SVENSKARS OCH INVANDRARES

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SVENSKARS OCH INVANDRARES"

Transkript

1 INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 36 SVENSKARS OCH INVANDRARES MEDIEINNEHAV OCH NYHETSKONSUMTION Ingela Wadbring 2002

2 De som kommit till Sverige som invandrare eller flyktingar, har många gånger sin bakgrund i ett samhälle där medierna inte spelar samma roll som de gör i Sverige. Mediesystemen kan vara helt olikartade, och ibland finns kanske inte några oberoende medier att tillgå alls, vare sig tryckta eller etersända. Det kan vara så att lokala tryckta medier inte har någon större spridning, det kan vara så att radio och TV är statskontrollerad och propagandistisk. Det kan dock också vara så att systemet liknar det svenska systemet allt beror på varifrån man kommer. Att tala i termer av invandrare respektive svenskar ställer alltid till problem. Invandrargruppen är heterogen men det är egentligen gruppen svenskar också. Dock, oavsett hur man väljer att definiera gruppen invandrare stöter man emellertid på patrull. Detta är inte platsen för en sådan diskussion, utan här används två typer av definitioner för att kunna jämföra svenskars och invandrares medieinnehav och mediekonsumtion: för det första används indikatorn medborgarskap, för det andra används definitionen första respektive andra generationens invandrare 1 i förhållande till svenskar, vars båda föräldrar kommer från Sverige. Syftet med PMet är att visa hur medieinnehav och medieanvändning ser ut bland invandrare i förhållande till svenskar. Allra först dock en bild över hur stor andelen invandrare är i Sverige över tid. Figur 1 Andel utländska medborgare och andel utländska födda (procent) ,6 11,3 9,2 7,8 6,7 6,7 7,5 5,1 5 5,1 4,6 5,6 6 5, Andel utländska medborgare Första generationens invandrare Källa: Befolkningsstatistik i sammandrag, SCB, Befolkningsprogrammet (2002). Andelen boende i Sverige med utländskt medborgarskap är relativt konstant, medan andelen boende som är födda utanför Sveriges gränser är nästan dubbelt så stor som för 30 år sedan. 1 Med första generationens invandrare avses de som kommit till Sverige från något annat land och med andra generationens invandrare avses de som är födda i Sverige men har en eller båda föräldrarna födda i något annat land, vare sig Norge eller Somalia. 1

3 Och om första generationens invandrare ökar, ökar också andra generationens invandrare, genom att första generationens invandrare får barn. Det innebär att det idag i Sverige finns en större andel människor som kan ha men inte nödvändigtvis behöver ha svårare att ta till sig svenska språket, och därmed svenska medier. 2 En del av dem med utländskt medborgarskap kan också betraktas som en elitgrupp i samhället. Till att börja med ska vi se hur innehavet av olika slags medier i hushållen ser ut efter medborgarskap och uppväxtförhållanden (tabell 1). Tabell 1 Medietillgång efter medborgarskap och uppväxt, 2001 (procent) Svenskt Medborgarskap Utländskt svenska föräldrar Uppväxt minst en utländsk förälder Utanför Sverige TV Kabel-TV Parabolantenn Text-TV Digital-TV/Set top box Video Persondator Internet Bredband Morgontidningspren Telefon, fast Mobiltelefon Mobil med WAP Fax CD-spelare Bärbar MP3-spelare DAB-radio DVD-spelare Antal svar Andel av befolkningen Källa: SOM-undersökningen Vi finner såväl likheter som skillnader mellan svenskar och invandrare. Vad gäller TVrelaterade medier har invandrare oavsett om karaktäristiken görs efter medborgarskap eller uppväxtförhållanden större tillgång till TV-utrustning som ta in program utanför SVT och 2 En jämförelse kan redan här göras med dataunderlaget där andelen utländska medborgare är 4 procent mot SCBs 5 procent, och andelen första generationens invandrare är 7 procent mot SCBs 11 procent. Invandrare är alltså något underrepresenterade i den undersökning som dataunderlaget kommer från. 2

4 TV4. En förklaring kan vara att invandrare oftare bor i hyresrätter (se tabell 4) och därför i större utsträckning har tillgång till framför allt kabel-tv, men det kan också vara ett aktivt val för att kunna ta in exempelvis utländska program. Dator-, nyare telefon- och musikmedier finns framför allt hos dem som är födda i Sverige men som har minst en förälder född utomlands. Förklaringen till det kan vi söka i gruppens åldersstruktur (se tabell 4); andra generationens invandrare är en mycket yngre grupp än övriga. Morgontidningsprenumeration i hushållet är det huvudsakliga medium som svenskar har tillgång till i större utsträckning än invandrare. Det är det enda textbaserade medium som efterfrågas i frågan om medietillgång i hushållet. Men att ha tillgång till medierna är inte liktydigt med att använda dem. Och på motsatt sätt kan man mycket väl använda medier som man inte har tillgång till i just hushållet; de kan ju finnas i skolan eller på arbetet istället, till exempel. I tabell 2 visas till att börja med hur nyhetskonsumtionen av tryckta medier ser ut. Tabell 2 Nyhetsanvändning av tryckta medier efter medborgarskap och uppväxt, 2001 (procent) Medborgarskap Svenskt Utländskt svenska föräldrar Uppväxt minst en utländsk förälder Utanför Sverige Morgontidning exkl. Metro Minst 5 dagar/vecka Minst 1 dag/vecka Morgontidning inkl. Metro Minst 5 dagar/vecka Minst 1 dag/vecka Kvällstidning Minst 3 dagar/vecka Minst 1 dag/vecka Utländsk dagstidning* Flera ggr/vecka Minst någon gång/vecka Minst någon gång/månad Utländsk tidskrift* Minst någon gång/vecka Minst någon gång/månad Övriga tryckta medier Bok minst 1 d/v Vecko-/månadstidning minst 1 d/v Antal svar Källa: SOM-undersökningen * Hälften så många svarande: frågan har bara ställts i en av två enkäter. 3

