dödstalet. Den befolkningsökning som skett har framför allt sitt ursprung i en ökad invandring. Andelen utländska medborgare har under perioden legat relativt konstant på ca 5 procent, medan andelen utrikes födda ökat från 7 till 12 procent liksom andelen andra generationens invandrare ökat från 6 till 9 procent 1. Allt fler i de yngre åldersgrupperna väljer att först skaffa sig en ordentlig utbildning och sedan arbeta ett antal år innan familj och barn kommer in i bilden. På så sätt har medelåldern för förstföderskor ökat från 24 till 28 år de senaste decennierna. Likaså har antalet födda barn per kvinna minskat, kanske som en följd av att man skaffar barn allt senare i livet födde varje svensk kvinna i genomsnitt 2 barn, år 21 bara 1,5. Konsekvensen blir att den äldre delen av befolkningen ökar sin andel i förhållande till de yngre. Också den genomsnittliga livslängden ökar. Den förväntade medellivslängden år 22 var för män 78 år och för kvinnor 82 år. Samhällsekonomiskt leder det till att allt färre 1 Med andra generationens invandrare avses individer som är födda i Sverige men har en eller två utomlands födda föräldrar. Siffrorna som nämns gäller åren

3 människor ska försörja allt fler i framtiden. Samtidigt kommer denna utveckling att skapa ett stort antal arbetstillfällen inom de områden där äldre har särskilda behov. Figur 1 - Befolkningen efter ålder (procent) Ålder År , 26,1 24,8 24,4 24,8 24, ,8 6,6 7, 7, 6,6 5, ,6 14,9 13,6 13,9 14,1 13, ,2 13,3 15,2 14,4 13,3 13, ,9 1,7 1,8 12,6 14,2 13, , 11,8 11, 9,8 9,7 11, ,6 1, 1, 9,8 9, 8,3 75-5,8 6,6 7,6 8,1 6,1 8,9 Totalt -tal Hur ser då morgontidningsläsningen ut i de olika åldersgrupperna? Har denna förändrats över tid? Den del av befolkningen som framför allt tillhör de regelbundna morgontidningsläsarna är kvinnor och män över 5 år, d.v.s. de grupper som kommit att utgöra en allt större del av totalbefolkningen. Bland de yngre har andelen regelbundna läsare successivt minskat från 67 till 57 procent sedan mitten av 198-talet. För åldersgruppen 3-49 år har andelen minskat från 8 till 71 procent. Med regelbunden läsning avses läsning minst fem dagar i veckan. Figur 2 Morgontidningsläsning minst 5 dagar/vecka i olika åldersgrupper, (procent) Totalt år 3-49 år 5-64 år år Andelen prenumeranter har under de senaste 1 åren minskat inom samtliga åldersgrupper. Det som är något anmärkningsvärt är att andelen regelbundna läsare har legat relativt stabilt bland individer över 5 år, medan samma grupp har minskat sin andel prenumeranter från 88 till 81 procent. Även när det gäller prenumeration är det den yngre delen av befolkningen som står för den lägsta andelen bland de olika åldersgrupperna.

4 Figur 3 - Andel morgontidningsprenumeranter i olika åldersgrupper år 3-49 år 5-64 år år Som redan nämnts föder kvinnor allt färre barn allt senare. Även männens medelålder vid första barnets födelse har ökat de senaste åren. Andelen regelbundna morgontidningsläsare bland kvinnor med barn i åldrarna -15 år har under 2-talets första år legat runt 7 procent. Liksom bland kvinnorna är andelen regelbundna läsare bland männen lägre ju yngre barnen är. Dock är andelen läsare större bland män med barn i åldrarna 7-15 år, än bland kvinnor med barn i samma åldersgrupp. Först då barnen är mellan år tycks de två könen komma i kapp varandra när det gäller läsning av morgontidning. Figur 4 Morgontidningsläsning minst 5 dagar i veckan efter barnens ålder, totalt och bland män och kvinnor (procent, ackumulerade värden för åren 2-22) Regelbundenhet i morgontidningsläsning, totalt Män Kvinnor -3 år 4-6 år 7-15 år år Kommentar: Då uppgifter endast finns för åren 2-22 har dessa slagits samman till ett genomsnitt. Siffror från 22 visar att andelen morgontidningsprenumeranter totalt bland föräldrar med barn som ännu inte börjat skolan ligger på strax under 7 procent. Därefter ökar andelen successivt ju äldre barnen är. Förmodligen hänger detta samman med att barnen kräver mer uppmärksamhet och omvårdnad av sina föräldrar ju yngre de är, vilket får tillföljd att det finns allt för liten tid över för dessa män och kvinnor att hinna läsa morgontidningen.

5 Figur 5 Andel morgontidningsprenumeranter bland föräldrar fördelade efter barnens ålder, 22 (procent) år 7-15 år år Andel prenumeranter bland föräldrar med barn i följande åldrar Andelen prenumeranter ökar inte bara med barnens ålder utan också med föräldrarnas. Högst andel återfinns bland de män och kvinnor som är år och äldre, oavsett barnens ålder. Även antalet barn påverkar i hur stor utsträckning man har en morgontidningsprenumeration eller inte. Återigen är det de äldre åldersgrupperna som har en högre andel prenumeranter, oavsett om det finns 1, 2, 3 eller fler barn i familjen. Figur 6 - Andel morgontidningsprenumeranter fördelade efter föräldrarnas samt barnens ålder, 22 (procent) år 7-15 år år 2-29 år 3-39 år -49 år 5 år -

