INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet KONKURRENS ELLER KOMPLEMENT I OLIKA GRUPPER

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet KONKURRENS ELLER KOMPLEMENT I OLIKA GRUPPER"

Transkript

1 INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 4 KONKURRENS ELLER KOMPLEMENT I OLIKA GRUPPER Karin Hellingwerf 23

2 Konkurrens eller komplement i olika grupper Under 199-talet minskade generellt svenskarnas regelbundna dagstidningsläsning samtidigt som också avståndet mätt i andelar mellan olika grupper av läsare tenderade att öka. 199 läste t ex 85 procent av de boende i högre tjänstemanna-/akademikerfamilj regelbundet en morgontidning. Motsvarande andel bland boende i arbetarfamilj var 79 procent skillnaden mellan de båda grupperna uppgick därmed till sex procentenheter. Åtta år senare uppgick samma skillnad till anmärkningsvärda 21 procentenheter. I sluten av 199-talet och i början på 2-talet har avståndet tenderat att krympa mellan dessa grupper. År 21 låg differensen på 14 procentenheter. Den minskande dagtidningsläsningen under 199-talet kan sannolikt förklaras med ett antal olika faktorer. Ekonomisk kris och ökad arbetslöshet är en viktig förklaring men även förändringarna på mediemarknaden med konkurrens från andra medier kan ha bidragit till en minskat konsumtion av dagstidningar. Delar av läsvanestudiens resultat har tytt på en ökad segregering i dagstidningsläsningen (jfr Eriksson 22). Till bilden hör att ett ökat medieutbud har möjliggjort ett selektivare förhållningssätt till massmedierna från publikens sida. Ålder, klasstillhörighet och hushållsstorlek hör till de sociala faktorer som spelar en ganska stor roll när det gäller att förklara tidningsläsningen I figurerna 1a -7c ges en översikt av hur ett antal olika medier konkurrerar och kompletterar varandra i ett antal utvalda grupper genom att studera hur regelbundenheten i konsumtionen av olika nyhetsmedier samvarierar med läsning av morgonpress. De grupper som presenteras kännetecknas av att en förhållandevis stor andel har avstått från tidningsläsning under senare år. Det gäller arbetare, yngre och ensamstående. De nyhetskanaler som presenteras är kvällstidningar, nyheter i lokalradion, 3-minuters-nyheterna i TV3, morgon-tv i SVT2 och TV4, tittande på lokala nyheter i TV4 samt tittande på regionala nyheter i SVT. Figurerna är uppställda så att två mått på morgontidningsläsning anges i varje figur. Dels läsning minst någon gång per vecka och dels den regelbundna läsningen minst fem gånger i veckan. Detta är två av de mått på morgontidningsläsning som läsvanestudien redovisat sedan 1986 (jfr Eriksson 22). Vi kan konstatera att morgontidningsläsningen, i dessa grupper är tämligen hög oavsett hur konsumtionen av andra nyhetsmedier ser ut. Mönstret gäller både morgontidningsläsning minst någon gång per vecka och morgontidningsläsning minst fem gånger i veckan. Detta bekräftar morgontidningens ställning som ett starkt basmedium. Ändå är andelen tidningsläsare i dessa grupper något lägre än genomsnittet för morgontidningsläsning, vilket kanske tyder på att det är i dessa grupper som konkurrensen från andra medier märks först. Ett annat anmärkningsvärt drag är att andelen morgontidningsläsare bland personer som mer sällan eller aldrig tar del av andra nyhetsmedier minskar. Något som kan tyda på att vi här ser en grupp människor som inte tar del av nyhetsmedier över huvud taget. När det gäller kvällstidningarnas ställning i förhållande till morgontidningsläsningen märks en återhämtning i slutet på 199-talet och början på 2-talet, där andelen morgontidningsläsare bland kvällstidningsläsande unga, arbetare och ensamstående tenderat att ökat under

3 senare år. Mönstret gäller främst avseende läsning av morgontidning minst någon gång per vecka. För kvällspressens del märks en klar tendens till att andelen morgontidningsläsare har minskat bland de unga och ensamstående som uppgett att de sällan eller aldrig tar del av kvällspress. För lokalradions del märks knappast någon ökad konkurrens med morgontidningarna i dessa grupper över tid. Andelen morgontidningsläsare bland lyssnare på lokalradio ligger under de redovisade undersökningsåren något under totalsiffran för läsare bland regelbundna lyssnare. För lokalradions del är det snarare de som sällan eller aldrig tar del av lokalradio som i minskad utsträckning läser en morgontidning minst fem dagar i veckan. Mönstret gäller såväl bland unga som i arbetarfamiljer och bland ensamstående. 3-minuternyheterna i TV3 är den kanal som till synes uppvisar störst konkurrens med morgontidningen i dessa utvalda grupper. Både läsningen av någon morgontidning minst en gång per vecka och läsning av morgontidning fem gånger i veckan är förhållandevis låg bland dem som dagligen tar del av 3-minutersnyheterna. När det gäller morgontidningsläsning och tittande på morgon-tv är det tydligt att morgontidningsläsningen är förhållandevis låg i dessa grupper. Resultatet gäller såväl för veckoläsningen som för den dagliga läsningen. När det gäller morgontidningsläsning bland tittare på lokala nyheter i TV4 eller tittande på regionala nyheter i SVT är andelen morgontidningsläsare förhållandevis hög i de redovisade grupperna. Sammantaget kan det konstateras att morgontidningsläsningen står sig stabil trots ett ökat nyhetsutbud i tv och radio. Bland unga, arbetarfamiljer och ensamstående anas möjligen en tendens till en nedgång i dagstidningsläsningen och en ökad fokusering på TV-mediet. Referenser Eriksson, Therese (22); Vanans makt - tidningsvanor 21. I Holmberg, Sören och Weibull, Lennart (red) Det våras för politiken. Göteborg: SOM-institutet, Göteborgs universitet Weibull, Lennart (2); Att studera dagspressen i Sverige - utgångspunkter. I Wadbring, Ingela och Weibull, Lennart (red) Tryckt. 2 kapitel om dagstidningar i början av 2-talet. Göteborg: Institutionen för journalistik och masskommunikation, Göteborgs universitet

4 Figur 1a Andel morgontidningsläsare år minst en gång per vecka/minst fem gånger per vecka sett till regelbundet läsande av kvällstidningar 1989, 1994,1999 och 21 (procent) Läser kvällspress 6-7 Läser kvällspress streckad linje anger morgontidningsläsning minst fem dagar per vecka. Figur 1b Andel morgontidningsläsare i arbetarfamiljer år minst en gång per vecka/minst fem gånger per vecka sett till regelbundet läsande av kvällstidningar 1989, 1994,1999 och 21 (procent) Läser kvällspress 6-7 Läser kvällspress