5 Vi finner relativt stora skillnader mellan invandrare respektive svenskar avseende användningen av tryckta medier. Morgontidningar läses i större utsträckning av svenskar men om Metro inkluderas som morgontidning och kravet för läsning sätts lågt, så är de allra flesta utländska medborgare och uppväxta utanför Sverige eller med utländska föräldrar att betrakta som tidningsläsare. Avseende läsning av kvällstidningar är skillnaderna mellan svenskar respektive invandrare små. Utländska tidningar och tidskrifter läses i betydligt större utsträckning av de som inte kan karaktäriseras som svenskar. Alldeles särskilt gäller det de som är uppvuxna utanför Sveriges gränser. För svenska vecko- och månadstidningar gäller motsatt mönster; det är huvudsakligen svenskar som läser dessa regelbundet. Avseende läsningen av böcker är skillnaden inte så stor mellan svenskar och invandrare. Tryckta medier är bara ett av flera sätt att få information om vad som händer i det omgivande samhället. Tabell 3 visar hur nyhetsanvändningen ser ut för ljud- och bildmedier, och då blir det tydligt att det framför allt är användningen av tryckta medier som är särskiljande avseende svenskars och invandrares nyhetskonsumtion. Tabell 3 Nyhetsanvändning av ljud- och bildmedier efter medborgarskap och uppväxt, 2001 (procent) Medborgarskap Svenskt Utländskt svenska föräldrar Uppväxt minst en utländsk förälder Utanför Sverige TV-nyheter, morgon Morgon-TV i SVT > 3 d/v Morgon-TV i TV4 > 3 d/v Nationella TV-nyheter, kväll Rapport > 3 d/v Aktuellt > 3 d/v Nyheterna > 3 d/v TV3 Direkt > 3 d/v Regionala TV-nyheter Regionala nyheter i SVT > 3 d/v Lokala nyheter i TV4 > 3d/v Radionyheter Ekonyheterna > 3 d/v Lokalnyheter i P4 > 3 d/v Nyheter i privat lokalradio > 3 d/v Nyheter på nätet > 3 d/v Antal svar Källa: SOM-undersökningen

6 Om morgontidningen kan sägas vara svenskarnas huvudsakliga morgonmedium, är morgon- TV invandrarnas morgonmedium. Särskilt gäller det första generationens invandrare. Nyheter i TV sända på kvällen är inte särskiljande på samma sätt. Sett till såväl medborgarskap som uppväxt är det personer med invandrarbakgrund som föredrar TV3 Direkts nyheter, medan svenskar föredrar Rapport och Aktuellt och Nyheterna i TV4 ses i ungefär samma utsträckning av alla. Motsvarande mönster ses för de regionala nyheterna: tittande på TV4s regionala nyheter är mer jämt fördelat än tittande på SVTs regionala nyheter. Radionyheter däremot, är något som främst attraherar svenskar. Undantaget är nyheter i privat lokalradio, där det istället är ålder som spelar roll; andra generationens invandrare lyssnar i stor utsträckning på dessa, men det är också en grupp som är ung. Det ses också när konsumtionen av nätnyheter studeras, där andra generationens invandrare ligger högst, och också är den yngsta gruppen. Karaktäristiken för samtliga grupper finns i tabell 4, där ett av de mest utmärkande dragen är de unga andra generationens invandrare. Tabell 4 Gruppkaraktäristik efter medborgarskap och uppväxt, 2001 (procent) Medborgarskap Svenskt Utländskt svenska föräldrar Uppväxt minst en utländsk förälder Utanför Sverige Ålder: år år år Utbildning: Låg Medel Hög Civilstånd: Ensamstående Samboende Gift Social familjetillhörighet: Arbetarfamilj Tjänstemannafamilj Högre tj.m.fam/akademiker Egenföretagare Boendetid i kommunen: I princip alltid Inflyttad, men > 10 år Inflyttad, men < 10 år Boendeförhållanden: Hyr bostaden Äger bostaden

7 Antal svar Källa: SOM-undersökningen. Men det finns också andra karaktäristika som är viktiga att påpeka som skiljer sig mellan de olika analyserade grupperna. Bland dem som är uppvuxna utanför Sverige eller har föräldrar som är uppvuxna utanför Sverige, återfinns en mindre andel personer med låg utbildning. Andra generationens invandrare är ofta ensamstående, vilket hänger samman med deras ålder. Första generationens invandrare är istället gifta i större utsträckning än svenskar. Socialt säger sig såväl utländska medborgare som första och andra generationens invandrare oftare än svenskar tillhöra arbetarfamiljer. Med tanke på att invandrare generellt har en högre utbildning än svenskar är det på ett plan motsägelsefullt. På ett annat plan är det dock helt logiskt eftersom de mer sällan än svenskar får arbete och social status i paritet med sin utbildning i Sverige. Å andra sidan är också högre tjänstemän/akademikerfamiljer överrepresenterade bland dem med utländskt medborgarskap, så det är snarast i de båda yttergrupperna som invandrare är överrepresenterade. Att invandrare bott kortare tid i den kommun de bor är föga förvånande, liksom att de i lägre grad än svenskar äger sin bostad. Det är också en konsekvens av att ha invandrat till ett annat land, alternativt vara barn till föräldrar som invandrat; boendetid och boendestatus hänger samman. Slutsats Såväl likheter som skillnader återfinns när svenskar och invandrare jämförs med avseende på medieinnehav och mediekonsumtion det sistnämnda huvudsakligen inriktat på nyheter. Likheterna och skillnader på ett övergripande plan kan sägas vara att nyheter intas av alla, men i lite olika former beroende på förutsättningar. När svensken läser morgontidningen, läser en invandrad person Metro eller ser på morgon-tv. När svensken läser veckotidningar, läser en invandrad personer utländska tidningar och tidskrifter. Det handlar framför allt om att det är olika slags medier som får stå för informationsinhämtandet. I vissa fall är det också andra faktorer än just invandring eller medborgarskap som ligger bakom såväl medieinnehav som konsumtion; att en grupp är yngre än en annan spelar också roll för mediernas betydelse i vardagslivet. 6

8 Dagspresskollegiet en presentation Dagspresskollegiet är ett forskningsprogram vid Institutionen för journalistik och masskommunikation, Göteborgs universitet. Programmet startades 1979, och är huvudsakligen finans ierat av Tidningsutgivarna. Syftet har ända sedan starten varit att belysa dagspressens utveckling i samhället på tre sätt, framför allt ur ett publikperspektiv: Hur dagstidningsläsningen utvecklas över tid Vilka faktorer som bestämmer användningen av och uppfattningen om dagspress Samspelet mellan dagspress och andra medier Genom årliga studier av dagstidningsläsning och andra medievanor har det efterhand byggts upp en solid kunskap kring vad som över lång tid karaktäriserat den svenska allmänhetens medieval. Dagspresskollegiets PM-serie finns sedan 2002 enbart på Internet Gamla rapporter kan, i de fall de inte är utgångna, beställas från Dagspresskollegiet. Se vidare där också andra publikationer finns listade. Metod De data som ligger till grund för analysen är hämtade från de nationella Riks-SOMundersökningarna som varje år sedan 1986 genomförs av SOM-institutet vid Göteborgs universitet. Varje undersökning genomförs med i det närmaste identiska förutsättningar för att resultaten från de olika åren ska vara jämförbara. Undersökningen genomförs i form av en postenkät till ett slumpmässigt urval som mellan 1992 och 1997 omfattat 2800 personer, svenska och utländska medborgare, samtliga boende i Sverige i åldrarna år. Från och med 1998 omfattar Riks-SOM-undersökningen två urval om vardera 2800 personer, där förutsättningarna är identiska och där de frågor som ställts till båda urvalen kan behandlas som ett sammanhängande datamaterial. Från och med SOMundersökningen 2000 utökades respektive urval till 3000 personer och åldersintervallet till år. Den genomsnittliga svarsfrekvensen för åren är 68 procent. Svarsfrekvensen för 2001 var 67 procent. För en närmare beskrivning av frågeformulär, genomförande och utfall hänvisas till Nilsson (2002). 3 3 Nilsson, Åsa (2002) Den nationella SOM-undersökningen 2001, i Holmberg, Sören och Weibull, Lennart (red) Det våras för politiken. Göteborg: SOM-institutet, Göteborgs universitet, rapport nr 30. 7