6 Figur 7 Andel morgontidningsprenumeranter fördelade efter föräldrarnas ålder samt antal barn, 22 (procent) barn 2 barn 3 + barn 2-29 år 3-39 år -49 år 5 år - Kommentar: Andelen respondenter i åldrarna 2-29 år som uppger att de har tre eller fler barn är för få för att siffrorna ska kunna ge en rättvisande bild, varför dessa har uteslutits i diagrammet. Den mobila befolkningen Sedan industrialismens genombrott under det sena 18-talet har en allt större del av den svenska befolkningen kommit att bosätta sig i större eller mindre tätorter. År 19 bodde omkring 7 procent av landets invånare i glesbygden. 195 var andelen 35 procent, för att sedan 199-talets början och framåt ligga på dryga 16 procent. Sålunda lever fyra av fem svenskar i någon form av tätort 2. Andelen invånare i de tre storstadsområdena Stockholm, Göteborg och Malmö har under perioden ökat från 3 till 34 procent av den totala befolkningen. Drygt 19 procent av den svenska befolkningen bodde år 2 i Stor-Stockholm, 9 procent Stor-Göteborg och 6 procent i Stor-Malmö. Allt fler människor har alltså under det senaste århundradet sökt sig till såväl mindre tätorter som till landets största städer. Antalet flyttande människor har sedan 198 ökat med drygt 4 procent. Ett toppår noterades runt 1998, men sedan dess har antalet flyttningar minskat något. Större delen av de flyttningar som genomförs varje år sker inom kommungränsen. Geografiskt sett är det i det flesta fall ingen stor omflyttning. I många fall flyttar man inte ens utanför den egna församlingen. Andelen flyttningar som skedde inom den egna kommunen har gått från en topp på 72 procent av det totala antalet flyttningar år 1985 till 67 procent år 2. Den typ som av flyttning som främst har ökat under de senaste 2 åren är den som sker över kommun- men inom länsgränsen. Den åldersgrupp som framför allt tillhör den mobila delen av befolkningen är personer mellan 2-29 år. Kanske beror det på att denna grupp i större utsträckning än övriga flyttar till större utbildningsorter samt till orter där det finns jobb. 2 Med tätort avses hussamlingar om minst 2 invånare, där avståndet mellan husen normalt inte överstiger 2 meter

7 Figur 8 - Inrikes omflyttningar (-tal) Inom kommungränsen Över kommungräns, men ej länsgräns Över länsgräns Totalt Figur 9 - Flyttning över kommun- men ej länsgräns 198-2, fördelat efter ålder (antal) Samtliga, år och uppåt år 2-29 år 3-39 år -49 år 5-59 år år

8 Figur 1 - Flyttningar över länsgräns 198-2, fördelat efter ålder (antal) Samtliga, år och uppåt år 2-29 år 3-39 år -49 år 5-59 år år SOM-institutets årliga undersökningar visar att regelbundenhet i morgontidningsläsning är betydligt högre bland dem som uppger sig ha bott mer än tio år i kommunen än bland dem som bott där mindre än ett år. Likaså är andelen prenumeranter bland dem som bott mindre än ett år i sin nuvarande kommun lägre än för de individer som bott mer än tio år på orten. Samma förhållandet gäller även inom de olika åldersgrupper. Bland 2-29 åringar är andelen prenumeranter överlag lägre än för den äldre delen av befolkningen, även om andelen prenumeranter bland nyinflyttade är något lägre i samtliga ålderskategorier. Följaktligen är det de nyinflyttade, den grupp som kanske framför allt kan tyckas vara i behov av information om sin nya bostadsort och kommun, som står för den lägsta andelen regelbundna läsare och prenumeranter av morgontidningar. Figur 11 Läsning av morgontidning minst 5 dagar i veckan fördelat efter antal boendeår i kommunen, (procent) > 1 år 1-1 år < 1 år

9 Figur 12 - Morgontidningsprenumeration fördelat efter antal boendeår i kommunen (procent) <1 år 1-1 år >1 år Figur 13 - Morgontidningsprenumeration fördelat efter ålder samt antal boendeår i kommunen 22 (procent) Totalt <1 år 1-1 år >1 år Huruvida man som nyinflyttad väljer att skaffa sig en tidningsprenumeration eller inte, beror inte av vilken kommun eller stad man flyttar till. SOM-institutets undersökningar visar att tendensen är densamma oavsett om man flyttar till Stockholm, Göteborg, Karlstad, Örnsköldsvik eller Krokom nyinflyttade håller sig i lägre utsträckning än övriga med en morgontidning.

10 Den singelboende människan Andelen enpersonshushåll har ökat från 25 till 47 procent mellan åren Det är framför allt personer i åldersgruppen år som ökat sitt ensamboende, men ökningen gäller överlag för alla mellan år. Den ensamboende mannen i åldern år utmärker sig särskilt i statistiken, liksom kvinnan över 65. Sett till sysselsättning återfinns störst andel ensamboende bland långtidsarbetslösa och förtidspensionerade män. Figur 14 - Läsning av morgontidning en genomsnittlig dag bland befolkningen 9-79 år efter hushållstyp (procent) En person Två personer Tre personer Fyra personer eller fler Mediebarometerns årliga mätningar av svenska folkets medievanor visar att andelen läsare av en morgontidning en genomsnittlig dag har legat relativt stabilt under de senaste tio åren. Samtliga hushållstyper har ökat sin läsning något totalt sett, även om det periodvis har gått både upp och ned i siffrorna. Tvåpersonshushållen är den grupp som har den högsta andelen läsare en genomsnittlig dag, medan hushåll med fyra eller fler personer har den lägsta andelen. Kanske kan det bero på att dessa hushåll inkluderar barn. Som vi redan tidigare konstaterat är andelen regelbundna läsare bland män och kvinnor med barn något lägre än för andra grupper. Att andelen regelbundna läsare bland ensamboende personer är så pass mycket lägre än för tvåpersonshushåll kan möjligen bero på den ekonomisk aspekten att en tidningsprenumeration kostar mer för en ensamboende än för samboende, under förutsättning att dessa delar på kostnaderna.