5 Figur 1c Andel morgontidningsläsare bland ensamstående år minst en gång per vecka/minst fem gånger per vecka sett till regelbundet läsande av kvällstidningar 1989, 1994,1999 och 21 (procent) Läser kvällspress 6-7 Läser kvällspress

6 Figur 2a Andel morgontidningsläsare år minst en gång per vecka/minst fem gånger per vecka sett till regelbundet lyssnande pånyheter i lokalradion 1989, 1994, 1999 och 21 (procent) Lyssnar på lokala radionyheter Lyssnar på lokala radionyheter Figur 2b Andel morgontidningsläsare bland arbetarfamiljer år minst en gång per vecka/minst fem gånger per vecka sett till regelbundet lyssnande pånyheter i lokalradion 1989, 1994, 1999 och 21 (procent) Lyssnar på lokala radionyheter Lyssnar på lokala radionyheter

7

8 Figur 2c Andel morgontidningsläsare bland ensamstående år minst en gång per vecka/minst fem gånger per vecka sett till regelbundet lyssnande pånyheter i lokalradion 1989, 1994, 1999 och 21 (procent) Lyssnar på lokala radionyheter Lyssnar på lokala radionyheter

9 Figur 3a Andel morgontidningsläsare år minst en gång per vecka/minst fem gånger per vecka sett till tittande på 3- minutersnyheterna i TV3 1994, 1999 och 21 (procent) Tittar på 3- minutersnyhetrna i TV Tittar på 3- minutersnyhetrna i TV Figur 3b Andel morgontidningsläsare bland arbetarfamiljer år minst en gång per vecka/minst fem gånger per vecka sett till tittande på 3- minutersnyheterna i TV3 1994, 1999 och 21 (procent) Tittar på 3- minutersnyhetrna i TV Tittar på 3- minutersnyhetrna i TV

10 Figur 3c Andel morgontidningsläsare bland ensamstående år minst en gång per vecka/minst fem gånger per vecka sett till tittande på 3- minutersnyheterna i TV3 1994, 1999 och 21 (procent) Tittar på 3- minutersnyhetrna i TV Tittar på 3- minutersnyhetrna i TV

11 Figur 4a Andel morgontidningsläsare år minst en gång per vecka /minst fem gånger per vecka sett till tittande påmorgontv i TV2 1994, 1999 och 21 (procent) TV2 6-7 TV Figur 4b Andel morgontidningsläsare bland arbetarfamiljer år minst en gång per vecka /minst fem gånger per vecka sett till tittande på morgontv i TV2 1994, 1999 och 21 (procent) TV2 6-7 TV

12 Figur 4c Andel morgontidningsläsare bland ensamstående år minst en gång per vecka /minst fem gånger per vecka sett till tittande på morgontv i TV2 1994, 1999 och 21 (procent) TV2 6-7 TV

13 Figur 5a Andel morgontidningsläsare år minst en gång per vecka/minst fem gånger per vecka sett till tittande påmorgontv i TV4 1994, 1999 och 21 (procent) TV4 6-7 TV Figur 5b Andel morgontidningsläsare bland arbetarfamiljer år minst en gång per vecka/minst fem gånger per vecka sett till tittande på morgontv i TV4 1994, 1999 och 21 (procent) TV4 6-7 TV

14 Figur 5c Andel morgontidningsläsare bland ensamstående år minst en gång per vecka/minst fem gånger per vecka sett till tittande påmorgontv i TV4 1994, 1999 och 21 (procent) TV4 6-7 TV

15 Figur 6a Andel morgontidningsläsare år minst en gång per vecka /minst fem gånger per vecka sett till tittande pålokala nyheter i TV4 minst 6-7 dagar i veckan 1994, 1999 och 21 (procent) Tittar på lokala nyheter i TV Tittar på lokala nyheter i TV Figur 6b Andel morgontidningsläsare bland arbetarfamiljer år minst en gång per vecka /minst fem gånger per vecka sett till tittande på lokala nyheter i TV4 minst 6-7 dagar i veckan 1994, 1999 och 21 (procent) Tittar på lokala nyheter i TV Tittar på lokala nyheter i TV

16 Figur 6c Andel morgontidningsläsare bland ensamstående år minst en gång per vecka /minst fem gånger per vecka sett till tittande pålokala nyheter i TV4 minst 6-7 dagar i veckan 1994, 1999 och 21 (procent) Tittar på lokala nyheter i TV Tittar på lokala nyheter i TV

17 Figur 7a Andel morgontidningsläsare år minst en gång per vecka /minst fem gånger per vecka sett till tittande påregionala nyheter i SVT2 minst 6-7 dagar i veckan 1989, 1994, 1999 och 21 (procent) Tittar på lokala nyheter i TV Tittar på lokala nyheter i TV Figur 7b Andel morgontidningsläsare bland arbetarfamiljer år minst en gång per vecka /minst fem gånger per vecka sett till tittande på regionala nyheter i SVT2 minst 6-7 dagar i veckan 1989, 1994, 1999 och 21 (procent) Tittar på regionala nyheter i TV Tittar på lokala nyheter i TV

18 Figur 7c Andel morgontidningsläsare bland ensamstående år minst en gång per vecka /minst fem gånger per vecka sett till tittande påregionala nyheter i SVT2 minst 6-7 dagar i veckan 1989, 1994, 1999 och 21 (procent) Tittar på regionala nyheter i TV Tittar på lokala nyheter i TV