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet KONKURRENS ELLER KOMPLEMENT I OLIKA GRUPPER

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet KONKURRENS ELLER KOMPLEMENT I OLIKA GRUPPER INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 4 KONKURRENS ELLER KOMPLEMENT I OLIKA GRUPPER Karin Hellingwerf 23 Konkurrens eller komplement

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet TIDNINGAR OCH ANDRA MEDIER

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet TIDNINGAR OCH ANDRA MEDIER INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 39 TIDNINGAR OCH ANDRA MEDIER Karin Hellingwerf 3 Tidningar och andra medier Dagstidningsläsningen

Läs mer

Dagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik, medier och kommunikation. PM nr. 78

Dagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik, medier och kommunikation. PM nr. 78 Dagspresskollegiet Göteborgs universitet Institutionen för journalistik, medier och kommunikation PM nr. 78 Morgontidningsläsning på papper och webb samt prenumerationer i hushållen en tabellrapport Ingela

Läs mer

Tidningsprenumeration bland invandrare

Tidningsprenumeration bland invandrare INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION (JMG) Göteborgs universitet Dagspresskollegiet PM nr. 58 Tidningsprenumeration bland invandrare Ulrika Andersson 2005 Tidningsprenumeration bland invandrare

Läs mer

DAGSPRESSKOLLEGIET, GÖTEBORGS UNIVERSITET LÄSVANESTUDIEN FRÅN DAGSPRESSKOLLEGIET

DAGSPRESSKOLLEGIET, GÖTEBORGS UNIVERSITET LÄSVANESTUDIEN FRÅN DAGSPRESSKOLLEGIET LÄSVANESTUDIEN FRÅN DAGSPRESSKOLLEGIET VÅREN 15 DAGSPRESSKOLLEGIET Startade 1979 Huvudfinansiär 13-17: Carl-Olov och Jenz Hamrins stiftelse i Jönköping. Tidigare finansiär 1979-12: Tidningsutgivarna (TU).

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Internetanvändning med och utan bredband

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Internetanvändning med och utan bredband INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 65 Internetanvändning med och utan bredband Annika Bergström 2007 1 Internetanvändning med och

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 45 DET FÖRÄNDERLIGA SAMHÄLLET - ålderssammansättning, flyttning och hushållsstruktur i relation

Läs mer

Dagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation. PM nr. 76

Dagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation. PM nr. 76 Dagspresskollegiet Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation PM nr. 76 Vad är prisvärt? En jämförelse mellan allt från pappersmedier till balettföreställningar Ingela Wadbring

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. PM från Dagspresskollegiet nr. 49 PRIVATANNONSÖRER I DAGSPRESSEN

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. PM från Dagspresskollegiet nr. 49 PRIVATANNONSÖRER I DAGSPRESSEN INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 49 PRIVATANNONSÖRER I DAGSPRESSEN Josefine Sternvik 2003 Dagspressens annonsmarknad Annonserna

Läs mer

Tidningsmarknaden i Göteborgsregionen har förändrats en hel del sedan slutet

Tidningsmarknaden i Göteborgsregionen har förändrats en hel del sedan slutet Tidningsläsning i Göteborgsregionen TIDNINGSLÄSNING I GÖTEBORGSREGIONEN ANNIKA BERGSTRÖM OCH LENNART WEIBULL Tidningsmarknaden i Göteborgsregionen har förändrats en hel del sedan slutet av 1990-talet.

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet ATTITYDER TILL REKLAM OCH ANNONSER I OLIKA MEDIER

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet ATTITYDER TILL REKLAM OCH ANNONSER I OLIKA MEDIER INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 50 ATTITYDER TILL REKLAM OCH ANNONSER I OLIKA MEDIER Josefine Sternvik 2003 Allmänheten och reklamen

Läs mer

EN FÖRLORAD NYHETSGENERATION? (Eller: vill inte unga vuxna längre ha koll på läget?)

EN FÖRLORAD NYHETSGENERATION? (Eller: vill inte unga vuxna längre ha koll på läget?) EN FÖRLORAD NYHETSGENERATION? (Eller: vill inte unga vuxna längre ha koll på läget?) Jonas Ohlsson SOM-institutet Vetenskapsfestivalen 2013 100 Tidningsläsning bland unga vuxna, 1986 2012 (procent minst

Läs mer

Medieinnehav i hushållen hösten 2004

Medieinnehav i hushållen hösten 2004 INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION (JMG) Göteborgs universitet Dagspresskollegiet PM nr. 56 Medieinnehav i hushållen hösten 2004 Anna Olsén Antoni 2005 Medieinnehav i hushållen hösten

Läs mer

MEDIERS VÄRDE FÖR OLIKA GENERATIONER

MEDIERS VÄRDE FÖR OLIKA GENERATIONER Mediers värde för olika generationer MEDIERS VÄRDE FÖR OLIKA GENERATIONER Ingela Wadbring och Annika Bergström Att ha ett medium i sitt hushåll innebär i princip alltid en kostnad. En morgontidning medför

Läs mer

Papper och webb två sidor av samma mynt?

Papper och webb två sidor av samma mynt? Papper och webb två sidor av samma mynt? Papper och webb två sidor av samma mynt? Annika Bergström och Lennart Weibull Under ett drygt decennium har vi nu sett de traditionella morgontidningarna i en delvis

Läs mer

LOKALA MEDIER I GÖTEBORGSREGIONEN: ANVÄNDNING OCH SYN PÅ TILLFÖRLITLIGHET

LOKALA MEDIER I GÖTEBORGSREGIONEN: ANVÄNDNING OCH SYN PÅ TILLFÖRLITLIGHET Lokala medier i Göteborgsregionen: Användning och syn på tillförlitlighet LOKALA MEDIER I GÖTEBORGSREGIONEN: ANVÄNDNING OCH SYN PÅ TILLFÖRLITLIGHET INGELA WADBRING D et torde knappast råda någon tvekan

Läs mer

UNGAS NYHETSKONSUMTION I EN FÖRÄNDERLIG NYHETSVÄRLD

UNGAS NYHETSKONSUMTION I EN FÖRÄNDERLIG NYHETSVÄRLD Ungas nyhetskonsumtion i en föränderlig nyhetsvärld UNGAS NYHETSKONSUMTION I EN FÖRÄNDERLIG NYHETSVÄRLD JOSEFINE STERNVIK N yhetsvanor hos dagens unga har förändrats dramatiskt både om vi jämför med äldres

Läs mer

Barnfamiljerna och tidningsprenumerationen en relation på väg att försvagas?