11 Figur 15 - Andel ensamboende personer i befolkningen år, fördelade efter ålder och kön (procent) Samtliga år 17, 17,1 18,3 18,1 19,4 2,7 21, år 17,5 2,4 21,5 24,1 25,6 23,2 28, år 8, 11, 11,7 1,7 14,3 13,2 11, år 11,9 13,4 14,5 16,3 15, 15,4 16, år 19,6 2,3 2,9 21,6 22,8 21,1 21, år 32, 33,1 31,5 32,5 31,7 32,9 32, år 53,3 52,6 52,5 53,8 51,3 51,9 51, år 19,7 21,2 21,8 22,6 23,3 22,9 24,1 Män år 16,4 17,2 18,6 16,8 21,7 2,4 23, år 17,7 2,6 22,5 23, 26,9 25,8 27, år 15,7 16,2 16,4 19, 18,1 18,2 19, år 2,6 21,6 2,7 23,1 21,8 23,4 24, år 36, 34,6 32,4 35,2 31,2 33,4 32, år 18,3 19,8 2,6 21,7 23,1 22,9 24,4 Kvinnor år 17,6 17, 17,9 19,5 17, 21, 2, år 8,1 1,4 1,1 11,5 13, 1,5 12, år 16,1 17,6 18,2 18,1 18,2 17,4 18, år 41,8 43,,8,8,1 41,3, år 65,1 64,6 66, 66,5 65,1 64,9 64, år 21,1 22,6 22,9 23,6 23,6 23, 23,8

12 Referenser: SOM-undersökningar , SOM-institutet, Göteborgs Universitet Mediebarometer , Nordicom, Göteborgs Universitet Tabeller och undersökningar från Befolkningen efter region, civilstånd, ålder och kön. År Befolkningsprogrammet: Befolkningsstatistik i sammandrag Tätorternas landareal, folkmängd och invånare 1995 och 2 Välfärdsbulletinen nr 4, 1999 Undersökningar av levnadsförhållanden (ULF) Tryck material från Statistiska Centralbyrån Befolkningsförändringar 198, 1985, 199 Befolkningsstatistik, , Folk- och bostadsräkningen 198, 1985, 199 Statistisk årsbok 1988, 21, 22

13 Dagspresskollegiet en presentation Dagspresskollegiet är ett forskningsprogram vid Institutionen för journalistik och masskommunikation, Göteborgs universitet. Programmet startades 1979, och är huvudsakligen finansierat av Tidningsutgivarna. Syftet har ända sedan starten varit att belysa dagspressens utveckling i samhället på tre sätt, framför allt ur ett publikperspektiv: Hur dagstidningsläsningen utvecklas över tid Vilka faktorer som bestämmer användningen av och uppfattningen om dagspress Samspelet mellan dagspress och andra medier Genom årliga studier av dagstidningsläsning och andra medievanor har det efterhand byggts upp en solid kunskap kring vad som över lång tid karaktäriserat den svenska allmänhetens medieval. Dagspresskollegiets PM-serie finns sedan 22 enbart på Internet Gamla rapporter kan, i de fall de inte är utgångna, beställas från Dagspresskollegiet. Se vidare där också andra publikationer finns listade.

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Tidningsläsning bland arbetslösa

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Tidningsläsning bland arbetslösa INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 44 Tidningsläsning bland arbetslösa Ulrika Andersson 3 Tidningsläsning bland arbetslösa 199-talet

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Framtidens tidningsläsare

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Framtidens tidningsläsare INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 43 Framtidens tidningsläsare Ulrika Andersson 2003 Framtidens tidningsläsare Vilka är framtidens

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet KONKURRENS ELLER KOMPLEMENT I OLIKA GRUPPER

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet KONKURRENS ELLER KOMPLEMENT I OLIKA GRUPPER INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 4 KONKURRENS ELLER KOMPLEMENT I OLIKA GRUPPER Karin Hellingwerf 23 Konkurrens eller komplement

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 46 TILL VILKET PRIS SOM HELST? - prenumeranter i förhållande till prenumerationspris Ulrika Andersson

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. PM från Dagspresskollegiet nr. 49 PRIVATANNONSÖRER I DAGSPRESSEN

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. PM från Dagspresskollegiet nr. 49 PRIVATANNONSÖRER I DAGSPRESSEN INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 49 PRIVATANNONSÖRER I DAGSPRESSEN Josefine Sternvik 2003 Dagspressens annonsmarknad Annonserna

Läs mer

Befolkning. Befolkning efter ålder 1890, 1940, 2009 och 2025 Antal i 1000-tal och procent av alla kvinnor och män

Befolkning. Befolkning efter ålder 1890, 1940, 2009 och 2025 Antal i 1000-tal och procent av alla kvinnor och män Befolkning Befolkningens utveckling 189 9 Antal i 1 -tal och folkökning ( ) Folkmängd Levande födda Döda 189 8 317 5 8 1 1 19 3 898 7 7 39 39 195 3 535 3 5 5 35 35 197 5 3 5 57 37 3 19 198 1 7 5 5 199

Läs mer

Inrikes omflyttning. www.scb.se. Från glesbygd till tätortssamhälle 1)

Inrikes omflyttning. www.scb.se. Från glesbygd till tätortssamhälle 1) Inrikes omflyttning Under 2010 registrerades i genomsnitt 3 607 flyttningar per dag hos Skatteverket. Totalt flyttade 1 156 563 personer under året vilket motsvarar var åttonde person i befolkningen. 139

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet TIDNINGAR OCH ANDRA MEDIER

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet TIDNINGAR OCH ANDRA MEDIER INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 39 TIDNINGAR OCH ANDRA MEDIER Karin Hellingwerf 3 Tidningar och andra medier Dagstidningsläsningen

Läs mer

Dagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik, medier och kommunikation. PM nr. 78

Dagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik, medier och kommunikation. PM nr. 78 Dagspresskollegiet Göteborgs universitet Institutionen för journalistik, medier och kommunikation PM nr. 78 Morgontidningsläsning på papper och webb samt prenumerationer i hushållen en tabellrapport Ingela

Läs mer

Tidningsprenumeration bland invandrare

Tidningsprenumeration bland invandrare INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION (JMG) Göteborgs universitet Dagspresskollegiet PM nr. 58 Tidningsprenumeration bland invandrare Ulrika Andersson 2005 Tidningsprenumeration bland invandrare

Läs mer

Vi fortsätter att föda fler barn

Vi fortsätter att föda fler barn Vi fortsätter att föda fler barn En historisk tillbakablick på barnafödandet i Sverige visar en uppåtgående trend under 1800-talet och kraftiga svängningar under 1900-talet. Idag beräknas kvinnor i genomsnitt

Läs mer

SVENSKARS OCH INVANDRARES

SVENSKARS OCH INVANDRARES INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 36 SVENSKARS OCH INVANDRARES MEDIEINNEHAV OCH NYHETSKONSUMTION Ingela Wadbring 2002 De som kommit

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet ATTITYDER TILL REKLAM OCH ANNONSER I OLIKA MEDIER

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet ATTITYDER TILL REKLAM OCH ANNONSER I OLIKA MEDIER INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 50 ATTITYDER TILL REKLAM OCH ANNONSER I OLIKA MEDIER Josefine Sternvik 2003 Allmänheten och reklamen

Läs mer

Befolkning efter bakgrund

Befolkning efter bakgrund Befolkning efter bakgrund Sveriges folkmängd fortsatte att öka under 2010, detta mycket tack vare ett fortsatt invandringsöverskott. Invandringen har under lång tid varit större än utvandringen i Sverige

Läs mer

Befolkningsutveckling 2016

Befolkningsutveckling 2016 170221 Befolkningsutveckling 2016 Innehållsförteckning Sammanfattande beskrivning... 2 Befolkningsutveckling 2016... 3 Befolkningen i Kronobergs län ökade med 3 259 personer under 2016... 3 Befolkningen

Läs mer

Barnfamiljerna och tidningsprenumerationen en relation på väg att försvagas?

