Människors nyhetskonsumtion består inte bara av nyheter från en kanal utan

Transkript

1 Svenska folkets nyhetsvanor Svenska folkets nyhetsvanor MATHIAS A. FÄRDIGH OCH JOSEFINE STERNVIK Människors nyhetskonsumtion består inte bara av nyheter från en kanal utan av flera. Före 1990-talet fanns det en praktisk möjlighet att ta del av allt nyhetsutbud som publicerades i våra stora massmedier såväl i morgontidningar och kvällstidningar, som i radion och televisionen. Utbudets omfattning och publiceringstider gjorde att risken för kollision mellan det olika nyhetsmaterialet var mycket liten. Nyhetsmedier fungerade oftast som komplement; morgontidningsnyheter på morgonen, Lunchekot under dagen i kombination med kvällstidningen och tv-nyheterna på kvällen. Starten av morgon-tv-nyheter kom att ändra denna uppdelning och tillkomsten av nyheter på internet gjorde att ingen tidsrymd längre var vigd åt ett speciellt nyhetsmedium. Konkurrensen om nyhetskonsumenterna hårdnade. Eftersom vardagen då som nu utgör en komplex sammansättning av aktiviteter, var det inte många som, trots att det var möjligt, faktiskt tog del av alla de nyheter som producerades. Den ökade mängden kanaler och det ökade nyhetsutbudet gör att det idag inte ens är teoretiskt möjligt, men förutsättningarna för att konsumera fler nyheter har dock ökat dramatiskt. Samtidigt visar studier av människors sammanlagda medieanvändning att den tid vi spenderar på medier inte förändrats i samma utsträckning som mediemarknaden och utbudet (se t.ex. Mediebarometern 07; Höijer 1998; Bjur 05; Hill m.fl. 05; Nilsson 05). Människor använder medier i princip samma utsträckning idag som vi gjorde för år sedan, helt enkelt därför att den tid vi har att ägna åt medier är begränsad och tämligen konstant. Vår fritid har inte ökat motsvarande tiden för mediesändningar. Men möjligheten att välja nyheter framför annat medieinnehåll under denna begränsade tidsrymd finns. Dessutom kan vi tillgodose vårt nyhetsbehov genom fler olika kanaler. Frågan som fokuseras i detta kapitel, mot bakgrund av det förändrade nyhetsutbudet, är å ena sidan hur nyhetskonsumtionen kan betraktas i ett tidsperspektiv och å andra sidan hur användningen av nyheter, särskilt i radion och tv, påverkats av utvecklingen. Nyhetskonsumtion i olika medier i ett tidsperspektiv Mot bakgrund av det ökade nyhetsutbudet och den ökade mängden nyhetskanaler är det ytterst intressant att notera att den generella användningen av nyheter i olika 301

2 Mathias A. Färdigh och Josefine Sternvik kanaler har varit mycket stabil sedan mitten av 1980-talet. Morgontidningens nyheter är mest utbredd, riks- och lokalnyheter i marksända kanaler når i runda tal runt hälften av befolkningen, medan radions rikssända nyheter har en något mindre publik (figur 1). Den stora förändringen på senare år är en ökad nyhetskonsumtion på internet. TV4:s nyhetssändningar har också fått en större publik sedan dessa startade i början av 1990-talet. Figur 1 Regelbunden nyhetsanvändning i olika medier Dagstidning Nyheter i SVT * Nätnyheter Nyheter i TV4 Ekonyheter Fråga: (1): Hur ofta brukar du titta på eller lyssna till följande nyhetsprogram I radio och tv? (2): Läser eller tittar du i någon eller några morgontidningar/kvällstidningar/gratistidningar regelbundet? (3): Hur ofta besöker du nyhetssajter på internet? *07 har frågan om nätnyheter mätts på annat sätt än i de tidigare undersökningarna, vilket kan förklara det senaste årets nedgång. Kommentar: Resultatet visar andel procent av alla svarande som laser en morgontidning minst fem dagar i veckan och/eller en gratistidning minst 3 dagar i veckan och/eller en kvällstidning minst 3 dagar i veckan, ser på en specifik nyhetskanal i tv/radio minst fem dagar i veckan, använder en specifik nyhetssajt minst tre dagar veckan. Källa: Den nationella SOM-undersökningen för respektive år. Vår nyhetskonsumtion tillfredställer olika behov som t.ex. vår önskan om att hålla oss informerade om vad som händer runt omkring oss (Gauntlett & Hill 1999; Westlund, 08). Exakt hur vårt nyhetsbehov ser ut beror till stor del på vem vi är och vart i livet vi befinner oss. Olika medier är i olika utsträckning bra på att för- 302