Barnfamiljerna och tidningsprenumerationen en relation på väg att försvagas? Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation Dagspresskollegiet Dagspresskollegiet PM nr. 66 Barnfamiljerna och tidningsprenumerationen en relation på väg att försvagas? Ingela

Läs mer

Hushållsprenumeration och morgontidningsläsning

Hushållsprenumeration och morgontidningsläsning Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation Dagspresskollegiet Dagspresskollegiet PM nr. 67 Hushållsprenumeration och morgontidningsläsning 1986-2006 Lennart Weibull 2007

Läs mer

SOM. Förtroende för facket 1986-2006. Sören Holmberg

SOM. Förtroende för facket 1986-2006. Sören Holmberg SOM Förtroende för facket - 26 Sören Holmberg s a m h ä l l e o p i n i o n m a s s m e d i a Information om Riks-SOM SOM-institutet vid Göteborgs universitet genomför varje höst sedan en nationell frågeundersökning

Läs mer

En första översikt Mars 2015

En första översikt Mars 2015 Nordicom-Sveriges Medie barometer 4 En första översikt Mars 5 Nordicom-Sverige Göteborgs universitet Mediedagen 4 Andel av befolkningen 9-79 år som använder olika massmedier en genomsnittlig dag 4 (%)

Läs mer

NYHETSKONSUMTION OCH REDAKTIONELL NÄRVARO HUR VIKTIGT ÄR DET? 250 möjligheter, Jönköping, 12 september 2017 ORSA KEKEZI & ULRIKA ANDERSSON

NYHETSKONSUMTION OCH REDAKTIONELL NÄRVARO HUR VIKTIGT ÄR DET? 250 möjligheter, Jönköping, 12 september 2017 ORSA KEKEZI & ULRIKA ANDERSSON NYHETSKONSUMTION OCH REDAKTIONELL NÄRVARO HUR VIKTIGT ÄR DET? 250 möjligheter, Jönköping, 12 september 2017 ORSA KEKEZI & ULRIKA ANDERSSON Forskare Orsa Kekezi Doktorand i nationalekonomi, Jönköping University

Läs mer

Internetbarometer 2012

Internetbarometer 2012 Nordicom-Sveriges Internetbarometer 22 En bearbetning av Mediebarometern 22 September 2 2 4 5 6 7 8 9 Television (totalt) Internet (totalt) Dagstidning (totalt) Radio (totalt) Bok (totalt) Tidskrift (totalt)

Läs mer

SOM-rapport nr 2009:23 SOM. Olika kulturvanor i olika befolkningsgrupper Åsa Nilsson

SOM-rapport nr 2009:23 SOM. Olika kulturvanor i olika befolkningsgrupper Åsa Nilsson SOM-rapport nr 9:23 SOM Olika kulturvanor i olika befolkningsgrupper 1987 8 Åsa Nilsson s a m h ä l l e o p i n i o n m a s s m e d i a Innehåll Diagram s. 3 27 Information om den nationella SOM-undersökningen

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 46 TILL VILKET PRIS SOM HELST? - prenumeranter i förhållande till prenumerationspris Ulrika Andersson

Läs mer

AlliansSverige. Politik Media Kultur Livsstil. Tidsserier och resultat från den senaste SOM-undersökningen 2006

AlliansSverige. Politik Media Kultur Livsstil. Tidsserier och resultat från den senaste SOM-undersökningen 2006 AlliansSverige Politik Media Kultur Livsstil Tidsserier och resultat från den senaste SOM-undersökningen 2006 Ny bok från SOM-institutet kommer i juni Det nya Sverige Beställ den redan nu på order@som.gu.se

Läs mer

JOSEFINE STERNVIK. Ungas nyhetskonsumtion i en föränderlig nyhetsvärld

JOSEFINE STERNVIK. Ungas nyhetskonsumtion i en föränderlig nyhetsvärld Ungas nyhetskonsumtion i en föränderlig nyhetsvärld UNGAS nyhetskonsumtion i en föränderlig nyhetsvärld JOSEFINE STERNVIK N yhetsvanor hos dagens unga har förändrats dramatiskt både om vi jämför med äldres

Läs mer

NYHETER BLAND UNGA VUXNA I GÖTEBORG

NYHETER BLAND UNGA VUXNA I GÖTEBORG Nyheter bland unga vuxna i Göteborg NYHETER BLAND UNGA VUXNA I GÖTEBORG Oscar Westlund N yheter utgör en betydelsefull del av det medieinnehåll som svensken kan ta del av i olika medier såsom TV, press,

Läs mer

SOM Ungdomars uppfattningar om och förtroende för forskning. Sanna Johansson

SOM Ungdomars uppfattningar om och förtroende för forskning. Sanna Johansson SOM Ungdomars uppfattningar om och förtroende för forskning 2007 Sanna Johansson s a m h ä l l e o p i n i o n m a s s m e d i a Information om Riks-SOM 2006 SOM-institutet vid Göteborgs universitet genomför

Läs mer

Svenskarna och internet

Svenskarna och internet Svenskarna och internet 21 oktober 28 Ulrika Facht Forskningsinformatör NORDICOM-Sverige Göteborgs universitet URL: www.nordicom.gu.se/mediesverige E-post: ulrika.facht@nordicom.gu.se Nordicom-Sveriges

Läs mer

Nyhetslyssnande i Sveriges Radio Hannes Jacobsson och Åsa Nilsson [ SOM-rapport nr 2010:01 ]

Nyhetslyssnande i Sveriges Radio Hannes Jacobsson och Åsa Nilsson [ SOM-rapport nr 2010:01 ] Nyhetslyssnande i Sveriges Radio 1986-2008 Hannes Jacobsson och Åsa Nilsson [ SOM-rapport nr 2010:01 ] Information om den nationella SOMundersökningen SOM-institutet vid Göteborgs universitet genomför