Barnfamiljerna och tidningsprenumerationen en relation på väg att försvagas? Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation Dagspresskollegiet Dagspresskollegiet PM nr. 66 Barnfamiljerna och tidningsprenumerationen en relation på väg att försvagas? Ingela

Läs mer

Medieinnehav i hushållen hösten 2004

Medieinnehav i hushållen hösten 2004 INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION (JMG) Göteborgs universitet Dagspresskollegiet PM nr. 56 Medieinnehav i hushållen hösten 2004 Anna Olsén Antoni 2005 Medieinnehav i hushållen hösten

Läs mer

Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling

Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling Kommunstyrelseförvaltningen Ylva Petersson 215-4-27 Innehåll 1 Inledning 5 2 Befolkningsutveckling 6 3 Befolkningsförändring 7 3.1 Födda... 8 3.1.1 Födda

Läs mer

Befolkning efter bakgrund

Befolkning efter bakgrund Sveriges folkmängd fortsatte att öka under 2010, detta mycket tack vare ett fortsatt invandringsöverskott. Invandringen har under lång tid varit större än utvandringen i Sverige vilket innebär att den

Läs mer

Tidningsmarknaden i Göteborgsregionen har förändrats en hel del sedan slutet

Tidningsmarknaden i Göteborgsregionen har förändrats en hel del sedan slutet Tidningsläsning i Göteborgsregionen TIDNINGSLÄSNING I GÖTEBORGSREGIONEN ANNIKA BERGSTRÖM OCH LENNART WEIBULL Tidningsmarknaden i Göteborgsregionen har förändrats en hel del sedan slutet av 1990-talet.

Läs mer

Vilka faktorer kan påverka barnafödandet?

Vilka faktorer kan påverka barnafödandet? 29 Vilka faktorer kan påverka barnafödandet? Ålder Kvinnor och män skjuter allt längre på barnafödandet. Kvinnor och män födda 1945 var 23,9 respektive 26,6 år när de fick sitt första barn. Sedan dess

Läs mer

10 Tillgång till fritidshus

10 Tillgång till fritidshus Tillgång till fritidshus 201 10 Tillgång till fritidshus Bland de många olika former av rekreation och miljöombyte som finns för befolkningen, är en relativt vanlig form fritidsboende. Vanligast är nog

Läs mer

Dagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation. PM nr. 76

Dagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation. PM nr. 76 Dagspresskollegiet Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation PM nr. 76 Vad är prisvärt? En jämförelse mellan allt från pappersmedier till balettföreställningar Ingela Wadbring

Läs mer

Delgrupper. Uppdelningen görs efter kön, ålder, antal barn i hushållet, utbildningsnivå, födelseland och boregion.

Delgrupper. Uppdelningen görs efter kön, ålder, antal barn i hushållet, utbildningsnivå, födelseland och boregion. Delgrupper I denna bilaga delas de ensamstående upp i delgrupper. Detta görs för att undersöka om den ekonomiska situationen och dess utveckling är densamma i alla sorts ensamförälderhushåll, eller om

Läs mer

Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling

Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling Kommunstyrelseförvaltningen Ylva Petersson 2016-05-03 Innehåll 1 Inledning 5 2 Befolkningsutveckling 6 3 Befolkningsförändring 7 3.1 Födda... 8 3.1.1 Födda

Läs mer

Vilka bor i hyresrätt och hur har det förändrats?

Vilka bor i hyresrätt och hur har det förändrats? 1 (5) Handläggare Datum Sven Bergenstråhle 2005-01-31 Vilka bor i hyresrätt och hur har det förändrats? I december 2004 publicerade Statistiska centralbyrån en sammanställning från Undersökningen av levnadsförhållanden

Läs mer

De som tror på dagspressens snabba död verkar få alltmer stöd. Uppgifter om

De som tror på dagspressens snabba död verkar få alltmer stöd. Uppgifter om Morgontidningen kostar för mycket Morgontidningen kostar för mycket ULRIKA HEDMAN De som tror på dagspressens snabba död verkar få alltmer stöd. Uppgifter om det senaste årets utveckling på den amerikanska

Läs mer

Befolkningsprognos

Befolkningsprognos Rapport Befolkningsprognos 2016-2025 2016-06-21 Ulricehamns kommun Kanslifunktion Moa Fredriksson Utredare Befolkningsprognos 2016-2025 2 Innehållsförteckning Inledning... 4 Metod och antaganden... 5 Inflyttning

Läs mer

Att kurvan för dagspressens samlade upplaga har varit nedåtgående de senaste

Att kurvan för dagspressens samlade upplaga har varit nedåtgående de senaste Mot nya läsvanor? MOT NYA LÄSVANOR? ULRIKA ANDERSSON Att kurvan för dagspressens samlade upplaga har varit nedåtgående de senaste femton åren är ingen nyhet inom mediebranschen. En och annan chefredaktör

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Direktreklam: utveckling, användning, värdering

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Direktreklam: utveckling, användning, värdering INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 51 Direktreklam: utveckling, användning, värdering Ingela Wadbring 2003 Inledning Under det senaste

Läs mer

Invandring och befolkningsutveckling

Invandring och befolkningsutveckling Invandring och befolkningsutveckling JAN EKBERG De flesta som invandrat till Sverige har kommit hit som vuxna, i arbetsför och barnafödande åldrar och därmed bidragit till ett befolkningstillskott på sikt.

