Radion Jan Strid

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Radion Jan Strid"

Transkript

1 Radion 2006 Radion 2006 Jan Strid I undersökningar av medieutveckling kallas radion ofta för det glömda mediet. Den finns sällan med i mediedebatten och hamnar vanligen i skuggan av televisionen när det gäller genomslag i opinionen och i skuggan av nät och MP3-spelare när det talas om medieframtiden. Men understundom sprattlar det till i den allmänna debatten, särskilt när det aviseras förändringar i mediet som inför beslutet om privat lokalradio 1993 då privata lokalradiostationer skulle få tillstånd att sända. Men den revolution i radion som förmodades bli följden stannade vid stationer som sände reklam och musik och de demokratiska och yttrandefrihetsvidgande fora som utlovades kom snart på skam (Hadenius och Weibull, 2005). En annan och ännu mera intensiv debatt har förekommit då det gällt ändringar inom Sveriges Radio, inte minst då det förekommit hot mot nedskärningar i P1 eller P2. De som då främst fört fram åsikter har varit olika representanter för Kultursverige och i mindre utsträckning svenska folket. Att radion inte får en större uppmärksamhet trots att den är det medium som svenskarna ägnar längst tid (Mediebarometern 2005, 2006) har troligen sin förklaring i att den i huvudsak fungerar som en ljudtapet där lyssnaren inte lägger märke till programpunkter, i den mån man längre kan tala om sådana utom för Sveriges Radios kanaler P1 och P4. Samtidigt är det just dessa två kanaler som 2007 föreslås bli ändrade. En förklaring är de sedan länge dokumenterade problemen för SR att attrahera den unga publiken (Strid, 1998). Det ändringsförslag som föreligger 2007 avser, om man får tro övriga medier, att det skall bli lättsammare och mera musik även i de få talade kanaler som finns. Tanken är att detta skall vara ett sätt att locka ungdomar som sviker mediet. Det som ligger bakom radions nedgång i ungdomsgrupperna är inte bara den privata lokalradion. Visserligen tog den vid starten stora ungdomsgrupper, något som framför allt gick ut över P3, men de senaste åren är det snarast den nya tekniken som är konkurrensen och som leder till minskat radiolyssnande. Via datorn kan vi lyssna på radio och vi kan lyssna på musik. Vi kan dessutom ladda ner musik och på så sätt skapa vår egen musikradio i MP3-spelare och liknande. Det har vi visserligen kunnat göra tidigare också i t ex bandspelare av olika slag men inte i den omfattning som vi kan göra idag. Därför kan det vålla problem med frågan om jag lyssnar på radio. Omfattningen av att lyssna på musik i datorn låg 2005 på 5 procent och lyssnat på radio i datorn 2 procent. Därtill kommer 3 procent som laddat ner musik. (Mediebarometern 2005, 2006). Frågan är hur situationen egentligen ser ut 2006 inför Sveriges Radios planerade 357

2 Jan Strid förändringsarbete. Vilka kanaler väljer svenskarna? Vilka skillnader finns det mellan unga och gamla? Har de nya kanalerna ökat bland äldre? Är MP3 en konkurrent eller ett komplement? Radiolyssnandet 2006 Varje år ställer vi i den nationella SOM-undersökningen frågor om radiolyssnande. Visserligen blir sådana frågor allt svårare att besvara just på grund av den redovisade medieutvecklingen med fler kanaler och ett mindre engagerat lyssande, men den metod som SOM-undersökningen valt och som är inriktad på vilka kanaler allmänheten brukar lyssna på torde ändå spegla med vilka kanaler man identifierar sig. Eftersom människors vanor är tämligen stabila och radiolyssnandet huvudsakligen äger rum i hemmet, på arbetet/i skolan och/eller i bilen torde människor också lättare kunna svara på vilka kanaler de brukar lyssna på. En vanefråga missar däremot de kanaler som man mera tillfälligt råkar lyssna på, t ex i varuhus eller anan offentlig miljö Vi får därför snarast en bild av hur lyssnarna orienterar sig i mediesystemet. Med tanke på att vi är intresserade av tendenser över tid är brukarfrågan om vad man brukar göra bättre. Det bör dock tillfogas att vanor kommer med åren och ungdomars vanor inte är lika stabila som vuxnas något som möjligen kan gör att frågan uppfattas lite olika av unga människor jämfört med äldre. Den fråga som gällde radiolyssnandet var vilka kanaler som de svarande brukade lyssna på och hur ofta de brukade lyssna. De fick ta ställning till de olika kanaler vi ställt upp, vilka är de någorlunda riksspridda samt en restkategori (annan radiokanal). Tabell 1 Andel som brukar ta del av olika radiokanaler mer eller mindre regelbundet, hösten 2006 (procent) Mer Summa Kanal dagligen 5-6ggr/v 3-4 ggr/v 1-2 ggr/v sällan Aldrig procent P P P P Radio Rix Megapol/City Energy (NRJ) Lugna Favoriter The Voice Annan Närradio

3 Radion 2006 Flest lyssnare har P4 i Sveriges Radio. Men P4 är egentligen inte en kanal utan rymmer inom sig Sveriges Radios hela programutbud och innehållet varierar med sändningsorten. Förutom det lokala programutbudet sänds gemensam sport, gemensamma nyheter och nationella program på kvällstid och veckoslut. Endast en annan kanal kommer över 10 procent dagligt lyssnande nämligen P1 med 14 procent. P1 är också den kanal som har den största andelen trogna lyssnare (dagliga lyssnare) av sina lyssnare (totalt antal lyssnare). Av de privata lokalradiostationerna är Radio Rix störst med 8 procent dagliga lyssnare och 55 procent om vi räknar in de som någon gång lyssnat. Därefter följer den numera sammanslagna kanalen Radio City och Mix Megapol. I detta sammanhang kan det vara intressant att notera att ingen privat lokalradiostation någonsin nått över 10 procents dagligt lyssnande av befolkningen mellan 15 och 85 år och även om det vore unika dagliga lyssnare i tabell 1 skulle de tillsamman inte nå upp till 20 procent. Om vi jämför ovanstående siffror med Mediebarometern som mäter en genomsnittlig dag kan vi konstatera att vår undersökning ligger lägre i fråga om Radio Rix och P3 men har i övrigt ungefär samma siffror (Mediebarometern 2006). Denna skillnad kan troligen förklaras med lyssnandet i det offentliga rummet. SIFO som mäter radiolyssnandet bland svenska folket mellan 9 och 75 år ligger enstaka procent under våra siffror för P1, P2 och något över för P3 och P4. Med tanke på åldersspannet bör det vara så liksom att SIFO ligger över våra siffror när det gäller de privata lokalradiokanalerna (men rangordningen är densamma) (SIFO 2007). Vid den förra stora förändringen i radioutbudet kunde vi konstatera att Sveriges Radios samtliga kanaler med undantag för P4 tappade lyssnare (Strid 1994). Värst blev det för P3 vilket inte var förvånande då denna kanal var den mest populärmusikinriktade av Sveriges Radios kanaler. Eftersom P1 och P2 i huvudsak avlyssnas av äldre personer blev inte tappet särskilt stort och för P2:s del knappast möjligt (om vi betänker att felmarginalen är ca 1 procentenhet). Bland de privata kanalerna har NRJ tappat lyssnare och Radio Rix ökat sin lyssnarskara medan det går lite upp och ner på en låg nivå för övriga. Mix Megapol och City Radio som slagits ihop har ungefär samma andel som de tillsammans hade året innan. Sammantaget måste man nog konstatera att radiovanorna är stabila och det måste hända tydliga och stora förändringar för att vi skall få utslag i siffrorna. 359