19 Dagspresskollegiet en presentation Dagspresskollegiet är ett forskningsprogram vid Institutionen för journalistik och masskommunikation, Göteborgs universitet. Programmet startades 1979, och är huvudsakligen finansierat av Tidningsutgivarna. Syftet har ända sedan starten varit att belysa dagspressens utveckling i samhället på tre sätt, framför allt ur ett publikperspektiv: Hur dagstidningsläsningen utvecklas över tid Vilka faktorer som bestämmer användningen av och uppfattningen om dagspress Samspelet mellan dagspress och andra medier Genom årliga studier av dagstidningsläsning och andra medievanor har det efterhand byggts upp en solid kunskap kring vad som över lång tid karaktäriserat den svenska allmänhetens medieval. Dagspresskollegiets PM-serie finns sedan 22 enbart påinternet Gamla rapporter kan, i de fall de inte är utgångna, beställas från Dagspresskollegiet. Se vidare där också andra publikationer finns listade. Metod De data som ligger till grund för analysen är hämtade från de nationella Riks-SOMundersökningarna som varje år sedan 1986 genomförs av SOM-institutet vid Göteborgs universitet. Varje undersökning genomförs med i det närmaste identiska förutsättningar för att resultaten från de olika åren ska vara jämförbara. Undersökningen genomförs i form av en postenkät till ett slumpmässigt urval som mellan 1992 och 1997 omfattat 28 personer, svenska och utländska medborgare, samtliga boende i Sverige i åldrarna 15-8 år. Från och med 1998 omfattar Riks-SOM-undersökningen två urval om vardera 28 personer, där förutsättningarna är identiska och där de frågor som ställts till båda urvalen kan behandlas som ett sammanhängande datamaterial. Från och med SOM-undersökningen 2 utökades respektive urval till 3 personer och åldersintervallet till år. Den genomsnittliga svarsfrekvensen för åren är 68 procent. Svarsfrekvensen för 21 var 67 procent. För en närmare beskrivning av frågeformulär, genomförande och utfall hänvisas till Nilsson (22). 1 1 Nilsson, Åsa (22) Den nationella SOM-undersökningen 21, i Holmberg, Sören och Weibull, Lennart (red) Det våras för politiken. Göteborg: SOM-institutet, Göteborgs universitet, rapport nr 3.

20

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet TIDNINGAR OCH ANDRA MEDIER

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet TIDNINGAR OCH ANDRA MEDIER INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 39 TIDNINGAR OCH ANDRA MEDIER Karin Hellingwerf 3 Tidningar och andra medier Dagstidningsläsningen

Läs mer

SVENSKARS OCH INVANDRARES

SVENSKARS OCH INVANDRARES INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 36 SVENSKARS OCH INVANDRARES MEDIEINNEHAV OCH NYHETSKONSUMTION Ingela Wadbring 2002 De som kommit

Läs mer

Dagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik, medier och kommunikation. PM nr. 78

Dagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik, medier och kommunikation. PM nr. 78 Dagspresskollegiet Göteborgs universitet Institutionen för journalistik, medier och kommunikation PM nr. 78 Morgontidningsläsning på papper och webb samt prenumerationer i hushållen en tabellrapport Ingela

Läs mer

Tidningsmarknaden i Göteborgsregionen har förändrats en hel del sedan slutet

Tidningsmarknaden i Göteborgsregionen har förändrats en hel del sedan slutet Tidningsläsning i Göteborgsregionen TIDNINGSLÄSNING I GÖTEBORGSREGIONEN ANNIKA BERGSTRÖM OCH LENNART WEIBULL Tidningsmarknaden i Göteborgsregionen har förändrats en hel del sedan slutet av 1990-talet.

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. PM från Dagspresskollegiet nr. 49 PRIVATANNONSÖRER I DAGSPRESSEN

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. PM från Dagspresskollegiet nr. 49 PRIVATANNONSÖRER I DAGSPRESSEN INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 49 PRIVATANNONSÖRER I DAGSPRESSEN Josefine Sternvik 2003 Dagspressens annonsmarknad Annonserna

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet ATTITYDER TILL REKLAM OCH ANNONSER I OLIKA MEDIER

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet ATTITYDER TILL REKLAM OCH ANNONSER I OLIKA MEDIER INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 50 ATTITYDER TILL REKLAM OCH ANNONSER I OLIKA MEDIER Josefine Sternvik 2003 Allmänheten och reklamen

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 45 DET FÖRÄNDERLIGA SAMHÄLLET - ålderssammansättning, flyttning och hushållsstruktur i relation

Läs mer

Hushållsprenumeration och morgontidningsläsning

Hushållsprenumeration och morgontidningsläsning Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation Dagspresskollegiet Dagspresskollegiet PM nr. 67 Hushållsprenumeration och morgontidningsläsning 1986-2006 Lennart Weibull 2007

Läs mer

De som tror på dagspressens snabba död verkar få alltmer stöd. Uppgifter om

De som tror på dagspressens snabba död verkar få alltmer stöd. Uppgifter om Morgontidningen kostar för mycket Morgontidningen kostar för mycket ULRIKA HEDMAN De som tror på dagspressens snabba död verkar få alltmer stöd. Uppgifter om det senaste årets utveckling på den amerikanska

Läs mer

DAGSPRESSKOLLEGIET, GÖTEBORGS UNIVERSITET LÄSVANESTUDIEN FRÅN DAGSPRESSKOLLEGIET

DAGSPRESSKOLLEGIET, GÖTEBORGS UNIVERSITET LÄSVANESTUDIEN FRÅN DAGSPRESSKOLLEGIET LÄSVANESTUDIEN FRÅN DAGSPRESSKOLLEGIET VÅREN 15 DAGSPRESSKOLLEGIET Startade 1979 Huvudfinansiär 13-17: Carl-Olov och Jenz Hamrins stiftelse i Jönköping. Tidigare finansiär 1979-12: Tidningsutgivarna (TU).

Läs mer

Barnfamiljerna och tidningsprenumerationen en relation på väg att försvagas?

Barnfamiljerna och tidningsprenumerationen en relation på väg att försvagas? Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation Dagspresskollegiet Dagspresskollegiet PM nr. 66 Barnfamiljerna och tidningsprenumerationen en relation på väg att försvagas? Ingela

Läs mer

Tidningsprenumeration bland invandrare

Tidningsprenumeration bland invandrare INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION (JMG) Göteborgs universitet Dagspresskollegiet PM nr. 58 Tidningsprenumeration bland invandrare Ulrika Andersson 2005 Tidningsprenumeration bland invandrare

Läs mer

SOM. Förtroende för facket 1986-2006. Sören Holmberg

SOM. Förtroende för facket 1986-2006. Sören Holmberg SOM Förtroende för facket - 26 Sören Holmberg s a m h ä l l e o p i n i o n m a s s m e d i a Information om Riks-SOM SOM-institutet vid Göteborgs universitet genomför varje höst sedan en nationell frågeundersökning

Läs mer

JOSEFINE STERNVIK. Ungas nyhetskonsumtion i en föränderlig nyhetsvärld

JOSEFINE STERNVIK. Ungas nyhetskonsumtion i en föränderlig nyhetsvärld Ungas nyhetskonsumtion i en föränderlig nyhetsvärld UNGAS nyhetskonsumtion i en föränderlig nyhetsvärld JOSEFINE STERNVIK N yhetsvanor hos dagens unga har förändrats dramatiskt både om vi jämför med äldres

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Tidningsläsning bland arbetslösa

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Tidningsläsning bland arbetslösa INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 44 Tidningsläsning bland arbetslösa Ulrika Andersson 3 Tidningsläsning bland arbetslösa 199-talet