Läs mer

Den utrikes födda befolkningen ökar

Den utrikes födda befolkningen ökar 1 Utrikes födda Den utrikes födda befolkningen ökar Invandringen har under lång tid varit större än utvandringen i Sverige vilket innebär att den utrikes födda befolkningen fortsätter att öka. Vid årets

Läs mer

Statistikinfo 2013:12

Statistikinfo 2013:12 Statistikinfo 213:12 Hushållens sammansättning i Linköping 212 et hushåll i Linköpings kommun uppgår till 66 745. 4 procent av hushållen är ensamstående utan barn, vilket är den vanligaste hushållstypen

Läs mer

Trångboddhet skillnaderna kvarstår 1

Trångboddhet skillnaderna kvarstår 1 Trångboddhet skillnaderna kvarstår 1 Sammanfattning Generellt sett är trångboddheten låg i Sverige idag. År 2002 var cirka 15 procent av hushållen trångbodda enligt norm 3, vilken innebär att det ska finnas

Läs mer

Norrköpings folkmängd och befolkningsförändringar 2010

Norrköpings folkmängd och befolkningsförändringar 2010 Rapport nr 2011:1 5 april 2011 Norrköpings folkmängd och befolkningsförändringar 2010 Ekonomi- och styrningskontoret Charlotte Jansson, tel. 011 15 19 62 planeringochstatistik@norrkoping.se Innehållsförteckning

Läs mer

Befolkningsprognos för Sundsvalls kommun

Befolkningsprognos för Sundsvalls kommun Befolkningsprognos för Sundsvalls kommun 216-235 I Sundsvalls kommuns målbild för hållbar tillväxtstrategi, RIKARE från 212 är ett av målen att Sundsvalls kommun ska ha över 1 invånare 221. Enligt SCB:s

Läs mer

Hushållens boende 2012

Hushållens boende 2012 FS 2013:10 2013-12-19 FOKUS: STATISTIK Hushållens boende 2012 Den genomsnittliga bostadsarean per person i Norrköping är 40 kvadratmeter. Störst boendeutrymme har ensamboende kvinnor 65 år och äldre med

Läs mer

Hushållsprenumeration och morgontidningsläsning

Hushållsprenumeration och morgontidningsläsning Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation Dagspresskollegiet Dagspresskollegiet PM nr. 67 Hushållsprenumeration och morgontidningsläsning 1986-2006 Lennart Weibull 2007

Läs mer

Årsavstämning: befolkning 31/ enligt Kommunala invånarregistret. tar varje år fram. Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec

Årsavstämning: befolkning 31/ enligt Kommunala invånarregistret. tar varje år fram. Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Årsavstämning: befolkning - enligt Kommunala invånarregistret Här presenteras 2014 års preliminära statistik för befolkningsutvecklingen i Malmö. Preliminär för att den hämtas från Kommunala invånarregistret

Läs mer

MALMÖ. Preliminär befolkningsuppföljning 31:e december 2013

MALMÖ. Preliminär befolkningsuppföljning 31:e december 2013 MALMÖ Preliminär befolkningsuppföljning 31:e december 2013 Malmö stadskontor Avdelningen för samhällsplanering 2014-01-12 Vid ytterligare frågor hör av dig till: Maria Kronogård eller Elisabeth Pålsson

Läs mer

BEFOLKNINGEN I GÖTEBORGSREGIONEN 2016

BEFOLKNINGEN I GÖTEBORGSREGIONEN 2016 BEFOLKNINGEN I GÖTEBORGSREGIONEN 2016 En expansiv region med en växande befolkning Allt fler väljer att bo och leva i och redan 2017 beräknas här finnas över en miljon invånare. Befolkningen är relativt

Läs mer

Skånes befolkning 2013

Skånes befolkning 2013 EN KORT ANALYS OM SKÅNES TILLVÄXT OCH UTVECKLING mars 214 Skånes befolkning 213 Vid årsskiftet 213/14 hade Skåne en befolkning på 1 274 69, vilket var en ökning på 1 981 personer under 213. Detta var en

Läs mer

Hushållsstatistik 2012

Hushållsstatistik 2012 FS 2013:9 2013-12-11 FOKUS: STATISTIK Hushållsstatistik 2012 I Norrköping finns det 59 200 hushåll. Den vanligaste hushållstypen är ensamboende utan barn, 23 200 hushåll. flest Norrköpingsbor bor dock

Läs mer

Befolkningsprognos för Norrköping

Befolkningsprognos för Norrköping 2012-04-03 FOKUS: STATISTIK Befolkningsprognos för Norrköping 2012-2021 Förväntad fortsatt folkmängdsökning under kommande tioårsperiod Antalet barn i förskoleålder förväntas vara relativt stabilt, med

Läs mer

Göteborgarnas förhållande till Svenska kyrkan har undersökts via SOM-institutet

Göteborgarnas förhållande till Svenska kyrkan har undersökts via SOM-institutet Göteborgarnas relation till kyrka och religion Göteborgarnas relation till kyrka och religion Jan Strid Göteborgarnas förhållande till Svenska kyrkan har undersökts via SOM-institutet sedan 1990-talets

Läs mer

Statistikinfo 2014:07

Statistikinfo 2014:07 Statistikinfo 2:7 Pensionsinkomsten drygt 4 procent högre för män än för kvinnor Medelbeloppet för pensionsinkomsten var 42 procent högre för män än för kvinnor 2. Mellan 2 och 2 ökade medelbeloppet med,

Läs mer

DAGSPRESSKOLLEGIET, GÖTEBORGS UNIVERSITET LÄSVANESTUDIEN FRÅN DAGSPRESSKOLLEGIET

DAGSPRESSKOLLEGIET, GÖTEBORGS UNIVERSITET LÄSVANESTUDIEN FRÅN DAGSPRESSKOLLEGIET LÄSVANESTUDIEN FRÅN DAGSPRESSKOLLEGIET VÅREN 15 DAGSPRESSKOLLEGIET Startade 1979 Huvudfinansiär 13-17: Carl-Olov och Jenz Hamrins stiftelse i Jönköping. Tidigare finansiär 1979-12: Tidningsutgivarna (TU).

