INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet KONKURRENS ELLER KOMPLEMENT I OLIKA GRUPPER
|
|
|
- Göran Lundgren
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 4 KONKURRENS ELLER KOMPLEMENT I OLIKA GRUPPER Karin Hellingwerf 23
2 Konkurrens eller komplement i olika grupper Under 199-talet minskade generellt svenskarnas regelbundna dagstidningsläsning samtidigt som också avståndet mätt i andelar mellan olika grupper av läsare tenderade att öka. 199 läste t ex 85 procent av de boende i högre tjänstemanna-/akademikerfamilj regelbundet en morgontidning. Motsvarande andel bland boende i arbetarfamilj var 79 procent skillnaden mellan de båda grupperna uppgick därmed till sex procentenheter. Åtta år senare uppgick samma skillnad till anmärkningsvärda 21 procentenheter. I sluten av 199-talet och i början på 2-talet har avståndet tenderat att krympa mellan dessa grupper. År 21 låg differensen på 14 procentenheter. Den minskande dagtidningsläsningen under 199-talet kan sannolikt förklaras med ett antal olika faktorer. Ekonomisk kris och ökad arbetslöshet är en viktig förklaring men även förändringarna på mediemarknaden med konkurrens från andra medier kan ha bidragit till en minskat konsumtion av dagstidningar. Delar av läsvanestudiens resultat har tytt på en ökad segregering i dagstidningsläsningen (jfr Eriksson 22). Till bilden hör att ett ökat medieutbud har möjliggjort ett selektivare förhållningssätt till massmedierna från publikens sida. Ålder, klasstillhörighet och hushållsstorlek hör till de sociala faktorer som spelar en ganska stor roll när det gäller att förklara tidningsläsningen I figurerna 1a -7c ges en översikt av hur ett antal olika medier konkurrerar och kompletterar varandra i ett antal utvalda grupper genom att studera hur regelbundenheten i konsumtionen av olika nyhetsmedier samvarierar med läsning av morgonpress. De grupper som presenteras kännetecknas av att en förhållandevis stor andel har avstått från tidningsläsning under senare år. Det gäller arbetare, yngre och ensamstående. De nyhetskanaler som presenteras är kvällstidningar, nyheter i lokalradion, 3-minuters-nyheterna i TV3, morgon-tv i SVT2 och TV4, tittande på lokala nyheter i TV4 samt tittande på regionala nyheter i SVT. Figurerna är uppställda så att två mått på morgontidningsläsning anges i varje figur. Dels läsning minst någon gång per vecka och dels den regelbundna läsningen minst fem gånger i veckan. Detta är två av de mått på morgontidningsläsning som läsvanestudien redovisat sedan 1986 (jfr Eriksson 22). Vi kan konstatera att morgontidningsläsningen, i dessa grupper är tämligen hög oavsett hur konsumtionen av andra nyhetsmedier ser ut. Mönstret gäller både morgontidningsläsning minst någon gång per vecka och morgontidningsläsning minst fem gånger i veckan. Detta bekräftar morgontidningens ställning som ett starkt basmedium. Ändå är andelen tidningsläsare i dessa grupper något lägre än genomsnittet för morgontidningsläsning, vilket kanske tyder på att det är i dessa grupper som konkurrensen från andra medier märks först. Ett annat anmärkningsvärt drag är att andelen morgontidningsläsare bland personer som mer sällan eller aldrig tar del av andra nyhetsmedier minskar. Något som kan tyda på att vi här ser en grupp människor som inte tar del av nyhetsmedier över huvud taget. När det gäller kvällstidningarnas ställning i förhållande till morgontidningsläsningen märks en återhämtning i slutet på 199-talet och början på 2-talet, där andelen morgontidningsläsare bland kvällstidningsläsande unga, arbetare och ensamstående tenderat att ökat under
3 senare år. Mönstret gäller främst avseende läsning av morgontidning minst någon gång per vecka. För kvällspressens del märks en klar tendens till att andelen morgontidningsläsare har minskat bland de unga och ensamstående som uppgett att de sällan eller aldrig tar del av kvällspress. För lokalradions del märks knappast någon ökad konkurrens med morgontidningarna i dessa grupper över tid. Andelen morgontidningsläsare bland lyssnare på lokalradio ligger under de redovisade undersökningsåren något under totalsiffran för läsare bland regelbundna lyssnare. För lokalradions del är det snarare de som sällan eller aldrig tar del av lokalradio som i minskad utsträckning läser en morgontidning minst fem dagar i veckan. Mönstret gäller såväl bland unga som i arbetarfamiljer och bland ensamstående. 3-minuternyheterna i TV3 är den kanal som till synes uppvisar störst konkurrens med morgontidningen i dessa utvalda grupper. Både läsningen av någon morgontidning minst en gång per vecka och läsning av morgontidning fem gånger i veckan är förhållandevis låg bland dem som dagligen tar del av 3-minutersnyheterna. När det gäller morgontidningsläsning och tittande på morgon-tv är det tydligt att morgontidningsläsningen är förhållandevis låg i dessa grupper. Resultatet gäller såväl för veckoläsningen som för den dagliga läsningen. När det gäller morgontidningsläsning bland tittare på lokala nyheter i TV4 eller tittande på regionala nyheter i SVT är andelen morgontidningsläsare förhållandevis hög i de redovisade grupperna. Sammantaget kan det konstateras att morgontidningsläsningen står sig stabil trots ett ökat nyhetsutbud i tv och radio. Bland unga, arbetarfamiljer och ensamstående anas möjligen en tendens till en nedgång i dagstidningsläsningen och en ökad fokusering på TV-mediet. Referenser Eriksson, Therese (22); Vanans makt - tidningsvanor 21. I Holmberg, Sören och Weibull, Lennart (red) Det våras för politiken. Göteborg: SOM-institutet, Göteborgs universitet Weibull, Lennart (2); Att studera dagspressen i Sverige - utgångspunkter. I Wadbring, Ingela och Weibull, Lennart (red) Tryckt. 2 kapitel om dagstidningar i början av 2-talet. Göteborg: Institutionen för journalistik och masskommunikation, Göteborgs universitet