3 Svenska folkets nyhetsvanor medla och tillgodose våra behov och därmed fylla specifika funktioner bland annat på grund av skillnader i förmedlingsteknik (text, rörliga bilder, ljud, m.m.) men också till följd av teknikaliteter som utgivningstidpunkt och aktualitetsmöjligheter. Detta innebär att skilda mediers nyhetsförmedling tilltalar olika människor olika mycket. Nyhetskonsumtionen skiljer sig således mycket åt, exempelvis i olika åldersgrupper. I stort sett samtliga nyhetskanaler har en publik som ökar med stigande ålder (Bergström, 05). Skillnaderna är särskilt tydliga för lokalt och regionalt nyhetsinnehåll i radio och tv samt för lokal morgontidning. Det finns dock undantag i sammanhanget: nyheter på internet och läsning av gratistidningar. Dessa tilltalar framförallt en ung publik och ålderssambandet är det omvända (figur 2). Figur 2 Regelbunden nyhetsanvändning i olika medier fördelat på åldersgrupper, 07 (procent) år år år år tv-nyheter radionyheter morgontidning kvällstidning gratistidning morgontidning på nätet kvällstidning på nätet Kommentar: tar del av nyheter i tv, radio, morgontidning minst fem dagar i veckan, tar del av nyheter i gratistidning, kvällspress eller tidningar på webb minst 3 dagar i veckan. Källa: Den nationella SOM-undersökningen 07 Det finns således stora skillnader i hur man som konsument tar del av nyheter både om vi ser till i vilken utsträckning vi tar del av dem och i fråga om vart (från vilka mediekanaler) vi hämtar dessa nyheter ifrån. Det är i detta sammanhang intressant att ställa sig frågan huruvida utbudsexpansionen har lett till ökad nyhetskonsumtion 303