Läs mer

SOM Ungdomars uppfattningar om och förtroende för forskning. Sanna Johansson

SOM Ungdomars uppfattningar om och förtroende för forskning. Sanna Johansson SOM Ungdomars uppfattningar om och förtroende för forskning 2007 Sanna Johansson s a m h ä l l e o p i n i o n m a s s m e d i a Information om Riks-SOM 2006 SOM-institutet vid Göteborgs universitet genomför

Läs mer

LOKALA MEDIER I GÖTEBORGSREGIONEN: ANVÄNDNING OCH SYN PÅ TILLFÖRLITLIGHET

LOKALA MEDIER I GÖTEBORGSREGIONEN: ANVÄNDNING OCH SYN PÅ TILLFÖRLITLIGHET Lokala medier i Göteborgsregionen: Användning och syn på tillförlitlighet LOKALA MEDIER I GÖTEBORGSREGIONEN: ANVÄNDNING OCH SYN PÅ TILLFÖRLITLIGHET INGELA WADBRING D et torde knappast råda någon tvekan

Läs mer

VIKTIGA EGENSKAPER HOS MORGONPRESSEN

VIKTIGA EGENSKAPER HOS MORGONPRESSEN VIKTIGA EGENSKAPER HOS MORGONPRESSEN KARIN HELLINGWERF Det utmärkande draget för svensk morgonpress utanför Stockholm har varit att den når i stort sett alla kategorier av människor. Den lokala morgontidningen

Läs mer

Dagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation. PM nr. 71

Dagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation. PM nr. 71 Dagspresskollegiet Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation PM nr. 71 Flerkanalspubliceringens konsekvenser: ett trendbrott i användning av kvällspress Oscar Westlund

Läs mer

Nyheter utgör en väsentlig del av de flesta människors vardag, varje dag och

Nyheter utgör en väsentlig del av de flesta människors vardag, varje dag och Nyheter i lurar, på papper och skärmar NYHETER I LURAR, PÅ PAPPER OCH SKÄRMAR Om nyhetsanvändning i Göteborgsregionen ANNIKA BERGSTRÖM OCH INGELA WADBRING Nyheter utgör en väsentlig del av de flesta människors

Läs mer

Dagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation. PM nr. 76

Dagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation. PM nr. 76 Dagspresskollegiet Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation PM nr. 76 Vad är prisvärt? En jämförelse mellan allt från pappersmedier till balettföreställningar Ingela Wadbring

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Internetanvändning med och utan bredband

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Internetanvändning med och utan bredband INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 65 Internetanvändning med och utan bredband Annika Bergström 2007 1 Internetanvändning med och

Läs mer

AlliansSverige. Politik Media Kultur Livsstil. Tidsserier och resultat från den senaste SOM-undersökningen 2006

AlliansSverige. Politik Media Kultur Livsstil. Tidsserier och resultat från den senaste SOM-undersökningen 2006 AlliansSverige Politik Media Kultur Livsstil Tidsserier och resultat från den senaste SOM-undersökningen 2006 Ny bok från SOM-institutet kommer i juni Det nya Sverige Beställ den redan nu på order@som.gu.se

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 46 TILL VILKET PRIS SOM HELST? - prenumeranter i förhållande till prenumerationspris Ulrika Andersson

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Framtidens tidningsläsare

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Framtidens tidningsläsare INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 43 Framtidens tidningsläsare Ulrika Andersson 2003 Framtidens tidningsläsare Vilka är framtidens

Läs mer

KVÄLLSTIDNINGSLÄSNING PÅ PAPPER OCH DIGITALT

KVÄLLSTIDNINGSLÄSNING PÅ PAPPER OCH DIGITALT Kvällstidningsläsning på papper och digitalt KVÄLLSTIDNINGSLÄSNING PÅ PAPPER OCH DIGITALT MATHIAS A. FÄRDIGH OCH OSCAR WESTLUND F rågan om digitala mediers inverkan på traditionella medier är en angelägen

Läs mer

Papper och webb två sidor av samma mynt?

Papper och webb två sidor av samma mynt? Papper och webb två sidor av samma mynt? Papper och webb två sidor av samma mynt? Annika Bergström och Lennart Weibull Under ett drygt decennium har vi nu sett de traditionella morgontidningarna i en delvis

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Vanor och bruk

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Vanor och bruk INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 33 Vanor och bruk En jämförelse mellan den vanemässiga användningen av press radio och TV och användningen

Läs mer

från radioprat till musikskval

från radioprat till musikskval Från radioprat till musikskval från radioprat till musikskval Jan Strid Radiolyssnandet i Sverige har varit tämligen stabilt ända sedan tillkomsten av de privata lokalradiokanalerna 1993. Tiden som vi

Läs mer

EN FÖRLORAD NYHETSGENERATION? (Eller: vill inte unga vuxna längre ha koll på läget?)

EN FÖRLORAD NYHETSGENERATION? (Eller: vill inte unga vuxna längre ha koll på läget?) EN FÖRLORAD NYHETSGENERATION? (Eller: vill inte unga vuxna längre ha koll på läget?) Jonas Ohlsson SOM-institutet Vetenskapsfestivalen 2013 100 Tidningsläsning bland unga vuxna, 1986 2012 (procent minst

Läs mer

UNGAS NYHETSKONSUMTION I EN FÖRÄNDERLIG NYHETSVÄRLD

UNGAS NYHETSKONSUMTION I EN FÖRÄNDERLIG NYHETSVÄRLD Ungas nyhetskonsumtion i en föränderlig nyhetsvärld UNGAS NYHETSKONSUMTION I EN FÖRÄNDERLIG NYHETSVÄRLD JOSEFINE STERNVIK N yhetsvanor hos dagens unga har förändrats dramatiskt både om vi jämför med äldres

Läs mer

SOM-rapport nr 2009:23 SOM. Olika kulturvanor i olika befolkningsgrupper Åsa Nilsson

SOM-rapport nr 2009:23 SOM. Olika kulturvanor i olika befolkningsgrupper Åsa Nilsson SOM-rapport nr 9:23 SOM Olika kulturvanor i olika befolkningsgrupper 1987 8 Åsa Nilsson s a m h ä l l e o p i n i o n m a s s m e d i a Innehåll Diagram s. 3 27 Information om den nationella SOM-undersökningen

Läs mer

Medieinnehav i hushållen hösten 2004

Medieinnehav i hushållen hösten 2004 INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION (JMG) Göteborgs universitet Dagspresskollegiet PM nr. 56 Medieinnehav i hushållen hösten 2004 Anna Olsén Antoni 2005 Medieinnehav i hushållen hösten

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Direktreklam: utveckling, användning, värdering