4 Figur 1a Andel morgontidningsläsare år minst en gång per vecka/minst fem gånger per vecka sett till regelbundet läsande av kvällstidningar 1989, 1994,1999 och 21 (procent) Läser kvällspress 6-7 Läser kvällspress streckad linje anger morgontidningsläsning minst fem dagar per vecka. Figur 1b Andel morgontidningsläsare i arbetarfamiljer år minst en gång per vecka/minst fem gånger per vecka sett till regelbundet läsande av kvällstidningar 1989, 1994,1999 och 21 (procent) Läser kvällspress 6-7 Läser kvällspress
5 Figur 1c Andel morgontidningsläsare bland ensamstående år minst en gång per vecka/minst fem gånger per vecka sett till regelbundet läsande av kvällstidningar 1989, 1994,1999 och 21 (procent) Läser kvällspress 6-7 Läser kvällspress
6 Figur 2a Andel morgontidningsläsare år minst en gång per vecka/minst fem gånger per vecka sett till regelbundet lyssnande pånyheter i lokalradion 1989, 1994, 1999 och 21 (procent) Lyssnar på lokala radionyheter Lyssnar på lokala radionyheter Figur 2b Andel morgontidningsläsare bland arbetarfamiljer år minst en gång per vecka/minst fem gånger per vecka sett till regelbundet lyssnande pånyheter i lokalradion 1989, 1994, 1999 och 21 (procent) Lyssnar på lokala radionyheter Lyssnar på lokala radionyheter
7
8 Figur 2c Andel morgontidningsläsare bland ensamstående år minst en gång per vecka/minst fem gånger per vecka sett till regelbundet lyssnande pånyheter i lokalradion 1989, 1994, 1999 och 21 (procent) Lyssnar på lokala radionyheter Lyssnar på lokala radionyheter
9 Figur 3a Andel morgontidningsläsare år minst en gång per vecka/minst fem gånger per vecka sett till tittande på 3- minutersnyheterna i TV3 1994, 1999 och 21 (procent) Tittar på 3- minutersnyhetrna i TV Tittar på 3- minutersnyhetrna i TV Figur 3b Andel morgontidningsläsare bland arbetarfamiljer år minst en gång per vecka/minst fem gånger per vecka sett till tittande på 3- minutersnyheterna i TV3 1994, 1999 och 21 (procent) Tittar på 3- minutersnyhetrna i TV Tittar på 3- minutersnyhetrna i TV
10 Figur 3c Andel morgontidningsläsare bland ensamstående år minst en gång per vecka/minst fem gånger per vecka sett till tittande på 3- minutersnyheterna i TV3 1994, 1999 och 21 (procent) Tittar på 3- minutersnyhetrna i TV Tittar på 3- minutersnyhetrna i TV
11 Figur 4a Andel morgontidningsläsare år minst en gång per vecka /minst fem gånger per vecka sett till tittande påmorgontv i TV2 1994, 1999 och 21 (procent) TV2 6-7 TV Figur 4b Andel morgontidningsläsare bland arbetarfamiljer år minst en gång per vecka /minst fem gånger per vecka sett till tittande på morgontv i TV2 1994, 1999 och 21 (procent) TV2 6-7 TV
12 Figur 4c Andel morgontidningsläsare bland ensamstående år minst en gång per vecka /minst fem gånger per vecka sett till tittande på morgontv i TV2 1994, 1999 och 21 (procent) TV2 6-7 TV
13 Figur 5a Andel morgontidningsläsare år minst en gång per vecka/minst fem gånger per vecka sett till tittande påmorgontv i TV4 1994, 1999 och 21 (procent) TV4 6-7 TV Figur 5b Andel morgontidningsläsare bland arbetarfamiljer år minst en gång per vecka/minst fem gånger per vecka sett till tittande på morgontv i TV4 1994, 1999 och 21 (procent) TV4 6-7 TV
14 Figur 5c Andel morgontidningsläsare bland ensamstående år minst en gång per vecka/minst fem gånger per vecka sett till tittande påmorgontv i TV4 1994, 1999 och 21 (procent) TV4 6-7 TV
15 Figur 6a Andel morgontidningsläsare år minst en gång per vecka /minst fem gånger per vecka sett till tittande pålokala nyheter i TV4 minst 6-7 dagar i veckan 1994, 1999 och 21 (procent) Tittar på lokala nyheter i TV Tittar på lokala nyheter i TV Figur 6b Andel morgontidningsläsare bland arbetarfamiljer år minst en gång per vecka /minst fem gånger per vecka sett till tittande på lokala nyheter i TV4 minst 6-7 dagar i veckan 1994, 1999 och 21 (procent) Tittar på lokala nyheter i TV Tittar på lokala nyheter i TV
16 Figur 6c Andel morgontidningsläsare bland ensamstående år minst en gång per vecka /minst fem gånger per vecka sett till tittande pålokala nyheter i TV4 minst 6-7 dagar i veckan 1994, 1999 och 21 (procent) Tittar på lokala nyheter i TV Tittar på lokala nyheter i TV
17 Figur 7a Andel morgontidningsläsare år minst en gång per vecka /minst fem gånger per vecka sett till tittande påregionala nyheter i SVT2 minst 6-7 dagar i veckan 1989, 1994, 1999 och 21 (procent) Tittar på lokala nyheter i TV Tittar på lokala nyheter i TV Figur 7b Andel morgontidningsläsare bland arbetarfamiljer år minst en gång per vecka /minst fem gånger per vecka sett till tittande på regionala nyheter i SVT2 minst 6-7 dagar i veckan 1989, 1994, 1999 och 21 (procent) Tittar på regionala nyheter i TV Tittar på lokala nyheter i TV