4 Mathias A. Färdigh och Josefine Sternvik och kan vi tala om nyhetskonsumenter i termer av hög- respektive lågkonsumenter? Fler nyhetskanaler större nyhetskonsumtion? Även om nyhetskonsumtionen skiljer sig åt mellan olika åldersgrupper, genom att unga till exempel är betydligt mindre flitiga nyhetskonsumenter än äldre, så nås de av nyheter på ett eller annat sätt. Av den totala befolkningen är det endast 0,002 procent som aldrig tar del av nyheter i någon form. Detta innebär att nästan alla, åtminstone någon gång läser, tittar eller lyssnar på nyheter. 95 procent tar dessutom regelbundet del av någon form av nyheter antingen det är via etermedier, webben eller papperstidningen. 1 Endast 2 procent är dock riktiga högkonsumenter, d.v.s. sådana som tar del av nyheter i så gott som samtliga medier regelbundet. Denna andel har i ett tidsperspektiv minskat, helt enkelt därför att fler nyhetskanaler tillkommit och att det därmed blir betydligt svårare att vara högkonsument enligt ovanstående definition. Även om konsumtionen av enskilda mediers nyheter, i ett medieperspektiv, inte har förändrats i någon större utsträckning det senaste kvarts seklet (med undantag för nätnyheter och TV4:s nyhetssändningar), så har den totala nyhetskonsumtionen ökat sedan 1990-talet, men utvecklingen har stagnerat och t.o.m. avtagit efter 04 i vissa grupper (figur 3). En kraftig expansion av radio och tv, med allt fler kanaler som sänder allt längre tid på dygnet; och en allt ökande flerkanalspublicering bland annat via internet har medfört att konsumtionen och konsumenternas mediekanalbehov och innehållspreferenser förändrats (Nilsson 05; Westlund 08). Detta har i sin tur inneburit att vi tar del av nyheter i avsevärt fler kanaler idag än vi till exempel gjorde för dryga femton år sedan. Exponeringen för nyhetsmedier har generellt sett ökat, samtidigt som den tid man lägger på dessa i princip är oförändrad. Det betyder att den sammanlagda nyhetsanvändningen har blivit allt mer fragmentiserad och sprids på allt fler kanaler (Bergström, 05). Detta ser dock olika ut exempelvis i olika åldersgrupper där unga vuxna (personer upp till 30 år) är de enda som inte ökat nyhetskonsumtionen under perioden, medan personer över 50 år ökat sin totala användning av nyhetskanaler markant. De unga vuxna har tvärtemot den generella trenden minskat sin totala nyhetsanvändning även om nya nyhetskanaler som internet lagts till. Samtidigt ökar ungas intresse för medieanvändning generellt med t.ex. större användning av nya underhållningsinriktade medier och då i huvudsak nyhetsfria tv-kanaler. Detta kan tolkas som ett ökat ointresse för nyheter i denna åldersgrupp ett ointresse som inte är knutet till gratisalternativ som internet, utan till en mer generell värde- eller attitydförändring i denna grupp i samhället (se t.ex. Johansson 07) I relation till andra nyhetskanaler har morgontidningarnas andel av den totala nyhetskonsumtionen minskat. Detta är särskilt påtagligt bland äldre där konsumtion 304

5 Svenska folkets nyhetsvanor av nyheter är utbrett. Bland pensionärer utgjorde exempelvis morgontidningen knappt en femtedel av nyhetsanvändningen år 07 mot runt en fjärdedel år Men resultatet ska inte tolkas som att de äldre överger morgontidningen, utan snarare att de tillfört fler nyhetskanaler (se vidare Mathias A. Färdighs kapitel om dagstidningsläsning i denna volym). Figur 3 Index för sammanlagd nyhetsanvändning 1990, 1998, 04 och nättidningsläsning morgontidningsläsning nyheter utan morgontidningsläsning '90 '98 '04 '07 alla '90 '98 '04 ' år '90 '98 '04 '07-29 år '90 '98 '04 ' år '90 '98 '04 ' år '90 '98 '04 ' år Kommentar: Additativt index. Procentandelarna för alla nyhetskanaler har lagt samman till en summa som vida överstiger 100. Med samtliga nyhetskanaler avses Ekonyheter, lokala nyheter i SRP4, Rapport/aktuellt, Nyheterna i TV4, regionala nyheter i SVT, lokala nyheter i TV4, morgontidningar inkl gratistidningar minst fem dagar i veckan. Kvällstidning och nättidningsnyheter minst tre dagar i veckan. Frågan om nättidningsläsning har sett lite olika ut i de olika mätningarna. Källa: De nationella SOM-undersökningarna 1990, 1998, 07. Samtidigt som morgontidningarna minskar sin andel av den totala nyhetskonsumtionen har nätnyheterna och tv-nyheterna fått en stärkt ställning i detta avseende. Det gäller inte minst bland unga vuxna. De traditionella morgontidningarna har tappat i förhållande till framför allt nätnyheter. Tillägnelsen av nyheter bland olika åldergrupper har i ett tidsperspektiv kommit att se helt olika ut. Äldre och medelåders lägger snarare till (om än i begränsad utsträckning) det nya nyhetsutbudet som uppkommer genom nya nyhetskanaler och former, till den traditionella nyhetskon- 305