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Direktreklam: utveckling, användning, värdering INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 51 Direktreklam: utveckling, användning, värdering Ingela Wadbring 2003 Inledning Under det senaste

Läs mer

Att kurvan för dagspressens samlade upplaga har varit nedåtgående de senaste

Att kurvan för dagspressens samlade upplaga har varit nedåtgående de senaste Mot nya läsvanor? MOT NYA LÄSVANOR? ULRIKA ANDERSSON Att kurvan för dagspressens samlade upplaga har varit nedåtgående de senaste femton åren är ingen nyhet inom mediebranschen. En och annan chefredaktör

Läs mer

NYHETER BLAND UNGA VUXNA I GÖTEBORG

NYHETER BLAND UNGA VUXNA I GÖTEBORG Nyheter bland unga vuxna i Göteborg NYHETER BLAND UNGA VUXNA I GÖTEBORG Oscar Westlund N yheter utgör en betydelsefull del av det medieinnehåll som svensken kan ta del av i olika medier såsom TV, press,

Läs mer

Arbetsrapport nr 7. Läsvanestudien. En tabellrapport. Rudolf Antoni och Therese Eriksson JMG. Institutionen för Journalistik och Masskommunikation

Arbetsrapport nr 7. Läsvanestudien. En tabellrapport. Rudolf Antoni och Therese Eriksson JMG. Institutionen för Journalistik och Masskommunikation JMG Institutionen för Journalistik och Masskommunikation Arbetsrapport nr 7 Läsvanestudien En tabellrapport Rudolf Antoni och Therese Eriksson Arbetsrapport nr. 7 Läsvanestudien En tabellrapport Rudolf

Läs mer

Bytt är bytt och kommer inte tillbaka?

Bytt är bytt och kommer inte tillbaka? Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation Dagspresskollegiet PM nr. 64 Bytt är bytt och kommer inte tillbaka? Unga och papperstidningar av olika slag. Exemplet Stockholm

Läs mer

EN VANLIG DAG: OM VARDAGSAKTIVITET OCH MEDIEEXPONERING

EN VANLIG DAG: OM VARDAGSAKTIVITET OCH MEDIEEXPONERING En vanlig dag: om vardagsaktivitet och medieexponering EN VANLIG DAG: OM VARDAGSAKTIVITET OCH MEDIEEXPONERING LENNART WEIBULL D en som är intresserad av att med kvantitativa metoder undersöka mänskligt

Läs mer

ÖKAD POLARISERING I MORGONTIDNINGSLÄSNINGEN

ÖKAD POLARISERING I MORGONTIDNINGSLÄSNINGEN Ökad polarisering i morgontidningsläsningen ÖKAD POLARISERING I MORGONTIDNINGSLÄSNINGEN INGELA WADBRING OCH ULRIKA HEDMAN A tt göra framtidsscenarier är svårt. Mycket svårt. Ofta görs förutsägelser inför

Läs mer

Människors nyhetskonsumtion består inte bara av nyheter från en kanal utan

Människors nyhetskonsumtion består inte bara av nyheter från en kanal utan Svenska folkets nyhetsvanor Svenska folkets nyhetsvanor MATHIAS A. FÄRDIGH OCH JOSEFINE STERNVIK Människors nyhetskonsumtion består inte bara av nyheter från en kanal utan av flera. Före 1990-talet fanns

Läs mer

VAD MENAS MED NEGATIVA NYHETER?

VAD MENAS MED NEGATIVA NYHETER? VAD MENAS MED NEGATIVA NYHETER? LENNART WEIBULL Människors dagstidningsläsning bygger på vanor. Vi etablerar våra läsrutiner oavsett om det är vid frukostbordet, på pendeltåget eller i lunchrummet på arbetsplatsen.

Läs mer

Människors vanor att läsa lokala morgontidningar har hållit sig på en förhållandevis

Människors vanor att läsa lokala morgontidningar har hållit sig på en förhållandevis Lokala nyheter morgontidningarnas starka kort Lokala nyheter morgontidningarnas starka kort Ulrika Andersson Människors vanor att läsa lokala morgontidningar har hållit sig på en förhållandevis stabil

Läs mer

MEDIERS VÄRDE FÖR OLIKA GENERATIONER

MEDIERS VÄRDE FÖR OLIKA GENERATIONER Mediers värde för olika generationer MEDIERS VÄRDE FÖR OLIKA GENERATIONER Ingela Wadbring och Annika Bergström Att ha ett medium i sitt hushåll innebär i princip alltid en kostnad. En morgontidning medför

Läs mer

Skiftande mediepreferenser för annonser

Skiftande mediepreferenser för annonser Skiftande mediepreferenser för annonser Skiftande mediepreferenser för annonser Björn Danielsson och MARIE GRUSELL I Sverige var dagspressen under en lång period den dominerande kanalen för annonsering.

Läs mer

Nyhetsförmedling handlar om att ge människor den information de behöver och

Nyhetsförmedling handlar om att ge människor den information de behöver och Val av nyhetskanal när kriser inträffar VAL AV NYHETSKANAL NÄR KRISER INTRÄFFAR MARINA GHERSETTI Nyhetsförmedling handlar om att ge människor den information de behöver och den information de vill ha.

Läs mer

SOM-rapport nr 2008:11 SOM. Energiopinionen. Sören Holmberg

SOM-rapport nr 2008:11 SOM. Energiopinionen. Sören Holmberg SOM-rapport nr 08:11 SOM Energiopinionen Sören Holmberg s a m h ä l l e o p i n i o n m a s s m e d i a Information om Riks-SOM SOM-institutet vid Göteborgs universitet genomför varje höst sedan 1986

Läs mer

Mot nya läsvanor? Ulrika Andersson. Texten är hämtad ur:

Mot nya läsvanor? Ulrika Andersson. Texten är hämtad ur: Mot nya läsvanor? Ulrika Andersson Texten är hämtad ur: Sören Holmberg och Lennart Weibull (red) Lyckan kommer, lyckan går SOM-institutet, Göteborgs universitet, rapport nr 36 Hela rapporten kan beställas

Läs mer

FÖRTROENDET FÖR MASSMEDIER

FÖRTROENDET FÖR MASSMEDIER Förtroendet för massmedier FÖRTROENDET FÖR MASSMEDIER LENNART WEIBULL E n grundtanke i all opinionsbildning är att det inte bara är budskapet som är det viktiga: det handlar även om vem som framför det.