Läs mer

Medievanor. Kulturproduktionens villkor Karlstad 28 oktober 2015

Medievanor. Kulturproduktionens villkor Karlstad 28 oktober 2015 Medievanor Kulturproduktionens villkor Karlstad 28 oktober 2015 Stora möjligheter och ökande klyftor Allt fler medier. Allt större tillgång till medier. Allt lättare att etablera medier. Koncentration

Läs mer

De som tror på dagspressens snabba död verkar få alltmer stöd. Uppgifter om

De som tror på dagspressens snabba död verkar få alltmer stöd. Uppgifter om Morgontidningen kostar för mycket Morgontidningen kostar för mycket ULRIKA HEDMAN De som tror på dagspressens snabba död verkar få alltmer stöd. Uppgifter om det senaste årets utveckling på den amerikanska

Läs mer

Tidningarna i ett föränderligt medielandskap

Tidningarna i ett föränderligt medielandskap Tidningarna i ett föränderligt medielandskap Lennart Weibull Tidningsläsning i Göteborgsregionen Dagspresskollegiet Göteborgs universitet Regelbunden läsning av morgontidningar i Göteborgsregionen, 1998-9

Läs mer

Nya svenskar och svenska medier Ulrika Andersson

Nya svenskar och svenska medier Ulrika Andersson Arbetsrapport nr 34 Nya svenskar och svenska medier Ulrika Andersson 1 Innehållsförteckning Förord 2 1. Inledning 3 Invandrare eller inte en definitionsfråga Studiens uppläggning 2. Från arbetskraftsinvandring

Läs mer

De första resultaten från Nordicom-Sveriges Mediebarometer mars 2014

De första resultaten från Nordicom-Sveriges Mediebarometer mars 2014 De första resultaten från Nordicom-Sveriges Mediebarometer 203 6 mars 204 Huvudrapporten kan förbeställas via info@nordicom.gu.se Pris 275 kr + moms och porto NORDICOM-Sverige Göteborgs universitet Mediedagen

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Direktreklam: utveckling, användning, värdering

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Direktreklam: utveckling, användning, värdering INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 51 Direktreklam: utveckling, användning, värdering Ingela Wadbring 2003 Inledning Under det senaste

Läs mer

Medieanvändning är en ganska utbredd sysselsättning bland ungdomar. Genom

Medieanvändning är en ganska utbredd sysselsättning bland ungdomar. Genom Ungas nyhetsvanor UNGAS NYHETSVANOR ANNIKA BERGSTRÖM Medieanvändning är en ganska utbredd sysselsättning bland ungdomar. Genom olika massmedier kan man få idéer, inspiration och förebilder som på olika

Läs mer

SOM-rapport nr 2008:11 SOM. Energiopinionen. Sören Holmberg

SOM-rapport nr 2008:11 SOM. Energiopinionen. Sören Holmberg SOM-rapport nr 08:11 SOM Energiopinionen Sören Holmberg s a m h ä l l e o p i n i o n m a s s m e d i a Information om Riks-SOM SOM-institutet vid Göteborgs universitet genomför varje höst sedan 1986

Läs mer

Mediedagen Andel av befolkningen 9-79 år som använder olika medier en genomsnittlig dag 2015 (procent) %

Mediedagen Andel av befolkningen 9-79 år som använder olika medier en genomsnittlig dag 2015 (procent) % Mediedagen 15 Andel av befolkningen 9-79 år som använder olika medier en genomsnittlig dag 15 (procent) % 8 NORDICOM-Sveriges Mediebarometer 15 Digitala plattformar Alla plattformar 1 Bio 5 Cd och vinylskiva

Läs mer

Nya svenskar och svenska medier

Nya svenskar och svenska medier Arbetsrapport nr. 34 Nya svenskar och svenska medier Ulrika Andersson Arbetsrapport nr. 34 Nya svenskar och svenska medier Ulrika Andersson ISSN 1101-4679 GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för Journalistik

Läs mer

Människors nyhetskonsumtion består inte bara av nyheter från en kanal utan

Människors nyhetskonsumtion består inte bara av nyheter från en kanal utan Svenska folkets nyhetsvanor Svenska folkets nyhetsvanor MATHIAS A. FÄRDIGH OCH JOSEFINE STERNVIK Människors nyhetskonsumtion består inte bara av nyheter från en kanal utan av flera. Före 1990-talet fanns

Läs mer

Ju mer vi är tillsammans

Ju mer vi är tillsammans Ju mer vi är tillsammans Tjugosju kapitel om politik, medier och samhälle SOM-undersökningen 2003 SOM-rapport nr 34 Sören Holmberg och Lennart Weibull (red) Redaktörer: Sören Holmberg och Lennart Weibull

Läs mer

Svenskarnas värderingar av radio och tv. Klara Bové, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2015:16]

Svenskarnas värderingar av radio och tv. Klara Bové, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2015:16] Svenskarnas värderingar av radio och tv Klara Bové, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2015:16] Innehållsförteckning Information om den nationella SOM-undersökningen... 1 Tabell 1 Tabell

Läs mer

Euro-opinion. Åsikter om att införa euron som valuta i Sverige. Frida Vernersdotter och Sören Holmberg. [SOM-rapport nr 2013:15]

Euro-opinion. Åsikter om att införa euron som valuta i Sverige. Frida Vernersdotter och Sören Holmberg. [SOM-rapport nr 2013:15] Euro-opinion Åsikter om att införa euron som valuta i Sverige Frida Vernersdotter och Sören Holmberg [SOM-rapport nr 2013:15] Tabellförteckning Tabell 1. Åsikt om et att införa euron som valuta i Sverige

Läs mer

Bytt är bytt och kommer inte tillbaka?

Bytt är bytt och kommer inte tillbaka? Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation Dagspresskollegiet PM nr. 64 Bytt är bytt och kommer inte tillbaka? Unga och papperstidningar av olika slag. Exemplet Stockholm

Läs mer

Svenskarnas värderingar av radio och tv. Klara Bové, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [ SOM-rapport nr 2014:10 ]

Svenskarnas värderingar av radio och tv. Klara Bové, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [ SOM-rapport nr 2014:10 ] Svenskarnas värderingar av radio och tv Klara Bové, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [ SOM-rapport nr 2014:10 ] Innehållsförteckning Information om den nationella SOM-undersökningen... 3 Tabell 1 Tabell

Läs mer

Public service-publiken i dag och i morgon

Public service-publiken i dag och i morgon Public service-publiken i dag och i morgon Åsa Nilsson Institutionen för journalistik & masskommunikation (JMG) SOM-institutet Göteborgs universitet MMS 7: 15 tv-kanaler-i-topp (daglig räckvidd i procent)

Läs mer

Radiolyssnande via olika apparater i befolkningen 9 79 år en genomsnittlig dag 2013 (procent)