6 Mathias A. Färdigh och Josefine Sternvik sumtionen. Detta gäller inte bland de yngre nyhetskonsumenterna. De överger snarare de gamla nyhetskanalerna till förmån för de nya. Figur 4 Unga vuxnas (19-29 år) nyhetskonsumtion (procent) Tv-nyheter Morgontidning ** Dagstidning på nätet Radionyheter Kvällstidning Kommentar: Avser medieanvändning minst 3 dagar i veckan. **Frågan om nättidningsläsning är ställd på något skilda sätt i undersökningsformulären för de olika åren. I 06-års undersökningsformulär ändrades skalan och 07-års undersökningsformulär gjordes frågan om helt, vilket troligtvis kan förklara de kraftiga svängningarna dessa år. Källa: Den nationella SOM-undersökningen för respektive år. Yngre har med åren blivit allt mindre regelbundna konsumenter av nyheter i radio och tidningar och allt mer flitiga nyhetsanvändare för tv och internet. Det är alltså inte så att unga inte alls tar del av nyheter de tar bara del av dem på ett annat sätt än tidigare. De nya nyhetskanalerna ersätter emellertid inte helt de gamla och det kan, som tidigare påpekats, antyda en generellt förändrad inställning i synen på nyheter och hur dessa prioriteras bland ungdomar (jfr Johansson 07). Unga vuxna fokuserar också sin nyhetsanvändning på ett helt annat sätt än äldre. Medan de senare snarare kan betraktas som allätare av nyheter är yngre betydligt mer sparsmakade. De väljer i huvudsak en eller ett par nyhetskanaler. Detta innebär att de inte har en lika fragmenterad nyhetsanvändning som de äldre om vi ser till antalet nyhetskanaler. Å andra sidan kan man säga att internet kompenserar för detta genom att nätet har en sådan stor bredd. Samtidigt är yngre inte heller lika flitiga mediekonsumenter generellt (med undantag av internet), vilket antyder att 306

7 Svenska folkets nyhetsvanor vår nyhetskonsumtion är beroende av medieanvändningen i ett större perspektiv. Detta blir tydligt om vi ser till hur regelbundet vi tar del av vissa mediekanaler i förhållande till hur regelbundet vi tar del av nyheterna i dessa. I det följande fokuseras detta genom analyser av nyhetskonsumtion och medieanvändning av radio och tv. En mediestyrd nyhetsanvändning? Man brukar tala om att arenorna för nyhetshändelser är utrikes, nationella och lokala, och att dessa har olika forum för publicering. Det är framförallt lokala nyheter som dominerar morgontidningarna, samtidigt som det lokala nyhetsinnehållet i tv och radio separerats från utrikes och inrikes genom lokala och regionala nyhetsprogram i till exempel Sveriges Television och i TV4, samt både rikstäckande och lokala nyheter i Sveriges Radio P4 (Bergström 05; Nilsson och Severinsson 01; Strid 04). Men medierna innehåller inte bara nyheter utan också mängder av annat material. Särskilt tydligt blir detta i etermedierna. I SVT utgör t.ex. nyheter lite drygt en femtedel (22 procent) av det totala utbudet och nyhetsmaterialet i TV4 utgör motsvarande 13 procent (Asp 07). Generellt gäller att de som har en hög grad av medieanvändning också har en högre nyhetskonsumtion. Men detta förhållande skiljer sig åt beroende på nyhetskanal och medieanvändare. Av dem som regelbundet tittar på SVT så tar 78 procent också regelbundet del av nyheterna i antingen SVT1 eller SVT2. Bland dem som tittar på TV4 minst fem av veckans dagar, är det emellertid bara dryga hälften som regelbundet tar del av nyhetsprogrammen i denna kanal. Förhållandet mellan medieanvändning och nyhetskonsumtion ser också mycket olika ut för olika individer, där de största skillnaderna återigen står att finna bland skilda åldersgrupper. För unga vuxna som regelbundet tittar på SVT är det inte ens hälften som tar del av nyheterna i dessa kanaler, motsvarande andel bland pensionärer är över 90 procent (tabell 1). Slutsatsen man kan dra utifrån detta är framför allt att vissa medier är mer utnyttjande än andra för nyhetskonsumtion eller annorlunda uttryckt: vissa kanaler tar man inte del av i första hand för att få nyheter. Så är fallet till stor del med t.ex. den privata lokal radion. 307