4 Jan Strid Tabell 2 Andelen lyssnare minst 5 dagar per vecka på enskilda radiokanaler (procent) Kanal P P P P Radio Rix Megapol/City 6 (5) 6 (9) 5 (9) 5 (7) 4 (7) 4 10 Energy (NRJ) Lugna Favoriter Närradio Antal svarande Kommentar: 1994 fanns ej Mix Megapol, mellan 1996 och 2004 var Mix Megapol och Radio City separata kanaler, parentesen anger siffran för Mix Megapol och den andra siffran gäller Radio City och 2006 är de sammanslagna. Den viktiga åldersfaktorn Åldern är den i särklass viktigaste faktorn då vi skall förstå radiolyssnandet. Unga människor vill ha musik i radion medan äldre också vill ha talad radio eller endast talad radio. Men det är sannolikt positionen i ålderscykeln som spelar roll. Lite tillspetsat kan vi säga att vi har två vattendelare en vid ca 30 år och en vid ca 50 år. Under 30 år nästan enbart musik, mellan 30 och 50 musik och tal medan efter 50 dominerar talet i radion. Tabell 3 Andelen lyssnare minst fem dagar per vecka på olika radiokanaler efter ålder, 2006 (procent) Kanal P P P P RIXFM Mix /City NRJ Lugna favoriter Voice Närradio Antal

5 Radion 2006 När det gäller Sveriges Radio kan vi se en mycket stark ålderssegregering mellan kanalerna. För P1 gäller att ju äldre desto flitligare lyssnare. Den har samtidigt en mycket stabil publik åldersmässigt sett, den enda skillnaden om vi går tio år tillbaka i tiden är att andelen av de allra äldsta har gått ner med ca 10 procentenheter när det gäller det dagliga lyssnandet. Samtliga förändringar i andra åldersgrupper ligger inom ramen för felmarginalen. Även P2:s publik är skiktad efter ålder. Skillnaden mot P1 är dock att lyssnandet inte börjar förrän i 40-års åldern. Här har skett en liten förändring jämfört med för tio år sedan. Den lilla publik som då fanns under 40 år är nu helt borta, men andelarna över 40 år är desamma. P3 är den av Sveriges Radios kanaler som efter hand förlorat publik ända sedan våra mätningar av radiopublik startade Om vi även här jämför med för tio år sedan så är det bland yngre och äldre som P3 tappat medan kanalen behållit personer i medelåldern. P4:s publik är och också åldersbestämd ju äldre desto fler lyssnare. Det är den överlägset största kanalen och har under hela tiden haft samma åldersprofil men har jämfört med för tio år sedan tappat lyssnare främst i åldrarna över 30 år. Rix FM är den största privata lokalradiokanalen vilket mest beror på att man har en förhållandevis stor andel ända upp till 50 år. Mix Megapol har gått samman med Radio City och har därmed blivit den näst största privata lokalradiokanalen och den har också ett ganska jämt lyssnande upp till 50 år om än lägre bland de allra yngsta. Även om kanalen nått nya lyssnare har den inte nått upp till de tidigare sammanslagna siffrorna för Mix Megapol och Radio City. Energy (NRJ) har främst tappat lyssnare i de två yngsta åldersgrupperna där den för tio år sedan var den största kanalen av samtliga. Den har inte heller lyckats nå lyssnare över 50 år, något som kanalen troligen inte alls eftersträvar. Lugna Favoriter startade 2002 och ligger lågt men ganska jämt upp till 60 år. Totalt sett förefaller kanalen tappa lyssnare. Kanalen Voice är med för första gången i 2006 års SOM-mätning men siffrorna är så låga att det är svårt att uttala sig om denna kanal. Närradion ligger lågt men jämt ända upp till 60 år medan man i åldrarna däröver har en klart större andel. Detta torde i första hand bero på att lyssnande på religiösa närradiostationer sker främst i de högre åldrarna. Att närradio också har yngre torde bero på att ett flertal närradiostationer satsar på musik för de yngre åldrarna. Här finns också ett antal invandrarföreningar som sänder. Eftersom det är Sveriges Radio som aviserat förändringar kan det vara intressant att fokusera på deras problem. Tydligast märks det kanske i Figur 1 där jag delat upp P1:s och P4:s lyssnare i personer över 60 år och personer under 30 år. 361

6 Jan Strid Figur 1 Andel lyssnare 5-7 dagar per vecka på P1 och P4 bland personer under 30 år och personer över 60 år P1 över 60 år P1 under 30 år P4 över 60 år P4 under 30 år Från 1996 ser vi en stillsam nedgång för P1 medan P4 ligger mera stilla, vi ser också att kyftan ökar något mellan de två kanalerna. Mera bekymmersamt för Sveriges Radio är kanalernas ställning bland de yngre. Eftersom de också är de två talade kanalerna blir radiomediets fortsatta utveckling problematisk. Talad radio vill unga människor inte ha och musik får de från annat håll. Radiolyssnandet skiktas socialt I tidigare SOM-undersökningar har vi kunnat visa att radion varit ett såväl jämställt som jämlikt medium, vi har knappast funnit några skillnader i radiolyssnandet mellan män och kvinnor eller skillnader beroende på utbildning. Dock har det funnits antydningar till skillnader t ex gällande P3. I föreliggande undersökning har vi börjat se tydliga skillnader som också är signifikanta. Om detta sammanhänger med att radiolyssnandet går ner och selektiviteten ökar är svårare att säga men är troligt. När det gäller skillnader mellan könen kan detta enklast uttryckas så att män lyssnar i högre grad till Sveriges Radios kanaler medan kvinnor lyssnar i högre grad till de privata lokalradiokanalerna. Det är inga stora skillnader men de är genomgående och sammantaget blir det tydligt: 53 mot 48 procent till männens fördel gällande Sveriges Radios kanaler och 23 mot 14 procent tillkvinnornas fördel när det gäller musikkanalerna. Utbildningsskillnader finner vi när det gäller Sveriges Radios kanaler men inte när det gäller musikkanalerna. Andelen lyssnare på P1 bland högutbildade är 22 procent mot 12 procent bland lågutbildade. Andelen lyssnare på P4 är 50 procent bland lågutbildade mot 15 procent bland högutbildade. Att även vanorna i hemmet spelar roll visas av att bland personer i hushåll med barn lyssnar man i lägre grad på Sveriges Radios kanaler men i högre grad på musikkanalerna. 362

7 Radion 2006 Det vi således kan se är att klass, kön och vanor i allt högre grad spelar en roll för vårt radiolyssnande, särskilt vilken kanal vi väljer, men fortfarande är det ålder som förklarar mest av skillnaderna i radiolyssnandet. Få kanaler per person Innan den stora förändringen gällande radio, 1993, då det blev tillåtet att starta privata lokalradiostationer lyssnade svenska folket på i genomsnitt två kanaler minst tre gånger per vecka. För tio år sedan lyssnade vi på 1,7 kanaler i genomsnitt och 2006 lyssnar vi på 1,3 kanaler i genomsnitt. Nedgången beror främst på att alltfler inte lyssnar alls. Samma siffra 1,3 kanaler i genomsnitt har också Mediebarometern som mäter lyssnandet en genomsnittlig dag och även där har vi ca 25 procent som inte lyssnar just den dagen. (Mediebarometern 2005, 2006). Vad som är intressant är att debatten vid lagändringen som tillät privata lokalradiokanaler var bl a att vi skulle kunna lyssna till fler kanaler och att mångfalden för individerna skulle öka. Dessutom visar det sig att om lyssnarna kombinerar kanaler så kombinerar de musikkanaler med musikkanaler och talade med talade t ex Mix Megapol/Radio City med Radio Rix och P1 med P4 (Strid 1999). Tabell 4 Andel personer som lyssnar på en två eller fler kanaler minst tre gånger per vecka i procent av samtliga 1996 och 2006 Antal kanaler kanaler kanal kanaler kanaler kanaler kanaler eller fler 4 2 Antal svarande Även om vi mätt lyssnande minst tre gånger per vecka kan vi säga att en fjärdedel av svenska folket inte brukar lyssnar på radio. Och att denna siffra är i stigande. Icke-lyssnandet är också åldersrelaterat så att ca 48 procent av de yngsta inte lyssnar mot 19 procent av de mellan 60 och 75 år. Ny teknik Eftersom de yngre främst använder radion för att lyssna på musik förefaller det troligt att den moderna tekniken med möjlighet att till exempel spela in sin egen 363