Radiolyssnande via olika apparater i befolkningen 9 79 år en genomsnittlig dag 2013 (procent) December 2014: Radio Med anledning av SOU 2014:77 "Från analog till digital marksänd radio" passar vi på att lyfta fram hur befolkningen lyssnar på radio. Av ljudmedierna har radion den största andelen

Läs mer

MORGONTIDNINGENS STÄLLNING BLAND UNGA HÖGUTBILDADE

MORGONTIDNINGENS STÄLLNING BLAND UNGA HÖGUTBILDADE Morgontidningens ställning bland unga högutbildade MORGONTIDNINGENS STÄLLNING BLAND UNGA HÖGUTBILDADE Jonas Ohlsson H ur ska det egentligen gå för den svenska dagspressen? Allt sedan de första nyhetssajterna

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Framtidens tidningsläsare

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Framtidens tidningsläsare INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 43 Framtidens tidningsläsare Ulrika Andersson 2003 Framtidens tidningsläsare Vilka är framtidens

Läs mer

Arbetsrapport nr 7. Läsvanestudien. En tabellrapport. Rudolf Antoni och Therese Eriksson JMG. Institutionen för Journalistik och Masskommunikation

Arbetsrapport nr 7. Läsvanestudien. En tabellrapport. Rudolf Antoni och Therese Eriksson JMG. Institutionen för Journalistik och Masskommunikation JMG Institutionen för Journalistik och Masskommunikation Arbetsrapport nr 7 Läsvanestudien En tabellrapport Rudolf Antoni och Therese Eriksson Arbetsrapport nr. 7 Läsvanestudien En tabellrapport Rudolf

Läs mer

Dagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation. PM nr. 71

Dagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation. PM nr. 71 Dagspresskollegiet Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation PM nr. 71 Flerkanalspubliceringens konsekvenser: ett trendbrott i användning av kvällspress Oscar Westlund

Läs mer

Fakta om undersökningen Mediebarometern

Fakta om undersökningen Mediebarometern Fakta om undersökningen Mediebarometern Mediebarometerns huvudsakliga syfte har sedan starten 1979 varit att belysa mediers räckvidd en genomsnittlig dag. Ett slumpmässigt urval av Sveriges befolkning

Läs mer

SOM Förtroendet för Arbetsförmedlingen

SOM Förtroendet för Arbetsförmedlingen SOM-rapport nr 2009:9 SOM Förtroendet för Arbetsförmedlingen 1997 2008 Johan Martinsson Åsa Nilsson s a m h ä l l e o p i n i o n m a s s m e d i a Information om den nationella SOMundersökningen SOM-institutet

Läs mer

Förtroendet för Arbetsförmedlingen

Förtroendet för Arbetsförmedlingen Förtroendet för Arbetsförmedlingen 1997 2009 Johan Martinsson & Åsa Nilsson [ SOM-rapport nr 20:05 ] Information om den nationella SOM-undersökningen SOM-institutet vid Göteborgs universitet genomför

Läs mer

De första resultaten från. Nordicom-Sveriges Mediebarometer Mars 2017

De första resultaten från. Nordicom-Sveriges Mediebarometer Mars 2017 De första resultaten från Nordicom-Sveriges Mediebarometer 2016 Mars 2017 Medieanvändning en vanlig dag 80 % har en smart telefon 81 % tittar på tv på någon plattform 30 % tittar på webb-tv 68 % lyssnar

Läs mer

Tre rapporter. Föräldrar Cll barn 9-18 år Barn 0-8 år Barn 9-18 år

Tre rapporter. Föräldrar Cll barn 9-18 år Barn 0-8 år Barn 9-18 år Ungar & medier 215 Ungar & medier 215 Genomförs vartannat år Nu för sjä

Läs mer

De första resultaten från. Nordicom-Sveriges Mediebarometer 2015. April 2016

De första resultaten från. Nordicom-Sveriges Mediebarometer 2015. April 2016 De första resultaten från Nordicom-Sveriges Mediebarometer 2015 April 2016 Medieanvändning en vanlig dag 81 % använder internet 80 % tittar på tv på någon plattform 22 % tittar på webb-tv 65 % läser en

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 53 EN TIDNING FÖR ALLA? Om invandrares användning av och attityder till medier i allmänhet och

Läs mer

VIKTIGA EGENSKAPER HOS MORGONPRESSEN

VIKTIGA EGENSKAPER HOS MORGONPRESSEN VIKTIGA EGENSKAPER HOS MORGONPRESSEN KARIN HELLINGWERF Det utmärkande draget för svensk morgonpress utanför Stockholm har varit att den når i stort sett alla kategorier av människor. Den lokala morgontidningen

Läs mer

Survey and analysis of morningpapers

Survey and analysis of morningpapers Institutionen för Naturvetenskap, miljö och teknik Rapport 1,5 HP JMM Höstterminen 2014 Survey and analysis of morningpapers En enkätundersökning av medievanor på morgonen. Är papperstidningen på väg att

Läs mer

Nyhetsförmedling handlar om att ge människor den information de behöver och

Nyhetsförmedling handlar om att ge människor den information de behöver och Val av nyhetskanal när kriser inträffar VAL AV NYHETSKANAL NÄR KRISER INTRÄFFAR MARINA GHERSETTI Nyhetsförmedling handlar om att ge människor den information de behöver och den information de vill ha.

Läs mer

Inställningen till olika energikällor i Sveriges län

Inställningen till olika energikällor i Sveriges län Inställningen till olika energikällor i Sveriges län 1999 2004 respektive 2005 2010 Per Hedberg [SOM-rapport nr 2011:25] Information om den nationella SOM-undersökningen SOM-institutet vid Göteborgs universitet

Läs mer

Internetbarometer 2009

Internetbarometer 2009 Nordicom-Sveriges Internetbarometer 2009 Den nya mediedagen 0 20 60 80 0 Television (totalt) 83 Dagstidning (totalt) Radio (totalt) 73 77 Internet 65 Bok (totalt) 36 Traditionella medier på internet Sociala

Läs mer

Att kurvan för dagspressens samlade upplaga har varit nedåtgående de senaste

Att kurvan för dagspressens samlade upplaga har varit nedåtgående de senaste Mot nya läsvanor? MOT NYA LÄSVANOR? ULRIKA ANDERSSON Att kurvan för dagspressens samlade upplaga har varit nedåtgående de senaste femton åren är ingen nyhet inom mediebranschen. En och annan chefredaktör

Läs mer

Förtroendet för Arbetsförmedlingen. Nora Oleskog Tryggvason, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [ SOM-rapport nr 2014:18 ]

Förtroendet för Arbetsförmedlingen. Nora Oleskog Tryggvason, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [ SOM-rapport nr 2014:18 ] Förtroendet för Arbetsförmedlingen Nora Oleskog Tryggvason, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [ SOM-rapport nr 2014:18 ] Innehållsförteckning Information om den nationella SOM-undersökningen... 2 Tabell

