SVENSKARS OCH INVANDRARES

Transkript

1 INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 36 SVENSKARS OCH INVANDRARES MEDIEINNEHAV OCH NYHETSKONSUMTION Ingela Wadbring 2002

2 De som kommit till Sverige som invandrare eller flyktingar, har många gånger sin bakgrund i ett samhälle där medierna inte spelar samma roll som de gör i Sverige. Mediesystemen kan vara helt olikartade, och ibland finns kanske inte några oberoende medier att tillgå alls, vare sig tryckta eller etersända. Det kan vara så att lokala tryckta medier inte har någon större spridning, det kan vara så att radio och TV är statskontrollerad och propagandistisk. Det kan dock också vara så att systemet liknar det svenska systemet allt beror på varifrån man kommer. Att tala i termer av invandrare respektive svenskar ställer alltid till problem. Invandrargruppen är heterogen men det är egentligen gruppen svenskar också. Dock, oavsett hur man väljer att definiera gruppen invandrare stöter man emellertid på patrull. Detta är inte platsen för en sådan diskussion, utan här används två typer av definitioner för att kunna jämföra svenskars och invandrares medieinnehav och mediekonsumtion: för det första används indikatorn medborgarskap, för det andra används definitionen första respektive andra generationens invandrare 1 i förhållande till svenskar, vars båda föräldrar kommer från Sverige. Syftet med PMet är att visa hur medieinnehav och medieanvändning ser ut bland invandrare i förhållande till svenskar. Allra först dock en bild över hur stor andelen invandrare är i Sverige över tid. Figur 1 Andel utländska medborgare och andel utländska födda (procent) ,6 11,3 9,2 7,8 6,7 6,7 7,5 5,1 5 5,1 4,6 5,6 6 5, Andel utländska medborgare Första generationens invandrare Källa: Befolkningsstatistik i sammandrag, SCB, Befolkningsprogrammet (2002). Andelen boende i Sverige med utländskt medborgarskap är relativt konstant, medan andelen boende som är födda utanför Sveriges gränser är nästan dubbelt så stor som för 30 år sedan. 1 Med första generationens invandrare avses de som kommit till Sverige från något annat land och med andra generationens invandrare avses de som är födda i Sverige men har en eller båda föräldrarna födda i något annat land, vare sig Norge eller Somalia. 1

3 Och om första generationens invandrare ökar, ökar också andra generationens invandrare, genom att första generationens invandrare får barn. Det innebär att det idag i Sverige finns en större andel människor som kan ha men inte nödvändigtvis behöver ha svårare att ta till sig svenska språket, och därmed svenska medier. 2 En del av dem med utländskt medborgarskap kan också betraktas som en elitgrupp i samhället. Till att börja med ska vi se hur innehavet av olika slags medier i hushållen ser ut efter medborgarskap och uppväxtförhållanden (tabell 1). Tabell 1 Medietillgång efter medborgarskap och uppväxt, 2001 (procent) Svenskt Medborgarskap Utländskt svenska föräldrar Uppväxt minst en utländsk förälder Utanför Sverige TV Kabel-TV Parabolantenn Text-TV Digital-TV/Set top box Video Persondator Internet Bredband Morgontidningspren Telefon, fast Mobiltelefon Mobil med WAP Fax CD-spelare Bärbar MP3-spelare DAB-radio DVD-spelare Antal svar Andel av befolkningen Källa: SOM-undersökningen Vi finner såväl likheter som skillnader mellan svenskar och invandrare. Vad gäller TVrelaterade medier har invandrare oavsett om karaktäristiken görs efter medborgarskap eller uppväxtförhållanden större tillgång till TV-utrustning som ta in program utanför SVT och 2 En jämförelse kan redan här göras med dataunderlaget där andelen utländska medborgare är 4 procent mot SCBs 5 procent, och andelen första generationens invandrare är 7 procent mot SCBs 11 procent. Invandrare är alltså något underrepresenterade i den undersökning som dataunderlaget kommer från. 2