8 Jan Strid musikmix gör att de hellre väljer detta alternativ. De talade kanalerna P1 och P4 liksom närradion (och P2) är knappast några alternativ för personer under 30 år. Om sedan detta är en ålders- eller generationsfråga är svårare att utreda men det förefaller som om lyssnandet P1 och P2 i hög grad är en fråga om generation medan P4 och musikkanalerna är en fråga om ålder. Att därför försöka att locka unga till P1 genom ett lättare utbud förefaller fåfängt. Ävenså nedgången totalt i radiolyssnandet och att detta främst skett bland yngre personer torde ha med den nya tekniken och det stora musikintresset att göra. Man skulle här kunna tänka sig att ladda ner musik från nätet och i sin dator, sin ipod eller MP3-spelare så att säga skapa sin egen musikradio och vi såg ju att det främst var musikkanalerna som drog ungdomar till sig. För att få en indikation på om detta resonemang kan stämma är tabell 5 framtagen. I den ställs personer mellan 15 och 19 år som lyssnar till Radio Rix (som var den största kanalen bland ungdomar) minst fem dagar per vecka mot dem som lyssnar mera sällan eller aldrig på Radio Rix. Dessa jämförs med dem som laddar ner musik från nätet minst någon gång per vecka mot dem som gör det mera sällan eller aldrig. Tabell 5 Andel ungdomar mellan 15 och 19 år som lyssnar på Radio Rix med olika regelbundenhet och de som laddar ner musik med olika regelbundenhet (procent 2006) Laddat ner musik Högst någon Minst någon Antal Lyssnat på Radio Rix gång per måndad gång i veckan Totalt svarande Lyssnat minst fem dagar i veckan 69 % 31 % 100% 29 Lyssnat mera sällan än fem dagar eller aldrig 56 % 44 % 100% 88 Kommentar: Notera det begränsade antalet svarspersoner. Vi kan då se att av de regelbundna lyssnarna på Radio Rix är det 31 procent som regelbundet laddar ner mot 69 procent som gör det mera sällan eller aldrig. Bland dem som lyssnar mindre regelbundet på Radio Rix är andelen som laddar ner musik regelbundet högre (44 procent). Samma mönster får vi gällande de andra musikkanalerna även om antalet svarspersoner är mycket lägre. Om vi gör samma sak bland samtliga Radio Rix regelbundna lyssnare har 12 procent regelbundet laddat ner musik mot 88 procent som gjort det mera sällan eller aldrig men då inbegrips också äldre personer som inte brukar ladda ner musik på samma sätt. Tendensen är således att nedladdning av musik är vanligare bland dem som inte lyssnar på musikkanalerna. Det skulle kunna tyda att t ex Mp3 kunde vara en 364

9 Radion 2006 konkurrent. Samtidigt är det tveksamt att, åtminstone ännu så länge, tala om någon större konkurrens. Eftersom det är ungefär 50 procent av ungdomarna mellan 15 och 19 år som inte lyssnar på radio någon gång under veckan och den nya tekniken inte slagit igenom helt ens bland ungdomarna (38 procent säger att de minst någon gång per vecka laddar ner musik från Internet) är den nya teknikens inverkan på radiolyssnandet trots allt begränsad. Gör Sveriges Radio rätt? Den debatt som förts i Sverige under den senaste perioden har gällt hur man skall förändra Sveriges Radios kanaler. Problemet förefaller dels vara ekonomiskt, dels att lyssnandet går ner främst bland ungdomar. Frågan är emellertid i vilken utsträckning det är möjligt att öka lyssnandet på P1 och P4 genom att göra innehållsförändringar. Dessutom kan givetvis frågan ställas varför lyssnandet måste öka. Om man gör innehållet lättare och har mer populär musik kommer man att konkurrera med de privata lokalradiokanalerna och det såg vi 1993 vad det ledde till för P3:s del. Men konkurrensen på musiksidan är idag ännu hårdare på grund av den nya tekniken. Det enda innehåll där Sveriges radios kanaler saknar konkurrens är det talade och informativa innehållet i P1 och P4. Den senare kanalen står också stark på grund av sitt lokala innehåll vilket innebär att det inte heller finns någon konkurrens från televisionen eftersom så gott som hela etermediemarknaden är koncentrerad till Stockholm. Att man inte förändrar P2 som knappast har några lyssnare och framför allt inte bland yngre personer brukar försvaras med att man har ansvar för det svenska kulturarvet med bl a klassisk musik, även om det kan diskuteras hur svensk den egentligen är, och at det ligger inom ramen för public serviceansvaret. Men när P1 görs lättsammare för att locka ungdomar finns inget sådant argument. Och de ekonomiska neddragningar som sker inom P4 hur skall de motiveras? Är inte tvärtom den lokala bevakningen och det stora antalet lyssnare på kanalen något att istället satsa på, inte minst som Sveriges Radio faktiskt är det enda lokala public servicemediet? När vi ser på konkurrensen mellan radiokanalerna visar analyserna av lyssnandet att radiomediet blir alltmer skiktat. Den kanal som ger sig in i musik- och underhållningskonkurrensen har stora krav på sig att vara unik så att ingen kanal kan kopiera. Den typen av konkurrens ser vi tydligt bland de privata kanalerna. Håller man däremot kvar vid det talade och informativa blir kanalkonkurrensen mindre. Här förefaller P1 och P4 att ha goda möjligheter, särskilt i den äldre publiken som tröttnat på musikskvalet. Men då handlar det om att ha en klar och tydlig profil som inte anpassar sig till utan istället kontrasterar mot övriga kanaler. 365

10 Jan Strid Referenser Hadenius, Stig & Weibull, Lennart (2005): Massmedier. Stockholm: Albert Bonniers Förlag. Mediebarometern 2005 (2006). Nordicom-Sverige, Göteborgs universitet. Mediebarometern 2006 (2007). Nordicom-Sverige, Göteborgs universitet SIFO (2007): SIFO International, SIFO Media Strid, Jan (1994): Radiolyssnandet i Göteborg. I Nilsson, L (red): Västsvensk horisont. Göteborg: SOM-institutet vid Göteborgs universitet. Strid, Jan (1998): Radiovanor en fråga om ålder. I Holmberg, S & Weibull, L (red) Ljusnande framtid. Göteborg: SOM-institutet vid Göteborgs universitet. Strid, Jan (2001): En ny radio- och sedan? I Holmberg, S & Weibull, L (red): Land, Du välsignade. Göteborg. SOM-institutet vid Göteborgs universitet. 366

När det talas eller skrivs om ungdomar och medier handlar det i första hand om

När det talas eller skrivs om ungdomar och medier handlar det i första hand om De unga och radion DE UNGA OCH RADION JAN STRID När det talas eller skrivs om ungdomar och medier handlar det i första hand om ny medieteknologi: data, mp-3-spelare och plasmatv. Men någonstans skall de

Läs mer

Radio i kris. Jan Strid

Radio i kris. Jan Strid Radio i kris Radio i kris Jan Strid N är SOM-undersökningarna startade 1986 och det där ställdes frågor om hur ofta man lyssnade på olika radiokanaler behövde ingen tveka. Lyssnandet gällde antingen på

Läs mer

Vad betyder Radio? Jan Strid

Vad betyder Radio? Jan Strid Vad betyder Radio? Vad betyder Radio? Jan Strid R adio är kanske det medium som förändrats mest under de senaste 30 åren. I slutet av 1970-talet fick vi närradio som gav möjligheter för vissa sammanslutningar,

Läs mer

Sedan flera år har vi kunnat konstatera att radiolyssnandet har minskat i Sverige.