18 Figur 7c Andel morgontidningsläsare bland ensamstående år minst en gång per vecka /minst fem gånger per vecka sett till tittande påregionala nyheter i SVT2 minst 6-7 dagar i veckan 1989, 1994, 1999 och 21 (procent) Tittar på regionala nyheter i TV Tittar på lokala nyheter i TV
19 Dagspresskollegiet en presentation Dagspresskollegiet är ett forskningsprogram vid Institutionen för journalistik och masskommunikation, Göteborgs universitet. Programmet startades 1979, och är huvudsakligen finansierat av Tidningsutgivarna. Syftet har ända sedan starten varit att belysa dagspressens utveckling i samhället på tre sätt, framför allt ur ett publikperspektiv: Hur dagstidningsläsningen utvecklas över tid Vilka faktorer som bestämmer användningen av och uppfattningen om dagspress Samspelet mellan dagspress och andra medier Genom årliga studier av dagstidningsläsning och andra medievanor har det efterhand byggts upp en solid kunskap kring vad som över lång tid karaktäriserat den svenska allmänhetens medieval. Dagspresskollegiets PM-serie finns sedan 22 enbart påinternet Gamla rapporter kan, i de fall de inte är utgångna, beställas från Dagspresskollegiet. Se vidare där också andra publikationer finns listade. Metod De data som ligger till grund för analysen är hämtade från de nationella Riks-SOMundersökningarna som varje år sedan 1986 genomförs av SOM-institutet vid Göteborgs universitet. Varje undersökning genomförs med i det närmaste identiska förutsättningar för att resultaten från de olika åren ska vara jämförbara. Undersökningen genomförs i form av en postenkät till ett slumpmässigt urval som mellan 1992 och 1997 omfattat 28 personer, svenska och utländska medborgare, samtliga boende i Sverige i åldrarna 15-8 år. Från och med 1998 omfattar Riks-SOM-undersökningen två urval om vardera 28 personer, där förutsättningarna är identiska och där de frågor som ställts till båda urvalen kan behandlas som ett sammanhängande datamaterial. Från och med SOM-undersökningen 2 utökades respektive urval till 3 personer och åldersintervallet till år. Den genomsnittliga svarsfrekvensen för åren är 68 procent. Svarsfrekvensen för 21 var 67 procent. För en närmare beskrivning av frågeformulär, genomförande och utfall hänvisas till Nilsson (22). 1 1 Nilsson, Åsa (22) Den nationella SOM-undersökningen 21, i Holmberg, Sören och Weibull, Lennart (red) Det våras för politiken. Göteborg: SOM-institutet, Göteborgs universitet, rapport nr 3.
20
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet TIDNINGAR OCH ANDRA MEDIER
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 39 TIDNINGAR OCH ANDRA MEDIER Karin Hellingwerf 3 Tidningar och andra medier Dagstidningsläsningen
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet ATT UPPHÖRA MED MORGONTIDNINGSPRENUMERATIONEN
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 34 ATT UPPHÖRA MED MORGONTIDNINGSPRENUMERATIONEN Om prenumeranters funderingar på att upphöra med
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet INTERNETTILLGÅNG OCH -ANVÄNDNING BLAND UNGA OCH GAMLA
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 35 INTERNETTILLGÅNG OCH -ANVÄNDNING BLAND UNGA OCH GAMLA 1995-2001 Annika Bergström 2002 Internets
SVENSKARS OCH INVANDRARES
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 36 SVENSKARS OCH INVANDRARES MEDIEINNEHAV OCH NYHETSKONSUMTION Ingela Wadbring 2002 De som kommit
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet MEDBORGARNAS SAMHÄLLSFÖRTROENDE
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 37 MEDBORGARNAS SAMHÄLLSFÖRTROENDE Lennart Weibull 22 Medborgarnas samhällsförtroende Varje samhällsbildning
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet FÖRTROENDE FÖR MEDIER
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 38 FÖRTROENDE FÖR MEDIER Lennart Weibull 2002 FÖRTROENDE FÖR MEDIER Att medierna dominerar som
Dagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik, medier och kommunikation. PM nr. 78
Dagspresskollegiet Göteborgs universitet Institutionen för journalistik, medier och kommunikation PM nr. 78 Morgontidningsläsning på papper och webb samt prenumerationer i hushållen en tabellrapport Ingela
Dagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik, medier och kommunikation. PM nr. 80
Dagspresskollegiet Göteborgs universitet Institutionen för journalistik, medier och kommunikation PM nr. 80 Läsvanestudien 1986 2010 Ulrika Hedman 2011 Introduktion Denna tabellrapport är en beskrivning
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. PM från Dagspresskollegiet nr. 49 PRIVATANNONSÖRER I DAGSPRESSEN
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 49 PRIVATANNONSÖRER I DAGSPRESSEN Josefine Sternvik 2003 Dagspressens annonsmarknad Annonserna
Hushållens nyhetskonsumtion hösten 2005
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION (JMG) Göteborgs universitet Dagspresskollegiet PM nr. 62 Hushållens nyhetskonsumtion hösten 2005 Anna Olsén Antoni 2006 Hushållens nyhetskonsumtion
Tidningsmarknaden i Göteborgsregionen har förändrats en hel del sedan slutet
Tidningsläsning i Göteborgsregionen TIDNINGSLÄSNING I GÖTEBORGSREGIONEN ANNIKA BERGSTRÖM OCH LENNART WEIBULL Tidningsmarknaden i Göteborgsregionen har förändrats en hel del sedan slutet av 1990-talet.