Läs mer

När det talas eller skrivs om ungdomar och medier handlar det i första hand om

När det talas eller skrivs om ungdomar och medier handlar det i första hand om De unga och radion DE UNGA OCH RADION JAN STRID När det talas eller skrivs om ungdomar och medier handlar det i första hand om ny medieteknologi: data, mp-3-spelare och plasmatv. Men någonstans skall de

Läs mer

Medieförtroende och medieanvändning. Lennart Weibull

Medieförtroende och medieanvändning. Lennart Weibull Medieförtroende och medieanvändning Medieförtroende och medieanvändning Lennart Weibull G år det verkligen att lita på medierna? Frågan återkommer med ökande regelbundenhet. Oftast är det kvällstidningarnas

Läs mer

Vem i hela världen kan man lita på? Mikael Wiehe och Hola Bandoola Band

Vem i hela världen kan man lita på? Mikael Wiehe och Hola Bandoola Band Tilltro till medier och politik TILLTRO TILL MEDIER OCH POLITIK LENNART WEIBULL OCH ÅSA NILSSON Vem i hela världen kan man lita på? Mikael Wiehe och Hola Bandoola Band ställde sjungande frågan 1972. Frågan

Läs mer

Medieanvändning är en ganska utbredd sysselsättning bland ungdomar. Genom

Medieanvändning är en ganska utbredd sysselsättning bland ungdomar. Genom Ungas nyhetsvanor UNGAS NYHETSVANOR ANNIKA BERGSTRÖM Medieanvändning är en ganska utbredd sysselsättning bland ungdomar. Genom olika massmedier kan man få idéer, inspiration och förebilder som på olika

Läs mer

Det fanns en tid då nya medier i Sverige fick sitt första genomslag i Skåne. Idag

Det fanns en tid då nya medier i Sverige fick sitt första genomslag i Skåne. Idag Gamla och nya medier i Skåne GAMLA OCH NYA MEDIER I SKÅNE Lennart Weibull Det fanns en tid då nya medier i Sverige fick sitt första genomslag i Skåne. Idag är det nästan glömt, eftersom medieinnovationer

Läs mer

Nyhetslyssnande i Sveriges Radio Hannes Jacobsson och Åsa Nilsson [ SOM-rapport nr 2010:01 ]

Nyhetslyssnande i Sveriges Radio Hannes Jacobsson och Åsa Nilsson [ SOM-rapport nr 2010:01 ] Nyhetslyssnande i Sveriges Radio 1986-2008 Hannes Jacobsson och Åsa Nilsson [ SOM-rapport nr 2010:01 ] Information om den nationella SOMundersökningen SOM-institutet vid Göteborgs universitet genomför

Läs mer

Medieförtroendets villkor

Medieförtroendets villkor Medieförtroendets villkor Medieförtroendets villkor Lennart Weibull Vad innebär det egentligen att ha förtroende för en dagstidning eller för en tv-kanal? Är det verkligen möjligt att lita på allt som

Läs mer

BOKEN VAR STÅR DEN IDAG?

BOKEN VAR STÅR DEN IDAG? Boken var står den idag? BOKEN VAR STÅR DEN IDAG? Lennart Weibull och Åsa Nilsson Att tala om bokens framtid innehåller alltid ett visst mått av spänning. Böcker är så förknippade med den västerländska

Läs mer

Euro-opinion. Åsikter om att införa euron som valuta i Sverige. Frida Vernersdotter och Sören Holmberg. [SOM-rapport nr 2013:15]

Euro-opinion. Åsikter om att införa euron som valuta i Sverige. Frida Vernersdotter och Sören Holmberg. [SOM-rapport nr 2013:15] Euro-opinion Åsikter om att införa euron som valuta i Sverige Frida Vernersdotter och Sören Holmberg [SOM-rapport nr 2013:15] Tabellförteckning Tabell 1. Åsikt om et att införa euron som valuta i Sverige

Läs mer

Morgonpressens innehåll vad är läst och vad är viktigt 2007?

Morgonpressens innehåll vad är läst och vad är viktigt 2007? Morgonpressens innehåll vad är läst och vad är viktigt 2007? Morgonpressens innehåll vad är läst och vad är viktigt 2007? Jan Strid M ånga hävdar att vi lever i en tid av snabba förändringar. Det kanske

Läs mer

Nyhetslandskapet i Göteborgsregionen genomgår ständigt förändringar. Från att

Nyhetslandskapet i Göteborgsregionen genomgår ständigt förändringar. Från att NYHETSVANOR MED LOKAL ANKNYTNING ANNIKA BERGSTRÖM Nyhetslandskapet i Göteborgsregionen genomgår ständigt förändringar. Från att under många år haft ett stabilt antal aktörer Göteborgs-Posten och Arbetet

Läs mer

RADIOVANOR EN FRÅGA OM ÅLDER

RADIOVANOR EN FRÅGA OM ÅLDER RADIOVANOR EN FRÅGA OM ÅLDER JAN STRID Radiolyssnandet bland allmänheten i Sverige omfattar drygt två och en halv timmar. Det är ungefär detsamma som för tio år sedan. En genomsnittlig dag lyssnar ungefär

Läs mer

Göteborgarnas förhållande till Svenska kyrkan har undersökts via SOM-institutet

Göteborgarnas förhållande till Svenska kyrkan har undersökts via SOM-institutet Göteborgarnas relation till kyrka och religion Göteborgarnas relation till kyrka och religion Jan Strid Göteborgarnas förhållande till Svenska kyrkan har undersökts via SOM-institutet sedan 1990-talets

Läs mer

Ju mer vi är tillsammans

Ju mer vi är tillsammans Ju mer vi är tillsammans Tjugosju kapitel om politik, medier och samhälle SOM-undersökningen 2003 SOM-rapport nr 34 Sören Holmberg och Lennart Weibull (red) Redaktörer: Sören Holmberg och Lennart Weibull

Läs mer

Morgonpressen tappar läsare. En minskande andel av svenskarna prenumererar

Morgonpressen tappar läsare. En minskande andel av svenskarna prenumererar Den lokala morgontidningen igår, idag och imorgon DEN LOKALA MORGONTIDNINGEN IGÅR, IDAG OCH IMORGON Lennart Weibull Morgonpressen tappar läsare. En minskande andel av svenskarna prenumererar på en morgontidning.

Läs mer

Västra Götaland har nu funnits som administrativ region ett par år. Regionen

Västra Götaland har nu funnits som administrativ region ett par år. Regionen Nyheter i gamla och nya former NYHETER I GAMLA OCH NYA FORMER ANNIKA BERGSTRÖM Västra Götaland har nu funnits som administrativ region ett par år. Regionen saknar dock ännu en mental förankring hos medborgarna.