Läs mer

BEFOLKNINGSPROGNOS KALMAR KOMMUN

BEFOLKNINGSPROGNOS KALMAR KOMMUN BEFOLKNINGS KALMAR KOMMUN 216-225 Befolkningsprognos för Kalmar kommun 216-225 Innehåll Prognosresultat... 3 Närmare 7 2 fler invånare i Kalmar kommun 225 jämfört med idag... 3 Befolkningsförändringar

Läs mer

Befolkning, sysselsättning och pendling

Befolkning, sysselsättning och pendling Kommunstyrelseförvaltningen Ylva Petersson 21-3-3 Innehåll 1 Inledning 5 2 Befolkningsutveckling 6 3 Befolkningsförändring 7 3.1 Födda... 8 3.1.1 Födda i Arboga jämfört med riket, index... 8 3.1.2 Fruktsamhet...

Läs mer

Bytt är bytt och kommer inte tillbaka?

Bytt är bytt och kommer inte tillbaka? Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation Dagspresskollegiet PM nr. 64 Bytt är bytt och kommer inte tillbaka? Unga och papperstidningar av olika slag. Exemplet Stockholm

Läs mer

Bokslut Befolkning 2014

Bokslut Befolkning 2014 Bokslut Befolkning 2014 Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2014-06-30 1.0 Maria Kronogård och Necmi Ingegül Stadskontoret Avdelningen för samhällsplanering Sammanfattning

Läs mer

Papper och webb två sidor av samma mynt?

Papper och webb två sidor av samma mynt? Papper och webb två sidor av samma mynt? Papper och webb två sidor av samma mynt? Annika Bergström och Lennart Weibull Under ett drygt decennium har vi nu sett de traditionella morgontidningarna i en delvis

Läs mer

Tidningarna i ett föränderligt medielandskap

Tidningarna i ett föränderligt medielandskap Tidningarna i ett föränderligt medielandskap Lennart Weibull Tidningsläsning i Göteborgsregionen Dagspresskollegiet Göteborgs universitet Regelbunden läsning av morgontidningar i Göteborgsregionen, 1998-9

Läs mer

Vi fortsätter att föda fler barn

Vi fortsätter att föda fler barn Vi fortsätter att föda fler barn En historisk tillbakablick på barnafödandet i Sverige visar en uppåtgående trend under 18-tal et och kraftiga svängningar under 19-talet. I dag beräk nas kvinnor i genomsnitt

Läs mer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer EUROPA blir äldre I EU:s 27 medlemsländer bor 500 miljoner människor. En allt större del av befolkningen är äldre, medan andelen unga minskar. På sikt kommer det innebära att försörjningskvoten ökar. Foto:

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Internetanvändning med och utan bredband

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Internetanvändning med och utan bredband INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 65 Internetanvändning med och utan bredband Annika Bergström 2007 1 Internetanvändning med och

Läs mer

Befolkningsutvecklingen 2012

Befolkningsutvecklingen 2012 1 (6) Kommunstyrelsens kontor Kanslifunktionen Lisa Sollenborn Befolkningsutvecklingen 2012 Liten minskning under 2012 31 december 2012 hade Oxelösund 11 236 invånare, en minskning med 14 personer sedan

Läs mer

Norrköpingsfakta. Norrköpings folkmängd och befolkningsförändringar Rapport nr 2012:1 30 maj 2012 EKONOMI- OCH STYRNINGSKONTORET

Norrköpingsfakta. Norrköpings folkmängd och befolkningsförändringar Rapport nr 2012:1 30 maj 2012 EKONOMI- OCH STYRNINGSKONTORET Norrköpingsfakta Rapport nr 2012:1 30 maj 2012 Norrköpings folkmängd och befolkningsförändringar 2011 EKONOMI- OCH STYRNINGSKONTORET Innehållsförteckning Innehållsförteckning...1 Sammanfattning...2 Inledning...3

Läs mer

Prognosmetod Stadsledningsförvaltningen Åsa Henriksson Utfallsredovisning befolkningsprognos 2014

Prognosmetod Stadsledningsförvaltningen Åsa Henriksson Utfallsredovisning befolkningsprognos 2014 1(14) Stadsledningsförvaltningen Åsa Henriksson asa.henriksson@molndal.se Sändlista: Lokalberedningen Lokalstyrgruppen Utfallsredovisning befolkningsprognos 2014 Ung socionomstudent år 2015. Studier av

Läs mer

Värmlands befolkning 2035 VÄRMLANDS BEFOLKNING 2035

Värmlands befolkning 2035 VÄRMLANDS BEFOLKNING 2035 18 VÄRMLANDS BEFOLKNING 2035 1 Utgiven av Region Värmland, 2016. Datasammanställning: Attityd i Karlstad AB. Text: Linn Johansson, Region Värmland samt Attityd i Karlstad AB. Form: Lars Falkman Foto framsida:

Läs mer

Antalet personer som skriver högskoleprovet minskar

Antalet personer som skriver högskoleprovet minskar STATISTISK ANALYS Nils Olsson Utredningsavdelningen 8-563 88 4 nils.olsson@hsv.se Mer information hittar du på www.hsv.se Nummer: 26/12 Antalet personer som skriver högskoleprovet minskar Antalet personer

Läs mer

6. Barn vars föräldrar avlidit

6. Barn vars föräldrar avlidit Barn och deras familjer 2004 Under år 2004 förlorade knappt 1 000 barn i åldrarna 0 17 år sin biologiska mamma och 2 200 sin biologiska pappa. 16 barn miste båda sina föräldrar. I procent räknat blir andelen

Läs mer

Befolkning Rapport per

Befolkning Rapport per Befolkning Rapport per 2015-03-03 Kommunledningsförvaltningen Per Drysén Datum: 2015-03-03 2 (6) Sammanfattning Denna rapport lämnas månatligen med aktuella värden från KommunInvånarRegistret (KIR). Rapporten

Läs mer

Befolkningsprognos 2013-2033 Mora kommun. Näringslivs- och utvecklingsenheten

Befolkningsprognos 2013-2033 Mora kommun. Näringslivs- och utvecklingsenheten Befolkningsprognos 213-233 Mora kommun Näringslivs- och utvecklingsenheten Sammanfattning Mora kommuns befolkning vid 213 års slut uppgick till 19998 personer med en befolkningsminskning på -84 personer.