Läsvanestudien En presentation från Dagspresskollegiet
Läsvanestudien 1986-9 En presentation från Dagspresskollegiet Dagstidningen bland andra medier Mediekonsumtion en genomsnittlig dag 9 (procent) TV Dagstidning Radio Internet Tidskrift Bok CD-skiva Text-TV
Hushållens nyhetskonsumtion hösten 2004
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION (JMG) Göteborgs universitet Dagspresskollegiet PM nr. 57 Hushållens nyhetskonsumtion hösten 2004 Anna Olsén Antoni 2005 Hushållens nyhetskonsumtion
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet ATTITYDER TILL REKLAM OCH ANNONSER I OLIKA MEDIER
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 50 ATTITYDER TILL REKLAM OCH ANNONSER I OLIKA MEDIER Josefine Sternvik 2003 Allmänheten och reklamen
Dagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation. PM nr. 69
Dagspresskollegiet Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation PM nr. 69 Svenskarnas upplevelse av lokala nyhetsmediers funktioner Oscar Westlund 2008 Sammanfattning Studiens
Hushållsprenumeration och morgontidningsläsning
Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation Dagspresskollegiet Dagspresskollegiet PM nr. 67 Hushållsprenumeration och morgontidningsläsning 1986-2006 Lennart Weibull 2007
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 45 DET FÖRÄNDERLIGA SAMHÄLLET - ålderssammansättning, flyttning och hushållsstruktur i relation
DAGSPRESSKOLLEGIET, GÖTEBORGS UNIVERSITET LÄSVANESTUDIEN FRÅN DAGSPRESSKOLLEGIET
LÄSVANESTUDIEN FRÅN DAGSPRESSKOLLEGIET VÅREN 15 DAGSPRESSKOLLEGIET Startade 1979 Huvudfinansiär 13-17: Carl-Olov och Jenz Hamrins stiftelse i Jönköping. Tidigare finansiär 1979-12: Tidningsutgivarna (TU).
De som tror på dagspressens snabba död verkar få alltmer stöd. Uppgifter om
Morgontidningen kostar för mycket Morgontidningen kostar för mycket ULRIKA HEDMAN De som tror på dagspressens snabba död verkar få alltmer stöd. Uppgifter om det senaste årets utveckling på den amerikanska
Barnfamiljerna och tidningsprenumerationen en relation på väg att försvagas?
Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation Dagspresskollegiet Dagspresskollegiet PM nr. 66 Barnfamiljerna och tidningsprenumerationen en relation på väg att försvagas? Ingela
Tidningsprenumeration bland invandrare
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION (JMG) Göteborgs universitet Dagspresskollegiet PM nr. 58 Tidningsprenumeration bland invandrare Ulrika Andersson 2005 Tidningsprenumeration bland invandrare
SOM-rapport nr 2009:26 SOM. Förtroende för Riksdagen Martin Brothén Sören Holmberg
SOM-rapport nr 29:26 SOM Förtroende för Riksdagen -28 Martin Brothén Sören Holmberg s a m h ä l l e o p i n i o n m a s s m e d i a Information om den nationella SOM-undersökningen SOM-institutet vid
SOM. Förtroende för facket 1986-2006. Sören Holmberg
SOM Förtroende för facket - 26 Sören Holmberg s a m h ä l l e o p i n i o n m a s s m e d i a Information om Riks-SOM SOM-institutet vid Göteborgs universitet genomför varje höst sedan en nationell frågeundersökning
SOM Ungdomars uppfattningar om och förtroende för forskning. Sanna Johansson
SOM Ungdomars uppfattningar om och förtroende för forskning 2007 Sanna Johansson s a m h ä l l e o p i n i o n m a s s m e d i a Information om Riks-SOM 2006 SOM-institutet vid Göteborgs universitet genomför
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Tidningsläsning bland arbetslösa
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 44 Tidningsläsning bland arbetslösa Ulrika Andersson 3 Tidningsläsning bland arbetslösa 199-talet
Nyheter utgör en väsentlig del av de flesta människors vardag, varje dag och
Nyheter i lurar, på papper och skärmar NYHETER I LURAR, PÅ PAPPER OCH SKÄRMAR Om nyhetsanvändning i Göteborgsregionen ANNIKA BERGSTRÖM OCH INGELA WADBRING Nyheter utgör en väsentlig del av de flesta människors
LOKALA MEDIER I GÖTEBORGSREGIONEN: ANVÄNDNING OCH SYN PÅ TILLFÖRLITLIGHET
Lokala medier i Göteborgsregionen: Användning och syn på tillförlitlighet LOKALA MEDIER I GÖTEBORGSREGIONEN: ANVÄNDNING OCH SYN PÅ TILLFÖRLITLIGHET INGELA WADBRING D et torde knappast råda någon tvekan
VIKTIGA EGENSKAPER HOS MORGONPRESSEN
VIKTIGA EGENSKAPER HOS MORGONPRESSEN KARIN HELLINGWERF Det utmärkande draget för svensk morgonpress utanför Stockholm har varit att den når i stort sett alla kategorier av människor. Den lokala morgontidningen
JOSEFINE STERNVIK. Ungas nyhetskonsumtion i en föränderlig nyhetsvärld
Ungas nyhetskonsumtion i en föränderlig nyhetsvärld UNGAS nyhetskonsumtion i en föränderlig nyhetsvärld JOSEFINE STERNVIK N yhetsvanor hos dagens unga har förändrats dramatiskt både om vi jämför med äldres
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Internetanvändning med och utan bredband
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 65 Internetanvändning med och utan bredband Annika Bergström 2007 1 Internetanvändning med och
Prisnivå och tidsbrist skäl till prenumerationstvekan
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION (JMG) Göteborgs universitet Dagspresskollegiet PM nr. 63 Prisnivå och tidsbrist skäl till prenumerationstvekan Ulrika Andersson 2006 H öjningar av prenumerationspriset,
Dagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation. PM nr. 76
Dagspresskollegiet Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation PM nr. 76 Vad är prisvärt? En jämförelse mellan allt från pappersmedier till balettföreställningar Ingela Wadbring
Dagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation. PM nr. 71