Sedan flera år har vi kunnat konstatera att radiolyssnandet har minskat i Sverige. Radiolyssnandet 2008 i Göteborg Radiolyssnandet 2008 i Göteborg Jan Strid Sedan flera år har vi kunnat konstatera att radiolyssnandet har minskat i Sverige. Trots att vi fått fler kanaler att lyssna till

Läs mer

från radioprat till musikskval

från radioprat till musikskval Från radioprat till musikskval från radioprat till musikskval Jan Strid Radiolyssnandet i Sverige har varit tämligen stabilt ända sedan tillkomsten av de privata lokalradiokanalerna 1993. Tiden som vi

Läs mer

Att lyssna på radio. Jan Strid

Att lyssna på radio. Jan Strid Att lyssna på radio Att lyssna på radio Jan Strid I år är det 30 år sedan Radio Göteborg gick ut i etern och Göteborg fick sin egen radio. År 1977 startade lokalradion som fönster i P3 under tre timmar

Läs mer

Radiolyssnande både stabilitet och förändring

Radiolyssnande både stabilitet och förändring Radiolyssnande både stabilitet och förändring Radiolyssnande både stabilitet och förändring Jan Strid V i säger ofta att vi lever i förändringen tidevarv. Det har man säkert alltid gjort men vi tycker

Läs mer

RADIOVANOR EN FRÅGA OM ÅLDER

RADIOVANOR EN FRÅGA OM ÅLDER RADIOVANOR EN FRÅGA OM ÅLDER JAN STRID Radiolyssnandet bland allmänheten i Sverige omfattar drygt två och en halv timmar. Det är ungefär detsamma som för tio år sedan. En genomsnittlig dag lyssnar ungefär

Läs mer

Radiolyssnandet är en produkt av våra vanor och våra vanor förändras mycket

Radiolyssnandet är en produkt av våra vanor och våra vanor förändras mycket Mångfaldsradio = Musikradio? MÅNGFALDSRADIO = MUSIKRADIO? JAN STRID Radiolyssnandet är en produkt av våra vanor och våra vanor förändras mycket långsamt. Vi har olika vanor vid olika situationer i livet

Läs mer

RADIOLYSSNANDET MINSKAR

RADIOLYSSNANDET MINSKAR Radiolyssnandet minskar RADIOLYSSNANDET MINSKAR JAN STRID E n av fördelarna med radio som medium är att det är snabbt. När någon stor händelse ägt rum kan man alltid slå på radion och få de senaste nyheterna.

Läs mer

Radion mellan gammalt och nytt

Radion mellan gammalt och nytt Radion mellan gammalt och nytt Radion mellan gammalt och nytt Jan Strid R adio är kanske det medium som förändrats mest under de senaste 30 åren. I slutet av 1970-talet fick vi närradio som gav möjlighet

Läs mer

Radio kanaler, plattformar och förtroende

Radio kanaler, plattformar och förtroende Radio kanaler, plattformar och förtroende Radio kanaler, plattformar och förtroende Annika Bergström M assmediesystemet växer in i den digitala kommunikationsteknologin med allt vad det innebär av interaktivitet,

Läs mer

Göteborgarnas förhållande till Svenska kyrkan har undersökts via SOM-institutet

Göteborgarnas förhållande till Svenska kyrkan har undersökts via SOM-institutet Göteborgarnas relation till kyrka och religion Göteborgarnas relation till kyrka och religion Jan Strid Göteborgarnas förhållande till Svenska kyrkan har undersökts via SOM-institutet sedan 1990-talets

Läs mer

KYRKSAMHETEN I GÖTEBORG OCH VÄSTRA GÖTALAND

KYRKSAMHETEN I GÖTEBORG OCH VÄSTRA GÖTALAND KYRKSAMHETEN I GÖTEBORG OCH VÄSTRA GÖTALAND JAN STRID tidigare SOM-undersökningar där frågor gällande Svenska kyrkan ingått har vi I mest varit intresserade av kyrkovalen. Men i samband med dessa val har

Läs mer

FÖRTROENDET FÖR MASSMEDIER

FÖRTROENDET FÖR MASSMEDIER Förtroendet för massmedier FÖRTROENDET FÖR MASSMEDIER LENNART WEIBULL E n grundtanke i all opinionsbildning är att det inte bara är budskapet som är det viktiga: det handlar även om vem som framför det.

Läs mer

Public service-publiken i dag och i morgon

Public service-publiken i dag och i morgon Public service-publiken i dag och i morgon Åsa Nilsson Institutionen för journalistik & masskommunikation (JMG) SOM-institutet Göteborgs universitet MMS 7: 15 tv-kanaler-i-topp (daglig räckvidd i procent)

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet TIDNINGAR OCH ANDRA MEDIER

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet TIDNINGAR OCH ANDRA MEDIER INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 39 TIDNINGAR OCH ANDRA MEDIER Karin Hellingwerf 3 Tidningar och andra medier Dagstidningsläsningen

Läs mer

JOSEFINE STERNVIK. Ungas nyhetskonsumtion i en föränderlig nyhetsvärld

JOSEFINE STERNVIK. Ungas nyhetskonsumtion i en föränderlig nyhetsvärld Ungas nyhetskonsumtion i en föränderlig nyhetsvärld UNGAS nyhetskonsumtion i en föränderlig nyhetsvärld JOSEFINE STERNVIK N yhetsvanor hos dagens unga har förändrats dramatiskt både om vi jämför med äldres

Läs mer

Jan Strid. Radiolyssnandet i Värmland 2010

Jan Strid. Radiolyssnandet i Värmland 2010 Radiolyssnandet i Värmland 2010 Radiolyssnandet i Värmland 2010 Jan Strid S yftet med detta kapitel är att belysa den värmländska radiopublikens vanor. Tanken är att dessa i stor utsträckning illustrerar

Läs mer

Barnfamiljerna och tidningsprenumerationen en relation på väg att försvagas?

Barnfamiljerna och tidningsprenumerationen en relation på väg att försvagas? Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation Dagspresskollegiet Dagspresskollegiet PM nr. 66 Barnfamiljerna och tidningsprenumerationen en relation på väg att försvagas? Ingela

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet KONKURRENS ELLER KOMPLEMENT I OLIKA GRUPPER

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet KONKURRENS ELLER KOMPLEMENT I OLIKA GRUPPER INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 4 KONKURRENS ELLER KOMPLEMENT I OLIKA GRUPPER Karin Hellingwerf 23 Konkurrens eller komplement

Läs mer

Radiolyssnandet i Sverige Årsrapport från TNS Sifos PPM-panel. Radiolyssnandet i Sverige TNS 2016 Källa: TNS Sifo PPM-panel

Radiolyssnandet i Sverige Årsrapport från TNS Sifos PPM-panel. Radiolyssnandet i Sverige TNS 2016 Källa: TNS Sifo PPM-panel Årsrapport från TNS Sifos PPM-panel Sammanfattning Daglig räckvidd för radiolyssnandet i Sverige ökar något år 2015 jämfört med 2014 (från 72,6 procent till 73,1 procent). Ökningen kan främst hänföras

Läs mer

Radiolyssnandet i Sverige 2016

Radiolyssnandet i Sverige 2016 Radiolyssnandet i Sverige 2016 Årsrapport från Kantar Sifos PPM-panel Ulf Haraldsson 170410 Projektnummer 1533817 Sammanfattning Daglig räckvidd för radiolyssnandet i Sverige var år 2016 72,5 procent (73,1