8 Mathias A. Färdigh och Josefine Sternvik Tabell 1 Andel av dem som regelbundet nyttjar olika kanaler i förhållande till i vilken utsträckning de tar del respektive kanals nyheter, fördelat på totalt och ålder (procent) Tar regelbundet del av... SVT TV4...SR Privat lokalradio Totalt år år Totalt år år Totalt år år Totalt år år Tar regelbundet del av nyheterna i respektive kanal Tar del av nyheterna i respektive kanal 1-4 dagar i veckan Tar del av nyheterna i respektive kanal mindre än 1 dag i veckan eller aldrig Procent Antal Kommentar: Med regelbundet avses minst fem dagar i veckan. Källa: Den nationella SOM-undersökningen 07. Benägenheten att ta del av ett visst medium är avhängt flera olika faktorer. I tidigare kapitel (se Nilsson, Ohlsson och Sternviks kapitel i denna volym) har vi exempelvis kunnat se hur benägenheten att prenumerera på en morgontidning till stor del är en ekonomisk fråga som följaktligen också hänger samman med bl.a. tillgängliga gratisalternativ och vart i livet vi befinner oss. Prenumerationsbenägenheten är vidare avhängt läsningen och vice versa. Nyhetskonsumtionen är givetvis också beroende av vilka medier som finns tillgängliga och som rymmer detta innehåll. Dagens medieutbud är så omfattande att det sammantaget finns ett överskott att ta del av oavsett innehållspreferenser. Det är också påtagligt att sökandet efter specifikt innehåll sker på tvärs över olika medier, men att vissa medier är bättre på att tillgodose vissa intressen medierna används för vad de är bra på. Men finns det möjligtvis andra perspektiv kopplat till nyhetskonsumtion i specifika medier som till exempel nyhetskaraktären hos vissa mediers nyheter, och som också kan förklara vår nyhetskonsumtion? Är det så att nyheterna och dess utformning och karaktär har betydelse för konsumtionen? Ett sätt att analysera detta är genom att se till nyhetskonsumtionen utifrån huruvida nyhetsmediet i fråga bygger på public serviceprincipen eller kommersiella grunder. 308

9 Svenska folkets nyhetsvanor Nyhetskonsumtionen utifrån mediets karaktär public service eller kommersiella nyheter Public service handlar något förenklat om att på uppdrag av statsmakten bedriva radio- och tv-verksamhet i allmänhetens tjänst och omfattar två grundläggande värden mångfald och kvalitet (Asp 07). Men Public service är också en massmedieideologi som innebär att etermedierna bör ha ett bestämt samhällsansvar. Någon allmänt omfattad definition av vad public service-verksamhet egentligen innebär finns dock inte. Både strukturella och innehållsliga kriterier förekommer, t.ex. rikstäckande sändningar, oberoende av både politiska och kommersiella intressen, ett varierat programutbud där både bredd och kvalitet betonas, program för kulturella och språkliga minoriteter samt en objektiv rapportering om samhällsfrågor (Asp 07; Nationalencyklopedin). De kommersiellt drivna etermedieföretagen, d.v.s. de som bygger på reklamintäkter, brukar ställas som motsatsen till public service. Detta kan givetvis diskuteras. Figur 5 Användning av kommersiella respektive public-service-nyheter 07 totalt samt fördelat på olika åldersgrupper (procent) public service 23 kommersiell 40 public service kommersiell public service 34 kommersiell 44 public service 12 kommersiell 37 public service 3 kommersiell totalt år år år år minst 5 dagar i veckan 1-4 dagar i veckan Kommentar: Publicservicenyheter =Nyheter i SR (Ekonyheter, Lokalnyheter i P4) och SVT (Aktuellt/Rapport, Regionala nyheter i SVT samt SVT:s morgonnyheter) Kommersiella nyheter = Nyheter i TV4, Lokala nyheter i TV4, Nyhetsmorgon i TV4, Update i TV3 samt nyheter i privata lokalradio). N-värde= 3425 Källa: Den nationella SOM-undersökningen