Dagspresskollegiet Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation PM nr. 71 Flerkanalspubliceringens konsekvenser: ett trendbrott i användning av kvällspress Oscar Westlund
AlliansSverige. Politik Media Kultur Livsstil. Tidsserier och resultat från den senaste SOM-undersökningen 2006
AlliansSverige Politik Media Kultur Livsstil Tidsserier och resultat från den senaste SOM-undersökningen 2006 Ny bok från SOM-institutet kommer i juni Det nya Sverige Beställ den redan nu på order@som.gu.se
SOM. Förtroendet för AMS. Sören Holmberg Åsa Nilsson
SOM Förtroendet för AMS 2006 Sören Holmberg Åsa Nilsson s a m h ä l l e o p i n i o n m a s s m e d i a Information om Riks-SOM 2006 SOM-institutet vid Göteborgs universitet genomför varje höst sedan
SOM. Förtroendet för Riksbanken. Sören Holmberg Åsa Nilsson
SOM Förtroendet för Riksbanken 2006 Sören Holmberg Åsa Nilsson s a m h ä l l e o p i n i o n m a s s m e d i a Information om Riks-SOM 2006 SOM-institutet vid Göteborgs universitet genomför varje höst
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 46 TILL VILKET PRIS SOM HELST? - prenumeranter i förhållande till prenumerationspris Ulrika Andersson
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Framtidens tidningsläsare
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 43 Framtidens tidningsläsare Ulrika Andersson 2003 Framtidens tidningsläsare Vilka är framtidens
TIO ÅRS RADIOLYSSNANDE: EN ÖVERSIKT
Tio års radiolyssnande: en översikt TIO ÅRS RADIOLYSSNANDE: EN ÖVERSIKT JAN STRID SOM-institutets årliga mätningar har sedan 1994 ställts frågor om radiolyssnande. Bakgrunden var intresse att följa radiopublikens
KVÄLLSTIDNINGSLÄSNING PÅ PAPPER OCH DIGITALT
Kvällstidningsläsning på papper och digitalt KVÄLLSTIDNINGSLÄSNING PÅ PAPPER OCH DIGITALT MATHIAS A. FÄRDIGH OCH OSCAR WESTLUND F rågan om digitala mediers inverkan på traditionella medier är en angelägen
EN FÖRLORAD NYHETSGENERATION? (Eller: vill inte unga vuxna längre ha koll på läget?)
EN FÖRLORAD NYHETSGENERATION? (Eller: vill inte unga vuxna längre ha koll på läget?) Jonas Ohlsson SOM-institutet Vetenskapsfestivalen 2013 100 Tidningsläsning bland unga vuxna, 1986 2012 (procent minst
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Vanor och bruk
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 33 Vanor och bruk En jämförelse mellan den vanemässiga användningen av press radio och TV och användningen
VANANS MAKT TIDNINGSVANOR 2001
Vanans makt tidningsvanor 2001 VANANS MAKT TIDNINGSVANOR 2001 THERESE ERIKSSON U pplagesiffrorna för dagspressen år 2000 var de första på elva år som kunde presentera en ökning jämfört med året innan.
Papper och webb två sidor av samma mynt?
Papper och webb två sidor av samma mynt? Papper och webb två sidor av samma mynt? Annika Bergström och Lennart Weibull Under ett drygt decennium har vi nu sett de traditionella morgontidningarna i en delvis
Medieinnehav i hushållen hösten 2004
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION (JMG) Göteborgs universitet Dagspresskollegiet PM nr. 56 Medieinnehav i hushållen hösten 2004 Anna Olsén Antoni 2005 Medieinnehav i hushållen hösten
från radioprat till musikskval
Från radioprat till musikskval från radioprat till musikskval Jan Strid Radiolyssnandet i Sverige har varit tämligen stabilt ända sedan tillkomsten av de privata lokalradiokanalerna 1993. Tiden som vi
UNGAS NYHETSKONSUMTION I EN FÖRÄNDERLIG NYHETSVÄRLD
Ungas nyhetskonsumtion i en föränderlig nyhetsvärld UNGAS NYHETSKONSUMTION I EN FÖRÄNDERLIG NYHETSVÄRLD JOSEFINE STERNVIK N yhetsvanor hos dagens unga har förändrats dramatiskt både om vi jämför med äldres
SOM-rapport nr 2009:23 SOM. Olika kulturvanor i olika befolkningsgrupper Åsa Nilsson
SOM-rapport nr 9:23 SOM Olika kulturvanor i olika befolkningsgrupper 1987 8 Åsa Nilsson s a m h ä l l e o p i n i o n m a s s m e d i a Innehåll Diagram s. 3 27 Information om den nationella SOM-undersökningen
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Direktreklam: utveckling, användning, värdering
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 51 Direktreklam: utveckling, användning, värdering Ingela Wadbring 2003 Inledning Under det senaste
NYHETER BLAND UNGA VUXNA I GÖTEBORG
Nyheter bland unga vuxna i Göteborg NYHETER BLAND UNGA VUXNA I GÖTEBORG Oscar Westlund N yheter utgör en betydelsefull del av det medieinnehåll som svensken kan ta del av i olika medier såsom TV, press,
Arbetsrapport nr 7. Läsvanestudien. En tabellrapport. Rudolf Antoni och Therese Eriksson JMG. Institutionen för Journalistik och Masskommunikation
JMG Institutionen för Journalistik och Masskommunikation Arbetsrapport nr 7 Läsvanestudien En tabellrapport Rudolf Antoni och Therese Eriksson Arbetsrapport nr. 7 Läsvanestudien En tabellrapport Rudolf
Förtroendet för regeringen Sören Holmberg [SOM-rapport nr 2011:17]
![Förtroendet för regeringen Sören Holmberg [SOM-rapport nr 2011:17]](/thumbs/101/152288939.jpg "Förtroendet för regeringen Sören Holmberg [SOM-rapport nr 2011:17]")
Förtroendet för regeringen 1986 Sören Holmberg [SOM-rapport nr 11:17] Information om den nationella SOM-undersökningen SOM-institutet vid Göteborgs universitet genomför varje höst sedan 1986 en nationell
ÖKAD POLARISERING I MORGONTIDNINGSLÄSNINGEN
Ökad polarisering i morgontidningsläsningen ÖKAD POLARISERING I MORGONTIDNINGSLÄSNINGEN INGELA WADBRING OCH ULRIKA HEDMAN A tt göra framtidsscenarier är svårt. Mycket svårt. Ofta görs förutsägelser inför
Bytt är bytt och kommer inte tillbaka?
Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation Dagspresskollegiet PM nr. 64 Bytt är bytt och kommer inte tillbaka? Unga och papperstidningar av olika slag. Exemplet Stockholm
SOM-rapport nr 2008:4 SOM. Förtroendet för Riksbanken. Sören Holmberg
SOM-rapport nr 2008:4 SOM Förtroendet för Riksbanken 2005 2007 Sören Holmberg s a m h ä l l e o p i n i o n m a s s m e d i a Information om Riks-SOM 2007 SOM-institutet vid Göteborgs universitet genomför
EN VANLIG DAG: OM VARDAGSAKTIVITET OCH MEDIEEXPONERING
En vanlig dag: om vardagsaktivitet och medieexponering EN VANLIG DAG: OM VARDAGSAKTIVITET OCH MEDIEEXPONERING LENNART WEIBULL D en som är intresserad av att med kvantitativa metoder undersöka mänskligt
SOM-rapport nr 2008:5 SOM. Förtroendet för AMS. Johan Martinsson
SOM-rapport nr 2008:5 SOM Förtroendet för AMS 1997 2007 Johan Martinsson s a m h ä l l e o p i n i o n m a s s m e d i a Information om Riks-SOM 2007 SOM-institutet vid Göteborgs universitet genomför
VAD MENAS MED NEGATIVA NYHETER?
VAD MENAS MED NEGATIVA NYHETER? LENNART WEIBULL Människors dagstidningsläsning bygger på vanor. Vi etablerar våra läsrutiner oavsett om det är vid frukostbordet, på pendeltåget eller i lunchrummet på arbetsplatsen.
Människors nyhetskonsumtion består inte bara av nyheter från en kanal utan
Svenska folkets nyhetsvanor Svenska folkets nyhetsvanor MATHIAS A. FÄRDIGH OCH JOSEFINE STERNVIK Människors nyhetskonsumtion består inte bara av nyheter från en kanal utan av flera. Före 1990-talet fanns
SOM-rapport nr 2008:15 SOM. Förtroendet för SÄPO. Gabriella Sandstig Sören Holmberg Lennart Weibull
SOM-rapport nr 2008:15 SOM Förtroendet för SÄPO 2002 2007 Gabriella Sandstig Sören Holmberg Lennart Weibull s a m h ä l l e o p i n i o n m a s s m e d i a Information om Riks-SOM 2007 SOM-institutet
Vem i hela världen kan man lita på? Mikael Wiehe och Hola Bandoola Band
Tilltro till medier och politik TILLTRO TILL MEDIER OCH POLITIK LENNART WEIBULL OCH ÅSA NILSSON Vem i hela världen kan man lita på? Mikael Wiehe och Hola Bandoola Band ställde sjungande frågan 1972. Frågan
Att kurvan för dagspressens samlade upplaga har varit nedåtgående de senaste
Mot nya läsvanor? MOT NYA LÄSVANOR? ULRIKA ANDERSSON Att kurvan för dagspressens samlade upplaga har varit nedåtgående de senaste femton åren är ingen nyhet inom mediebranschen. En och annan chefredaktör
Skiftande mediepreferenser för annonser
Skiftande mediepreferenser för annonser Skiftande mediepreferenser för annonser Björn Danielsson och MARIE GRUSELL I Sverige var dagspressen under en lång period den dominerande kanalen för annonsering.