Läs mer

Radiolyssnandet i Sverige Årsrapport från TNS Sifos PPM-panel. Radiolyssnandet i Sverige TNS 2015 Källa: TNS Sifo PPM-panel

Radiolyssnandet i Sverige Årsrapport från TNS Sifos PPM-panel. Radiolyssnandet i Sverige TNS 2015 Källa: TNS Sifo PPM-panel Årsrapport från TNS Sifos PPM-panel Sammanfattning Daglig räckvidd för radiolyssnandet i Sverige år 2014 var 72,6 procent. I genomsnitt lyssnade varje person 107 minuter på radio varje dag. Av dessa 107

Läs mer

Medieinnehav i hushållen hösten 2004

Medieinnehav i hushållen hösten 2004 INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION (JMG) Göteborgs universitet Dagspresskollegiet PM nr. 56 Medieinnehav i hushållen hösten 2004 Anna Olsén Antoni 2005 Medieinnehav i hushållen hösten

Läs mer

UNGAS NYHETSKONSUMTION I EN FÖRÄNDERLIG NYHETSVÄRLD

UNGAS NYHETSKONSUMTION I EN FÖRÄNDERLIG NYHETSVÄRLD Ungas nyhetskonsumtion i en föränderlig nyhetsvärld UNGAS NYHETSKONSUMTION I EN FÖRÄNDERLIG NYHETSVÄRLD JOSEFINE STERNVIK N yhetsvanor hos dagens unga har förändrats dramatiskt både om vi jämför med äldres

Läs mer

LOKALA MEDIER I GÖTEBORGSREGIONEN: ANVÄNDNING OCH SYN PÅ TILLFÖRLITLIGHET

LOKALA MEDIER I GÖTEBORGSREGIONEN: ANVÄNDNING OCH SYN PÅ TILLFÖRLITLIGHET Lokala medier i Göteborgsregionen: Användning och syn på tillförlitlighet LOKALA MEDIER I GÖTEBORGSREGIONEN: ANVÄNDNING OCH SYN PÅ TILLFÖRLITLIGHET INGELA WADBRING D et torde knappast råda någon tvekan

Läs mer

Radiolyssnande via olika apparater i befolkningen 9 79 år en genomsnittlig dag 2013 (procent)

Radiolyssnande via olika apparater i befolkningen 9 79 år en genomsnittlig dag 2013 (procent) December 2014: Radio Med anledning av SOU 2014:77 "Från analog till digital marksänd radio" passar vi på att lyfta fram hur befolkningen lyssnar på radio. Av ljudmedierna har radion den största andelen

Läs mer

Svenska folkets åsikter om Public Service

Svenska folkets åsikter om Public Service Svenska folkets åsikter om Public Service 1 757 intervjuer utförda av SIFO på uppdrag av SR och SVT Projektledare SIFO Media: Ante Eriksson Projektnummer: 15 16 365 Sveriges Television och Sveriges Radio

Läs mer

Dagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation. PM nr. 76

Dagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation. PM nr. 76 Dagspresskollegiet Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation PM nr. 76 Vad är prisvärt? En jämförelse mellan allt från pappersmedier till balettföreställningar Ingela Wadbring

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Internetanvändning med och utan bredband

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Internetanvändning med och utan bredband INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 65 Internetanvändning med och utan bredband Annika Bergström 2007 1 Internetanvändning med och

Läs mer

Under det senaste året har debatten om invandring intensifierats. Efter valrörelsen

Under det senaste året har debatten om invandring intensifierats. Efter valrörelsen Vänster och höger i fl yktingopinionen VÄNSTER OCH HÖGER I FLYKTINGOPINIONEN MARIE DEMKER Under det senaste året har debatten om invandring intensifierats. Efter valrörelsen 2002 har frågor kring arbetskraftsinvandring,

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. PM från Dagspresskollegiet nr. 49 PRIVATANNONSÖRER I DAGSPRESSEN

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. PM från Dagspresskollegiet nr. 49 PRIVATANNONSÖRER I DAGSPRESSEN INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 49 PRIVATANNONSÖRER I DAGSPRESSEN Josefine Sternvik 2003 Dagspressens annonsmarknad Annonserna

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet ATTITYDER TILL REKLAM OCH ANNONSER I OLIKA MEDIER

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet ATTITYDER TILL REKLAM OCH ANNONSER I OLIKA MEDIER INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 50 ATTITYDER TILL REKLAM OCH ANNONSER I OLIKA MEDIER Josefine Sternvik 2003 Allmänheten och reklamen

Läs mer

Fram till 1993 hade Sveriges Radio monopol på radioutsändningar i Sverige men

Fram till 1993 hade Sveriges Radio monopol på radioutsändningar i Sverige men Radiolyssnande i Skåne Radiolyssnande i Skåne Jan Strid Fram till 1993 hade Sveriges Radio monopol på radioutsändningar i Sverige men detta år blev det fritt fram för privata lokala radiostationer att

Läs mer

RADIOLYSSNANDE BÅDE STABILITET OCH FÖRÄNDRING

RADIOLYSSNANDE BÅDE STABILITET OCH FÖRÄNDRING Radiolyssnande både stabilitet och förändring RADIOLYSSNANDE BÅDE STABILITET OCH FÖRÄNDRING JAN STRID V i säger ofta att vi lever i förändringen tidevarv. Det har man säkert alltid gjort men vi tycker

Läs mer

Vad föredrar svenska folket helst att se på TV? Stämmer tittarnas önskemål överens

Vad föredrar svenska folket helst att se på TV? Stämmer tittarnas önskemål överens TV-tittarnas programpreferenser och den 11 september TV-TITTARNAS PROGRAMPREFERENSER OCH DEN 11 SEPTEMBER KENT ASP Vad föredrar svenska folket helst att se på TV? Stämmer tittarnas önskemål överens med

Läs mer

Var finns radion 2008?

Var finns radion 2008? Var finns radion 2008? Var finns radion 2008? Jan Strid A tt lyssna på radio var en gång något självklart, alla hade en apparat i vilken vi kunde lyssna på en kanal. Det var tiden före televisionen och

Läs mer

Radio och TV - förr och nu

Radio och TV - förr och nu Radio och TV - förr och nu Radion hur började det? Marconi 1901 1:a världskriget USA ledande Sverige: Radiotjänst 1925 PRINCIPER SOM STYRDE RADIOTJÄNST 1925 Staten ska ge ramar för verksamheten men inte

Läs mer

Nyheter utgör en väsentlig del av de flesta människors vardag, varje dag och

Nyheter utgör en väsentlig del av de flesta människors vardag, varje dag och Nyheter i lurar, på papper och skärmar NYHETER I LURAR, PÅ PAPPER OCH SKÄRMAR Om nyhetsanvändning i Göteborgsregionen ANNIKA BERGSTRÖM OCH INGELA WADBRING Nyheter utgör en väsentlig del av de flesta människors

Läs mer

Tidningsmarknaden i Göteborgsregionen har förändrats en hel del sedan slutet

Tidningsmarknaden i Göteborgsregionen har förändrats en hel del sedan slutet Tidningsläsning i Göteborgsregionen TIDNINGSLÄSNING I GÖTEBORGSREGIONEN ANNIKA BERGSTRÖM OCH LENNART WEIBULL Tidningsmarknaden i Göteborgsregionen har förändrats en hel del sedan slutet av 1990-talet.