Läs mer

Medievanor. Kulturproduktionens villkor Karlstad 28 oktober 2015

Medievanor. Kulturproduktionens villkor Karlstad 28 oktober 2015 Medievanor Kulturproduktionens villkor Karlstad 28 oktober 2015 Stora möjligheter och ökande klyftor Allt fler medier. Allt större tillgång till medier. Allt lättare att etablera medier. Koncentration

Läs mer

FÖRTROENDE- BAROMETER 2002

FÖRTROENDE- BAROMETER 2002 FÖRTROENDE- BAROMETER 2 MEDIEAKADEMIN FÖRTROENDE FÖR SAMHÄLLS- INSTITUTIONER, MASSMEDIER OCH FÖRETAG Resultat presenterade vid MedieAkademins seminarium den 19 november 2. För undersökningen ansvarar professorerna

Läs mer

Tidningar i brevlådor, på bussar och i ställ

Tidningar i brevlådor, på bussar och i ställ Ingela Wadbring Texten är hämtad ur: Sören Holmberg och Lennart Weibull (red) Lyckan kommer, lyckan går SOM-institutet, Göteborgs universitet, rapport nr 36 Hela rapporten kan beställas via www.som.gu.se,

Läs mer

Public service-publiken i dag och i morgon

Public service-publiken i dag och i morgon Public service-publiken i dag och i morgon Åsa Nilsson Institutionen för journalistik & masskommunikation (JMG) SOM-institutet Göteborgs universitet MMS 7: 15 tv-kanaler-i-topp (daglig räckvidd i procent)

Läs mer

Sedan flera år har vi kunnat konstatera att radiolyssnandet har minskat i Sverige.

Sedan flera år har vi kunnat konstatera att radiolyssnandet har minskat i Sverige. Radiolyssnandet 2008 i Göteborg Radiolyssnandet 2008 i Göteborg Jan Strid Sedan flera år har vi kunnat konstatera att radiolyssnandet har minskat i Sverige. Trots att vi fått fler kanaler att lyssna till

Läs mer

KYRKSAMHETEN I GÖTEBORG OCH VÄSTRA GÖTALAND

KYRKSAMHETEN I GÖTEBORG OCH VÄSTRA GÖTALAND KYRKSAMHETEN I GÖTEBORG OCH VÄSTRA GÖTALAND JAN STRID tidigare SOM-undersökningar där frågor gällande Svenska kyrkan ingått har vi I mest varit intresserade av kyrkovalen. Men i samband med dessa val har

Läs mer

SOM Förtroendet för Arbetsförmedlingen

SOM Förtroendet för Arbetsförmedlingen SOM-rapport nr 2009:9 SOM Förtroendet för Arbetsförmedlingen 1997 2008 Johan Martinsson Åsa Nilsson s a m h ä l l e o p i n i o n m a s s m e d i a Information om den nationella SOMundersökningen SOM-institutet

Läs mer

Svenskarnas värderingar av radio och tv. Klara Bové, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2015:16]

Svenskarnas värderingar av radio och tv. Klara Bové, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2015:16] Svenskarnas värderingar av radio och tv Klara Bové, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2015:16] Innehållsförteckning Information om den nationella SOM-undersökningen... 1 Tabell 1 Tabell

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 53 EN TIDNING FÖR ALLA? Om invandrares användning av och attityder till medier i allmänhet och

Läs mer

LITAR VI PÅ MASSMEDIERNAS INNEHÅLL?

LITAR VI PÅ MASSMEDIERNAS INNEHÅLL? Litar vi på massmediernas innehåll? LITAR VI PÅ MASSMEDIERNAS INNEHÅLL? LENNART WEIBULL A tt massmedier dominerar som informationskällor i det moderna samhället är det knappast någon som ifrågasätter.

Läs mer

PÅVERKAS BUDBÄRAREN AV BUDSKAPET? 1

PÅVERKAS BUDBÄRAREN AV BUDSKAPET? 1 Påverkas budbäraren av budskapet? PÅVERKAS BUDBÄRAREN AV BUDSKAPET? 1 LENNART WEIBULL O rdet medium betyder förmedlare eller kanal. I den elementära kommunikationsmodellen skiljer man på budskap och kanal.

Läs mer

Förtroendet för Arbetsförmedlingen

Förtroendet för Arbetsförmedlingen Förtroendet för Arbetsförmedlingen 1997 2009 Johan Martinsson & Åsa Nilsson [ SOM-rapport nr 20:05 ] Information om den nationella SOM-undersökningen SOM-institutet vid Göteborgs universitet genomför

Läs mer

TIDNINGSLÄSARE I STORSTADSOMRÅDENA

TIDNINGSLÄSARE I STORSTADSOMRÅDENA Tidningsläsare i storstadsområdena TIDNINGSLÄSARE I STORSTADSOMRÅDENA INGELA WADBRING D e tidningar som ges ut i Stockholm, Göteborg och Malmö brukar benämnas storstadsmorgontidningar (Hadenius och Weibull,

Läs mer

JMG. Fokus på unga vuxna. Sociala förändringar och växande medieutbud skapar nya medievanor bland unga. Arbetsrapport nr. 46.

JMG. Fokus på unga vuxna. Sociala förändringar och växande medieutbud skapar nya medievanor bland unga. Arbetsrapport nr. 46. JMG Institutionen för Journalistik och Masskommunikation Arbetsrapport nr. 46 Fokus på unga vuxna Sociala förändringar och växande medieutbud skapar nya medievanor bland unga Ulrika Andersson Arbetsrapport

Läs mer

nyheter, bloggar och offentliga sajter.

nyheter, bloggar och offentliga sajter. Nyheter, bloggar och offentliga sajter nyheter, bloggar och offentliga sajter Annika Bergström Internet får allt större betydelse i vårt samhälle, inte minst genom att utgöra arena för handel och informationsyttringar.

Läs mer

Ingela Wadbring. Mätta morgontidningar

Ingela Wadbring. Mätta morgontidningar Mätta morgontidningar Mätta morgontidningar Ingela Wadbring D et finns en stark norm som säger att det är viktigt att människor tar del av nyheter. Det är genom att hålla oss informerade om allmänna samhällsangelägenheter

Läs mer

Filmvanor och -attityder 2013. Nora Oleskog Tryggvason, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [ SOM-rapport nr 2014:19 ]

Filmvanor och -attityder 2013. Nora Oleskog Tryggvason, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [ SOM-rapport nr 2014:19 ] Filmvanor och -attityder 2013 Nora Oleskog Tryggvason, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [ SOM-rapport nr 2014:19 ] Innehållsförteckning Information om den nationella SOM-undersökningen... 2 Undersökningens

Läs mer

VAD GÖR MAN NÄR DEN DAGLIGA KAMRATEN VID FRUKOSTBORDET FÖRSVINNER?