Läs mer

Sveriges Nya Geografi. Strukturella attraktivitetsfaktorer i ett lokalt utvecklingsperspektiv

Sveriges Nya Geografi. Strukturella attraktivitetsfaktorer i ett lokalt utvecklingsperspektiv Sveriges Nya Geografi Strukturella attraktivitetsfaktorer i ett lokalt utvecklingsperspektiv Strukturella attraktivitetsfaktorer kartlagd Befolkning Befolkningsutveckling 2013 Arbetsmarknad Förändring

Läs mer

Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2015-2050

Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2015-2050 Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2015-2050 Kommunnivå. Utfall, tabelldelar, antaganden - April 2015 Ett positivt födelse- och flyttningsnetto ger en fortsatt befolkningstillväxt i Uppsala kommun.

Läs mer

Statistik Nybro kommun 2015

Statistik Nybro kommun 2015 Statistik Nybro kommun 215 216-5-19 Innehåll Inledning s. 4 Befolkning s. 5 Flyttningar Nybro kommun s. 9 Befolkningsförändringar i regionen s. 13 Arbetsmarknad s. 17 Käll- och diagramhänvisning s. 22

Läs mer

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats.

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats. 2011-08-08 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur

Läs mer

Befolkningsprognos för Lunds kommun 2013

Befolkningsprognos för Lunds kommun 2013 Kommunkontoret 1 (13) Utvecklingsavdelningen 212-5-2 Jens Nilson 46-35 82 69 jens.nilson@lund.se Befolkningsprognos för Lunds kommun 213 Sammanfattning Befolkningen förväntas öka med 1 323 personer 213

Läs mer

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6.

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6. StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6 Arbetspendling till och från Västerås år 2013 [Skriv text] Konsult och Service, 721 87 Västerås 021-39 00 00, www.vasteras.se

Läs mer

Områdesbeskrivning 2017

Områdesbeskrivning 2017 Områdesbeskrivning 217 Områdesbeskrivningen beskriver Ängelholms kommun och dess olika tätorter. Det finns sju olika beskrivningar. Ängelholms kommun, Ängelholm tätort, Hjärnarp, Munka-Ljungby, Strövelstorp,

Läs mer

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Bilden av förorten så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Författare: Mats Wingborg Bilden av förorten är skriven på uppdrag av projektet Mediebild

Läs mer

BEFOLKNINGSPROGNOS NYNÄSHAMNS KOMMUN

BEFOLKNINGSPROGNOS NYNÄSHAMNS KOMMUN 1 BEFOLKNINGSPROGNOS 2016-2025 NYNÄSHAMNS KOMMUN Innehållsförteckning 2 Inledning Nynäshamns kommuns befolkningsförändring under 2015 i siffror Nynäshamns kommuns befolkningsstruktur Antaganden om födda

Läs mer

BEFOLKNINGSPROGNOS NYNÄSHAMNS KOMMUN

BEFOLKNINGSPROGNOS NYNÄSHAMNS KOMMUN 1 BEFOLKNINGSPROGNOS 2015-2024 NYNÄSHAMNS KOMMUN Innehållsförteckning 2 Inledning Nynäshamns kommuns befolkningsförändring under 2014 i siffror Nynäshamns kommuns befolkningsstruktur Antaganden om födda

Läs mer

Befolkningsprognos

Befolkningsprognos Befolkningsprognos 2015-2024 Innehållsförteckning Inledning... 1 Befolkningsförändringar Strängnäs kommun år 2014... 2 Befolkningsförändring på församlingsnivå år 2014... 3 Prognosuppföljning... 6 Befolkningsutveckling,

Läs mer

Utan invandrare stannar bussen och taxin statistik och trender

Utan invandrare stannar bussen och taxin statistik och trender Utan invandrare stannar bussen och taxin statistik och trender Juni 2014 2014-06-18 För att lösa det demografiska problemet med en åldrande befolkning behövs fler människor som kan arbeta runt om i Sverige.

Läs mer

Förra gången (F7) Officiell statistik Befolkningsstatistik. Slumpmässiga urval. Icke-slumpmässiga urval

Förra gången (F7) Officiell statistik Befolkningsstatistik. Slumpmässiga urval. Icke-slumpmässiga urval F8 Officiell statistik Befolkningsstatistik Förra gången (F7) Slumpmässiga urval OSU Stratifierat urval Systematiskt urval Enstegs gruppurval (klusterurval) Icke-slumpmässiga urval Kvoturval Frivilliga

Läs mer

Befolkningsprognos för Uppsala kommun

Befolkningsprognos för Uppsala kommun Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2017 2050 Den årliga befolkningsprognosen för Uppsala kommun sträcker sig från innevarande år till och med år 2050. Kommunprognosen redogör för väntade befolkningsförändringar

Läs mer

Befolkning efter svensk och utländsk bakgrund

Befolkning efter svensk och utländsk bakgrund 18 Befolkning efter svensk och utländsk bakgrund Annika Klintefelt Vid slutet av år 22 var 1,1 miljoner av Sveriges befolkning födda utomlands. Det motsvarar knappt 12 procent av befolkningen. Drygt 6

Läs mer

Befolkning i Halland. Källa: SCB

Befolkning i Halland. Källa: SCB Befolkning i Halland Källa: SCB Interaktiv statistik Innehållsförteckning Flera diagram i rapporten kan filtreras efter kommun, Halland och Sverige. Uppe i vänstra hörnet på sidan visas i så fall vilket

Läs mer

Befolknings utveckling 2016

Befolknings utveckling 2016 Statistik och Analys Stadsledningskontoret Befolknings utveckling 216 Under 216 växte Göteborgs befolkning med 8 4 invånare. Det är den största folkökningen i absoluta tal i modern tid! Rekordmånga nya

Läs mer

BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR VANDA 2009 Den svenskspråkiga befolkningen

BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR VANDA 2009 Den svenskspråkiga befolkningen Vanda stad A 6 : 2009 Statistik och forskning BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR VANDA 2009 Den svenskspråkiga befolkningen Prognos för hela staden 2009 2040 Prognos för storområdena 2009-2019 A6:2009 ISBN 978-952-443-304-4