Läs mer

AlliansSverige. Politik Media Kultur Livsstil. Tidsserier och resultat från den senaste SOM-undersökningen 2006

AlliansSverige. Politik Media Kultur Livsstil. Tidsserier och resultat från den senaste SOM-undersökningen 2006 AlliansSverige Politik Media Kultur Livsstil Tidsserier och resultat från den senaste SOM-undersökningen 2006 Ny bok från SOM-institutet kommer i juni Det nya Sverige Beställ den redan nu på order@som.gu.se

Läs mer

MAJORITET FÖR MER VINDKRAFT KRYMPER

MAJORITET FÖR MER VINDKRAFT KRYMPER MAJORITET FÖR MER VINDKRAFT KRYMPER PER HEDBERG T illgång på energi är en viktig komponent för länders utveckling, ekonomi och välfärd. Frågan som aktualiserats under de senaste årtionden är, inte minst

Läs mer

Tidningar i brevlådor, på bussar och i ställ

Tidningar i brevlådor, på bussar och i ställ Ingela Wadbring Texten är hämtad ur: Sören Holmberg och Lennart Weibull (red) Lyckan kommer, lyckan går SOM-institutet, Göteborgs universitet, rapport nr 36 Hela rapporten kan beställas via www.som.gu.se,

Läs mer

SVENSKA FOLKET TYCKER OM SOL OCH VIND

SVENSKA FOLKET TYCKER OM SOL OCH VIND Svenska folket tycker om sol och vind SVENSKA FOLKET TYCKER OM SOL OCH VIND PER HEDBERG E nergifrågor ligger i botten på listan över vilka frågor människor i Sverige anser vara viktiga. Listan toppas av

Läs mer

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk kapitel : kommunikation och sociala nätverk Kommunikation och sociala nätverk Möjligheten att skicka brev elektroniskt var en av drivkrafterna till att internet utvecklades och har sedan dess utgjort inkörsporten

Läs mer

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk kapitel : kommunikation och sociala nätverk 0 Kommunikation och sociala nätverk Möjligheten att skicka brev elektroniskt var en av drivkrafterna till att internet utvecklades och har sedan dess utgjort

Läs mer

Vindkraften byggs ut snabbt i Sverige. Antalet vindkraftverk blir allt fler och

Vindkraften byggs ut snabbt i Sverige. Antalet vindkraftverk blir allt fler och Vindkraftsopinionen i Västra Götaland Vindkraftsopinionen i Västra Götaland Per Hedberg Vindkraften byggs ut snabbt i Sverige. Antalet vindkraftverk blir allt fler och vindkraftens andel av elproduktionen

Läs mer

Övergripande resultat 2002-2011

Övergripande resultat 2002-2011 Övergripande resultat 2002-2011 SVT redovisar inom ramen för Public service-redovisningen (PSR) hur verksamheten bedrivits under året. Vid sidan om detta tillgängliggörs SVT:s tabeller för allmänheten

Läs mer

Människors vanor att läsa lokala morgontidningar har hållit sig på en förhållandevis

Människors vanor att läsa lokala morgontidningar har hållit sig på en förhållandevis Lokala nyheter morgontidningarnas starka kort Lokala nyheter morgontidningarnas starka kort Ulrika Andersson Människors vanor att läsa lokala morgontidningar har hållit sig på en förhållandevis stabil

Läs mer

Skiftande mediepreferenser för annonser

Skiftande mediepreferenser för annonser Skiftande mediepreferenser för annonser Skiftande mediepreferenser för annonser Björn Danielsson och MARIE GRUSELL I Sverige var dagspressen under en lång period den dominerande kanalen för annonsering.

Läs mer

Ett smakprov ur rapporten Svenskarna och internet 2014 från.se (Stiftelsen för internetinfrastruktur)

Ett smakprov ur rapporten Svenskarna och internet 2014 från.se (Stiftelsen för internetinfrastruktur) Ett smakprov ur rapporten Svenskarna och internet 014 från.se (Stiftelsen för internetinfrastruktur) 03 Kommunikation och sociala nätverk 10 93 e-post 91 SMS 55 Hur många använder olika sätt att kommunicera

Läs mer

Brevvanor 2008. en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information

Brevvanor 2008. en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information Posten AB - 1 Förord På drygt ett decennium har sätten vi kommunicerar med varandra på förändrats i grunden. Från

Läs mer

Vad vill svenska folket se på TV? Och stämmer i så fall tittarnas önskemål

Vad vill svenska folket se på TV? Och stämmer i så fall tittarnas önskemål TV-tittarnas programpreferenser och TV-kanalernas programutbud TV-TITTARNAS PROGRAMPREFERENSER OCH TV-KANALERNAS PROGRAMUTBUD KENT ASP Vad vill svenska folket se på TV? Och stämmer i så fall tittarnas

Läs mer

Svensk opinion blir allt mindre negativ till invandrade svenskar och till närvaron

Svensk opinion blir allt mindre negativ till invandrade svenskar och till närvaron Svenskarna långsiktigt alltmer positiva till invandrare Svenskarna långsiktigt alltmer positiva till invandrare Marie Demker Svensk opinion blir allt mindre negativ till invandrade svenskar och till närvaron

Läs mer

SIFO Radioundersökningar. Rapport II 2007

SIFO Radioundersökningar. Rapport II 2007 SIFO Radioundersökningar Rapport II 2007 RADIOLYSSNANDET I HELA RIKET SAMT STOCKHOLM, GÖTEBORG OCH MALMÖ Undersökningsperioder: Hela Riket 8/1-18/3 2007 Lokala områden 2/10-10/12 2006, 8/1-18/3 2007 SIFO

Läs mer

DAGSPRESSKOLLEGIET, GÖTEBORGS UNIVERSITET LÄSVANESTUDIEN FRÅN DAGSPRESSKOLLEGIET

DAGSPRESSKOLLEGIET, GÖTEBORGS UNIVERSITET LÄSVANESTUDIEN FRÅN DAGSPRESSKOLLEGIET LÄSVANESTUDIEN FRÅN DAGSPRESSKOLLEGIET VÅREN 15 DAGSPRESSKOLLEGIET Startade 1979 Huvudfinansiär 13-17: Carl-Olov och Jenz Hamrins stiftelse i Jönköping. Tidigare finansiär 1979-12: Tidningsutgivarna (TU).

Läs mer

Annika Bergström. Fortsatt ökad användning

Annika Bergström. Fortsatt ökad användning Ny våg av internetanvändare Ny våg av internetanvändare Annika Bergström Internet och användningen av digitala plattformar är i ständig utveckling. Innehåll, betalningsmodeller, applikationer för mobil

Läs mer

En första översikt Mars 2015

En första översikt Mars 2015 Nordicom-Sveriges Medie barometer 4 En första översikt Mars 5 Nordicom-Sverige Göteborgs universitet Mediedagen 4 Andel av befolkningen 9-79 år som använder olika massmedier en genomsnittlig dag 4 (%)

Läs mer

Dagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik, medier och kommunikation. PM nr. 78

Dagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik, medier och kommunikation. PM nr. 78 Dagspresskollegiet Göteborgs universitet Institutionen för journalistik, medier och kommunikation PM nr. 78 Morgontidningsläsning på papper och webb samt prenumerationer i hushållen en tabellrapport Ingela

Läs mer

1(5) Regeringskansliet Kulturdepartementet Enheten för medier, film och idrott Martin Persson

1(5) Regeringskansliet Kulturdepartementet Enheten för medier, film och idrott Martin Persson 1(5) Regeringskansliet Kulturdepartementet Enheten för medier, film och idrott Martin Persson Remissvar SOU 2012:59 (Nya villkor för public service) Föreningen svenska tonsättare (FST) organiserar sedan

Läs mer

SIFO Radioundersökningar Rapport II 2008

SIFO Radioundersökningar Rapport II 2008 SIFO Radioundersökningar Rapport II 2008 Denna rapport omfattar data om radiolyssnandet i Sverige insamlad under perioden: För riket: 7/1-16/3 2008 (10 veckor) För lokala områden 15/10-16/12 2007, 7/1-16/3