10 Mathias A. Färdigh och Josefine Sternvik Generellt sett konsumeras nyheter framförallt i public-service-kanaler, men public service nyheternas ställning har emellertid försvagats i takt med att framför allt Nyheterna i TV4 stärkt sin ställning på området tog 65 procent del av TV4 nyheterna minst någon gång i veckan, dryga decenniet senare är denna andel 74 procent. Publiken tar dock del av nyheterna i public service kanalerna mer regelbundet. Den bakomliggande förklaringen är troligtvis att vi i Sverige, till för bara några år sedan, endast hade sådana nyhetssändningar att tillgå och således är mest vana vid dessa nyhetssändningar. Detta är troligen också förklaringen till varför unga skiljer ut sig, det är på ett helt annat sätt uppväxta med exempelvis TV4 nyheter. 77 procent av de unga vuxna tar del av nyheter i minst en kommersiell kanal åtminstone någon gång i veckan motsvarande andel för de äldre är en procentenhet högre. Det intressanta i sammanhanget är emellertid inte att en större andel äldre konsumerar nyheter ifrån de kommersiella etermediekanalerna utan att en större andel unga föredrar de kommersiella nyheterna framför public service-kanalernas nyheter. Medan användningen av nyheterna i public service-kanalerna ökar med stigande ålder, kan man i princip säga att förhållandet är det omvända för nyheter i de kommersiella kanalerna. Detta skulle kunna tolkas som att de yngre mer tilltalas av de kommersiella nyheternas form och innehåll. Men resultatet bör också ses i förhållande till medieanvändningen som helhet, där TV4 och de privata lokalradiokanalerna är mer populära i jämförelse med SVT:s och SR:s kanaler i fråga om användning bland unga och där förhållandet är precis tvärt om, om vi ser till de äldres kanalpreferenser. De kommersiella kanalerna fyller således en bättre funktion för de unga i jämförelse med public service-kanalerna både generellt sett och i fråga om nyhetsanvändning. Kanske kan förklaringen ligga i det som tidigare diskuterats om ungas förändrade förhållningssätt gentemot nyheter. Det ökade ointresset för nyheter bland de unga vuxna kan vara en förklaring till varför denna grupp i större utsträckning än andra väljer att ta del av de mindre nyhetsprofilerade kanalerna. Nyhetskonsumtion på tvärs över medieutbudet Det finns ett flertal faktorer som tyder på att nyhetskonsumtion starkt hänger samman med valet av nyhetskanal och att det i sin tur avgörs eller styrs av nyhetskonsumenternas behov, vanor och smak. Yngres generella mediekonsumtion är lägre än vad som till exempel är fallet bland äldre och de väljer i huvudsak ut en eller ett par nyhetskanaler, medan äldre snarare kan ses som nyhetsomnivorer. Samtidigt är det tydligt att en hög grad av medieanvändning också leder till ökad nyhetskonsumtion samt att det är bland olika åldersgrupper som skillnaderna blir mest tydliga; nyhetskonsumtionen och då främst i public service-kanalerna ökar i takt med åldern. Men det finns samtidigt en tendens till ett ökats ointresse för nyheter bland de unga vuxna och det faktum att yngre i allt större utsträckning söker sig till icke 310