Läs mer

VÄRMLANDS FRAMTIDA BEFOLKNING

VÄRMLANDS FRAMTIDA BEFOLKNING FAKTA I KORTHET Nr. 8 2015 VÄRMLANDS FRAMTIDA BEFOLKNING Foto: Øyvind Lund Hur en region utvecklas är beroende av de människor som finns i regionen. Det är människorna som bygger utvecklingen. En mångfald

Läs mer

Befolkningsprognos 2016

Befolkningsprognos 2016 KS16.712 2016-07-12 Anders Lindgren Innehåll 1 Inledning 5 1.1 Befolkningsprognoser och kommunal planering... 5 1.2 Träffsäkerheten i prognosen... 5 2 Befolkningsförändringar och prognossäkerhet 6 2.1

Läs mer

PiteåPanelen. Integration. Rapport 15. Maj 2011 Anett Karlström Kommunledningskontoret

PiteåPanelen. Integration. Rapport 15. Maj 2011 Anett Karlström Kommunledningskontoret PiteåPanelen Rapport 15 Integration Maj 2011 Anett Karlström Kommunledningskontoret Integration Piteå står inför en generationsväxling, där antal personer i arbetsför ålder minskar samtidigt som antalet

Läs mer

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012 Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011 MalmöLundregionen Augusti 2012 Rapporten är framtagen av Avdelningen för samhällsplanering, stadskontoret, Malmö stad Innehållsförteckning

Läs mer

Befolkningsförändring 1:a halvåret 2014

Befolkningsförändring 1:a halvåret 2014 FS 2014:5 2014-08-14 FOKUS: STATISTIK Befolkningsförändring 1:a halvåret 2014 Första halvåret ökade befolkningen i Norrköping med 778 personer till 134 527 personer. Födelsenetto i kommunen är 218 personer

Läs mer

Framtidens boende och bostäder

Framtidens boende och bostäder Framtidens boende och bostäder Maria Pleiborn, 2015-04-24 @MariaPleiborn Trenden idag: Det är de stora som växer på de smås bekostnad Årlig tillväxttakt i genomsnitt 1990-2012, % 1,50 Samband mellan storlek

Läs mer

Demografidagen Välkomna önskar demograferna på facebook.com/statisticssweden

Demografidagen Välkomna önskar demograferna på facebook.com/statisticssweden Demografidagen 2015 Välkomna önskar demograferna på SCB facebook.com/statisticssweden @SCB_nyheter Sveriges framtida befolkning 2015 2060 Lena Lundkvist Johan Tollebrant Andreas Raneke Örjan Hemström facebook.com/statisticssweden

Läs mer

Övergångar till högskolestudier 2016

Övergångar till högskolestudier 2016 FS 17:3 17-9-15 FOKUS: STATISTIK Övergångar till högskolestudier 16 Detta dokument redovisar två olika sätt att mäta övergångsfrekvensen till högskolestudier. Måtten mäter olika saker och olika årskullar

Läs mer

Tidningar i brevlådor, på bussar och i ställ

Tidningar i brevlådor, på bussar och i ställ Ingela Wadbring Texten är hämtad ur: Sören Holmberg och Lennart Weibull (red) Lyckan kommer, lyckan går SOM-institutet, Göteborgs universitet, rapport nr 36 Hela rapporten kan beställas via www.som.gu.se,

Läs mer

Sammanfattning. Kapitel 4: Fritidsaktiviteter i översikt. Sammanfattning 7

Sammanfattning. Kapitel 4: Fritidsaktiviteter i översikt. Sammanfattning 7 Sammanfattning 7 Sammanfattning Genom Statistiska centralbyråns Undersökningar av levnadsförhållanden (ULF) kartläggs och analyseras välfärdens utveckling fortlöpande. Undersökningarna har genomförts årligen

Läs mer

Analyser av utbildningar och studerande med fokus på: Svensk och utländsk bakgrund hos studerande inom yrkeshögskolan

Analyser av utbildningar och studerande med fokus på: Svensk och utländsk bakgrund hos studerande inom yrkeshögskolan Analyser av utbildningar och studerande med fokus på: Svensk och utländsk bakgrund hos studerande inom yrkeshögskolan yhmyndigheten.se 1 (13) Datum: 2011-11-17 Analyser av utbildningar och studerande

Läs mer

MAJORITET FÖR MER VINDKRAFT KRYMPER

MAJORITET FÖR MER VINDKRAFT KRYMPER MAJORITET FÖR MER VINDKRAFT KRYMPER PER HEDBERG T illgång på energi är en viktig komponent för länders utveckling, ekonomi och välfärd. Frågan som aktualiserats under de senaste årtionden är, inte minst

Läs mer

Barn och familj. Elisabeth Landgren Möller Karin Lundström

Barn och familj. Elisabeth Landgren Möller Karin Lundström 23 Elisabeth Landgren Möller Karin Lundström Barn och familj Livets olika skeden innebär olika familjer. Barndomens uppväxtfamilj avlöses av ungdomens flytt från föräldrahemmet till eget boende och egen

Läs mer

3. Befolkningsförändringar bland barn 1999

3. Befolkningsförändringar bland barn 1999 3. Befolkningsförändringar bland barn 1999 Stor variation i antalet födda År 1999 föddes 88 173 barn, 42 943 flickor och 45 23 pojkar. Man måste gå tillbaka ända till 193-talets krisår för att hitta ett

Läs mer

Ung Företagsamhet Vad hände sedan? Sida 1

Ung Företagsamhet Vad hände sedan? Sida 1 Ung Företagsamhet Vad hände sedan? Sida 1 Sammanfattning 13% av UF-deltagarna har startat eget efter utbildningen. 19% av respondenterna över 28 år har företagarerfarenhet. Andelen med företagarerfarenhet

Läs mer

Regional befolkningsprognos

Regional befolkningsprognos Regional befolkningsprognos Typ: Kommun Kod: 019200 Namn: Nynäshamn År: 2014-2034 Befolkningsprognos för Nynäshamns kommun gjort på SCB för period 2014-2034(bearbetat av Irina Martin) 1 Antal Personer

Läs mer

Hur formas ett land, en stad och dess invånare?

Hur formas ett land, en stad och dess invånare? Hur formas ett land, en stad och dess invånare? I Sverige har vi världens äldsta befolkningsstatistik. Redan år 1749 började Tabellverket göra sammanställningar av befolkningen i hela landet och föra statistik

Läs mer