4 TV4. En förklaring kan vara att invandrare oftare bor i hyresrätter (se tabell 4) och därför i större utsträckning har tillgång till framför allt kabel-tv, men det kan också vara ett aktivt val för att kunna ta in exempelvis utländska program. Dator-, nyare telefon- och musikmedier finns framför allt hos dem som är födda i Sverige men som har minst en förälder född utomlands. Förklaringen till det kan vi söka i gruppens åldersstruktur (se tabell 4); andra generationens invandrare är en mycket yngre grupp än övriga. Morgontidningsprenumeration i hushållet är det huvudsakliga medium som svenskar har tillgång till i större utsträckning än invandrare. Det är det enda textbaserade medium som efterfrågas i frågan om medietillgång i hushållet. Men att ha tillgång till medierna är inte liktydigt med att använda dem. Och på motsatt sätt kan man mycket väl använda medier som man inte har tillgång till i just hushållet; de kan ju finnas i skolan eller på arbetet istället, till exempel. I tabell 2 visas till att börja med hur nyhetskonsumtionen av tryckta medier ser ut. Tabell 2 Nyhetsanvändning av tryckta medier efter medborgarskap och uppväxt, 2001 (procent) Medborgarskap Svenskt Utländskt svenska föräldrar Uppväxt minst en utländsk förälder Utanför Sverige Morgontidning exkl. Metro Minst 5 dagar/vecka Minst 1 dag/vecka Morgontidning inkl. Metro Minst 5 dagar/vecka Minst 1 dag/vecka Kvällstidning Minst 3 dagar/vecka Minst 1 dag/vecka Utländsk dagstidning* Flera ggr/vecka Minst någon gång/vecka Minst någon gång/månad Utländsk tidskrift* Minst någon gång/vecka Minst någon gång/månad Övriga tryckta medier Bok minst 1 d/v Vecko-/månadstidning minst 1 d/v Antal svar Källa: SOM-undersökningen * Hälften så många svarande: frågan har bara ställts i en av två enkäter. 3

5 Vi finner relativt stora skillnader mellan invandrare respektive svenskar avseende användningen av tryckta medier. Morgontidningar läses i större utsträckning av svenskar men om Metro inkluderas som morgontidning och kravet för läsning sätts lågt, så är de allra flesta utländska medborgare och uppväxta utanför Sverige eller med utländska föräldrar att betrakta som tidningsläsare. Avseende läsning av kvällstidningar är skillnaderna mellan svenskar respektive invandrare små. Utländska tidningar och tidskrifter läses i betydligt större utsträckning av de som inte kan karaktäriseras som svenskar. Alldeles särskilt gäller det de som är uppvuxna utanför Sveriges gränser. För svenska vecko- och månadstidningar gäller motsatt mönster; det är huvudsakligen svenskar som läser dessa regelbundet. Avseende läsningen av böcker är skillnaden inte så stor mellan svenskar och invandrare. Tryckta medier är bara ett av flera sätt att få information om vad som händer i det omgivande samhället. Tabell 3 visar hur nyhetsanvändningen ser ut för ljud- och bildmedier, och då blir det tydligt att det framför allt är användningen av tryckta medier som är särskiljande avseende svenskars och invandrares nyhetskonsumtion. Tabell 3 Nyhetsanvändning av ljud- och bildmedier efter medborgarskap och uppväxt, 2001 (procent) Medborgarskap Svenskt Utländskt svenska föräldrar Uppväxt minst en utländsk förälder Utanför Sverige TV-nyheter, morgon Morgon-TV i SVT > 3 d/v Morgon-TV i TV4 > 3 d/v Nationella TV-nyheter, kväll Rapport > 3 d/v Aktuellt > 3 d/v Nyheterna > 3 d/v TV3 Direkt > 3 d/v Regionala TV-nyheter Regionala nyheter i SVT > 3 d/v Lokala nyheter i TV4 > 3d/v Radionyheter Ekonyheterna > 3 d/v Lokalnyheter i P4 > 3 d/v Nyheter i privat lokalradio > 3 d/v Nyheter på nätet > 3 d/v Antal svar Källa: SOM-undersökningen

6 Om morgontidningen kan sägas vara svenskarnas huvudsakliga morgonmedium, är morgon- TV invandrarnas morgonmedium. Särskilt gäller det första generationens invandrare. Nyheter i TV sända på kvällen är inte särskiljande på samma sätt. Sett till såväl medborgarskap som uppväxt är det personer med invandrarbakgrund som föredrar TV3 Direkts nyheter, medan svenskar föredrar Rapport och Aktuellt och Nyheterna i TV4 ses i ungefär samma utsträckning av alla. Motsvarande mönster ses för de regionala nyheterna: tittande på TV4s regionala nyheter är mer jämt fördelat än tittande på SVTs regionala nyheter. Radionyheter däremot, är något som främst attraherar svenskar. Undantaget är nyheter i privat lokalradio, där det istället är ålder som spelar roll; andra generationens invandrare lyssnar i stor utsträckning på dessa, men det är också en grupp som är ung. Det ses också när konsumtionen av nätnyheter studeras, där andra generationens invandrare ligger högst, och också är den yngsta gruppen. Karaktäristiken för samtliga grupper finns i tabell 4, där ett av de mest utmärkande dragen är de unga andra generationens invandrare. Tabell 4 Gruppkaraktäristik efter medborgarskap och uppväxt, 2001 (procent) Medborgarskap Svenskt Utländskt svenska föräldrar Uppväxt minst en utländsk förälder Utanför Sverige Ålder: år år år Utbildning: Låg Medel Hög Civilstånd: Ensamstående Samboende Gift Social familjetillhörighet: Arbetarfamilj Tjänstemannafamilj Högre tj.m.fam/akademiker Egenföretagare Boendetid i kommunen: I princip alltid Inflyttad, men > 10 år Inflyttad, men < 10 år Boendeförhållanden: Hyr bostaden Äger bostaden