11 Svenska folkets nyhetsvanor nyhetsprofilerade kanaler, kan komma att ha betydelse för den sammanlagda nyhetskonsumtionen i framtiden. Man brukar traditionellt säga att när majoriteten av den svenska befolkningen skall ta del av nyhetsflödet i media gör de det i första hand genom att läsa den lokala morgontidningen, i andra hand genom att titta på riks- och lokalnyheter i SVT och slutligen i tredje hand genom att lyssna på riks- och lokalnyheter på radion. Detta gäller generellt sett än i dag, men nyhetskonsumtionen består inte bara av konsumerande av nyheter från en kanal utan från flera och sökandet efter nyhetsinnehåll sker tvärsöver medieutbud och i olika kanaler. Vissa medier är skickligare på att tillgodose nyhetskonsumenternas intressen än andra och i takt med att medieutbud och nyhetskanaler tilltar, ökar också möjligheterna för allmänheten att tillgodose sitt nyhetsbehov på olika sätt. Samtidigt innebär det ökade medieutbudet också större möjlighet att ta del av medier utan att konsumera nyheter. Not 1 Med regelbunden nyhetsanvändning avses att man lyssnat på radio, tittat på tv eller läst en morgontidning minst fem dagar i veckan eller läst en kvällstidning, gratistidning eller nättidning minst tre dagar i veckan. Referenser Asp, Kent (07) Mångfald och kvalitet Public service-tv en utvärdering. Granskningsnämndens rapportserie Rapport nr. 22. Stockholm: Granskningsnämnden för radio och TV. Bergström, Annika (05) Morgontidningen bland andra medier. Ur Bersgtröm, Wadbring och Weibull (red.) Nypressat Ett kvartssekel med svenska dagstidningsläsare. Göteborg: Dagspresskollegiet Institutionen för journalistik och masskommunikation, Göteborgs universitet. Bjur, Jakob (05) Den individualiserade TV-tittaren. Ur Bjereld, Ulf, Marie Demker, Jan Ekecrantz och Ann-Marie Ekengren (red.) Det hyperindividualiserade samhället. Umeå: Boréa. Gauntlett, David och Annette Hill (1999) TV Living Television, Culture and Everyday Life. London/New York: Routledge. Hill, Annette, Lennart Weibull och Åsa Nilsson (05) Audiences and Factual Reality Television in Sweden. Research Report nr Jönköping: Media Management and Transformation Centre, Jönköping International Business School. Höijer, Birgitta (1998) Det hörde vi allihop! Etermedierna och publiken under talet. Stockholm: Stiftelsen Etermedierna i Sverige. Johansson, Susanne (07) Dom under trettio, vem bryr sig och varför? Ungdomars värderingar och politiskt deltagande. Göteborg: CEFOS och Förvaltningshögskolan, Göteborgs universitet. 311

12 Mathias A. Färdigh och Josefine Sternvik Larsson, Larsåke (1998) Nyheter i samspel. Studier i kommunjournalistik. Göteborg: Institutionen för journalistik och masskommunikation, Göteborgs universitet. Mediebarometern 07 (08) Nordicom-Sverige: Göteborg. Nilsson, Åsa (05) Medieanvändningens generationer och livscykler. Ur Carlsson, Ulla (red.) Nordicom-Sveriges Mediebarometer 04. Medienotiser, nr 1, 05. Göteborg: Nordicom, Göteborgs universitet. Nilsson, Åsa och Ronny Severinsson (01) Trender och traditioner i svensk morgonpress Institutionen för journalistik och masskommunikation, Göteborgs universitet. Strid, Jan (04) Viktigast i tidningen Ur Holmberg, Sören och Lennart Weibull (red.) Ju mer vi är tillsammans. Göteborg: SOM-institutet, Göteborgs universitet. SOM-rapport nr 34. Weibull, Lennart (07) Hushållsprenumeration och morgontidningsläsning PM nr 67. Göteborg: Dagspresskollegiet, Institutionen för journalistik och masskommunikation, Göteborgs universitet. Westlund, Oscar (08) Flerkanalspubliceringens konsekvenser: ett trendbrott i användningen av kvällspressen. PM nr 70. Göteborg: Dagspresskollegiet, Institutionen för journalistik och masskommunikation, Göteborgs universitet. 312