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Vanor och bruk

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Vanor och bruk INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 33 Vanor och bruk En jämförelse mellan den vanemässiga användningen av press radio och TV och användningen

Läs mer

Nordicom-Sveriges Internetbarometer 2011 September 2012 MEDIENOTISER

Nordicom-Sveriges Internetbarometer 2011 September 2012 MEDIENOTISER Nordicom-Sveriges Internetbarometer September Television (totalt) Dagstidning (totalt) Radio (totalt) Internet Bok (totalt) Tidskrift (totalt) Mp Text-tv Cd-skiva Video/dvd Bio 4 5 6 7 8 9 85 7 67 74 6

Läs mer

utskrift från nordicom.gu.se Nordicom-Sveriges Internet barometer 2005 2006-06-21

utskrift från nordicom.gu.se Nordicom-Sveriges Internet barometer 2005 2006-06-21 utskrift från nordicom.gu.se Nordicom-Sveriges Internet barometer 2005 2006-06-21 MedieNotiser Nordicom-Sverige Göteborgs universitet Nr 2, 2006 INNEHÅLL Användning av och tillgång till massmedier Figur

Läs mer

Nyhetslandskapet i Göteborgsregionen genomgår ständigt förändringar. Från att

Nyhetslandskapet i Göteborgsregionen genomgår ständigt förändringar. Från att NYHETSVANOR MED LOKAL ANKNYTNING ANNIKA BERGSTRÖM Nyhetslandskapet i Göteborgsregionen genomgår ständigt förändringar. Från att under många år haft ett stabilt antal aktörer Göteborgs-Posten och Arbetet

Läs mer

Vad vill svenska folket se på TV? Och stämmer i så fall tittarnas önskemål

Vad vill svenska folket se på TV? Och stämmer i så fall tittarnas önskemål TV-tittarnas programpreferenser och TV-kanalernas programutbud TV-TITTARNAS PROGRAMPREFERENSER OCH TV-KANALERNAS PROGRAMUTBUD KENT ASP Vad vill svenska folket se på TV? Och stämmer i så fall tittarnas

Läs mer

Nyheter utgör en väsentlig del av de flesta människors vardag, varje dag och

Nyheter utgör en väsentlig del av de flesta människors vardag, varje dag och Nyheter i lurar, på papper och skärmar NYHETER I LURAR, PÅ PAPPER OCH SKÄRMAR Om nyhetsanvändning i Göteborgsregionen ANNIKA BERGSTRÖM OCH INGELA WADBRING Nyheter utgör en väsentlig del av de flesta människors

Läs mer

Skiftande mediepreferenser för annonser

Skiftande mediepreferenser för annonser Skiftande mediepreferenser för annonser Skiftande mediepreferenser för annonser Björn Danielsson och MARIE GRUSELL I Sverige var dagspressen under en lång period den dominerande kanalen för annonsering.

Läs mer

Filmvanor och -attityder 2013. Nora Oleskog Tryggvason, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [ SOM-rapport nr 2014:19 ]

Filmvanor och -attityder 2013. Nora Oleskog Tryggvason, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [ SOM-rapport nr 2014:19 ] Filmvanor och -attityder 2013 Nora Oleskog Tryggvason, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [ SOM-rapport nr 2014:19 ] Innehållsförteckning Information om den nationella SOM-undersökningen... 2 Undersökningens

Läs mer

Tidningar i brevlådor, på bussar och i ställ

Tidningar i brevlådor, på bussar och i ställ Ingela Wadbring Texten är hämtad ur: Sören Holmberg och Lennart Weibull (red) Lyckan kommer, lyckan går SOM-institutet, Göteborgs universitet, rapport nr 36 Hela rapporten kan beställas via www.som.gu.se,

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Tidningsläsning bland arbetslösa

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Tidningsläsning bland arbetslösa INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 44 Tidningsläsning bland arbetslösa Ulrika Andersson 3 Tidningsläsning bland arbetslösa 199-talet

Läs mer

Medborgarna online. Annika Bergström. Hushållens nya medietekniker

Medborgarna online. Annika Bergström. Hushållens nya medietekniker Medborgarna online Medborgarna online Annika Bergström Samtidigt som internet tagit plats i många människors vardag finns det fortfarande betydande skillnader i tillgång och användning. Även om dessa ser

Läs mer

Bredband viktigt för internetanvändningen

Bredband viktigt för internetanvändningen Bredband viktigt för internetanvändningen Bredband viktigt för internetanvändningen Annika Bergström Idag pågår många verksamheter parallellt: i verkliga livet och på nätet. Nätuppkoppling tas många gånger

Läs mer

Sedan flera år har vi kunnat konstatera att radiolyssnandet har minskat i Sverige.

Sedan flera år har vi kunnat konstatera att radiolyssnandet har minskat i Sverige. Radiolyssnandet 2008 i Göteborg Radiolyssnandet 2008 i Göteborg Jan Strid Sedan flera år har vi kunnat konstatera att radiolyssnandet har minskat i Sverige. Trots att vi fått fler kanaler att lyssna till

Läs mer

Vi får allt mer tekniktäta hem, det skvallrar inte minst reklambergen om som

Vi får allt mer tekniktäta hem, det skvallrar inte minst reklambergen om som Den fjärde vågen DEN FJÄRDE VÅGEN ANNIKA BERGSTRÖM Vi får allt mer tekniktäta hem, det skvallrar inte minst reklambergen om som dyker ner i brevlådan var och varannan dag. Vi föreslås köpa stora, platta

Läs mer

JMG. Fokus på unga vuxna. Sociala förändringar och växande medieutbud skapar nya medievanor bland unga. Arbetsrapport nr. 46.