7 Antal svar Källa: SOM-undersökningen. Men det finns också andra karaktäristika som är viktiga att påpeka som skiljer sig mellan de olika analyserade grupperna. Bland dem som är uppvuxna utanför Sverige eller har föräldrar som är uppvuxna utanför Sverige, återfinns en mindre andel personer med låg utbildning. Andra generationens invandrare är ofta ensamstående, vilket hänger samman med deras ålder. Första generationens invandrare är istället gifta i större utsträckning än svenskar. Socialt säger sig såväl utländska medborgare som första och andra generationens invandrare oftare än svenskar tillhöra arbetarfamiljer. Med tanke på att invandrare generellt har en högre utbildning än svenskar är det på ett plan motsägelsefullt. På ett annat plan är det dock helt logiskt eftersom de mer sällan än svenskar får arbete och social status i paritet med sin utbildning i Sverige. Å andra sidan är också högre tjänstemän/akademikerfamiljer överrepresenterade bland dem med utländskt medborgarskap, så det är snarast i de båda yttergrupperna som invandrare är överrepresenterade. Att invandrare bott kortare tid i den kommun de bor är föga förvånande, liksom att de i lägre grad än svenskar äger sin bostad. Det är också en konsekvens av att ha invandrat till ett annat land, alternativt vara barn till föräldrar som invandrat; boendetid och boendestatus hänger samman. Slutsats Såväl likheter som skillnader återfinns när svenskar och invandrare jämförs med avseende på medieinnehav och mediekonsumtion det sistnämnda huvudsakligen inriktat på nyheter. Likheterna och skillnader på ett övergripande plan kan sägas vara att nyheter intas av alla, men i lite olika former beroende på förutsättningar. När svensken läser morgontidningen, läser en invandrad person Metro eller ser på morgon-tv. När svensken läser veckotidningar, läser en invandrad personer utländska tidningar och tidskrifter. Det handlar framför allt om att det är olika slags medier som får stå för informationsinhämtandet. I vissa fall är det också andra faktorer än just invandring eller medborgarskap som ligger bakom såväl medieinnehav som konsumtion; att en grupp är yngre än en annan spelar också roll för mediernas betydelse i vardagslivet. 6

8 Dagspresskollegiet en presentation Dagspresskollegiet är ett forskningsprogram vid Institutionen för journalistik och masskommunikation, Göteborgs universitet. Programmet startades 1979, och är huvudsakligen finans ierat av Tidningsutgivarna. Syftet har ända sedan starten varit att belysa dagspressens utveckling i samhället på tre sätt, framför allt ur ett publikperspektiv: Hur dagstidningsläsningen utvecklas över tid Vilka faktorer som bestämmer användningen av och uppfattningen om dagspress Samspelet mellan dagspress och andra medier Genom årliga studier av dagstidningsläsning och andra medievanor har det efterhand byggts upp en solid kunskap kring vad som över lång tid karaktäriserat den svenska allmänhetens medieval. Dagspresskollegiets PM-serie finns sedan 2002 enbart på Internet Gamla rapporter kan, i de fall de inte är utgångna, beställas från Dagspresskollegiet. Se vidare där också andra publikationer finns listade. Metod De data som ligger till grund för analysen är hämtade från de nationella Riks-SOMundersökningarna som varje år sedan 1986 genomförs av SOM-institutet vid Göteborgs universitet. Varje undersökning genomförs med i det närmaste identiska förutsättningar för att resultaten från de olika åren ska vara jämförbara. Undersökningen genomförs i form av en postenkät till ett slumpmässigt urval som mellan 1992 och 1997 omfattat 2800 personer, svenska och utländska medborgare, samtliga boende i Sverige i åldrarna år. Från och med 1998 omfattar Riks-SOM-undersökningen två urval om vardera 2800 personer, där förutsättningarna är identiska och där de frågor som ställts till båda urvalen kan behandlas som ett sammanhängande datamaterial. Från och med SOMundersökningen 2000 utökades respektive urval till 3000 personer och åldersintervallet till år. Den genomsnittliga svarsfrekvensen för åren är 68 procent. Svarsfrekvensen för 2001 var 67 procent. För en närmare beskrivning av frågeformulär, genomförande och utfall hänvisas till Nilsson (2002). 3 3 Nilsson, Åsa (2002) Den nationella SOM-undersökningen 2001, i Holmberg, Sören och Weibull, Lennart (red) Det våras för politiken. Göteborg: SOM-institutet, Göteborgs universitet, rapport nr 30. 7