Läs mer

Myndigheten för press, radio och tv har i

Myndigheten för press, radio och tv har i INNEHÅLL 1 METOD 4 2 FÖRÄNDRINGAR I MEDIEKONSUMTIONEN 5 3 KONSUMTION AV TV 9 4 KONSUMTION AV PLAYTJÄNSTER 12 5 KONSUMTION AV RADIO 14 6 KONSUMTION AV DAGSTIDNINGAR 18 INLEDNING Myndigheten för press, radio

Läs mer

utskrift från nordicom.gu.se Nordicom-Sveriges Internet barometer 2005 2006-06-21

utskrift från nordicom.gu.se Nordicom-Sveriges Internet barometer 2005 2006-06-21 utskrift från nordicom.gu.se Nordicom-Sveriges Internet barometer 2005 2006-06-21 MedieNotiser Nordicom-Sverige Göteborgs universitet Nr 2, 2006 INNEHÅLL Användning av och tillgång till massmedier Figur

Läs mer

Kan väljas bort (zappa) Hög impact. Begränsad tid den visas (oftast 30 sekunder) Högt kom-ihåg

Kan väljas bort (zappa) Hög impact. Begränsad tid den visas (oftast 30 sekunder) Högt kom-ihåg Kapitel MDK A Tv-reklam Fördelar Nackdelar Påverkar flera sinnen Dyrt Når nästan alla Kan väljas bort (zappa) Hög impact Begränsad tid den visas (oftast 30 sekunder) Högt kom-ihåg Når inte alla grupper

Läs mer

Fler vill nu minska flyktinginvandringringen. Sedan 1992, då 65 procent förespråkade

Fler vill nu minska flyktinginvandringringen. Sedan 1992, då 65 procent förespråkade Trendbrott i fl yktingfrågan och polariseringen har ökat TRENDBROTT I FLYKTINGFRÅGAN OCH POLARISERINGEN HAR ÖKAT MARIE DEMKER Fler vill nu minska flyktinginvandringringen. Sedan 1992, då 65 procent förespråkade

Läs mer

En undersökning om vad svenskarna tycker om reklam. DR-monitorn. DR-akademien

En undersökning om vad svenskarna tycker om reklam. DR-monitorn. DR-akademien En undersökning om vad svenskarna tycker om reklam DR-monitorn DR-akademien Vi har låtit TNS Sifo genomföra en telefonundersökning om svenskarnas inställning till reklam. Här bjuder vi på ett axplock ur

Läs mer

Sveriges Radios svordomsenkät. Lars- Gunnar Andersson

Sveriges Radios svordomsenkät. Lars- Gunnar Andersson Sveriges Radios svordomsenkät Lars- Gunnar Andersson Här följer resultaten i tabellform av den enkät om svordomar som Språket hade på sin hemsida under cirka två månader våren 2012. Drygt 3900 personer

Läs mer

BOKEN VAR STÅR DEN IDAG?

BOKEN VAR STÅR DEN IDAG? Boken var står den idag? BOKEN VAR STÅR DEN IDAG? Lennart Weibull och Åsa Nilsson Att tala om bokens framtid innehåller alltid ett visst mått av spänning. Böcker är så förknippade med den västerländska

Läs mer

Sveriges Radios Trafikredaktion

Sveriges Radios Trafikredaktion Sveriges Radios Trafikredaktion Trafikinformation - en färskvara Johan Wiberg - Arbetsledare för trafikredaktionerna i Jönköping, Göteborg och Malmö - Förvaltare för trafikredaktionens datasystem Casus

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 45 DET FÖRÄNDERLIGA SAMHÄLLET - ålderssammansättning, flyttning och hushållsstruktur i relation

Läs mer

Bredband viktigt för internetanvändningen

Bredband viktigt för internetanvändningen Bredband viktigt för internetanvändningen Bredband viktigt för internetanvändningen Annika Bergström Idag pågår många verksamheter parallellt: i verkliga livet och på nätet. Nätuppkoppling tas många gånger

Läs mer

Den gränslösa arbetsplatsen

Den gränslösa arbetsplatsen Manpower Work life Rapport 2011 Den gränslösa arbetsplatsen Tidigare Work Life studier visar att gränsen mellan privat och professionellt liv suddas ut på arbetsmarknaden, mycket tack vare sociala mediers

Läs mer

Överbefälhavare Sverker Göransons uttalande i januari 2013 om att Sverige

Överbefälhavare Sverker Göransons uttalande i januari 2013 om att Sverige Svensk Nato-opinion i förändring? Svensk Nato-opinion i förändring? Ulf Bjereld Överbefälhavare Sverker Göransons uttalande i januari 13 om att Sverige endast hade militär förmåga att försvara begränsade

Läs mer

Internetbarometer 2012

Internetbarometer 2012 Nordicom-Sveriges Internetbarometer 22 En bearbetning av Mediebarometern 22 September 2 2 4 5 6 7 8 9 Television (totalt) Internet (totalt) Dagstidning (totalt) Radio (totalt) Bok (totalt) Tidskrift (totalt)

Läs mer

Bytt är bytt och kommer inte tillbaka?

Bytt är bytt och kommer inte tillbaka? Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation Dagspresskollegiet PM nr. 64 Bytt är bytt och kommer inte tillbaka? Unga och papperstidningar av olika slag. Exemplet Stockholm

Läs mer

SR P2 Lokal 10 Sveriges Radio 3,76 5,64 7,52 9,40 11,28 17 Privatkopieringsersättning 0,10 0,15 0,20 0,25 0,30 Total 3,86 5,79 7,72 9,65 11,58

SR P2 Lokal 10 Sveriges Radio 3,76 5,64 7,52 9,40 11,28 17 Privatkopieringsersättning 0,10 0,15 0,20 0,25 0,30 Total 3,86 5,79 7,72 9,65 11,58 SR P1 09 Bakgrundsmusik utan rapport 52,75 79,13 105,50 131,88 158,25 Total 101,50 152,25 203,00 253,75 304,50 SR P2 09 Bakgrundsmusik utan rapport 1,50 2,25 3,00 3,75 4,50 19 Online/nya medier utan rapport

Läs mer

Den 16 juni 2011 beslutade alliansregeringen tillsätta en utredning om Radio

Den 16 juni 2011 beslutade alliansregeringen tillsätta en utredning om Radio Public service i radio och tv en politisk fråga? Public service i radio och tv en politisk fråga? Lennart Weibull Den 16 juni 2011 beslutade alliansregeringen tillsätta en utredning om Radio och tv i allmänhetens

Läs mer

Press, radio, TV och Internet i Sverige en översikt

Press, radio, TV och Internet i Sverige en översikt Press, radio, TV och Internet i Sverige en översikt Uppsala 25/10 2011 Journalistik, HT11 Göran Svensson Goran.Svensson@im.uu.se Medier och mediebruk i Sverige Översikt Historia - en personlig mediekronologi

Läs mer

SKÅNSKA TRENDER Annika Bergström & Jonas Ohlsson (red.)

SKÅNSKA TRENDER Annika Bergström & Jonas Ohlsson (red.) SKÅNSKA TRENDER 21-211 Annika Bergström & Jonas Ohlsson (red.) SOM institutet SOM institutet vid Göteborgs universitet grundades år 1986 med syftet att genomföra frågeundersökningar och arrangera seminarier

Läs mer

Sören Holmberg och Lennart Weibull

Sören Holmberg och Lennart Weibull Den förändrade alkoholopinionen Den förändrade alkoholopinionen Sören Holmberg och Lennart Weibull En av de stora frågorna i den svenska EU-debatten under -talets första år gällde alkoholpolitik. När Sveriges

Läs mer

TNS SIFO Radioundersökningar Rapport IV Projektnummer Ulf Haraldsson & Ante Eriksson

TNS SIFO Radioundersökningar Rapport IV Projektnummer Ulf Haraldsson & Ante Eriksson TNS SIFO 114 78 Stockholm Sweden Visiting address Vasagatan 11 tel +46 (0)8 507 420 00 fax +46 (0)8 507 420 01 www.tns-sifo.se TNS SIFO Radioundersökningar Rapport IV 2009 Projektnummer 1518232 Ulf Haraldsson

Läs mer

ISverige byggs vindkraften ut. I Vindkraftsutredningen slås fast att vindkraften

ISverige byggs vindkraften ut. I Vindkraftsutredningen slås fast att vindkraften Vindkraft i medvind VINDKRAFT I MEDVIND PER HEDBERG ISverige byggs vindkraften ut. I Vindkraftsutredningen slås fast att vindkraften utgör en viktig energikälla i en utveckling mot ett mer hållbart samhälle.