VAD GÖR MAN NÄR DEN DAGLIGA KAMRATEN VID FRUKOSTBORDET FÖRSVINNER? Vad gör man när den dagliga kamraten vid frukostbordet försvinner? VAD GÖR MAN NÄR DEN DAGLIGA KAMRATEN VID FRUKOSTBORDET FÖRSVINNER? Ingela Wadbring När en tidning läggs ned och därmed försvinner ur människors

Läs mer

Svenskarnas värderingar av radio och tv. Klara Bové, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [ SOM-rapport nr 2014:10 ]

Svenskarnas värderingar av radio och tv. Klara Bové, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [ SOM-rapport nr 2014:10 ] Svenskarnas värderingar av radio och tv Klara Bové, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [ SOM-rapport nr 2014:10 ] Innehållsförteckning Information om den nationella SOM-undersökningen... 3 Tabell 1 Tabell

Läs mer

Institutionsförtroende under krisen. Lennart Weibull

Institutionsförtroende under krisen. Lennart Weibull Institutionsförtroende under krisen Lennart Weibull Förtroende Trovärdighet Tillförlitlighet Tillit Förtroendenivåer: Institution Organisation Individ Förtroende påverkas av: Erfarenhet av verksamhetens

Läs mer

Bredband viktigt för internetanvändningen

Bredband viktigt för internetanvändningen Bredband viktigt för internetanvändningen Bredband viktigt för internetanvändningen Annika Bergström Idag pågår många verksamheter parallellt: i verkliga livet och på nätet. Nätuppkoppling tas många gånger

Läs mer

Kulturvanor i svenska städer. Författare: Josefine Bové [SOM-rapport nr 2016:34]

Kulturvanor i svenska städer. Författare: Josefine Bové [SOM-rapport nr 2016:34] Kulturvanor i svenska städer Författare: Josefine Bové [SOM-rapport nr 2016:34] Innehåll Information om den nationella SOM-undersökningen... 3 Tabell 1. Teaterligan I vilken stad går invånarna på mest

Läs mer

Sören Holmberg och Lennart Weibull

Sören Holmberg och Lennart Weibull Den förändrade alkoholopinionen Den förändrade alkoholopinionen Sören Holmberg och Lennart Weibull En av de stora frågorna i den svenska EU-debatten under -talets första år gällde alkoholpolitik. När Sveriges

Läs mer

När den gratisdistribuerade dagstidningen Metro såg dagens ljus i Stockholm i

När den gratisdistribuerade dagstidningen Metro såg dagens ljus i Stockholm i En ny dagstidning för nya läsare? EN NY DAGSTIDNING FÖR NYA LÄSARE? INGELA WADBRING När den gratisdistribuerade dagstidningen Metro såg dagens ljus i Stockholm i februari 1995 var det starten på något

Läs mer

MORGONTIDNINGENS STÄLLNING BLAND UNGA HÖGUTBILDADE

MORGONTIDNINGENS STÄLLNING BLAND UNGA HÖGUTBILDADE Morgontidningens ställning bland unga högutbildade MORGONTIDNINGENS STÄLLNING BLAND UNGA HÖGUTBILDADE Jonas Ohlsson H ur ska det egentligen gå för den svenska dagspressen? Allt sedan de första nyhetssajterna

Läs mer

När dagspressens upplagesiffror för år 2000 presenterades den 1 mars 2001

När dagspressens upplagesiffror för år 2000 presenterades den 1 mars 2001 Dagspressen står pall DAGSPRESSEN STÅR PALL INGELA WADBRING OCH LENNART WEIBULL När dagspressens upplagesiffror för år 2000 presenterades den 1 mars 2001 var det första gången på lång tid som det kunde

Läs mer

SOM-rapport nr 2008:2 SOM. Ett urval av resultat från SOM-undersökningen 2006: Stockholms län. Åsa Nilsson Malin Forsberg

SOM-rapport nr 2008:2 SOM. Ett urval av resultat från SOM-undersökningen 2006: Stockholms län. Åsa Nilsson Malin Forsberg SOM-rapport nr 2008:2 SOM Ett urval av resultat från SOM-undersökningen 2006: Stockholms län Åsa Nilsson Malin Forsberg s a m h ä l l e o p i n i o n m a s s m e d i a Analyserna i föreliggande tabellrapport

Läs mer

VARFÖR TAPPAR MORGONPRESSEN PRENUMERANTER?

VARFÖR TAPPAR MORGONPRESSEN PRENUMERANTER? Varför tappar morgonpressen prenumeranter? VARFÖR TAPPAR MORGONPRESSEN PRENUMERANTER? Lennart Weibull E n amerikansk marknadsanalys som har vägt samman branschinterna, tekniska och sociala faktorer förutser

Läs mer

Sören Holmberg och Lennart Weibull

Sören Holmberg och Lennart Weibull Det är skillnad på sprit, vin och starköl Det är skillnad på sprit, vin och starköl Sören Holmberg och Lennart Weibull slutet av april 9 sände Sveriges Radios redaktion Kaliber ett program om I alkohol

Läs mer

Nyhetsintresset i Skåne: regionalt, nationellt eller internationellt?

Nyhetsintresset i Skåne: regionalt, nationellt eller internationellt? Nyhetsintresset i Skåne: regionalt, nationellt eller internationellt? Nyhetsintresset i Skåne: regionalt, nationellt eller internationellt? Lennart Weibull m du tycker att svenska dagstidningar är för

Läs mer

Radion mellan gammalt och nytt

Radion mellan gammalt och nytt Radion mellan gammalt och nytt Radion mellan gammalt och nytt Jan Strid R adio är kanske det medium som förändrats mest under de senaste 30 åren. I slutet av 1970-talet fick vi närradio som gav möjlighet

Läs mer

Uppgift 6 Mediernas villkor

Uppgift 6 Mediernas villkor Uppgift 6 Mediernas villkor Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap A, nät HT11 nr 6 Kursledare: Piotr Urniaz Institutionen för kultur- och medievetenskaper Umeå Universitet November 2011 Av Margareta

Läs mer

Survey and analysis of morningpapers

Survey and analysis of morningpapers Institutionen för Naturvetenskap, miljö och teknik Rapport 1,5 HP JMM Höstterminen 2014 Survey and analysis of morningpapers En enkätundersökning av medievanor på morgonen. Är papperstidningen på väg att

Läs mer

Inställningen till olika energikällor i Sveriges län

Inställningen till olika energikällor i Sveriges län Inställningen till olika energikällor i Sveriges län 1999 2004 respektive 2005 2010 Per Hedberg [SOM-rapport nr 2011:25] Information om den nationella SOM-undersökningen SOM-institutet vid Göteborgs universitet

Läs mer