Marknaden för nyheter vidgas kontinuerligt med utveckling av befintliga kanaler
Morgontidningar på den västsvenska nyhetsmarknaden MORGONTIDNINGAR PÅ den västsvenska nyhetsmarknaden ANNIKA BERGSTRÖM OCH JOSEFINE STERNVIK Marknaden för nyheter vidgas kontinuerligt med utveckling av
MEDIERS VÄRDE FÖR OLIKA GENERATIONER
Mediers värde för olika generationer MEDIERS VÄRDE FÖR OLIKA GENERATIONER Ingela Wadbring och Annika Bergström Att ha ett medium i sitt hushåll innebär i princip alltid en kostnad. En morgontidning medför
Den samlade dagspressens upplaga minskar. Detta är i sig ingen nyhet. Det har
Press på dagspressen PRESS PÅ DAGSPRESSEN RUDOLF ANTONI Den samlade dagspressens upplaga minskar. Detta är i sig ingen nyhet. Det har den gjort de senaste tretton åren med undantag för år 2000 då upplagan
Medieförtroendets villkor
Medieförtroendets villkor Medieförtroendets villkor Lennart Weibull Vad innebär det egentligen att ha förtroende för en dagstidning eller för en tv-kanal? Är det verkligen möjligt att lita på allt som
RADIOLYSSNANDE I VÄRMLAND 2014
Radiolyssnande i Värmland 2014 RADIOLYSSNANDE I VÄRMLAND 2014 JAN STRID F örsta gången SOM-institutet analyserade värmlandspublikens radiolyssnande var 2010. Föreliggande undersökning gäller 2014. Mellan
SOM-rapport nr 2008:11 SOM. Energiopinionen. Sören Holmberg
SOM-rapport nr 08:11 SOM Energiopinionen Sören Holmberg s a m h ä l l e o p i n i o n m a s s m e d i a Information om Riks-SOM SOM-institutet vid Göteborgs universitet genomför varje höst sedan 1986
Arbete och industri [Rudolf Antoni]
![Arbete och industri [Rudolf Antoni]](/thumbs/88/114862842.jpg "Arbete och industri [Rudolf Antoni]")
Arbete och industri 2003 [Rudolf Antoni] INNEHÅLL Förord 3 Arbete och Industri 5 Synen på industrin 9 Krav på det goda arbetet 31 Framtidssamhällen 35 Åsikter om det egna arbetet 49 1 2 Förord SOM-institutet
Människors vanor att läsa lokala morgontidningar har hållit sig på en förhållandevis
Lokala nyheter morgontidningarnas starka kort Lokala nyheter morgontidningarnas starka kort Ulrika Andersson Människors vanor att läsa lokala morgontidningar har hållit sig på en förhållandevis stabil
Nyhetsförmedling handlar om att ge människor den information de behöver och
Val av nyhetskanal när kriser inträffar VAL AV NYHETSKANAL NÄR KRISER INTRÄFFAR MARINA GHERSETTI Nyhetsförmedling handlar om att ge människor den information de behöver och den information de vill ha.
När det talas eller skrivs om ungdomar och medier handlar det i första hand om
De unga och radion DE UNGA OCH RADION JAN STRID När det talas eller skrivs om ungdomar och medier handlar det i första hand om ny medieteknologi: data, mp-3-spelare och plasmatv. Men någonstans skall de
MEDIEVANOR & MEDIEFÖRTROENDE
MEDIEVANOR & MEDIEFÖRTROENDE DET PÅGÅENDE SKIFTET FRÅN PAPPER OCH TABLÅ TILL DIGITALA MEDIER Presentation för Utrikesdepartementets kommunikationsavdelning 5 december 2018 ULRIKA ANDERSSON, DOCENT OCH
Förtroendet för Riksrevisionen 2009
Förtroendet för Riksrevisionen 2009 Gabriella Sandstig & Sören Holmberg [ SOM-rapport nr 2010:04 ] Information om den nationella SOM-undersökningen SOM-institutet vid Göteborgs universitet genomför varje
FÖRTROENDET FÖR MASSMEDIER
Förtroendet för massmedier FÖRTROENDET FÖR MASSMEDIER LENNART WEIBULL E n grundtanke i all opinionsbildning är att det inte bara är budskapet som är det viktiga: det handlar även om vem som framför det.
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet FÖRTROENDET FÖR MEDIER 2003
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 52 FÖRTROENDET FÖR MEDIER 2003 Lennart Weibull 2004 FÖRTROENDET FÖR MEDIER 2003 1 Ett utmärkande
Medieförtroende och medieanvändning. Lennart Weibull
Medieförtroende och medieanvändning Medieförtroende och medieanvändning Lennart Weibull G år det verkligen att lita på medierna? Frågan återkommer med ökande regelbundenhet. Oftast är det kvällstidningarnas
Radiolyssnandet bland allmänheten i Sverige omfattar ungefär två timmar och
OCH RADION BARA STÅR PÅ OM RADIOVANORNA 1999 JAN STRID Radiolyssnandet bland allmänheten i Sverige omfattar ungefär två timmar och tre kvart. Det är något mer jämfört med för tio år sedan. En genomsnittlig
Mot nya läsvanor? Ulrika Andersson. Texten är hämtad ur:
Mot nya läsvanor? Ulrika Andersson Texten är hämtad ur: Sören Holmberg och Lennart Weibull (red) Lyckan kommer, lyckan går SOM-institutet, Göteborgs universitet, rapport nr 36 Hela rapporten kan beställas
SOM. Förtroendet för SÄPO. Sören Holmberg Åsa Nilsson
SOM Förtroendet för SÄPO 2006 Sören Holmberg Åsa Nilsson s a m h ä l l e o p i n i o n m a s s m e d i a Information om Riks-SOM 2006 SOM-institutet vid Göteborgs universitet genomför varje höst sedan
FÖRTROENDE FÖR MEDIER I SVERIGE
FÖRTROENDE FÖR MEDIER I SVERIGE ULRIKA ANDERSSON & ANNIKA BERGSTRÖM (S)amhälle (O)pinion (M)edier SOM-institutet genomför årligen återkommande undersökningar av befolkningens medievanor, fritidsvanor,
Det fanns en tid då nya medier i Sverige fick sitt första genomslag i Skåne. Idag
Gamla och nya medier i Skåne GAMLA OCH NYA MEDIER I SKÅNE Lennart Weibull Det fanns en tid då nya medier i Sverige fick sitt första genomslag i Skåne. Idag är det nästan glömt, eftersom medieinnovationer
Att medierna dominerar som informationskällor i det moderna samhället är det
Medieförtroende 1999 2002 MEDIEFÖRTROENDE 1999-2002 LENNART WEIBULL Att medierna dominerar som informationskällor i det moderna samhället är det knappast någon som ifrågasätter. I fråga om de flesta händelser
Morgonpressens innehåll vad är läst och vad är viktigt 2007?