Läs mer

Institutionsförtroende under krisen. Lennart Weibull

Institutionsförtroende under krisen. Lennart Weibull Institutionsförtroende under krisen Lennart Weibull Förtroende Trovärdighet Tillförlitlighet Tillit Förtroendenivåer: Institution Organisation Individ Förtroende påverkas av: Erfarenhet av verksamhetens

Läs mer

Vissa frågor om kommersiell radio

Vissa frågor om kommersiell radio MTG Radio remissvar på Ds 2016:23 Vissa frågor om kommersiell radio MTG Radio ( MTG ) har beretts möjlighet att inkomma med synpunkter på DS 2016:23 Vissa frågor om kommersiell radio. Med anledning av

Läs mer

Radioundersökningar. Rapport II 2015. TNS Sifo. Radioundersökningar

Radioundersökningar. Rapport II 2015. TNS Sifo. Radioundersökningar Radioundersökningar Rapport II 2015 TNS Sifo Radioundersökningar TNS Sifo 2015 1531602 TNS Sifo Radioundersökningar Rapport II 2015, lokala områden Denna rapport omfattar data avseende radiolyssnandet

Läs mer

Ordbok. SVT Fri television /Om alla, för alla

Ordbok. SVT Fri television /Om alla, för alla Ordbok 1 SVT Fri television /Om alla, för alla Välkommen att vara med och utveckla SVT! Vi har många utmaningar framför oss. En av de största är att göra viktiga frågor i samhället intressanta och engagerande

Läs mer

De första resultaten från Nordicom-Sveriges Mediebarometer mars 2014

De första resultaten från Nordicom-Sveriges Mediebarometer mars 2014 De första resultaten från Nordicom-Sveriges Mediebarometer 203 6 mars 204 Huvudrapporten kan förbeställas via info@nordicom.gu.se Pris 275 kr + moms och porto NORDICOM-Sverige Göteborgs universitet Mediedagen

Läs mer

Internetbarometer 2009

Internetbarometer 2009 Nordicom-Sveriges Internetbarometer 2009 Den nya mediedagen 0 20 60 80 0 Television (totalt) 83 Dagstidning (totalt) Radio (totalt) 73 77 Internet 65 Bok (totalt) 36 Traditionella medier på internet Sociala

Läs mer

Sören Holmberg och Lennart Weibull

Sören Holmberg och Lennart Weibull Det är skillnad på sprit, vin och starköl Det är skillnad på sprit, vin och starköl Sören Holmberg och Lennart Weibull slutet av april 9 sände Sveriges Radios redaktion Kaliber ett program om I alkohol

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Tidningsläsning bland arbetslösa

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Tidningsläsning bland arbetslösa INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 44 Tidningsläsning bland arbetslösa Ulrika Andersson 3 Tidningsläsning bland arbetslösa 199-talet

Läs mer

Myndigheten för radio och TV Att: uppdrag@mrtv.se

Myndigheten för radio och TV Att: uppdrag@mrtv.se Myndigheten för radio och TV Att: uppdrag@mrtv.se Svar gällande Myndigheten för radio och TV:s uppdrag om förhandsprövning av nya tjänster FOX International Channels Nordic (FIC) är en del av 21st Century

Läs mer

Nyhetsförmedling handlar om att ge människor den information de behöver och

Nyhetsförmedling handlar om att ge människor den information de behöver och Val av nyhetskanal när kriser inträffar VAL AV NYHETSKANAL NÄR KRISER INTRÄFFAR MARINA GHERSETTI Nyhetsförmedling handlar om att ge människor den information de behöver och den information de vill ha.

Läs mer

Sveriges Radio P2 Lokal 10 Sveriges Radio 3,86 5,79 7,72 9,65 11,58 17 Privatkopieringsersättning 0,02 0,02 0,02 0,02 0,02 3,88 5,81 7,74 9,67 11,60

Sveriges Radio P2 Lokal 10 Sveriges Radio 3,86 5,79 7,72 9,65 11,58 17 Privatkopieringsersättning 0,02 0,02 0,02 0,02 0,02 3,88 5,81 7,74 9,67 11,60 Decemberutbetalning 2016 A(x1) B (x1,5) B(x2) D(x2,5) E(x3) Sveriges Radio P1 10 Sveriges Radio 48,25 72,38 96,50 120,63 144,75 09 Bakgrundsmusik utan rapport 91,50 137,25 183,00 228,75 274,50 17 Privatkopieringsersättning

Läs mer

Kultur Skåne Bibliotek, bildning och media

Kultur Skåne Bibliotek, bildning och media Kultur Skåne Bibliotek, bildning och media Biblioteksundersökning Höör Användare Sammanställning 110106 Jema Kulturundersökningar Bakgrund Jema Kulturundersökningar har på uppdrag av Kultur Skåne under

Läs mer

Box 34108 100 26 Stockholm 2009-02-13

Box 34108 100 26 Stockholm 2009-02-13 Radiobranschen Remissvar Box 34108 100 26 Stockholm 2009-02-13 Regeringskansliet Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Radiobranschens yttrande över Kommersiell radio nya sändningsmöjligheter: Slutbetänkande

Läs mer

Nato-medlemskap och svensk militär

Nato-medlemskap och svensk militär Nato-medlemskap och svensk militär närvaro i Afghanistan Nato-medlemskap och svensk militär närvaro i Afghanistan Ulf Bjereld F rågan om svenskt Nato-medlemskap är fortfarande kontroversiell i svensk politik

Läs mer

Juniutbetalning 2017 A (x1) B (x1,5) C (x2) D (x2,5) E (x3) Live Disco Totalt 181,45 272,18 362,90 453,63 544,35

Juniutbetalning 2017 A (x1) B (x1,5) C (x2) D (x2,5) E (x3) Live Disco Totalt 181,45 272,18 362,90 453,63 544,35 Live 110 Konstmusik, liten konsert 22,61 33,92 45,22 56,53 67,83 111 Konstmusik,stor konsert 45,22 67,83 90,44 113,05 135,66 124 Frikyrkan, konstmusik 2,53 3,80 5,06 6,33 7,59 126 CCLI 1,37 2,06 2,74 3,43

Läs mer

TNS SIFO Radioundersökningar Rapport III Projektnummer Ulf Haraldsson. TNS SIFO Stockholm Sweden Visiting address Vasagatan 11

TNS SIFO Radioundersökningar Rapport III Projektnummer Ulf Haraldsson. TNS SIFO Stockholm Sweden Visiting address Vasagatan 11 TNS SIFO 114 78 Stockholm Sweden Visiting address Vasagatan 11 tel +46 (0)8 507 420 00 fax +46 (0)8 507 420 01 www.tns-sifo.se TNS SIFO Radioundersökningar Rapport III 2011 Projektnummer 1521102 Ulf Haraldsson

Läs mer

Internetbarometer 2010

Internetbarometer 2010 Nordicom-Sveriges Internetbarometer 21 Den nya mediedagen 1 2 5 6 7 8 9 1 Television (totalt) Dagstidning (totalt) Radio (totalt) Internet (totalt) Bok (totalt) Tidskrift (totalt) Datorspel (totalt) 14

Läs mer