JMG. Fokus på unga vuxna. Sociala förändringar och växande medieutbud skapar nya medievanor bland unga. Arbetsrapport nr. 46. JMG Institutionen för Journalistik och Masskommunikation Arbetsrapport nr. 46 Fokus på unga vuxna Sociala förändringar och växande medieutbud skapar nya medievanor bland unga Ulrika Andersson Arbetsrapport

Läs mer

Redovisnings-grupper och befolkningstal

Redovisnings-grupper och befolkningstal Bilaga 2 Redovisnings-grupper och befolkningstal I denna bilaga skall vi närmare definiera de vanligast förekomande redovisningsgrupper som används i rapporten samt det antal individer som respektive grupp

Läs mer

Befolkning efter svensk och utländsk bakgrund

Befolkning efter svensk och utländsk bakgrund 18 Befolkning efter svensk och utländsk bakgrund Annika Klintefelt Vid slutet av år 22 var 1,1 miljoner av Sveriges befolkning födda utomlands. Det motsvarar knappt 12 procent av befolkningen. Drygt 6

Läs mer

Läser någon längre? Ulrika Facht Karin Hellingwerf. Nordicom.gu.se

Läser någon längre? Ulrika Facht Karin Hellingwerf. Nordicom.gu.se Läser någon längre? Ulrika Facht Karin Hellingwerf Nordicom.gu.se Andel av befolkningen 9-79 år som använder olika medier en genomsnittlig dag 15 (procent) Alla plattformar Internet (totalt) Television

Läs mer

Radio kanaler, plattformar och förtroende

Radio kanaler, plattformar och förtroende Radio kanaler, plattformar och förtroende Radio kanaler, plattformar och förtroende Annika Bergström M assmediesystemet växer in i den digitala kommunikationsteknologin med allt vad det innebär av interaktivitet,

Läs mer

Internetbarometer 2010

Internetbarometer 2010 Nordicom-Sveriges Internetbarometer 21 Den nya mediedagen 1 2 5 6 7 8 9 1 Television (totalt) Dagstidning (totalt) Radio (totalt) Internet (totalt) Bok (totalt) Tidskrift (totalt) Datorspel (totalt) 14

Läs mer

FÖRTROENDET FÖR MASSMEDIER

FÖRTROENDET FÖR MASSMEDIER Förtroendet för massmedier FÖRTROENDET FÖR MASSMEDIER LENNART WEIBULL E n grundtanke i all opinionsbildning är att det inte bara är budskapet som är det viktiga: det handlar även om vem som framför det.

Läs mer

Förtroendet för Arbetsförmedlingen. Sofia Arkhede, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2015:2]

Förtroendet för Arbetsförmedlingen. Sofia Arkhede, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2015:2] Förtroendet för Arbetsförmedlingen Sofia Arkhede, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2015:2] Innehållsförteckning Information om den nationella SOM-undersökningen... 2 Tabell 1 Förtroende

Läs mer

ÖKAD POLARISERING I MORGONTIDNINGSLÄSNINGEN

ÖKAD POLARISERING I MORGONTIDNINGSLÄSNINGEN Ökad polarisering i morgontidningsläsningen ÖKAD POLARISERING I MORGONTIDNINGSLÄSNINGEN INGELA WADBRING OCH ULRIKA HEDMAN A tt göra framtidsscenarier är svårt. Mycket svårt. Ofta görs förutsägelser inför

Läs mer

Uppgift 2 Mediernas publik Mediediagnos för Stina, 50

Uppgift 2 Mediernas publik Mediediagnos för Stina, 50 Uppgift 2 Mediernas publik Mediediagnos för Stina, 50 Kurs: Medie och kommunikationsvetenskap A, 30 p Kursledare: Piotr Urniaz Institutionen för kultur och medievetenskaper Umeå Universitet September 2011

Läs mer

Ingela Wadbring. Mätta morgontidningar

Ingela Wadbring. Mätta morgontidningar Mätta morgontidningar Mätta morgontidningar Ingela Wadbring D et finns en stark norm som säger att det är viktigt att människor tar del av nyheter. Det är genom att hålla oss informerade om allmänna samhällsangelägenheter

Läs mer

EN VANLIG DAG: OM VARDAGSAKTIVITET OCH MEDIEEXPONERING

EN VANLIG DAG: OM VARDAGSAKTIVITET OCH MEDIEEXPONERING En vanlig dag: om vardagsaktivitet och medieexponering EN VANLIG DAG: OM VARDAGSAKTIVITET OCH MEDIEEXPONERING LENNART WEIBULL D en som är intresserad av att med kvantitativa metoder undersöka mänskligt

Läs mer

Variabelbok år 2000. World Internet Institute Frågepaket - Sverigepanel

Variabelbok år 2000. World Internet Institute Frågepaket - Sverigepanel Variabelbok år 2000 World Internet Institute Frågepaket - Sverigepanel Upplaga 1, version 1 2003-03-26 Denna variabelbok ligger till grund för förändringar. Kod XXY, XX=årtal, Y lika undersökningstillfälle

Läs mer

Christer Clerwall. Nyhetskonsumtion i Värmland

Christer Clerwall. Nyhetskonsumtion i Värmland Nyhetskonsumtion i Värmland Nyhetskonsumtion i Värmland Christer Clerwall A tt titta på, att lyssna på, att ta del av, nyheter är en viktigt för många människor. Nyheterna, som en del i medieutbudet, har

Läs mer

Hushållens boende 2012

Hushållens boende 2012 FS 2013:10 2013-12-19 FOKUS: STATISTIK Hushållens boende 2012 Den genomsnittliga bostadsarean per person i Norrköping är 40 kvadratmeter. Störst boendeutrymme har ensamboende kvinnor 65 år och äldre med

Läs mer

Det fanns en tid då nya medier i Sverige fick sitt första genomslag i Skåne. Idag

Det fanns en tid då nya medier i Sverige fick sitt första genomslag i Skåne. Idag Gamla och nya medier i Skåne GAMLA OCH NYA MEDIER I SKÅNE Lennart Weibull Det fanns en tid då nya medier i Sverige fick sitt första genomslag i Skåne. Idag är det nästan glömt, eftersom medieinnovationer

Läs mer

KULTURVANOR OCH LIVSSTIL I SVERIGE 2008 En rapport framtagen för Kulturrådet av SOM-institutet vid Göteborgs universitet

KULTURVANOR OCH LIVSSTIL I SVERIGE 2008 En rapport framtagen för Kulturrådet av SOM-institutet vid Göteborgs universitet KULTURVANOR OCH LIVSSTIL I SVERIGE 2008 En rapport framtagen för Kulturrådet av SOM-institutet vid Göteborgs universitet Kontaktpersoner: SOM-institutet, Åsa Nilsson: asa.nilsson@som.gu.se Kulturrådet,

Läs mer

Kulturvanor i svenska städer. Författare: Josefine Bové [SOM-rapport nr 2016:34]

Kulturvanor i svenska städer. Författare: Josefine Bové [SOM-rapport nr 2016:34] Kulturvanor i svenska städer Författare: Josefine Bové [SOM-rapport nr 2016:34] Innehåll Information om den nationella SOM-undersökningen... 3 Tabell 1. Teaterligan I vilken stad går invånarna på mest

Läs mer

Under rubriken Kommentarer har vi lagt in viktiga påpekanden från volontärerna.

Under rubriken Kommentarer har vi lagt in viktiga påpekanden från volontärerna. 1 Enkätstudie 214 Riktat till volontärer inom IM Vid 214 års enkätstudie har ca 7 personer haft möjlighet att besvara ett stort antal frågor som rör dem som personer, deras syn på stödet från IM samt hur

Läs mer