Morgonpressens innehåll vad är läst och vad är viktigt 2007? Morgonpressens innehåll vad är läst och vad är viktigt 2007? Jan Strid M ånga hävdar att vi lever i en tid av snabba förändringar. Det kanske
Euro-opinion. Åsikter om att införa euron som valuta i Sverige. Frida Vernersdotter och Sören Holmberg. [SOM-rapport nr 2013:15]
![Euro-opinion. Åsikter om att införa euron som valuta i Sverige. Frida Vernersdotter och Sören Holmberg. [SOM-rapport nr 2013:15]](/thumbs/27/11387547.jpg "Euro-opinion. Åsikter om att införa euron som valuta i Sverige. Frida Vernersdotter och Sören Holmberg. [SOM-rapport nr 2013:15]")
Euro-opinion Åsikter om att införa euron som valuta i Sverige Frida Vernersdotter och Sören Holmberg [SOM-rapport nr 2013:15] Tabellförteckning Tabell 1. Åsikt om et att införa euron som valuta i Sverige
Medieanvändning är en ganska utbredd sysselsättning bland ungdomar. Genom
Ungas nyhetsvanor UNGAS NYHETSVANOR ANNIKA BERGSTRÖM Medieanvändning är en ganska utbredd sysselsättning bland ungdomar. Genom olika massmedier kan man få idéer, inspiration och förebilder som på olika
Nyhetslandskapet i Göteborgsregionen genomgår ständigt förändringar. Från att
NYHETSVANOR MED LOKAL ANKNYTNING ANNIKA BERGSTRÖM Nyhetslandskapet i Göteborgsregionen genomgår ständigt förändringar. Från att under många år haft ett stabilt antal aktörer Göteborgs-Posten och Arbetet
Ju mer vi är tillsammans
Ju mer vi är tillsammans Tjugosju kapitel om politik, medier och samhälle SOM-undersökningen 2003 SOM-rapport nr 34 Sören Holmberg och Lennart Weibull (red) Redaktörer: Sören Holmberg och Lennart Weibull
Svenska folkets bedömning av skol och utbildningsfrågor som viktigt samhällsproblem Per Hedberg Juni 2009
Svenska folkets bedömning av skol och utbildningsfrågor som viktigt samhällsproblem 8 Per Hedberg Juni 9 S SOM-institutet OM-institutet vid Göteborgs universitet grundades år 1986 med syftet att genomföra
Göteborgarnas förhållande till Svenska kyrkan har undersökts via SOM-institutet
Göteborgarnas relation till kyrka och religion Göteborgarnas relation till kyrka och religion Jan Strid Göteborgarnas förhållande till Svenska kyrkan har undersökts via SOM-institutet sedan 1990-talets
ULRIKA ANDERSSON STABILISERADE DIGITALA NYHETSVANOR
ULRIKA ANDERSSON STABILISERADE DIGITALA NYHETSVANOR från följande..? Nyhetsanvändning minst 3 dagar/vecka, 1998 18 (procent) 89 84 77 75 Riksnyheter i radio/tv 63 Lokalnyheter i radio/tv 26 44 Kvällspress
SOM-rapport nr 2009:6 SOM. Förtroendet för Riksbanken. Sören Holmberg
SOM-rapport nr 2009:6 SOM Förtroendet för Riksbanken 2005 2008 Sören Holmberg s a m h ä l l e o p i n i o n m a s s m e d i a Information om den nationella SOMundersökningen SOM-institutet vid Göteborgs
Nyhetslyssnande i Sveriges Radio Hannes Jacobsson och Åsa Nilsson [ SOM-rapport nr 2010:01 ]
![Nyhetslyssnande i Sveriges Radio Hannes Jacobsson och Åsa Nilsson [ SOM-rapport nr 2010:01 ]](/thumbs/57/41137874.jpg "Nyhetslyssnande i Sveriges Radio Hannes Jacobsson och Åsa Nilsson [ SOM-rapport nr 2010:01 ]")
Nyhetslyssnande i Sveriges Radio 1986-2008 Hannes Jacobsson och Åsa Nilsson [ SOM-rapport nr 2010:01 ] Information om den nationella SOMundersökningen SOM-institutet vid Göteborgs universitet genomför
Tidningsläsningen har blivit allt mer differentiera i det svenska samhället. Skillnaden
Nya vanor påverkar dagspressens spridning Nya vanor påverkar dagspressens spridning ULRIKA ANDERSSON Tidningsläsningen har blivit allt mer differentiera i det svenska samhället. Skillnaden mellan yngre
RADIOVANOR EN FRÅGA OM ÅLDER
RADIOVANOR EN FRÅGA OM ÅLDER JAN STRID Radiolyssnandet bland allmänheten i Sverige omfattar drygt två och en halv timmar. Det är ungefär detsamma som för tio år sedan. En genomsnittlig dag lyssnar ungefär
Västra Götaland har nu funnits som administrativ region ett par år. Regionen
Nyheter i gamla och nya former NYHETER I GAMLA OCH NYA FORMER ANNIKA BERGSTRÖM Västra Götaland har nu funnits som administrativ region ett par år. Regionen saknar dock ännu en mental förankring hos medborgarna.
FÖRTROENDE- BAROMETER 2002
FÖRTROENDE- BAROMETER 2 MEDIEAKADEMIN FÖRTROENDE FÖR SAMHÄLLS- INSTITUTIONER, MASSMEDIER OCH FÖRETAG Resultat presenterade vid MedieAkademins seminarium den 19 november 2. För undersökningen ansvarar professorerna
Medievanor. Kulturproduktionens villkor Karlstad 28 oktober 2015
Medievanor Kulturproduktionens villkor Karlstad 28 oktober 2015 Stora möjligheter och ökande klyftor Allt fler medier. Allt större tillgång till medier. Allt lättare att etablera medier. Koncentration
BOKEN VAR STÅR DEN IDAG?
Boken var står den idag? BOKEN VAR STÅR DEN IDAG? Lennart Weibull och Åsa Nilsson Att tala om bokens framtid innehåller alltid ett visst mått av spänning. Böcker är så förknippade med den västerländska